Angående anslag till bestridande av kostnader för krig sdomstolarnas verksamhet, m. m
1933-03-17 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:225, Angående anslag till bestridande av kostnader för krig sdomstolarnas verksamhet, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
5
Nr 225.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande
av kostnader för krig sdomstolarnas verksamhet,
m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
K. Schlyter.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i
statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,
Sköld.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anför efter gemensam
beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 886.
Vid anmälan den 3 januari innevarande år inför Kungl. Maj :t av frågan om
reglering av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel anmärkte jag vid
punkt [9.] rörande anslag till Svea hovrätt, att jag hade för avsikt föreslå
Kungl. Maj :t att avlåta proposition till 1933 års riksdag med förslag örn upphävande
av vissa krigsdomstolar. Vid punkt [25.] rörande anslag till civil
personal vid regements- och stationskrigsrätterna förklarade jag det vara min
avsikt att ånyo anmäla frågan sedan ett inom departementet utarbetat utkast
till lag örn upphävande av vissa krigsdomstolar, över vilket utkast yttranden
infordrats från domstolar och myndigheter, undergått den överarbetning
som kunde befinnas erforderlig samt underställts lagrådets granskning.
Då någon förändring med avseende å krigsdomstolarnas verksamhet icke beräknades
kunna ske förrän från och med den 1 januari 1934, beslöt Kungl.
Maj:t på min hemställan föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1933/1934 för avlönande av civil personal vid
regements- och stationskrigsrätterna beräkna ett extra anslag av 54,000 kronor
ävensom beräkna ordinarie förslagsanslaget till civil personal vid särskilda
krigsrätter m. m. till halva beloppet eller 5,000 kronor. Därjämte
beslöt Kungl. Majit likaledes på min hemställan att, i avbidan på samma proposition,
för bestridande av ersättning till vissa ledamöter i rådhusrätt för
befattning med disciplinmål m. m. för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra
anslag av 14,000 kronor.
Över det förut omnämnda lagutkastet, vilket funnits bifogat en i ämnet utarbetad
promemoria (se prop. 1933 nr 223 bilaga A) ävensom en för frågans
bedömande ur ekonomisk synpunkt inom departementet upprättad ytterligare
promemoria hava stadsfullmäktige i Stockholm, Vaxholm, Uppsala, Eskilstuna,
Strängnäs, Visby, Karlstad, örebro, Västerås, Falun, Gävle, Härnösand,
Östersund, Umeå, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö, Halmstad, Göteborg,
Uddevalla, Borås, Skövde, Karlskrona, Kristianstad, Hälsingborg och Ystad
beretts tillfälle att yttra sig. Sist omförmälda promemoria har jämväl för
kännedom översänts till, bland andra, militieombudsmannen, de allmänna hovrätterna,
krigshovrätten, domhavandena i Stockholms läns västra, Södra Roslags,
Livgedingets, Västmanlands västra, Ångermanlands södra, Ångermanlands
mellersta, Jämtlands västra, Luleå, Linköpings, Norra och Södra Vedbo
härads, