Sök i Ratio Lex

Om anstånd för Norrbottens läns landsting samt Gällivare och Jukkasjärvi kommuner ävensom Kiruna municipalsamhälle med återbetalning till kronan av erlagda utskylder

1933-03-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:220, Om anstånd för Norrbottens läns landsting samt Gällivare och Jukkasjärvi kommuner ävensom Kiruna municipalsamhälle med återbetalning till kronan av erlagda utskylder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Marits proposition till riksdagen om anstånd för Norrbottens

läns landsting samt Gällivare och Jukkasjärvi kommuner

ävensom Kiruna municipalsamhälle med återbetalning

till kronan av erlagda utskylder; given Stockholms slott den

17 mais 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 17 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hanssom, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Enligt det den 29 juni 1927 dagtecknade avtalet mellan svenska staten,

å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, i det följande kallat trafikbolaget, med

flera bolag, å andra sidan, har förstnämnda bolag åtagit sig att för varje

ton järnmalm, som från de av bolaget bearbetade Kiirunavaara, Luossa

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 220.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 220.

vaara och Gällivare malmfält bortfraktades, erlägga royalty dels till

staten med 1 krona 50 öre för under tiden den 1 oktober 1927—den 30 sep

tember 1947 bortfraktad malm, dels till trafikbolaget med 1 krona förander

tiden den 1 oktober 1927—den 30 september 1931 bortfraktad malm

och med 50 öre för malm, som bortfraktades under tiden den 1 oktober 1931

—den 30 september 1932. Därjämte har trafikbolaget förbundit sig att

den 30 september 1938 till staten erlägga ett belopp, motsvarande hälften

av den royalty bolaget enligt nämnda bestämmelser uppburit för bokslutsåret

den 1 oktober 1927—den 30 september 1928 samt att sedermera

årligen vart och ett av åren 1939, 1940, 1941 och 1942 utbetala hälften

av royaltyn för vart och ett av respektive bokslutsåren 1928—1929, 1929

-1930, 1930—1931 och 1931—1932.

För räkenskapsåret den 1 oktober 1927 till och med den 30 september

1928 har royalty enligt sagda avtal utgått till staten med 4,675,856 kronor

25 öre och till trafikbolaget med 3,117,237 kronor 50 öre.

Med ledning härav taxerade 1929 års taxeringsnämnd inom Kiruna

taxeringsdistrikt av Jukkasjärvi socken staten för under ifrågavarande

räkenskapsår uppburen royalty för malm, som brutits i Kiiruuavaara

och Luossavaara, till kommunal inkomstskatt för ett belopp av 3,431,740

kronor, därav omkring en fjärdedel eller 857,930 kronor beskattades inom

Kiruna municipalsamhälle och återstoden 2,573,810 kronor utom municipalsamhället.

Därjämte taxerades staten i samma taxeringsdistrikt till

kommunal inkomstskatt för ytterligare 702,260 kronor, utgörande kapitalvärdet

efter 5 procent örn året av halva den under ifrågavarande

räkenskapsår av trafikbolaget uppburna royaltyn, vilken hälft enligt

avtalet skall år 1938 erläggas till staten. Av sistnämnda belopp beskattades

175.560 kronor inom Kiruna municipalsamhälle och 526,700 kronor

utom municipalsamhället. 1929 års taxeringsnämnd i Malmbergets

taxeringsdistrikt av Gällivare socken taxerade staten till kommunal

inkomstskatt för under år 1928 uppburen royalty för gällivaremalm

till belopp av 1,244,110 kronor. Emellertid överklagades

taxeringsnämndernas beslut av kronan, Gällivare och Jukkasjärvi kommuner

samt Kiruna municipalsamhälle, därvid förstnämnda kommun

yrkade, att staten måtte i socknen taxeras till kommunal inkomstskatt,

utom för det av taxeringsnämnden till beskattning upptagna beloppet,

för ytterligare 254,388 kronor, motsvarande det belopp trafikbolaget

på grund av återbetalningsskyldighet till staten fått avdraga vid bolagets

taxering år 1929 för inkomst av royalty å gållivaremalm. Genom

beslut vid sammanträde den 9 och den 10 september samt den 1—den 3 oktober

1929 ogillade mellankommunala prövningsnämnden den av staten.

