Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av kostnader för krig sdomstolarnas verksamhet, m. m

1933-03-17 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:225, Angående anslag till bestridande av kostnader för krig sdomstolarnas verksamhet, m. m

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

5

Nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande

av kostnader för krig sdomstolarnas verksamhet,

m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anför efter gemensam

beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 886.

Vid anmälan den 3 januari innevarande år inför Kungl. Maj :t av frågan om

reglering av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel anmärkte jag vid

punkt [9.] rörande anslag till Svea hovrätt, att jag hade för avsikt föreslå

Kungl. Maj :t att avlåta proposition till 1933 års riksdag med förslag örn upphävande

av vissa krigsdomstolar. Vid punkt [25.] rörande anslag till civil

personal vid regements- och stationskrigsrätterna förklarade jag det vara min

avsikt att ånyo anmäla frågan sedan ett inom departementet utarbetat utkast

till lag örn upphävande av vissa krigsdomstolar, över vilket utkast yttranden

infordrats från domstolar och myndigheter, undergått den överarbetning

som kunde befinnas erforderlig samt underställts lagrådets granskning.

Då någon förändring med avseende å krigsdomstolarnas verksamhet icke beräknades

kunna ske förrän från och med den 1 januari 1934, beslöt Kungl.

Maj:t på min hemställan föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1933/1934 för avlönande av civil personal vid

regements- och stationskrigsrätterna beräkna ett extra anslag av 54,000 kronor

ävensom beräkna ordinarie förslagsanslaget till civil personal vid särskilda

krigsrätter m. m. till halva beloppet eller 5,000 kronor. Därjämte

beslöt Kungl. Majit likaledes på min hemställan att, i avbidan på samma proposition,

för bestridande av ersättning till vissa ledamöter i rådhusrätt för

befattning med disciplinmål m. m. för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra

anslag av 14,000 kronor.

Över det förut omnämnda lagutkastet, vilket funnits bifogat en i ämnet utarbetad

promemoria (se prop. 1933 nr 223 bilaga A) ävensom en för frågans

bedömande ur ekonomisk synpunkt inom departementet upprättad ytterligare

promemoria hava stadsfullmäktige i Stockholm, Vaxholm, Uppsala, Eskilstuna,

Strängnäs, Visby, Karlstad, örebro, Västerås, Falun, Gävle, Härnösand,

Östersund, Umeå, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö, Halmstad, Göteborg,

Uddevalla, Borås, Skövde, Karlskrona, Kristianstad, Hälsingborg och Ystad

beretts tillfälle att yttra sig. Sist omförmälda promemoria har jämväl för

kännedom översänts till, bland andra, militieombudsmannen, de allmänna hovrätterna,

krigshovrätten, domhavandena i Stockholms läns västra, Södra Roslags,

Livgedingets, Västmanlands västra, Ångermanlands södra, Ångermanlands

mellersta, Jämtlands västra, Luleå, Linköpings, Norra och Södra Vedbo

härads, Gudhems och Kåkinds härads, Västra Göinge och Norra Åsbo härads

domsagor, häradsrätterna i Stockholms läns västra och Södra Roslags domsagor,

Åkers och Selebo härads tingslag, Snevringe härads tingslag, Ångermanlands

södra domsaga, Sollefteå tingslag, Överluleå tingslag, Linköpings

domsaga, Vadsbo södra tingslag och Norra Åsbo härads domsaga, rådhusrätterna

i de uppräknade städerna samt arméförvaltningen och marinförvaltningen

ävensom styrelsen för Svenska stadsförbundet. Yttrande har dessutom

inkommit från styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare.

Sedan utredningen i ämnet numera slutförts, har Kungl. Majit förut denna

dag beslutat avlåta proposition (nr 223) till riksdagen med förslag till lag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

7

med vissa bestämmelser örn krigsdomstolar och rättegången därstädes. Enligt

detta lagförslag skola regements- och stationskrigsrätterna vid krigsmakten

upphöra och i deras ställe skall allmän underrätt vara första krigsdomstol.

Särskild krigsrätt skall hädanefter finnas allenast vid kustflotta och utgöras

av en ordförande och ytterligare två ledamöter, vilka jämte erforderligt antal

ersättare av Konungen förordnas för viss tid bland dem som förvaltat domarämbete

och däri ådagalagt insikt och erfarenhet. Militärt mål, varmed förstås

mål eller ärende som tillkommer allmän domstol på grund av nyss återgivna

stadgande eller ock särskild krigsrätt, skall — därest det tillhör underdomstol

— upptagas av allmän underrätt i den ordinarie förläggningsorten

för den avdelning av krigsmakten till vilken tilltalad hör eller som målet

närmast angår. Tillhör tilltalad eller angår målet närmast kustflotta, vid

vilken särskild krigsrätt inrättats, skall målet upptagas av den särskilda krigsrätten.

Konungen kan dock, där ett ändamålsenligt ordnande av rättsskipningen

det kräver, beträffande viss avdelning eller personal förordna att behörig

krigsdomstol skall vara annan allmän underrätt än nu sagts eller särskild

krigsrätt. Vidare skall för fullgörande av de åligganden, som enligt strafflagen

för krigsmakten ankomma på auditör, Konungen förordna lagfaren befattningshavare

vid allmän domstol. Slutligen skola de åligganden som hittills

tillkommit krigsfiskal fullgöras i mål vid särskild krigsrätt av den Konungen

där förordnat till åklagare men eljest av allmän åklagare vid den

underrätt som har att upptaga målet. Nu nämnd åklagare skall även utföra

den talan vid underrätt, som hittills ankommit å överkrigsfiskal.

Den nya organisationen är, såsom redan antytts, avsedd att träda i tillämpning

den 1 januari 1984.

Enligt de förut omnämnda promemoriorna skulle vid överflyttning av den

militära rättsskipningen å de allmänna domstolarna huvudsakligen rådhusrätter

komma i fråga. Endast i ett relativt fåtal fall skulle häradsrätt tagas

i anspråk såsom forum i militära mål. Den ökning i arbetsbördan, som för

rådhusrätternas vidkommande bleve en följd av reformen, beräknades i kostnadspromemorian

i allmänhet bliva oväsentlig. I fråga örn Stockholms rådhusrätt

och rådhusrätten i Karlskrona ansågos dock förhållandena vara något

annorlunda, men den ökade belastningen syntes böra medföra en viss utökning

av personalen endast i den förstnämnda rådhusrätten. Den av de militära

målen föranledda ökningen i de av reformen berörda domsagornas arbetsbörda

förklarades i kostnadspromemorian kunna lättas genom att i dessa domsagor

anställdes sekreterare.

Till kostnadspromemorian hade såsom bilaga fogats en översikt över den

beräknade årliga besparingen för statsverket genom krigsdomstolarnas avskaffande.

I denna översikt hade upptagits följande poster och belopp:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Nuvarande

Kostnader efter

kostnader

reformen

Personalen vid regements- och stationskrigsrätter, arvoden

och expensbidrag ..............

108,000

A äldre stat kvarstående auditör, lön och tiänsterörines- penningar ...............

4,000

4,000

Personalen vid särskilda krigsrätterna, ersättning beräknad

efter krigsrättssammanträde samt tre auditörsarvoden å

tillhopa 1,300 kr..........

16,000

Dyrtidstillägg å ovanstående1.....

30.000

1,000

Vikariat sersättning.......

1,000

—

Rese- och traktamentsersättning ....

4,000

4,000

Krigshovrätten..........

34,000

10,000

Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter för del- tagande i handläggning av disciplinmål m. m......

18,000

Ersättning för juridiskt rådgivarskap i övrigt ....

—

10,000

Summa kronor

197,000

47.000

Besparing således

150,000

Innan jag går in på de särskilda anslagsposterna skall jag i korthet återgiva

de allmänna synpunkter, vilka några av de hörda myndigheterna anlagt

å kostnadsfrågan.

Svea hovrätt yttrade bland annat: Förklaringen till den oväntat gynnsamma

besparingssiffran syntes hovrätten ligga däri att vid beräkning av de

framtida kostnaderna dels den militära rättsvården icke påförts skälig andel

i kostnaderna för vederbörande domstolars verksamhet utan allenast den merkostnad,

som i och med införandet av det nya systemet omedelbart skulle

uppstå^ dels denna merkostnad beräknats alldeles för lågt. Såsom exempel

härpå ^åberopade hovrätten, att bland kostnaderna efter reformen icke redovisats

något som helst belopp för de militära målens behandling vid häradsrätt.

Aven örn det omedelbara anställandet av sekreterare i viss domsaga betingades

av de militära målens överflyttning, borde enligt kostnadspromemorian

sekreterarens avlöning ändock räknas såsom en utgift uteslutande för den civila

rättsvården på den grund att enligt annat på prövning beroende förslag

sekreterare skulle successivt anställas i domsagorna. Av kalkylerna ville det

rent av synas hovrätten, som örn en häradshövding, vilken finge militära mål

på sig överflyttade, icke blott skulle vidkännas den därav föranledda ökning

av expenserna utan även nödgas med avsevärt belopp bidraga till avlöningen

av en sekreterare, som blivit behövlig på grund av de nämnda målens överflyttning.

För åklagarväsendet i militära hål hade ej beräknats någon som

helst kostnad för framtiden, oaktat arbetsuppgifterna bleve desamma som

förut och åtminstone på ett eller annat håll uppgifternas överflyttande torde

föranleda omedelbart behov av ökad arbetskraft. Ett annat exempel erbjöde

beräkningen av kostnaderna för de militära målens handläggning i andra instans,

vilka kostnader för framtiden upptagits med för lågt belopp. Alltför

lågt beräknade voro också posterna ersättning till befattningshavare vid rådhusrätten

för deltagande i handläggning av disciplinmål m. m. och ersättning

1 Dyrtidstillägg utgår ej å ersättning beräknad efter krigsrättssammanträde eller å expensbidrag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 225.

9

för juridiskt rådgivarskap i övrigt. Vid beräkning av statsverkets utgifter

efter reformens genomförande hade icke upptagits någon ersättning till städerna,

motsvarande den som utginge för rådhusrätternas befattning med tullmål.

Hovrätten hade sig icke bekant, huruvida anspråk på sådan ersättning

komme att framställas, och ansåge det vara utan större betydelse i detta

sammanhang, huruvida ersättning skulle utgå eller ej. Vid en jämförelse

mellan kostnaderna för den nuvarande och den föreslagna ordningen borde

man nämligen räkna med de totala kostnaderna för det allmänna och bortse

från den omständigheten, huruvida viss kostnad i sista hand drabbade staten

eller kommunerna. Av vikt vore däremot, såsom en från kommunalt håll förebragt

utredning syntes visa, att de militära målens överflyttning till rådhusrätterna

i vissa fall torde föranleda avsevärt större kostnader än i kostnadspromemorian

beräknats. Det kunde slutligen tilläggas, att i denna promemoria

icke beaktats möjligheten att med bibehållande i princip av den gällande

organisationen nedbringa kostnaderna för densamma, exempelvis genom

organisatoriska förenklingar eller genom att i större utsträckning än nu låta

ersättningen bestämmas efter antalet mål eller eljest efter arbetsbördan. På

nu anförda grunder ansåge hovrätten förhoppningarna att genom reformen

vinna nämnvärd besparing av allmänna medel så tvivelaktiga, att denna synpunkt

borde lämnas åsido vid lösningen av frågan örn krigsdomstolarnas avskaffande.

Denna borde för övrigt från både principiell och praktisk synpunkt

vara av så stor vikt att den i varje fall mycket obetydliga merkostnad,

som vid en närmare granskning kunde befinnas vara förenad med den

ena eller den andra lösningen, icke borde få fälla utslaget.

Hovrätten över Skåne och Blekinge yttrade, att även örn de kostnader, som

bleve förknippade med reformen, huvudsakligen i fråga örn ytterligare arbetskrafter

för vissa rådhusrätter, skulle visa sig större än som antagits, vore

hovrätten likväl av den uppfattningen att, sedan rimliga anspråk i detta avseende

tillfredsställts, besparingen bleve så betydande, att den i rådande statsfinansiella

betryck borde vara i hög grad eftersträvansvärd.

Krig shovrätten ansåge en eventuell besparing vara av ringa betydelse, då

det gällde ett ståndpunktstagande till frågan om den militära rättsskipningens

ändamålsenliga organisation. Det för auditörernas ersättare beräknade

anslaget måste anses alldeles för lågt. Posten å 10,000 kronor kunde nog beräknas

komma i verkligheten uppgå till mångdubbelt högre belopp, särskilt

om advokater i större utsträckning anlitades. Anslaget till rese- och traktamentsersättning

borde säkerligen heräknas högre än som skett, då ökade utgifter

kunde emotses för domstolarnas inställelser. Ersättning till sakkunniga

borde beräknas — det kunde knappast förutsättas att en militär skulle,

då det gällde en rent civil domstol, vara skyldig att i motsats till andra yrkesmän

kostnadsfritt tillhandahålla sin sakkunskap. Därest militär rättsskipning,

som ju måste anses såsom en statens angelägenhet, över huvud

kunde överflyttas å stadsdomstolar, syntes vederbörande städer kunna med

fog framställa anspråk på att av staten erhålla full ersättning för ökade kostnader.

Örn denna ersättning, såsom borde ske, toges i beräkning till sitt fulla

belopp, talade all sannolikhet för att den nya ordningen blev för staten lika

kostbar som den nuvarande. I alla händelser borde man väl räkna med kostnaderna

för det allmänna i dess helhet, och resultatet bleve då detsamma.

Vidare har militieombudsmannen ansett det kunna antagas att kostnaderna

för den militära rättsskipningen bleve något större efter reformens genomförande

än för närvarande av det skäl, att de militära rättegångsmålen hädanefter

skulle i första instans handläggas av tre civila domare mot nu endast

två. En ej obetydlig del av kostnaderna för sekreterare vore direkt att hän
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Departe
ments
chefen.

föra till de militära målens överflyttning. Vidare torde örn advokat anlitades

för biträde åt befälhavare, kostnaden bliva jämförelsevis betydande. Väl

skulle statsverket genom en överflyttning å rådhusrätter av ifrågavarande

uppgifter kunna överföra vissa utgifter å kommunerna, men ett dylikt överförande

syntes icke, allra minst under nu rådande svårigheter för kommunerna,

vara lämpligt.

Slutligen har styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare ansett ur besparingssynpunkt

något skäl icke kunna hämtas för att avskaffa krigsdomstolarna,

varemot marinförvaltningen icke funnit anledning till erinran mot

de gjorda beräkningarna av kostnaderna för den militära jurisdiktionen under

fredstid sådan densamma utformats enligt det remitterade förslaget.

De invändningar av mera allmän natur, vilka sålunda anförts emot de under

det förberedande utredningsarbetet verkställda kostnadsberäkningarna, synas

lämpligen böra komma under bedömande i det följande i samband med

behandlingen av de särskilda anslagsposterna. Jag vill emellertid redan nu

erinra därom att dessa beräkningar — såsom i kostnadspromemorian jämväl

angivits — kommit till uttryck i avrundade tal och sålunda varit avsedda att

undergå justering uppåt eller nedåt, ävensom att avvikelser i organisatoriskt

hänseende från det ursprungliga förslaget medfört ändrade anslagsbehov.

De allmänna underrätter, vilka enligt förslaget ifrågakomma såsom krigsdomstolar,

återfinnas å den i prop. 1933 nr 223 bilaga C intagna tablån. Av

denna framgår att de militära målen torde komma att handläggas, förutom

vid rådhusrätterna i det övervägande antalet nuvarande militära förläggningsorter,

jämväl vid några enstaka häradsrätter. I fråga örn de principer

vilka varit vägledande vid denna uppdelning får jag hänvisa till vad jag

yttrat i samma proposition s. 61.

Det har i det föregående anmärkts, att den av de militära målen föranledda

ökningen i de av reformen berörda domsagornas arbetsbörda skulle

kunna lättas genom anställande av sekreterare i dessa domsagor. I en

till 1933 års riksdag avlåten proposition nr 180 med begäran örn anslag till

bidrag till domsagornas förvaltning har föreslagits bland annat, att sekreterare

skall uppbära avlöning enligt löre och sedermera, efter ett och ett halvt

års tjänstgöring, enligt 21 :a löneklassen i allmänna avlöningsreglementet

ävensom att vederbörande häradshövding skall bidraga till denna avlöning

med ett belopp av 800 kronor örn året.

Av den tidigare lämnade redogörelsen för de allmänna synpunkter, vilka

några av de hörda myndigheterna anlagt å kostnadsfrågan, framgår att Svea

hovrätt hyser betänkligheter mot att häradshövding, som får militära mål

överflyttade till häradsrätt i av honom omhänderhavd domsaga, skall vidkännas

den därav föranledda ökningen i expenser ävensom nödgas bidraga till

avlöningen av en sekreterare, som blir erforderlig på grund av nämnda måls

överflyttning. I samma riktning gå övriga uttalanden i denna del. Göta

hovrätt yttrar sålunda -—• i samband med att hovrätten förordar Södra Vedbo

häradsrätt såsom forum för mål som härröra från de i Eksjö förlagda trup
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ZZ5.

11

perna — att, om anställande av sekreterare i Norra ock Södra Vedbo härads

domsaga kräves endast på grund av de militära målens överflyttande till

nämnda häradsrätt och för att dylik befattningshavare skall kunna övertaga

de uppgifter med avseende å disciplinmålen, som för närvarande ankomma på

auditören, det icke kan anses vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att häradshövdingen skall erlägga avsett bidrag till avlönande av

ifrågavarande befattningshavare.

Domhavanden i Luleå domsaga finner någon skälig anledning icke kunna

utletas därtill att häradshövdingen icke skulle åtnjuta gottgörelse för merkostnader,

som skulle drabba honom i form av avlöning åt skrivbiträden, samt

utgifter för papper och skrivmateriel. I detta sammanhang anhålles om en

lönefyllnad åt häradshövdingen med åtminstone 800 kronor, motsvarande nuvarande

auditörens vid Norrbottens regementes krigsrätt expensbidrag. Domhavanden

i Södra Roslags domsaga anser sig icke kunna underlåta att anmärka

på att kostnaderna för dombok, diarier m. m. syntes skola bestridas av

häradshövdingen. Sollefteå tingslags häradsrätt beräknar omkring 15 extra

sammanträden årligen för militära mål, vilket innebär en kostnad för statsverket

å 750 kronor. Under förutsättning att den nuvarande tingsordningen

i domsagan blir gällande, föreligger ej något behov av sekreterare. Häradsrätten

förutsätter slutligen att hela sekreterarearvodet, beräknat till 6,800 kronor,

skall gäldas av allmänna medel. Då de nuvarande kostnaderna för Västernorrlands

regementes krigsrätt belöpa sig till omkring 4,800 kronor, kommer

reformen att medföra en merkostnad å 2,750 kronor. Domhavanden i Norra

och Södra Vedbo härads domsaga åberopar, att reformen kommer att medföra

att ytterligare biträden måste anställas vilket i sin tur innebär, att de nuvarande

kanslilokalerna bliva otillräckliga. För häradshövdingen kommer,

bland annat genom anställandet av sekreterare, reformen att resultera _ i en ej

oväsentlig ekonomisk uppoffring. Det synes domhavanden egendomligt, örn

detta skulle kunna anses överensstämmande med rättvisa. Domhavanden i

Gudhems och Kåkinds härads domsaga beräknar jämväl att utgifterna för

renskrift skola bliva betydliga, särskilt i undersökningsmål rörande mera omfattande

materiella skador. Att märka är, att häradshövdingen i dylika mål

icke kan beräkna någon expeditionslösen.

Enligt den senast omnämnda tablån skola för handläggning av militära

mål ifrågakomma allenast sex häradsrätter. Den ökning i dessa domstolars

arbetsbörda, som reformen medför, synes kunna beräknas med ledning av de

rättsstatistiska uppgifterna från de krigsrätter, vilkas verksamhet ifrågavarande

häradsrätter skola övertaga. Av följande tablå framgår förhållandet

mellan årsmedeltalet under treårsperioden 1929—1931 av genom slutligt

utslag avgjorda civila och kriminella mål i de domsagor, inom vilka ifrågavarande

häradsrätter äro belägna, å ena, samt årsmedeltalet under samma

tidsperiod av slutligt handlagda ärenden och genom slutligt utslag avgjorda

mål vid de krigsrätter vilka i detta sammanhang komma ifråga, å andra

sidan.

Departe
ments
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.

Årsmedeltalet av dom- sagans arbetsbörda

åren 1929—1931

Årsmedeltalet av de krigsrätters

arbetsbörda åren 1929—1931

vilkas verksamhet skall över- tagas av häradsrätt i domsagan

Domsaga

Genom slutligt ut- slag avgjorda

civila mål

Genom

slutligt

utslag

Slutligt

hand-

lagda

ärenden

Genom slutligt

utslag avgjorda

mål

Tredskovis

avdöuida

eller ome- delbart

medgivna

Övriga

avgjorda

krimi-

nella

mål

däri talan

om an- svar ej

förts

dari talan

om an- svar

förts

Livgedingets domsaga (Väster- och

Österrekarne tglgs hrtt och

Åkers och Selebo tglgs hrtt) .

53

68

158

12

5

Ångermanlands mellersta domsaga

(Boteå tglgs hrtt och Sollefteå

tglgs hrtt).........

125

82

334

1

ii

42

Lnleå domsaga (Överluleå tglgs

hrtt, Nederluleå tglgs hrtt och

Jokkmokks lappmarks tglgs hrtt)

94

81

445

22

63

40

Norra och Södra Vedbo härads

domsaga (Norra Vedbo hrit och

Södra Vedbo hrtt)......

109

56

338

2

1

11

Gudhems och Kåkinds härads dom- saga (Gudhems hrtt och Kåkinds

hrtt)............

19

33

103

14

35

Västra Göinge domsaga.....

152

99

289

—

—

—

Av denna uppställning framgår att den arbetsökning som i och med överflyttningen

av de militära målen torde vara att förvänta i de domsagor, i vilka

Åkers och Selebo tingslag och Södra Vedbo härad ingå, samt i Västra Göinge

domsaga måste betecknas såsom ringa. I dessa domsagor torde ifrågavarande

arbetsökning icke kunna beräknas medföra någon nämnvärd höjning i vederbörande

häradshövdingars expenser. Beträffande övriga domsagor torde kompensation

för den ökning i förvaltningskostnader, som den föreslagna reformen

kan väntas medföra, böra beredas vederbörande häradshövdingar genom

lönefyllnad med anlitande av anslaget till partiell löneförbättring för häradshövdingarna.

För fullgörande av auditörs g öromål torde anställande av sekreterare påkallas

i följande av de i tabellen upptagna domsagor, nämligen Livgedingets,

Norra och Södra Vedbo härads, Ångermanlands mellersta, Luleå

samt Gudhems och Kåkinds härads domsagor. Någon ändring beträffande

den föreslagna bidragsskyldigheten från häradshövdingens sida till

sekreterarens avlönande finner jag icke böra ifrågakomma i domsaga

där häradsrätt tjänstgör såsom krigsdomstol. Örn med hänsyn till krigsdomstolsreformen

sekreterare anställes i domsaga, där detta ej är påkallat på

grund av redan befintlig arbetsbörda, torde nämligen i stället andre notarietjänsten

i sådan domsaga kunna undvaras. Då enligt framlagt förslag

häradshövdingens bidragsskyldighet till nämnda båda befattningshavares avlöningar

är densamma, är det ur denna synpunkt likgiltigt huruvida sekre
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

13

terare eller andre notarie finnes anställd i domsagan. Oell ur arbetssynpunkt

måste det anses fördelaktigare för häradshövdingen att ha till sitt förfogande

den mera kvalificerade arbetskraft som sekreteraren representerar. Då det

vidare är ett önskemål att sekreterare så småningom anställas i allt flera

domsagor, synes det lämpligt att början göres med bland annat de domsagor

som beröras av krigsdomstolsreformen.

Såsom av vad tidigare anförts framgår har i samband med förslaget örn

den militära rättsskipningens överflyttande å vissa rådhusrätter fråga

uppkommit om skyldighet för statsverket att ersätta de kostnader, som kunna

föranledas av en dylik åtgärd. I de förut omförmälda promemoriorna hade

icke ifrågasatts någon ersättning till rådhusrätterna för domstolsbehandlingen

av de militära målen. Enligt det ursprungliga förslaget hade — såsom

av den i kostnadspromemorian intagna översikten framgick — ersättning

allenast beräknats till sådana befattningshavare vid rådhusrätterna, vilka

avsågos skola övertaga de nuvarande auditörernas befattning med disciplinmål

och rådgivande verksamhet m. m. Innan jag lämnar en redogörelse för

myndigheternas yttranden i denna del, vill jag i korthet återgiva vad som

tidigare förekommit i detta ämne.

I ett förslag i krigslagstiftningsfrågan, som av Kungl. Maj:t framlades

vid 1914 års senare riksdag, hade systemet med särskilda krigsdomstolar bibehållits.

Emellertid väcktes i anledning av propositionen motion i andra

kammaren av herrar Lindhagen och Persson i Norrköping om krigsrättsmålens

överflyttande till de allmänna domstolarna. I kostnadsfrågan anförde

motionärerna bland annat:

Det hade visats, att tillskottet i arbetsbörda för de allmänna domstolarna

genom militärmålens övertagande i allmänhet vore ytterst ringa. I fråga örn

de endast av staten avlönade underrätterna på landet spelade överflyttningen

i kostnadsavseende ingen annan roll, än att viss reseersättning kunde komma

att utgå, i händelse det kunde komma i fråga att hålla urtima ting å vissa

lägerplatser. Beträffande rådhusrätterna, vilkas direkta avlöning utginge av

kommunala medel, kunde naturligtvis en ändring i lagstiftningen om forum

ej medföra några anspråk från kommunernas sida på lönetillskott från statsverket.

De enda rådhusrätter, som i nämnvärd mån skulle komma att beröras

av överflyttningen, vore för övrigt rådhusrätterna i Karlskrona och Stockholm.

Sedan vid 1920 års riksdag motioner väckts i första kammaren av herr

Lindhagen och i andra kammaren av herr Vennerström m. fl. avseende krigsdomstolarnas

avskaffande, yttrade första lagutskottet i kostnadsfrågan bl. a.,

att staten —- i den mån rådhusrätterna komme att övertaga även den militära

rättsskipningen — icke torde kunna undgå att till städerna utgiva ersättning

för den kostnad detta övertagande givetvis måste förorsaka städerna.

1920 års krigslagstiftningskommitté anförde i frågan örn ersättningen till

rådhusrätterna:

Det torde vara självfallet, såsom ock av första lagutskottet vid 1920 års

riksdag framhållits, att, i händelse de militära brottmålen överflyttades från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

krigsrätterna till de allmänna domstolarna, staten icke kunde undgå att tili

stadsdomarna lämna viss ersättning för behandlingen av de militära brottmålen.

I detta avseende erinrades, att enligt kungl, cirkuläret den 21 april

1841 i fråga om tullmai den regeln gällde, att vederbörande rådhusrätt vore

skyldig utan ersättning handlägga de sex första under året förekommande

tullmålen, varefter statsverket erlade en summa av femton kronor för varje

mål, som därutöver förekomma. Vid bestämmande av den ersättning, som

lämpligen borde utgå till de allmänna domstolarna för behandlingen av militära

brottmål, syntes det belopp, som erlades för tullmai, vara alltför lågt

med hänsyn dels till tullmålens relativt enklare beskaffenhet och likformighet,

dels ock till den avsevärda förändring av penningvärdet, som sedan 1841

ägt rum. Vid beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande reform hade

kommittén förslagsvis räknat med ett ersättningsbelopp av 30 kronor för varje

mål, vilket syntes i stort sett vara fullt tillräckligt för täckande av vederbörande

domstolars ökade kostnader. Ehuruväl dessa kostnader endast vore

approximativt beräknade, hade kommittén icke ansett sig böra i sakens nuvarande

läge göra några mera detaljerade kalkyler genom infordrande av närmare

utredning från vederbörande underrätter, då betänkandet, om det bleve

föremål för vidare åtgärder, torde komma att remitteras till ifrågavarande

domstolar, vilka därvid icke torde underlåta att förebringa eventuellt erforderlig

utredning i detta hänseende. I händelse fog härför ansåges föreligga,

kunde ju särskilda grunder för ersättningsbeloppens bestämmande i ett eller

annat fall fastställas.

I flertalet av de i nu förevarande ärende avgivna yttrandena hava de ekonomiska

konsekvenserna av de militära målens överflyttning å rådhusrätterna

upptagits till behandling. Från städernas sida har i stort sett enighet rått

därom att staten, därest den föreslagna reformen komme att genomföras, icke

kunde undgå att ersätta städerna deras i anledning härav orsakade kostnader

för domstols- och åklagarpersonal, renskrivning m. m. Denna uppfattning

har kommit till uttryck på olika sätt.

Stadsfullmäktige i Örebro anföra sålunda bland annat: Metoden att på städernas

bekostnad i besparings- och andra syften genomföra reformer på ett

rent statligt område, torde av städerna icke kunna stillatigande godtagas.

Statens besparingssträvanden hade redan förut visat tendens att gå ut över

kommunerna. Det föreliggande förslaget vore ägnat att ingiva städerna de

allvarligaste farhågor gentemot en fortsatt utveckling av statligt besparingsnit

efter dylika linjer. I fråga örn flera städer, bl. a. örebro, torde det kunna

ifrågasättas örn reformen kunde genomföras utan omedelbara och direkta

kostnader för staden. Men ersättning borde givetvis utgå, även där dylik

omedelbar och särskild kostnad icke kunde påvisas. Även örn i någon stad,

såsom naturligt vore, då en domstols organisation icke kunde helt anpassas

efter behoven för ögonblicket, den nuvarande domstolsorganisationen erbjöde

sådan marginal mellan arbetsbördan och gränsen för organisationens arbetsmöjligheter,

att ett övertagande av ifrågavarande angelägenheter skulle kunna

ske utan omedelbara särskilda kostnader av praktisk betydelse, vore denna

marginal givetvis av staden åstadkommen i syfte att möta den så att säga

normala utvecklingens krav.

Det vore endast en tidsfråga, på många håll troligen på mycket klut sikt,

när utvecklingen och det ordinarie domstolsarbetets ökning krävde större organisation.

Den merkostnad, som i sålunda förutsatta fall föranleddes av den

militära rättsskipningens övertagande, vore givetvis icke borteliminerad, ehuru

densamma icke omedelbart gjorde sig gällande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

15

Det^syntes icke föreligga någon som helst anledning, att staten skulle för

nu ifrågavarande ändamål utan ersättning taga i anspråk den marginal mellan

arbetsbörda och prestationsmöjlighet, som på något håll kunde vara tillfinnandes,

och därigenom framflytta tidpunkten för en nödig utökning av organisationen.

Stockholms rådhusrätt anför i anslutning till vad som återgivits i prop.

1933 nr 223 s. 30 o. f. av dess yttrande i ämnet:

Även örn man av 1920 års kommittés uttalande rörande städernas skyldighet

att ställa sig till efterrättelse vad statsmakterna besluta i fråga örn

det sätt och inom vilka områden rättsskipningen skall utövas kunde draga

den slutsatsen, att städerna icke kunde motsätta sig krigsrättsmålens läggande

på städernas domstolar, vore därmed dock icke sagt, att detta skulle

kunna ske utan att medföra några anspråk från kommunernas sida på bidrag

från statsverket, i den mån ökade kostnader uppkomme. 1920 års kommitté

hade ock utgått från att statsverket icke kunde undgå att lämna vederlag för

den arbetsbörda, som staten i och med krigsrättsmålen överlämnade till stadsdomstolarna.

Föreliggande förslag utginge från en motsatt ståndpunkt.

Rådhusrätten kunde ej finna annat än att kommitténs ståndpunkt vore den

riktigare, allenast med den modifikation, att eventuella ersättningsanspråk

torde böra begränsas till de fall, då någon merkostnad verkligen kunde påvisas,

och att den av kommittén föreslagna ersättningsformen alltså måhända

vore mindre lyckligt vald. Det förhölle sig tvivelsutan så, att städerna icke

kunde undgå att bära kostnaderna för en ändring i lagstiftningen, som medförde

helt nya bördor för deras domstolar. Men förhållandet syntes ligga

något annorlunda till då det, såsom enligt föreliggande förslag, vore fråga örn

att upphäva en bestående, av staten bekostad anordning och överflytta dess

arbetsuppgifter å stadsdomstolarna. Det rättsläge, vari städerna befunne sig

med avseende å sitt domstolsväsen, torde bygga på den naturliga förutsättningen,

att bestående arbetsfördelning mellan statens och stadens organ icke

ensidigt rubbades genom dylika åtgöranden från statens sida, med mindre

än att skäligt vederlag lämnades. Ett motsatt förfaringssätt måste enligt

rådhusrättens mening karakteriseras såsom ett maktmissbruk från statens sida

gentemot städerna.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet har framhållit, att några historiskt

betingade skäl för att städerna skulle vara skyldiga att svara även för den

militära rättsskipningen tydligen ej stått tillbuds. I verkligheten syntes

valet av plats för en regementsförläggning knappast heller utgöra en skälig

grund för att åsamka staden utgifter för den med förläggningen följande

militära rättsskipningen och ombesörjandet av åklagaregöromålen i samband

därmed.

Rådhusrätten i Gävle påpekar att en ekonomisk uppgörelse mellan städerna

och staten förutsatts skola äga rum vid statens övertagande av städernas domstolsväsen.

Nu ginge man tvärt emot de principer som varit bestämmande för

den stora processutredningen. Redan detta vore anmärkningsvärt. Men när

förslaget framfördes utan tanke på ekonomisk kompensation, funne rådhusrätten

den konstitutionella grunden för förfarandet kunna starkt ifrågasättas.

Rådhusrätten i Örebro anser att örn rådhusrätten genom ett statens maktbud

skulle åläggas att avdöma specialmål, föranledda av en utanför staden belägen

militär inrättning — Livregementets grenadjärers kaserner äro belägna i

Längbro socken — framstår en underlåtenhet från statens sida att härför lämna

skälig ersättning som än mindre försvarlig än i andra fall.

I några fall hava städernas inställning till hela reformen gjorts beroende

av frågan om ersättning för vederbörande rådhusrätters övertagande av de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

nya arbetsuppgifterna. Sålunda hava stadsfullmäktige i Gävle, Halmstad,

Visby, Strängnäs, Karlstad och Umeå förklarat sig förutsätta att kommunerna

varken nu eller framdeles genom reformen tillskyndades några kostnader. Stadsfullmäktige

i Borås ha enär i det föreliggande lagförslaget ej förutsatts, att

staden nöjaktigt skulle kompenseras för de arbetsuppgifter och kostnader, som

genom omorganisationen skulle överflyttas från statsverket till staden, förklarat

sig avstyrka omorganisationsförslaget intill dess sådan kompensation

upptoges.

Beträffande omfattningen av den av reformen föranledda ökningen i rådhusrätternas

arbetsbörda m. m. samt därav förorsakade kostnader hava allenast

en del städer förebragt utredning.

Stockholms rådhusrätt har i detta hänseende i huvudsak anfört:

Den undersökning rådhusrätten verkställt hade givit till resultat, att, därest

icke den militära rättsvården skulle genom reformen undergå en betydande

försämring, tillskottet i arbetskrafter måste göras ganska stort. Till belysande

av personalbehovet för de militära målen hade ansetts kunna tjäna antalet

dagar, under vilka de fyra krigsdomare, vilkas mål i huvudsak enligt förslaget

skulle tillhöra Stockholms rådhusrätt, under år 1931 varit upptagna av

krigsrättssammanträden. Detta antal hade befunnits utgöra omkring 162,

alltså i genomsnitt mer än varannan helgfri dag.

Vid beräkningen av personalbehovet torde man icke kunna taga egentlig

hänsyn till förhoppningar örn en ytterligare nedgång av de militära målen.

Fluktuationer kunde förekomma bland annat med hänsyn till den militära

rekryteringens olika utfall under olika år. Rådhusrättens nuvarande personalbestånd

lämnade icke utrymme för ett så väsentligt tillskott i arbete, som

förslaget syntes medföra. Det vore visserligen sant, att åtskilliga ledamöter

av rådhusrätten vid sidan av sin tjänst därstädes innehade andra uppdrag och

enkannerligen sådana i egenskap av krigsdomare eller auditörer. Förmågan

att bära den större arbetsbörda, som följde av en dylik ställning, vore emellertid

i hög grad individuell. Bland de vid Stockholms rådhusrätt anställda

militärjuristerna inträffade det för övrigt ej alltför sällan, att de av sin tjänstgöring

i rådhusrätten vore hindrade att förrätta sina göromål vid krigsdomstolen

och förty nödgades uppdraga dessa åt en vice befattningshavare. Redan

med nuvarande arbetsmängd försloge icke rådhusrättens för vanliga fall

tillmätta arbetskrafter vid mera avsevärda tillfälliga ökningar, utan ej sällan

måste förstärkning med extra ledamöter ske. Den minskning i arbetet som

skulle vara att motse genom den med 1933 ikraftträdande inskrivningsreformen

vore i huvudsak endast skenbar. För de ledamöter, som i framtiden komme

att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare, innebure den nya ordningen icke

någon lättnad utan tvärtom ökat arbete och ökat ansvar. För de två ledamöter,

borgmästaren och andre rådmannen å första avdelningen, som genom reformen

helt eller till största delen befriades från ledamotskapet i inskrivningsärendena,

funnes andra trängande uppgifter i beredskap, vilka komme att

mer än uppväga den vunna lättnaden. Det kunde med fog ifrågasättas att

för handläggningen av de militära målen inrätta en helt ny avdelning. Emellertid

mötte mot en sådan åtgärd svårigheter redan med hänsyn till lokalförhållandena.

Det torde då endast återstå att söka inpassa dessa mål å någon

av de befintliga avdelningarna. På utav rådhusrätten åberopade skäl syntes

därvid i främsta rummet den sist tillkomna avdelningen, den åttonde, böra

ifrågakomma.

Efter att hava närmare redogjort för åttonde avdelningens nuvarande organisation

och arbetsförhållanden, beräknade rådhusrätten — med utgångspunkt

från att resor utom Stockholm icke skulle ifrågakomma — personalbehovet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

17

sålunda. För krigsrättsmålens handläggning krävdes enligt rådhusrättens

uppfattning ovillkorligen en särskild ordförande. För protokollsföringen krävdes

vidare en assessor, vilken nied hänsyn till svårighetsgraden av många av

de förekommande målen syntes böra erhålla förste assessors grad. Slutligen

erfordrades en rådman såsom bisittare, då ju besättningen i dessa mål givetvis

icke finge göras mindre kvalificerad än i övriga mål.

Det nu sagda hade endast avseende å de egentliga krigsrättsmålen, d. v. s.

de, som enligt nuvarande lagstiftning under alla förhållanden skulle gå till

fulltalig krigsrätt. Härtill komme de s. k. persedelmålen, vilka enligt 12 § i

förslaget skulle handläggas av en enda lagfaren ledamot av rådhusrätten »i

rättens ställe». I vissa fall kunde även dylika mål vara av sådan betydenhet,

att de borde i fortsättningen handläggas av rådhusrätten själv, såsom ock i

lagpromemorian förutsatts. Vilka ledamöter av rätten, som eljest borde anlitas

för handläggning av dylika mål, torde för närvarande vara svårt att bedöma.

Närmast till hands läge att därtill utse den ledamot, som icke förde

ordet och ej heller förde protokollet. Emellertid torde det icke vara möjligt att

begränsa denna tjänstgöring till endast de tre ledamöter, som enligt vad förut

nämnts skulle tillhöra rådhusrätten, då den handlade militära mål, bland annat

enär det skulle kunna inträffa att, då en av dem vore upptagen av persedelmål,

rätten i dess helhet icke skulle kunna sammanträda, vilket dock mången

gång torde bliva nödvändigt. Det torde därför vara nödigt att därtill

anlita även andra ledamöter av rådhusrätten. I den mån så bleve fallet, torde

detta kanske icke låta sig göra utan att bereda dem särskild ersättning för

denna tjänstgöring, vilken skulle komma att innebära ett tillägg till de motsvarande

tjänstemän eljest åliggande tjänsteplikter.

De sannolika kostnaderna för krigsrättsgöromålens övertagande av rådhusrätten

skulle kunna beräknas sålunda:

En rådman, tillika rättens ordförande, begynnelseavlöning...... kr. 12,000

En rådman såsom bisittare, d:o ............................ » 12,000

En förste assessor, d:o .................................... » 9,300

Ett skrivbiträde, d:o ...................................... » 1,920

En stadstjänare, d:o ...................................... » 2,400

Löneförhöjningar (ålderstillägg) .......................... » 6,510

Rörligt lönetillägg, f. n. cirka .............................. » 7,000

Skrivkostnader, andel i vikariatsarvoden; pensioner, tillfälliga förstärkningar

och övrig extra personal m. m., förslagsvis beräknat

till .................................... » 8,870

Summa cirka kr. 60,000.

Att beräkningen i vad anginge sistnämnda post vore helt och hållet ungefärlig,

ansåge rådhusrätten icke behöva särskilt framhållas.

Rådhusrätten ansåge vidare att för utförande av åtal i militära mål erfordrades

en särskild åklagare, vilket skulle draga en årlig kostnad örn cirka

13,000 kronor.

Stadsfullmäktige i Stockholm, som tagit del av rådhusrättens utredning i

ämnet, hava förklarat att, i händelse det föreliggande förslaget komme till genomförande.

statsverket borde bestrida de merkostnader för staden, som därav

föranleddes.

Stads/ullmäktige i Uppsala hava jämväl lämnat en redogörelse för huru

överflyttningen av de militära målen kunde beräknas inverka på därvarande

rådhusrätts organisation och arbetsförhållanden samt därvid anfört:

Då de militära målen huvudsakligen vore av brottmåls natur, vore det självfallet

att förandet av domboken över sådana mål skulle komma att åvila brott - målsrådmannen. Likaså komme givetvis de i 6 § i lagutkastet angivna ålig
Bihang

till riksdagens protokoll 19SS. 1 sami. Nr 225. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 2Z5.

gandena att ingå i sistnämnda befattningshavares göromål. Då brottmålsrådmanstjänsten

redan nu vore synnerligen arbetstyngd, syntes en jämkning i arbetsordningen

böra ske därhän, att notarii publicigöromålen överfördes å magistratsrådmanstjänsten.

Uppdragen såsom sekreterare och ombudsman hos

fattigvårdsstyrelsen samt barnavårdsnämnden hade intill utgången av år 1932

varit förenade med avlöningar örn tillhopa i runt tal 3,400 kronor. Genom tidigare

träffad överenskommelse hade uppdragen emellertid överförts från hittillsvarande

befattningshavaren till magistratsrådmannen, genom vilken åtgärd

staden gjort en besparing av omkring 2,900 kronor. Efter en återgång

till den förutvarande organisationen av dessa uppdrags fullgörande, skulle alltså

nämnda besparing bortfalla. Då rådhusrättens nuvarande ledamöter icke

enligt gällande arbetsordning torde kunna anses vara skyldiga att åtaga sig

den föreslagna rådgivande verksamheten vid handläggning av disciplinmål,

syntes det icke kunna undgås att den befattningshavare vid rådhusrätten, som

åtoge sig denna verksamhet, bereddes skälig ersättning. Enligt promemorian

angående kostnaderna för den militära jurisdiktionen hade det föreslagna ersättningsbeloppet

till ifrågavarande befattningshavare vid rådhusrätten i Uppsala

beräknats till 600 kronor, till vilket belopp ersättningen alltså lägst torde

komma att uppgå. Enligt av magistraten gjord beräkning av merkostnaden

för skrivmateriel och extra skrivhjälp för de militära målen inom rådhusrätten

uppginge densamma till 200 å 300 kronor. Sammanlagda kostnaderna för

förslagets genomförande belöpte sig alltså för Uppsala stads vidkommande till

omkring 3,800 kronor för år, för vilken ökade utgift staden i händelse av förslagets

genomförande ansåge sig vara berättigad att erhålla full ersättning av

statsmedel.

Stadsfullmäktige i Karlskrona hava erinrat örn att förslag vore å bane att

omorganisera magistraten och rådhusrätten därstädes. Den föreslagna organisationen

bleve enligt stadsfullmäktige ej tillräcklig, därest åliggandena komme

att utökas så väsentligt som ett överflyttande av krigsrättsmålen måste

nödvändiggöra, lika litet som den nuvarande organisationen utan tillskott av

arbetskraft kunde mottaga den avsedda ökningen i arbetsbördan. Att bestämt

angiva de kostnader, som genom överflyttningen komme att åsamkas staden,

vore nu ej möjligt, men stadsfullmäktige saknade anledning antaga, att de

ej komme att uppgå till ett av rådhusrätten beräknat belopp, 19.933 kronor,

vartill borde läggas vissa expenskostnader m. m., av stadsfullmäktige uppskattade

till c:a 2,000 kronor. Ett bestämt villkor för att krigsrättsmålen för

i Karlskrona förlagda truppförband skulle handläggas vid rådhusrätten i

Karlskrona borde vara, att staden tillförsäkrades ett vederlag av minst 22,000

kronor för år eller däremot svarande kapitalbelopp. — Rådhusrättens beräk
-

ningar ställde sig sålunda:

Arvode åt en ordförande å en andra avdelning ............ kronor 1,000

Avlöning till en rådman, inkl. ålders- och dyrortstillägg...... » 12^850

Avlöning till ett skrivbiträde inkl. ålders- och dyrortstillägg . . » 2*189

Avlöningsförhöjning till stadsfiskalen .................... » 1*744

Semesterarvoden ...................................... » 750

Pensionskostnader .................................... » \ jqo

Skrivmateriel m. m..................................... » ''390

Summa kronor 19,933.

Stads fullmäktig e i Göteborg anse att de militära målen böra handläggas

vid rådhusrättens brottmålsavdelning, som är femte avdelningen Denna avdelning

vore emellertid redan nu så arbetstyngd, att en ytterligare ökning av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 225.

19

göromålen kunde befaras nödvändiggöra ökning av antalet befattningshavare

å avdelningen. Om domstolen i regel komme att sammanträda å den militära

förläggningsorten, komme detta att inverka särskilt förryckande på avdelningens

arbete. Att för närvarande beräkna storleken av kostnaderna för rådhusrättens

övertagande av de militära målen vore förenat med vissa svårigheter.

De nuvarande arvodena till befattningshavarna vid Göta artilleriregementes

krigsrätt (krigsdomare, auditör och krigsfiskal) tillhopa 2,600 kronor

jämte 80 kronor per sammanträde för nämnda tre personer gemensamt, då

krigsrätten handlade mål rörande militärpersoner som icke tillhörde Göta artilleriregemente,

vore emellertid otillräckliga efter reformens genomförande.

Enär det nuvarande antalet civila domstolsledamöter för handläggning av

militära mål enligt förslaget skulle utökas från 2 till 3, erfordrades alltså

arvode till ytterligare en ledamot. Detta arvode borde beräknas lägst efter

de grunder som gällde för arvodena till först angivna tre personer. Omständigheterna

kunde jämväl föranleda anställandet av ytterligare arbetskrafter

vid rådhusrätten. Till de angivna kostnaderna finge även läggas andel i utgifter

för skrivbiträde och vaktmästare samt vikariatsarvoden, pensioner saint

lokaler med värme, belysning och städning. Slutligen borde för den händelse

rådhusrättens sessioner förlädes till annan plats inom eller utom staden än

rådhuset, viss tilläggsersättning utgå med hänsyn till den tidsspillan som därigenom

uppstode för domstolens ledamöter.

Stadsfullmäktige i Hälsingborg, som bestritt varje skyldighet för staden att

utan skälig ersättning låta rådhusrätten övertaga den militära rättsskipningen

och därmed sammanhängande bestyr, ha åberopat en av magistraten verkställd

utredning i ämnet däri den årliga ersättningen till staden beräknats till

2.267 kronor.

Vidare hava stadsfullmäktige i Östersund samt rådhusrätten i Umeå ifrågasatt

ersättning efter samma grunder som de efter vilka den nuvarande

krigsrättspersonalen avlönades, under det att stadsfullmäktige i Växjö ansett

reformen för sitt vidkommande allenast föranleda en obetydlig ökning i

utgifterna för skrivmaterialier och andra expenser. Slutligen hava stadsfullmäktige

i Västerås ifrågasatt ersättning — förutom för eventuell påvisbar

kostnadsökning — jämväl för en skälig andel i stadens kostnader för rådhusrätten

över huvud i den mån denna genom reformen belastades med rådhusrätten

eljest ovidkommande göromål och ekonomisk lättnad samtidigt bereddes

statsverket. Rådhusrätten har däremot å sin sida yttrat, att i de fall, då

överflyttningen endast innebure, att domstolen komme att få handlägga sådana

militära mål som, i avsaknad av specialbestämmelser rörande dem, enligt

allmänna forumregler skolat tillhöra domstolens avgörande, torde något berättigat

anspråk på ersättning icke kunna göras. Men örn till en domstol överfördes

mål, som enligt vanliga regler icke hade något samband med domstolens

verksamhet, krävde rättvisan, att skälig ersättning av statsmedel utginge till

stadsdomstolens befattningshavare.

I åtskilliga av de avgivna yttrandena har framhållits, att i de fall där ersättning

ansåges skola utgå, denna borde av statsverket utbetalas direkt till

vederbörande stad och icke till viss eller vissa befattningshavare i den av staden

bekostade rådhusrätten.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet har i sitt yttrande, vilket åberopats av

flera städer, härutinnan anfört, att stadsdomstolarnas ledamöter och tjänstemän

vore avlönade av städerna, som därför med ali rätt torde kunna förbehålla

sig att få ett ord med i laget, när det gällde dessas arbetsområden. Att städerna

skulle kunna helt avkopplas från inflytande på ersättningsfrågan syntes

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
ohefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr ££5.

uteslutet; denna fråga måste bliva en angelägenhet staten och städerna emellan.

Skyldigheten att bekosta för rättsskipningen erforderliga organ får anses

tillkomma i första hand staten. Denna skyldighet åvilar emellertid, såvitt

angår första instansen i det svenska domstolssystemet, i flertalet städer på

grund av historiska förhållanden kommunerna. De med kommunala medel

bekostade stadsdomstolarnas organisation och verksamhet hava dock genom

tiderna varit föremål för statlig reglering såväl i lagstiftningsväg som i administrativ

ordning. Enighet torde i stort sett råda därom att städerna äro

skyldiga ställa sig till efterrättelse vad statsmakterna besluta ej endast i

fråga örn det sätt varpå rådhusrätterna skola utöva sin dömande myndighet

utan även beträffande rådhusrätternas domsområden. Att under vissa rådhusrätters

prövning lägga mål och ärenden, vilka tidigare handlagts av andra,

statliga domstolar, kan sålunda icke i och för sig anses stridande mot städernas

rätt till egen rättsskipning. Jag får i sådant hänseende hänvisa till vad

jag i annat sammanhang yttrat (se prop. 1933 nr 223 s. 53 o. f.).

I anslutning härtill har jag vidare anfört (s. 55), att i och för sig ett från

allmänna processuella synpunkter å rådhusrätterna överfört tillskott av mål

icke lärer kunna anses utgöra någon giltig grund för ett ersättningskrav. Jag

anser nämligen, att då rådhusrätterna äro inordnade i det allmänna domstolssystemet,

innebär detta en skyldighet för städerna att svara för de kostnader,

som må bliva en följd av att rådhusrätterna, i likhet med övriga allmänna

domstolar, måste organisatoriskt anpassas efter nya processuella lagbestämmelser.

Vidare får väl den förmån, som rätten till egen domstol i första instans

kan anses innebära för städerna, uppväga de olägenheter i ekonomiskt hänseende,

vilka kunna bli en följd av att på grund av ändringar i lagstiftningen

rådhusrätternas arbetsbörda i ett eller annat avseende ökas. En ändring i

gällande forumbestämmelser måste sålunda kunna vidtagas utan att därav

följer någon som helst skyldighet för staten att ersätta städerna för de kostnader

som en dylik åtgärd tilläventyrs må hava till följd. Ej heller synas bärande

skäl kunna åberopas för den av Stockholms rådhusrätt åberopade modifierade

ståndpunkten att städerna väl skulle vara skyldiga att bära kostnaderna

för en sådan ändring i lagstiftningen, som medförde helt nya bördor för rådhusrätterna,

men icke kostnader föranledda av upphävandet av en bestående, av

staten bekostad anordning.

I detta sammanhang vill jag tillbakavisa det av flera myndigheter framförda

påståendet att den föreslagna reformen vore ett led i en statsmakternas

strävan att å kommunerna överflytta ekonomiska bördor av statlig natur. Att

något sådant icke varit avsett torde med ali önskvärd tydlighet framgå av

vad som från olika håll anförts — ej minst inom riksdagen — under de år

utredningsarbetet i detta ämne pågått. I processreformen ingår också en strävan

att i allt större utsträckning från städerna till staten överflytta kostnaderna

just för rättsvården. De skäl som föranlett framläggande av ifrågavarande

förslag till de nuvarande krigsdomstolarnas avskaffande ligga på ett

helt annat område än det ekonomiska. Jag hänvisar härutinnan till motiveringen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

21

i prop. 1933 nr 223. Visserligen medför den föreslagna reformen en icke oväsentlig

årlig besparing för statsverket. Men denna besparing motsvaras ingalunda

av kostnadsökning för kommunerna. De av städerna beräknade arbetsoch

kostnadsökningarna till följd av de militära målens övertagande äro nämligen

i hög grad överdrivna. I nästan samtliga fall representerar antalet av

de militära mål, som för framtiden komma att handläggas vid de olika rådhusrätterna,

en arbetsbörda vilken utan någon som helst svårighet kan av dem

bäras med deras nuvarande organisation. Jag hänvisar i sådant hänseende till

en särskild tablå1, vilken uppgjorts efter samma grunder som den tidigare av

mig i samband med behandlingen av vissa häradsrätter (s. 8) åberopade.

Av denna tablå framgår att den beräknade ökningen av antalet mål och

ärenden vid flertalet rådhusrätter torde bliva relativt obetydlig och ingalunda

i och för sig kunna motivera anställandet av ytterligare domstols- eller åklagarpersonal.

I ett par av de i ämnet avgivna yttrandena har givits uttryck åt

den uppfattningen att den ifrågasatta reformen skulle innebära en icke oväsentlig

ökning av en viss rådhusrättsavdelnings eller en viss ledamots arbetsbörda.

Gentemot detta vill jag endast framhålla att vid bedömandet av den

inverkan, som en förändring i forumreglerna kan komma att medföra för en

domstols arbetsförhållanden, domstolen tydligen måste behandlas som en enhet.

Tillkomsten av nya arbetsuppgifter för domstolen kunna sålunda komma att

medföra förskjutningar i de för tillfället gällande bestämmelserna angående

målens fördelning mellan olika avdelningar och rotlar.

Den enda rådhusrätt som erhåller ett tillskott i arbetsbörda av den betydelse,

att det kan bliva tal örn behov av någon ringa ökning i domstolspersonalen, är

Stockholms rådhusrätt. För staten föreligger emellertid så mycket mindre

skäl att av billighetshänsyn bidraga till den oväsentliga kostnadsökning, vilken

skulle bliva förbunden härmed, som genom den förlidet år genomförda lagstiftningen

örn inskrivningsväsendet måste hava beretts samma rådhusrätt en

lättnad i arbetsbörda jämförlig med det tillskott häri som övertagandet av de

militära målen innebär. Rådhusrätten i Karlskrona, som därnäst emottager

det största tillskottet av nya mål, är för närvarande försedd

med så rikliga arbetskrafter i förhållande till rådhusrättens ringa arbetsbörda,

att först tillkomsten av de militära målen synes göra den nuvarande organisationen

försvarlig. Något tillskott av arbetskraft kan icke, såsom stadsfullmäktige

i Karlskrona antagit, bliva behövligt. Enligt min mening kan till och med

en ifrågasatt indragning av en rådmanstjänst och dennas ersättande med en

stadsnotariebefattning genomföras trots de militära målens överflyttande till

rådhusrätten. Beträffande övriga rådhusrätter lärer av tablån framgå, att

någon personalökning ej kan komma i fråga som följd av militärmålens övertagande.

Förklaringen till att så betydande besparingar kunna göras för statsverket

utan att målens överflyttande på de allmänna domstolarna medför någon avsevärd

kostnadsökning för dessa ligger helt enkelt däruti, att den nuvarande

krigsdomstolsorganisationen utgjort en onödig överbyggnad på det allmänna

1 Införd å nästa sida.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr £25.

Rådhusrätt

och antal jurister i

rådhusrätten

Årsmedeltalet av rådhus- rättens arbetsbörda

åren 1929—1931

Årsmedeltalet av de krigsrätters

arbetsbörda åren 1929—1931

vilkas verksamhet skall över- tagas av rådhusrätten

Genom slutligt ut- slag avgjorda

civila mål

Genom

slutligt

utslag

avgjorda

krimi-

nella

mål

Slutligt

hand-

lagda

ärenden

Genom slutligt

utslag avgjorda

mål

Tredskovis

avdömda

eller ome- delbart

medgivna

Övriga

däri talan

om an- svar ej

förts

dari talan

om an- svar

forts

Stockholms

rådhusrätt

*59.

3,455

2,669

5,166

2 48

2 48

2 115

Rådhusrätten i Uppsala

4.

191

68

676

25

—

8

>

> Visby

2.

191

42

363

4

—

6

>

> Karlstad

4.

297

52

972

2

—

4

>

> Örebro

5.

287

106

819

)

> 6

_

16

>

> Västerås

5.

144

62

626

1

»

> Falun

3.

168

30

268

1

8 1

13

>

» Gävle

6.

228

62

1,496

4

8

8

>

> Härnösand

3.

170

54

506

—

—

—

>

» Östersund

5.

474

84

. 350

39

1

30

>

> Umeå

2.

273

63

629

3

12

41

>

• Linköping

5.

151

86

444

9

1

15

>

> Jönköping

4.

184

70

626

15

11

6

>

> Växjö

2.

169

50

225

2

—

5

>

> Halmstad

3.

94

41

602

5

31

4

>

» Göteborg

22.

1,105

603

1,876

10

14

12

>

> Uddevalla

3.

110

33

469

3

—

15

>

> Borås

4.

189

109

699

8 1

—

5

>

> Karlskrona

5.

540

60

70

4i7

*11

*91

>

> Kristianstad

4.

223

44

432

22

2

5

>

> Ystad

3.

162

29

260

8 1

—

6

>

> Hälsingborg

8.

306

213

252

5

—

12

domstolsväsendet och att dess arbetsuppgifter kunna överflyttas på de allmänna

domstolarna utan att i de flesta fall medföra någon kännbar överbelastning

av dessa. Förslaget innebär sålunda, utan att ursprungligen hava

avsetts såsom ett led i besparingsarbetet, en i nuvarande statsfinansiella läge

särskilt välkommen möjlighet att nedbringa det allmännas utgifter för rättsvården.

Jag återkommer till en beräkning av dessa besparingar. 1 2

1 Därav 1 extra förste assessor pä 3:e avdelningen. Personalen tillhörande förmyndarekammaren

ej medräknad.

2 Särskilda krigsrättens vid kustflottans Stockholmsavdelning samt Vaxholms kustartilleriregementes

krigsrätts arbetsbörda ej inräknad.

8 Mindre än 1.

* Särskilda krigsrättens vid kustflottans Karlskronaavdelning arbetsbörda ej inräknad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

23

De åligganden som enligt nuvarande organisation ankomma på auditör

äro av olika slag: 1) göromål som äga samband med auditörs ledamotskap i

krigsrätt, 2) deltagande i handläggning av disciplinmål, 3) biträde åt militär

befälhavare vid sammanläggning, förvandling och verkställighet av straff, 4)

juridiskt rådgivarskap i övrigt samt 5) ombudsmannaskap å kronans vägnar i

rättegångar.

Av de militära målens överflyttande å de allmänna domstolarna och den i

samband därmed föreslagna ändringen i den särskilda krigsrättens sammansättning

följer att de nuvarande auditörerna såsom bisittare i domstol försvinna.

Därmed skulle, såsom jag i annat sammanhang påpekat (se prop.

1933 nr 223 s. 67), en av auditöremas huvudsakligaste uppgifter komma att

fråntagas dem. Vad de återstående auditörsgöromålen angår utgick det

remitterade lagutkastet från att det skulle ankomma på befattningshavare

vid allmän domstol — vid häradsrätt sekreterare eller biträdande domare och

vid rådhusrätt lagfaren ledamot i rätten -—- att fullgöra de åligganden i avseende

å dels handläggning av disciplinmål dels ock sammanläggning, förvandling

samt verkställighet av straff, som nu åvila auditör. Dessa åligganden

ansågos äga sådant samband med domarverksamheten att de utan

vidare kunde åläggas befattningshavare vid såväl häradsrätt som rådhusrätt. I

lagutkastet hade däremot icke upptagits någon föreskrift därom, att de befattningshavare

vilka avsågos skola träda i de nuvarande auditörernas ställe skulle

utöva den konsulterande verksamhet i övrigt, som enligt gällande instruktion

åvilar auditör. Ej heller fanns i utkastet någon motsvarighet till bestämmelsen

om skyldighet för auditör att föra kronans talan i rättegång. Därvid hade

man emellertid ej förbisett önskvärdheten av att de militära myndigheterna

vid truppförbanden och däremot svarande enheter ägde tillgång till juridiskt

biträde även i frågor som ej ha samband med befälhavares bestraffningsrätt.

I årets statsverksproposition (andra huvudtiteln s. 72) har sålunda framhållits,

att för tillgodoseende av sist omförmälda intresse borde sörjas på det sätt

att till vederbörande befälhavares förfogande ställdes ett visst belopp till bestridande

av kostnaderna för sådant juridiskt biträde varom nu är fråga.

Enligt lagförslaget skola de åligganden som enligt strafflagen för krigsmakten

ankomma på auditör, d. v. s. handläggning av disciplinmål, i likhet

med vad som föreslagits i lagutkastet tillkomma befattningshavare vid allmän

domstol, dock icke såsom en skyldighet utan efter eget åtagande. På sätt i

prop. 1933 nr 223 s. 68 anförts bör vidare av lämplighetsskäl liksom hittills

hela den rådgivande verksamheten anförtros åt ifrågavarande befattningshavare,

här fortfarande benämnda auditörer. Därav följer, att med förordnande

att fullgöra samtliga nu ifrågavarande åligganden bör förenas rätt

lill viss ersättning av statsmedel, vare sig fråga är örn befattningshavare i

rådhusrätt eller annan allmän domstol. Något ombudsmannaskap å kronans

vägnar i rättegångar torde för de nya auditörernas vidkommande icke böra

ifrågakomma. Dylika uppgifter synas lämpligen böra helt anförtros åt de

centrala förvaltningsorganen inom respektive armén, marinen och flygvapnet.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit (se prop. 1933 nr 223 s. 69)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

torde det kunna förutsättas att i regel till förordnande att vara auditör skall

kunna erhållas befattningshavare vid den domstol som upptager mål från den

avdelning av krigsmakten som uppdraget avser.

Den ersättning som enligt vad förut sagts skall tillkomma auditör bör utgå

allenast i form av arvode och icke, på sätt nu sker, uppdelas i mot lön svarande

ersättning, tjänstgöringspenningar och expensbidrag. Bestämmande för

arvodets storlek blir omfattningen av de arbetsuppgifter, vilka beräknas komma

att avila vederbörande auditör. Att märka är, såsom av det nyss anförda

framgår, att de föreslagna auditörernas arbetsuppgifter undergått en väsentlig

reducering i förhållande till de nuvarande auditörernas. Beträffande omfattningen

under åren 1929—1931 av auditörernas medverkan vid meddelandet av

disciplinbestraffningar samt av deras rådgivande verksamhet hänvisas till en

under utredningsarbetet upprättad tablå (Bil. A) i vilken jämväl upptagits

ursprungligen ifrågasatta ersättningsbelopp till befattningshavare vid rådhusrätterna

för biträde vid handläggning av disciplinmål. Vid föredragningen i

lagrådet av det lagförslag, som ligger till grund för ifrågavarande reform, framhöll

lagrådet angelägenheten av att den rättsbildade rådgivaren i disciplinmål,

som ställdes till militär befälhavares förfogande, både hade erforderliga kvalifikationer

och kunde förväntas nedlägga tillräckligt av tid och intresse på

sin uppgift. En nödvändig förutsättning härför vore enligt lagrådets mening,

att löneförmånerna icke tillmättes med alltför stor njugghet. Med beaktande av

vad lagrådet sålunda anfört föreslås nu såsom lägsta arvode 600 kronor, vilket

belopp skall utgå i distrikt inom vilket finnes förlagt endast ett regemente. Det

arvode som i varje särskilt fall synes böra komma i fråga framgår av en i

anledning härav upprättad ny tablå (Bil. B). Sammanlagda avlöningsbeloppet

till auditörerna skulle enligt denna tablå utgöra 25,600 kronor. Å nämnda

belopp böra utgå dyrtidstillägg. Vid förslagets upprättande har det förutsatts,

att den nuvarande, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans station i

Karlskrona fortfarande och intill dess han efter uppnådd pensionsålder erhåller

avsked fran tjänsten, skall bibehållas vid sin befattning med uppgift

att fullgöra de i det föregående närmare angivna, begränsade auditörsgöroniålen.

Då auditör är förhindrad förrätta sin tjänst, bör han vara skyldig att till

vederbörligen förordnad vikarie avstå så stor del av arvodet som belöper å den

tid förordnandet avser. Frågan huruvida någon ytterligare ersättning bör

utgå till vikarie för auditör synes böra anstå till dess större erfarenhet vunnits

av den nya organisationen.

För det fall att sekreterare i domsaga tjänstgör såsom auditör, bör han

vara skyldig vidkännas skäligt avdrag å honom i hans förstnämnda egenskap

tillkommande löneförmåner. En dylik åtgärd, vilken får anses motiverad

av att auditörsgöromålen komma att taga tid i anspråk, som sekreteraren

eljest skolat ägna åt arbete i domsagan, kommer att medföra någon

besparing å det under andra huvudtiteln upptagna anslaget till bidrag till

domsagornas förvaltning. Jämväl för det fall att till auditör skulle förordnas

statlig befattningshavare, vilken uppbär avlöning å övergångsstat utan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

25

att fullgöra någon annan statstjänst, torde Kungl. Majit böra besluta om den

jämkning i eljest utgående arvoden, vartill omständigheterna skäligen kunna

anses föranleda.

På sätt i prop. 1933 nr 223 s. 55 samt s. 61 o. f. anförts är det avsett att

kustflottan samt militärförläggningarna i Vaxholm och Oscar-Fredriksborg

skola läggas under särskild krigsrätt. Såsom förut (s. 3) anmärkts

skall enligt lagförslaget den särskilda krigsrätten utgöras av tre civila ledamöter

med domarutbildning, varjämte för dessa ledamöter skola finnas erforderligt

antal ersättare. Med hänsyn såväl till att kustflottan då den är sammandragen

som sommareskader ofta har sina övningar förlagda till norra

Östersjön (Hårsfjärden, farvatten omkring Gotland) som till militärförläggningarna

i Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, synes de ordinarie ledamöternas

i den särskilda krigsrätten stationeringsort böra vara Stockholm. Ersättare

för nämnda ledamöter torde alltid böra vara förordnade i Stockholm ävensom i

Karlskrona, varest kustflottan ständigt är sammandragen såsom vintereskader

under tiden oktober—april. Därjämte synas med tanke på att kustflottans sommarövningar

understundom äro förlagda till västkusten ersättare för särskilda

krigsrättens ledamöter böra finnas förordnade i Göteborg.

Åklagare vid den särskilda krigsrätten skall såsom tidigare omtalats (s. 3)

vara av Konungen särskilt förordnad person. Av skäl som nyss anförts beträffande

ledamöterna i den särskilda krigsrätten böra jämväl ersättare för

åklagaren ständigt vara förordnade i Stockholm, Karlskrona och Göteborg.

I likhet med vad som gäller beträffande avlöningen till den civila personalen

vid särskilda krigsrätter enligt nuvarande organisation synas jämväl arvodena

till befattningshavarna vid den särskilda krigsrätt varom här är fråga böra

beräknas efter sammanträde. Nämnda arvoden torde böra bestämmas sålunda:

till ordföranden 30 kronor, till annan ledamot 25 kronor jämte ytterligare

10 kronor till den ledamot som uppsätter protokollet samt till åklagaren 20 kronor,

allt för sammanträdesdag. Vikarie för befattningshavare vid särskilda

krigsrätten bör äga uppbära ersättning efter samma grunder som ordinarie

befattningshavare. Å ifrågavarande arvoden böra dyrtidstillägg ej utgå. Vad

förut sagts örn jämkning i arvode, som skall tillkomma statlig befattningshavare

å övergångsstat, vilken tjänstgör såsom auditör, bör jämväl gälla då

sådan befattningshavare tjänstgör vid särskild krigsrätt. För bestridande

av renskrivning och övriga därmed jämförliga expeditionskostnader skall till

ordförandens förfogande ställas erforderligt belopp, här förslagsvis beräknat

till 800 kronor för år.

Sammanlagda kostnaderna för den särskilda krigsrätten låta sig icke på förhand

beräkna innan närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen av krigsrättens

verksamhet. Antagas kan dock att ett belopp av omkring 10,000 kronor

skall vara tillfyllest för ändamålet; häri dock ej inräknade rese- och traktamentsersättningar.

Anslaget bör givas förlagsanslags natur.

Till befattningshavare vid krigsdomstol ävensom till auditör bör i förekom

mande fall av statsmedel utgå reseersättning enligt allmänna resereglementet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr S25.

Då häradsrätt är nödsakad att hålla extra sammanträde för handläggning av

militära mål som ej röra häktad, böra häradshövding, rättsbildat biträde samt

nämndeman vara berättigade till reseersättning i likhet med vad nu gäller beträffande

nämnda befattningshavares tjänstgöring vid rannsakning med häktad

person å urtima ting eller extra rättegångsdag under lagtima ting. Landsfiskal,

vilken tjänstgör såsom åklagare i militärt mål varom här är fråga,

torde för tjänsteresa i anledning av uppvaktning i sådant mål redan enligt gällande

bestämmelser vara berättigad till resekostnadsersättning. Jämväl befattningshavare

vid rådhusrätt torde, då rätten sammanträder utom stadens

område för handläggning av militära mål, böra vara berättigade till reseersättning.

Reseersättning bör jämväl utgå till befattningshavarna vid den särskilda

krigsrätten.

Därest mitt förslag att den nya krigsdomstols- och auditörsorganisationen

skall träda i kraft den 1 januari 1934 varder av riksdagen bifallet, erfordras

för budgetåret 1933/1934 dels anslag till avlönande av civil personal vid regements-

och stationskrigsrätter samt nuvarande särskilda krigsrätter under tiden

den 1 juli—den 31 december 1933, dels ock för bestridande av kostnaderna för

den blivande särskilda krigsrättens och de nya auditörernas verksamhet under

tiden den 1 januari—den 30 juni 1934. Ifrågavarande anslag böra, i vad angår

kostnaderna för den nuvarande organisationen, sättas till de i årets statsverksproposition

beräknade beloppen, tillhopa 59,000 kronor, samt beträffande den

nya organisationen, såsom av det föregående framgår, till hälften av vad för

helt budgetår skulle i sådant hänseende erfordras, eller till sammanlagt 17,800

kronor. Sistnämnda belopp bör fördelas på två anslag, nämligen till bestridande

av kostnaderna för den särskilda krigsrätten under tiden den 1 januari

—den 30 juni 1934 ett extra förslagsanslag å 5,000 kronor samt till avlönande

av auditörer under tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 ett extra anslag

å 12,800 kronor. Med det för den särskilda krigsrätten för tiden efter

den 1 januari 1934 beräknade beloppet böra bestridas såväl de föreslagna arvodena

som renskrivningskostnaderna.

De av krigsdomstolarnas verksamhet föranledda reseersättningarna böra

med visst undantag, vartill jag återkommer, utgå från i riksstatens andra huvudtitel

upptagna, för dylika ändamål avsedda anslag. Sålunda böra för

nämndemännens vidkommande ifrågavarande ersättning utgå från anslaget

»reseersättning till nämndemän», under det att den för övriga befattningshavare

utom landsfiskal bör gäldas med medel från anslaget »rese- och traktamentspenningar».

Vad landsfiskal beträffar torde honom tillkommande resekostnadsersättning

böra utgå från det i riksstatens femte huvudtitel upptagna

anslaget »vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet».

Såsom jag inledningsvis i denna proposition omnämnt, har i statsverkspropositionen

för nästkommande budgetår beräknats ett belopp av 14,000 kronor för

bestridande av ersättning till vissa ledamöter i rådhusrätt för befattning med

disciplinmål m. m. De avvikelser från det ursprungliga förslaget till örn
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

27

organisation av den militära rättsvården, vilka under det fortsatta utredningsarbetet

visat sig påkallade, ha medfört att anslag för nyssnämnda ändamål

ej erfordras. Utöver det på grund härav tillgängliga beloppet åtgå emellertid

för de båda anslag, som jag i stället angivit vara erforderliga, ett belopp

av ytterligare 3,800 kronor. Härför ha sålunda medel icke beräknats i

riksstaten. Enligt vad jag inhämtat av chefen för finansdepartementet, kunna

emellertid dessa medel beredas inom ramen för den riksstat som förelagts

riksdagen.

Beträffande de besparingar för statsverket som uppnås genom det nu framlagda

förslaget hänvisas till en tablå, vilken torde såsom Bil. C få fogas till

statsrådsprotokollet. Enligt denna tablå beräknas statsverkets årliga besparingar

till omkring 123,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Hemställan.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

under tiden den 1 juli—den 31 december 1933 anvisa ett extra anslag

å .................................................. kronor 54,000;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till civil personal vid särskilda

krigsrätter m. m., nu.................................... kronor 10,000,

till halva beloppet eller..................................kronor 5,000;

dels till bestridande av kostnaderna för den särskilda krigsrätten för kustflottan

m. m. under tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 anvisa ett extra förslagsanslag

å.......................................... kronor 5,000;

dels ock till avlönande av auditörer under tiden den 1 januari—den

30 juni 1934 anvisa ett extra anslag å .................. kronor 12,800.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur. protokollet:

H. Stefenson.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Bilaga A.

Sammanfattning av auditörernas verksamhet enligt till justitiedepartementet

inkomna uppgifter, auditörernas avlöning samt ifrågasatt ersättning

till befattningshavare vid vissa rådhusrätter för deltagande i handläggning

av disciplinmål.

Antal av

Ifrågasatt

Domstolar

Truppförband m. m.1

befäl- havare

ålagda

discipli- nära be-

Omfattningen

av auditörer- nas rådgivan- de verksam-

Nuvarande

auditörera

ersättning

till befatt- ningshava- re vid råd- husrätter

straffnin- gar; me- deltal för

åren 1929

lande till

deltagandet i

disciplinmål)8

arvode

ex-

pens-

bidrag

för biträde

vid hand- läggning

av disci-

—19312 *

plinmål

Stockholms

Svea livgarde.....

140

rådhusrätt

Göta livgarde (utom fäst-

stor omfatt-

4 2,500

4 150

ningsbat.)......

43

ning

Livregementet till häst .

Svea artilleriregemente .

Svea ingenjörkår (utom

66

56

28

50 %

2,600

200

kusting.-komp.) ....

Fälttelegrafkåren ....

29

Flottans station ....

263

Sjökrigsskolan.....

Andra flygkåren ....

Garnisonssjukhuset . . .

Artilleri och ingenjörhög-

5

25

6

8

obetydlig tid

3,000

300

> 4,300

skolan........

Krigsskolan......

49

övervägande

6 600

Infanterist utskolan . .

5

disciplinmål

Första intendenturkomp. .

17

Annan personal.....

10

Kustflottan.......

6 140

övervägande

disciplinmål

6 500

Vaxholms kustartillerireg.

Svea ing.-kårs kusting.-

\ 46

en gång i

1,600

100

komp.........

1

veckan

Göta livgardes fästn.bat..

109

7

7

7

Tillsammans

1,046

Uppsala

Upplands regemente . . .

87

1

1,400

100

600

rådhusrätt

Underofficersskolan . . .

12

I

Tillsammans

99

Strängnäs >

Södermanlands regemente

66

25 %

1,400

100

500

Visby >

Gotlands infanterikår . .

> artillerikår . .

28

24

| 25 %

1,600

100

500

Tillsammans

52

1 Förband och anstalter, vilka icke särskilt angivits i de från auditörerna inkomna uppgifterna,

äro här ej medtagna. —• 4 Siffrorna i denna kol. äro delvis ungefärliga och avse i några fall

disciplinmål, vilka föranlett annan åtgärd än disciplinär bestraffning. —• 8 Procenttalen äro ungefärliga

samt i allm. avgivna med reservation för felbedömning; i vissa fall har uppgift i detta

avseende ej kunnat lämnas. — 4 Auditören tjänstgör även vid fästn.bat. — 5 Fast arvode såsom

ersättning för arbete utöver tjänstgöringen vid krigsrättssammanträden; för sistnämnda tjänst
göring

utgår ersättning med 40 kr. för varje sammanträde. — 6 Ungefärliga antalet av samtliga

vid kustflottan av befälhavare ådömda bestraffningar; vid en del av dessa har vice auditör i Karls
krona

biträtt. — 7 Jfr ovan vid Göta livgarde.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

29

Domstolar

Truppförband m. m.

Antal av

befäl- havare

ålagda

discipli- nära be- straffnin- gar; me- deltal för

åren 1929

-1931

Omfattningen

av auditörer- nas rådgivan- de verksam-

Nuvarande

auditörers

Ifrågasatt

ersättning

till befatt- ningshava- re vid råd- husrätter

för biträde

vid hand- läggning

av disci- plinmål

het (i förhål- lande till del- tagandet i

disciplinmål)

arvode

ex-

pens-

bidrag

Karlstads rådhusr.

Värmlands regemente . .

69

50 *

1,400

100

500

Örebro »

Livregement. grenadjärer.

47

25 %

*1,400

1 100

500

Västerås >

Första flygkåren ....