Jukkasjärvi kommun och Kiruna municipalsamhälle förda talan, men

bestämde med bifall till det av Gällivare kommun framställda yrkandet

statens taxering för kommunal inkomstskatt i sistnämnda socken till

1,498,490 kronor. Kammarrätten, där kronan samt Kiruna municipal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

samhälle fullföljde talan, förklarade i utslag den 29 maj 1931, att det belopp,

trafikbolaget bade att år 1938 gälda till staten såsom ersättning

för den av bolaget under ifrågavarande räkenskapsår från Luossavaara

—Kiirunavaara aktiebolag uppburna royaltyn icke kunde anses vara till

år 1928 hänförlig intäkt för staten samt nedsatte de staten ågångna taxeringarna

för kommunal inkomstskatt i Jukkasjärvi socken till 3,431,740

kronor och i Gällivare socken till 1,244,110 kronor. Vidare bestämde

kammarrätten den på Kiruna municipalsamhälle belöpande andelen av statens

i Jukkasjärvi socken taxerade inkomst till en fjärdedel därav eller

857,930 kronor. Sedan kammarrättens utslag överklagats av samtliga parter,

meddelade regeringsrätten utslag i målet den 27 november 1931, därvid

regeringsrätten ej gjorde annan ändring i kammarrättens utslag än

att den å Kiruna municipalsamhälle belöpande andelen av statens inom

Jukkasjärvi socken beskattningsbara inkomst bestämdes till allenast

343,170 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd, den 28 november 1932 till finansdepartementet

inkommen framställning hava Norrbottens läns landsting samt

Gällivare och Jukkasjärvi kommuner ävensom Kiruna municipalsamhälle

— under hänvisning till de vittgående ekonomiska konsekvenser

för samhällena, som regeringsrättens berörda utslag den 27 november

1931 vore ägnat att medföra — hemställt, att Kungl. Majit ville med bebjärtande

av kommunernas och landstingets ekonomiska trångmål vidtaga

åtgärder för att de icke genom skyldighet att till staten återbära

under åren 1929—1931 uttaxerad skatt och genom utsinande vid 1932 års

taxering av en påräknad skattekälla måtte försättas i än svårare nödläge.

Till stöd för framställningen hava sökandena anfört i huvudsak följande!
Regeringsrätten

hade i sitt förutnämnda utslag icke uttalat, huruvida,

när trafikbolaget till staten erlade av trafikbolaget uppburen royalty,

densamma skulle kunna beskattas. Enligt sökandenas mening torde gällande

skatteförfattningar ej giva möjlighet härtill. Genom utslaget

hade landstinget, kommunerna och municipalsamhället blivit återbetalningsskyldiga

för de utskylder, som påförts staten under åren 1929—1931

på grund av staten tillkommande andel av den utav trafikbolaget enligt

1927 års malmavtal uppburna royaltyn. På grund av utslaget hade vidare

1932 års taxeringsnämnder inom vederbörande samhällen icke ansett

sig böra till taxering upptaga statens andel av trafikbolagets royalty

för år 1931, varigenom såväl kommunerna som landstinget ginge miste

örn härå belöpande skattekronor.

Storleken av de utskyldsbelopp, som kommuner och landsting dels enligt

regeringsrättens utslag vöre och dels framdeles kunde bliva förpliktade

att till staten återbära, framginge närmare av följande sammanställning:
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:t8 proposition nr 220.

1929 års taxering:

Antal

skatte-

kronor

Kommu-

nal-

skatt

Väg-

skatt

Munici-

pal-

skatt

Lands-

tings-

skatt

Summa

Jukkasjärvi socken ......

7,022.«o

33,357: 8 5

6,086: 21

—

—

39,443: 56

Gällivare socken.........

2,543.80

27,981: 80

3,052: 4 4

—

—

31,034: 24

Kiruna municipalsam- hälle .....................

702.2 6

—

—

1,825: 88

—

1,825: 88

Norrbottens läns lands- ting........................

9,566.40

_

_

30,229: 82

30,229: 82

Summa

—

61,339: lä

9,138: 6 5

1,825: 88

30,229: H2

102,533: 50

1930 års taxering:

Jukkasjärvi socken......

18,098.20

85,966: 44

13,271: 94

—

—

99,238: 8 8

Gällivare socken.........

6,655.00

53,240: —

7,985: 88

—

—

61,225: 88

Kiruna municipalsam- hälle .....................

1,809.80

—

—

3,619: oo

—

3,619: 60

Norrbottens läns lands- ting........................

24,753.20

_

_

_

78,220: 11

78,220: n

Summa

—

139,206: 4 4

21,257: 82

3,619: 60

78,220: 11

242,303: 9 7

1931 års taxering:

Jukkasjärvi socken......

18,687.4 0

130,811: 80

13,704: 02

—

—

144,515: 82

Gällivare socken .........

6,453.90

58,085: 10

7,744: 68

—

—

65,829: 7 8

Kiruna municipalsam- hälle .....................

1,868. to

—

—

5,606: io

—

5,606: 10

Norrbottens läns lands- ting........................

25,141.80

_

_

_

82,966: 2 9

82,966: 2 9

Summa

—

188,896: 90

21,448: 70

5,606: 10

82,966: 2 9

298,917: 99

Sammandrag

av 1929 —

1931 års

taxeringar:

Jukkasjärvi socken • • •.

... kronor 283,197: 76

Gällivare socken .......

158,089: 9 o

Kiruna municipalsamhälle .............................. » 11,051: 58

Norrbottens läns landsting.............................. » 191,416: 22

Summa kronor 643,755: 4 6

Enär 1932 års taxeringsnämnder inom Jukkasjärvi och Gällivare soeknar

icke, såsom nyss nämnts, upptagit till beskattning statens andel av

trafikbolagets royalty för år 1931 hade en minskning i antalet skattekronor

inträtt, vilken enligt de fastställda utdebiteringarna för år 1932 uppginge

till följande belopp:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Skatte-

kronor

Kommu-

nal-

skatt

Väg-

skatt

Munici- pal- skatt

Lands-

tings-

skatt

Summa

Jukkasjärvi socken......

11,146.60

109,225: oo

8,173: 33

—

—

117,399: 2 3

Gällivare socken.........

4,530.70

72,491: 2 0

5,436: 7 2

—

—

77,927: 92

Kiruna municipalsam- hälle .....................

1,114.66

—

—

2,229: 10

—

2,229: lo

Norrbottens läns lands- ting.......................

15,676.20

_

_

_

62,704: so

62,704: 8 o

Summa

—

181,717: to

13,610: os

2,229: 10

62,704: 80

260,261: o 5

Någon sänkning av utdebiteringen per skattekrona, under förutsättning

att sökandena kunnat förfoga över i tabellen upptagna belopp, hade icke

beräknats, eftersom behovet av ytterligare sociala hjälpåtgärder vore

trängande.

Utdebiteringen per skattekrona och vägfyrk hade för respektive taxe

ringsår utgjort:

T

a x e r i

n g s

å r

1929

1930

1931

1932

Jukkasjärvi: kommunalskatt..............

......................... 4: 75

4: 76

7: —

9: 8 0

d:o

: vägskatt per vägfyrk .....

....................... 0: 13

0: 11

0: 11

0: 11

Gällivare

: kommunalskatt..............

......................... 11: —

8: —

9: —

16: —

d:o

: vägskatt per vägfyrk .....

........................ 0: is

0: 18

0: 18

0: 18

Kiruna municipalsamhälle................

....................... 2:6 0

9;_

3: —

2: —

Landstingsskatt................................

3: 16

3: 30

4: —

Över

framställningen hava

statskontoret, kammarrätten

och

länssty-

reisen i Norrbottens län avgivit infordrade utlåtanden.

Statskontoret har — efter att hava erinrat, att ämbetsverket i ett i annat

ärende avgivet yttrande framhållit, att det dittills ansetts böra såsom

princip gälla, att kommuner icke borde befrias från dem åvilande

ekonomiska förpliktelser — vidare utlåtit sig.

Med den principiella ställning statskontoret i angivna utlåtande intagit

hade statskontoret icke ansett sig kunna tillstyrka, att sökandena erhölle

befrielse från återbetalning av för mycket bekommen skatt. Än mindre

syntes det böra ifrågakomma att bereda dem ersättning för att skatt,

icke utginge efter vissa, av regeringsrätten underkända grunder. Av

handlingarna inhämtades, att år 1929 för mycket uttaxerad och crlagd.

skatt blivit restituerad. Beträffande under åren 1930 och 1931 för

mycket uttaxerade och erlagda skattebelopp, ville det med hänsyn till sökandenas

betryckta läge i ekonomiskt avseende synas rimligt, att uppskov

lämnades med återbetalning av dessa belopp. Det torde dock kunna ifrågasättas,

huruvida landstinget i Norrbottens län borde erhålla anstånd.