5

‘200

Falu >

Dalregementet.....

57

66 %

1,400

100

500

Gävle >

Hälsinge regemente . . .

97

66 %

1,400

100

500

Östersunds >

Jämtlands fältjägarreg. .

Norrlands artillerireg. . .

Fjärde flygkåren ....

Tillsammans

40

62

11

113

| 5 %

2,200

175

800

Umeå >

Västerbottens regemente .

Norrlands dragonreg. . .

| 145

66 %

2,200

175

800

Överluleå tings- lags häradsrätt

Norrbottens regemente . .

> artillerikår .

Bodens artilleriregemente

> ingenjörkår . . .

Tillsammans

209

40

73

52

374

| 5-10 %

5,000

800

—

Sollefteå tings- lags häradsrätt

Västernorrlands reg. . . .

Norrlands trängkår . . .

Tillsammans

87

14

101

J. 10—20 %

2,200

175

—

Linköpings

rådhusrätt

Livgrenadjärregementet .

Svea trängkår.....

Tredje flygkåren ....

Tillsammans

49

15

12

76

| 10 %

1,800

150

600

Jönköpings >

Smålands arméartillerireg.

Skjutskolan å Skillingaryd

Tillsammans

51

3

54

} 1,400

100

500

SödraVedho tings- lags häradsrätt

Jönköpings-Kalmar reg. .

Göta ingenjörkår ....

Tillsammans

54

29

83

| 25 %

1,800

150

—

Växjö rådhusrätt

Kronobergs reg. (utom de- tachement i Karlskrona)

63

25 %

1,400

100

500

Halmstads >

Hallands regemente . . .

60

15—20 %

1,400

100

500

Göteborgs >

Göta artilleriregemente .

Skeppsgossekåren i Mar- strand ........

| 60

omkr. 100 fall

örn året

1,400

100

500

Uddevalla >

Bohusläns regemente . .

172

10 %

1,400

100

500

Borås »

Älvsborgs > . .

102

10 %

1,400

100

500

Skövde »

Skaraborgs > . .

Livregementets husarer .

Göta trängkår.....

Karlsborgs artillerireg. .

Personal lydande under

särskild krigsrätt . . .

Tillsammans

67

88

7

30

2

194

| 33 %

j 50 *

2,300

1,400

3 200

175

100

900

1 Auditören tjänstgör även vid första flygkåren. — 1 2 Beloppet avser även tjänstgöring vid rid
skolan

å Strömsholm (nu under reg.krigsrätten vid Livreg. till häst) samt Centrala flygverkstaden

(nu under stationskrigsrätton i Stockholm). — 3 Se not f> Bid. 5. Auditören vid särsk, krigsrätten

är anställd jämväl vid övriga i Skövde och Karlsborg förlagda trupper.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 825.

Antal av

Ifrågasatt

Domstolar

Truppförband m. m.

befäl- havare

ålagda

discipli- nära be- straffnin- gar; me- deltal för

åren 1929

Omfattningen

av auditörer- nas rådgivan- de verksam-

Nuvarande

auditörers

ersättning

till befatt- ningshava- re vid råd- husrätter

för biträde

vid hand- läggning

av disci-

het (i förhål- lande till

deltagandet i

disciplinmål)

arvode

ex-

pert*

bidrag

—1931

plinmål

Karlskrona

flottans station ....

221

I

rådhusrätt

Andra flygkårens detache-

[•göromål av

>4,000

300

ment........

''

3

| detta slag

åvilar ej

auditören;

advokatfis- kal är an- ställd vid

stationen

• 2,000

Karlskrona kustartillerireg.

Kronobergs regementes de-

71

|

s2,000

3 150

tachement......

44

1

Kustflottan.......

3140

Tillsammans

479

Kristianstads

Norra Skånska inf.-reg. .

70

l 2F. «

42,600

4200

600

rådhusrätt

Vendes artillerireg. . . .

28

Tillsammans

98

Hälsingborgs

Skånska kavallerireg. . .

j. 66

ganska avse- värd grad,

1,200

75

500

rådhusrätt

Flygkåren å Ljungbyhed

särskilt viel

flygkåren

500

Ystads >

Södra Skånska inf.-reg. .

62

mycket ringa

1,400

100

del

Västra Göinge

Skånska trängkåren . . .

5

5

5

6

—

häradsrätt

1 Lön å äldre stat. — s Ersättningen avser även Göta ing.kårs kusting.komp. — 3 Ungefärliga

antalet av samtliga vid flottan ådömda bestraffningar; jfr not 6 sid. 5. — 4 Ersättningen avser

jämväl Skånska trängkåren. — 6 Jfr not 4.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

31

Bilaga B.

Förteckning över föreslagna auditörsbefattningar jämte därmed förenade

arvoden.

Befattning

Statio-

neringsort

Truppförband m. m.

Arvode

1 auditör

Stockholm

Personal vid verk, expeditioner, staber, skolor,

militära anläggningar, förråd och verkstäder i

Stockholm och Vaxholm

Generalstabens huvudstation

Svea livgarde

Göta livgarde

Svea artilleriregemente

Svea ingenjörkår

Fälttelegrafkåren

Första intendenturkompaniet

Garnisonssjukhuset

Stockholms örlogsstation utom Skeppsgossekåren i

Marstrand samt Göteborgs och Gnstavsviks ör- logsdepåer

Krigsskolan

Vaxholms kustartilleriregemente utom detaehemen- tet i Hemsö fästning

Andra flygkåren utom detachementet i Karlskrona

4,000

(event, uppdelat

på flera befatt- ningshavare)

1 d:o

Uppsala

Upplands regemente

Arméns underofficersskola

Infanteriskj utskolan

800

1 d:o

Eskilstuna

Södermanlands regemente

Karl Gustaf stads gevärsfaktori

Åkers krutbruk

600

1 d:o

Visby

Personal vid militära anläggningar, expeditioner,

staber och verkstäder å Gotland

Gotlands infanterikår

Gotlands artillerikår

700

1 d:o

Karlstad

Värmlands regemente

600

1 d:o

Örebro

Livregementets grenadjärer

600

1 d:o

Västerås

Första flygkåren

Centrala flygverkstaden

Ridskolan

600

1 d:o

Falun

Dalregementet

600

1 d:o

Gävle

Hälsinge regemente

Ur flera truppförband sammandragen skola å Marma

skjutfält

600

1 d:o

Sollefteå

Västernorrlands regemente

Norrlands trängkår

Kommendant med stab i Hemsö fästning

Vaxholms kustartilleriregementes detachement i

Hemsö fästning

Gnstavsviks örlogsdepå

800

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Befattning

Statio-

neringsort

Truppförband m. m.

Arvode

1 auditör

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

1 d:o

Östersund

Umeå

Boden

Linköping

Jönköping

Eksjö

Växjö

Halmstad

Göteborg

! Uddevalla

Borås

Skövde

Norra arméfördelningens stab

Jämtlands fältjägarregemente

Norrlands artilleriregemente

Fjärde flygkåren

Tygverkstaden

Västerbottens regemente

Norrlands dragonregemente utom detachementet i

Boden

Personal vid militära anläggningar, expeditioner,

staber, skolor, förråd och verkstäder i Bodens

fästning

Norrbottens regemente

Norrlands dragonregementes detachement i Boden

Norrbottens artillerikår

Bodens artilleriregemente

Bodens ingenjörkår

Tredje intendentnrkompnniet

Garnisonssj ukhuset

Östra brigadens stab

Livgrenadj ärregementet

Svea trängkår

Tredje flygkåren

Centrala flygverkstaden

Smålands arméartilleriregemente

Tygverkstaden

Ur flera truppförband sammandragen skola å Skillingaryds

skjutfält

Jönköpings-Kalmar regemente

Göta ingenjörkår utom kustingenjörkompaniet

Fortifikationsförrådet

Kronobergs regemente utom detachementet i Karlskrona
Hallands

regemente

Göta artiUeriregemente

Tygverkstaden

Göteborgs örlogsdepå

Skeppsgossekåren i Marstrand

Kommendant med stab i Älvsborgs fästning

Karlskrona kustartilleriregementes detachement i

Älvsborgs fästning

Flygvapnets etablissement

Bohusläns regemente

Älvsborgs regemente

Västra arméfördelningens stab

Skaraborgs regemente

Livregementets husarer

Göta trängkår

Personal vid militära anläggningar, expeditioner,

staber, skolor, förråd, fabriker och verkstäder i

Karlsborg

Karlsborgs artilleriregemente

Andra intendenturkompaniet

Flygvapnets etablissement

Garnisonssj ukhuset

Remontdepån

1,000

800

2,000

900

600

800

600

600

900

600

600

1,500

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

33

Befattning

Statio-

neringsort

Truppförband m. m.

Arvode

1 auditör

Karlskrona

Personal — icke tillhörande flottans station — vid

militära anläggningar, expeditioner, staber, sko- lor, förråd och verkstäder i Karlskrona fästning

Kronobergs regementes detachement

Göta ingenjörkårs knstingenjörkompani

Karlskrona kustartilleriregemente utom detache- mentet i Älvsborgs fästning

Andra flygkårens detachement i Karlskrona

900

1 d:o

Kristianstad

Norra skånska infanteriregementet

Vendes artilleriregemente

Tygverkstaden

Ur flera truppförband sammandragen skola å Rinka- by skjntfält

Skånska trängkåren

1,000

1 d:o

Ystad

Södra skånska infanteriregementet

600

1 d:o

Hälsingborg

Södra arméfördelningens stab

Skånska kavalleriregementet

Flygskolkåren

Remontdepån

800

1 d:o

Stockholm

Knstflottan

1,500

(event, nppdelat

på tre befatt- ningshavare i

Stockholm, Karls- krona o. Göteborg)

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami. Kr 224—825,

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Bilaga C.

Sammanställning:

av kostnaderna för den militära rättsvården före och efter genomförandet

av krigsdomstolsreformen.

Nuvarande

kostnader

Kostnader

efter reformen

1

Personal vid regements- och stationskrigsrätter ....

108,000

• _

2

A äldre stat kvarstående auditör inkl. ålderstillägg och

tillfällig löneförbättring.............

5,900

5,900

3

De nva auditörerna................

—

25,600

i

Personal vid särskilda krigsrätter..........

16,000

10,000

5

Krigshovrätten ..................

34,000

1 20,000

6

Dyrtidstillägg...................

30,000

210,500

7

Vikariatsersättningar................

1,000

—

8

Rese- och traktamentsersättningar..........

4.000

4.000

1

Summa kronor

198,900

76,000

Besparing således kronor

122,900

1 Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat (jfr prop. nr 224). Beloppet bortfaller vid

deras avgång. Den lägre siffran 10,000 kronor i tablån å s. 4 byggde på antagandet att krigshovrättsrådet

skulle komma att tjänstgöra som hovrättsråd och sålanda avlönas på hovrättens ordinarie

stat. En väsentlig besparing å posterna råd 3 och 4 skulle kunna göras örn krigshovrättsrådet

och överkrigstiskalen kunde användas inom någon av dessa personalgrupper.

2 Av detta belopp belöpa omkring 1,700 kronor på avlöningarna å övergångsstat (rad 5) och

bortfalla alltså med dessa.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

330794

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av krigsdomstolarnas verksamhet m. m. s. 7 i texten
  2. SU 1933:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående anslag till bestridande av krigsdonistolarnas verksamhet m. m. s. 11 i texten