Vidkommande sättet för genomförande av den tilltänkta förmånen av anstånd

kunde givetvis olika utvägar tänkas. Det ville emellertid synas

statskontoret, som örn nöjaktig hjälp skulle lämnas, därest återbetalning

finge äga rum med en tredjedel under ett vart av åren 1934—1936.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.-ts proposition nr 220.

Kammarrätten, som icke ansett sig hava att ingå i bedömande av de.

billighetsskäl, vilka talade för bifall till den gjorda framställningen, bar

icke funnit sig kunna tillstyrka densamma.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i sitt utlåtande anfört i huvudsak

följande.

Enär staten enligt föreliggande prejudikat icke kunde anses skattskyldig

för ifrågavarande royalty för de år. då trafikbolaget uppburit densamma,

kunde enligt länsstyrelsens förmenande icke någon tvekan föreligga där

örn, att staten enligt gällande skatteförfattningar bleve skattskyldig för

denna royalty vid den tidpunkt och i den män trafikbolaget återbure den

samma till staten, d. v. s. åren 1938—1941. Det vore visserligen sant, att

såväl Jukkasjärvi oell Gällivare kommuner som länets landsting för närvarande

på grund av rådande kända förhållanden befunne sig i en mycket

svår ekonomisk ställning med katastrofalt sjunkande antal skattekronor och

höga uttaxeringar, oell att det därför vore för de nuvarande skattskyldiga

av stort värde att redan nu i en eller annan form få beskatta ifrågavaran

de staten åren 1938—1941 tillfallande royalty, men en sådan form av hjälp

från statens sida syntes länsstyrelsen föga tilltalande och kunde medföra

farliga konsekvenser. Den enda tänkbara formen för understöd från statens

sida till sökandekommunerna i deras brydsamma ekonomiska läge

torde vara den, att nödig hänsyn toges till i framställningen anförda omständigheter

vid utmätandet av det statsbidrag till skatteutjämning, varom

kommunerna i föreskriven ordning gjort ansökningar i slutet av år 1932.

Länsstyrelsen ansåge sig i detta sammanhang höra påpeka, dels att samtliga

de utskylder, vilka staten oriktigt erlagt på grund av 1929 års av

kammarrätten och regeringsrätten nedsatta taxeringar, blivit av kommunerna

och landstinget till statsverket restituerade med de belopp — förutom

ränta — som funnes angivna i ansökningen, dock med den ändring,

att den restituerade kommunalskatten i Gällivare socken rätteligen utgjorde

25,420 kronor 48 öre i stället för angivna 27,981 kronor 80 öre (skillnaden

utgjordes av uppburen skattelindring av 1 krona 40 öre per skattekrona),

dels att Jukkasjärvi kommun i sin utgiftsstat för år 1933 upptagit

ett belopp av 223,778 kronor 24 öre till restitution av utskylder till staten

på grund av 1930 och 1931 års taxeringar för inkomst av royalty. Likaså

hade landstinget i sin utgiftsstat för år 1933 upptagit ett belopp av 700,000

kronor till »avskrivningar och restitutioner»; då hela det uttaxerade beloppet

för nämnda år uppginge till 3,676,991 kronor och avskrivningarna

torde kunna beräknas till högst 15 procent därå. kunde man antaga, att

i ovan angivna 700,000 kronor inginge ett avsevärt belopp till täckande av

de landstinget åliggande restitutioner till statsverket för nyssnämnda

taxeringar. Skulle emellertid Kungl. Majit finna länsstyrelsens uttalade

mening örn möjligheten att åren 1939—1942 beskatta staten för ifrågavarande

staten då tillfallande royaltybelopp vara oriktig, ställde sig saken

annorlunda. Ender sådana förhållanden skulle staten faktiskt undandraga

sig beskattning för en inkomst, som enligt taxeringsmyndigheternas

uppfattning måste anses härflyta av rörelse, och då detta ej kunde anses

varken rättvist eller billigt, syntes kommunernas anspråk på gottgörelse

för den härigenom dem åsamkade förlusten höra på något sätt tillgodoses.

I fråga örn 1930 och 1931 års taxeringar kunde detta lämpligast ske på

så sätt, att sökandekommunerna befriades från skyldigheten att till

staten återbetala de skattebelopp, som på grund av lagakraftvunna utslag

eljest skulle åligga dem att till staten restituera, och i fråga örn 1929

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

års taxering skulle de eventuellt kunna berättigas att återfå de skattebelopp,

jämte räntor, de för detta år redan fått till staten restituera. Beträffande

den royalty, som trafikbolaget uppburit år 1931 oell varav hälften

skulle till staten återbäras år 1941, ställde sig saken svårare, då någon

taxering år 1932 ej påförts staten för detta belopp, men ersättningen skulle

ju kunna bestämmas att utgå med de belopp, respektive kommuner skulle

hava fått uppbära av staten, därest en sådan taxering ägt rum. Huru

stora belopp det i detta fall rörde sig örn, kunde länsstyrelsen ej beräkna,

då länsstyrelsen ej hade några uppgifter örn de malmkvantiteter, som

bortfraktats under tiden 1 oktober 1930—30 september 1931, men då rörelsen

under denna tid torde hava varit mindre omfattande, torde den eventuella

ersättningen för detta ar ej spela någon större roll för vederbörande

kommuners ekonomi.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava olika åsikter gjort Departementssig

gällande angående frågan huruvida skyldighet att utgöra kommunal thefe,u

inkomstskatt redan nu föreligger för staten med avseende å den del av

den Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund tillkommande royaltyn,

som bolaget enligt 1927 års malmavtal efter viss angiven tid skall erlägga

till staten. Beträffande 1929 års taxering hava taxeringsnämnden inom

Kaluna taxeringsdistrikt av Jukkasjärvi socken och mellankommunala

prövningsnämnden betraktat ifrågavarande andel av den utgående roynitz

n som en staten omedelbart tillfallande inkomst av rörelse, varemot

taxeringsnämnden i Malmbergets taxeringsdistrikt av Gällivare socken,

kammarrätten och regeringsrätten funnit samma andel icke kunna påföras

staten såsom inkomst av rörelse. Enligt vad jag inhämtat hava enahanda

taxeringsfrågor, som avgjorts genom regeringsrättens utslag den

21 november 1931, på grund av besvär över mellankommunala prövningsnämndens

beslut beträffande 1930 och 1931 års taxeringar dragits under

kammarrättens prövning men ännu icke avgjorts. Att sistnämnda mål

komma att avgöras på enahanda sätt som det tidigare skattemålet, torde

vai a uppenbart. Huruvida, på sätt länsstyrelsen förutsatt, skattskyldighet

uppkommer för staten vid den tid, då trafikbolaget till staten återbär

nämnda andel i royaltyn, är en fråga, som kan komma att bliva föremal

för rättsligt avgörande och som följaktligen i nu förevarande sammanhang

icke låter sig slutgiltigt besvara.

1 enlighet med taxeringsmyndigheternas beslut har staten erlagt skatt

till kommunerna och landstinget för ifrågavarande royalty beträffande

åren 1929, 1930 och 1931. Sedan regeringsrättens utslag i fråga örn 1929

ars taxering meddelats, hava 1932 års taxeringsnämnder avstått från att

taxera staten till kommunal inkomstskatt i fråga örn nämnda för 1931 utgående

andel av royaltyn. På grund av den restitutionsskyldighet för

skatt enligt 1929 års taxering, som genom regeringsrättens utslag ålagts

kommunerna och landstinget, hava dessa, enligt vad i ärendet blivit upplyst,

återburit de för mycket erlagda skattebeloppen enligt nämnda taxeiing.

Däremot föreligger anim icke något slutligt avgörande i fråga örn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 220.

1930 och 1931 års taxeringar, oell någon restitution av skattebelopp för dessa

båda år har ej heller förekommit. Då, såsom förut påpekats, rättsfrågan i

avseende å sistnämnda taxeringar är densamma som i det redan avgjorda

skattemålet, kan något tvivel icke råda örn att staten kommer att berättigas

till restitution jämväl i dessa fall. På grund av att enligt gällande

bestämmelser ränta å allmänna utskylder, som restitueras, ej utgår för

längre tid än trettio dagar från det återbetalningsskyldigheten slutgiltigt

fastställts, torde de belopp, som staten berättigas återbekomma, utan dröjsmål

återkrävas, därest icke annat av Kungl. Majit och riksdagen beslutas.

Såsom i ansökningen framhållits, befinna sig ifrågavarande kommuner

och landsting'' i en synnerligen svår ekonomisk belägenhet. Att under nuvarande

bekymmersamma tider hava nödgats återbära avsevärda skattebelopp

måste i och för sig vara i hög grad kännbart, och den med visshet

i en nära framtid inträdande skyldigheten att återbära ytterligare stora

belopp kommer att för kommunerna och landstinget medföra högst avsevärda

svårigheter. Av tillgängliga handlingar inhämtas, att den sammanlagda

kommunal-, landstings- och vägskatten för 100 kronor beskattningsbar

inkomst enligt 1931 års utdebitering utgjort inom Gällivare kommun

13 kronor 50 öre, inom Jukkasjärvi kommun 11 kronor 3 öre och inom

Kiruna municipalsamhälle 14 kronor 3 öre samt enligt 1932 års utdebitering

utgjort inom Gällivare kommun 21 kronor 20 öre, inom Jukkasjärvi

kommun 14 kronor 53 öre och inom Kiruna municipalsamhälle 16 kronor

53 öre. Norrbottens läns landstingsskatt för 100 kronor beskattningsbar

inkomst har enligt 1931 års utdebitering utgått med 3 kronor 30 öre och

enligt 1932 års utdebitering med 4 kronor. Under nu angivna förhållanden

synes det vara såväl av behovet påkallat som med billighet överensstämmande,

att staten — på sätt i ansökningen hemställts — vidtager åtgärder

i syfte att lätta det ekonomiska trångmål, vari de ifrågavarande samhällena

på grund av berörda omständigheter råkat.

Av de i ärendet hörda myndigheterna hava olika förslag framställts angående

den lämpligaste formen för den hjälp, staten bör lämna. Statskontoret

har föreslagit, att staten bör bevilja anstånd med restitution av

för mycket erlagd skatt på grund av taxeringarna åren 1930 och 1931 i

den utsträckning, att beloppen finge erläggas med en tredjedel under vart

och ett av åren 1934—1936. Länsstyrelsen däremot har för sin del ansett,

att den nödvändiga ekonomiska lättnaden bör beredas sökanden genom

att tillbörlig hänsyn tages till kommunernas ifrågavarande betalningsskyldighet

vid beräknandet av statens bidrag av skatteutjämningsmedel. För

egen del finner jag mig emellertid böra förorda en annan utväg för frågans

lösning. Vid övervägande av föreliggande spörsmål kan man efter mitt förmenande

icke bortse från den omständigheten, att staten måhända kan bliva

till sökandena skattskyldig för ifrågavarande andel av royaltyn vid den

tid, då densamma av trafikbolaget återbäres till staten. Inför denna utsikt

synes det rimligt, att staten lämnar kommunerna och landstinget anstånd

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

med restitution av de belopp, som staten på grund av 1930 och 1931 års

taxeringar kan visas hava för mycket erlagt, till dess frågan örn statens

skattskyldighet till sökandena vid tiden för trafikbolagets återbäring av

royaltyn blivit avgjord. Ett villkor för att kommunerna och landstinget

skola få komma i åtnjutande av nämnda anstånd bör emellertid vara, att

desamma åtaga sig att gälda ränta efter fem procent örn året å de av staten

för mycket erlagda skattebeloppen från den dag, staten erlagt desamma,

till den dag restitution äger rum. Genom en sådan uppgörelse torde bästa

möjliga hjälp beredas sökandena utan att statens berättigade intressen

trädas för nära. Däremot synes ansökningen, i vad den avser redan restituerade

utskylder på grund av 1929 års taxering, icke böra föranleda någon

åtgärd, liksom det ej heller bör ifrågakomma att i nu förevarande

sammanhang bereda kommunerna understöd med hänsyn till den minskning

av skatteunderlaget, som uppstått genom att staten år 1932 icke kunnat

taxeras för ifrågavarande royalty.

På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Norrbottens läns landsting samt Gällivare och

Jukkasjärvi kommuner ävensom Kiruna municipalsamhälle

beviljas anstånd med restitution av skatt, som

staten visas hava för mycket erlagt på grund av 1930

och 1931 års taxeringar inom nämnda kommuner, till

dess frågan örn statens skattskyldighet inom kommunerna

och till landstinget för av Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund under åren 1939 och 1940 erlagd

royalty blivit avgjord, mot det att kommunerna

och landstinget åtaga sig att till staten gälda ränta

efter fem procent örn året å den av staten för mycket

erlagda skatten från den dag, densamma av staten

gäldats, till den dag restitution äger rum.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Birger Brandt.

Hillring till riksdagens protokoll 1033. t sami. Nr 220.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning av aktiebolagsl s. 3 i texten
  2. SU 1933:53 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition om anstånd för Norrbottens läns landsting samt Gällivare och Jukkasjärvi kommuner ävensom Kiruna municipalsam s. 15 i texten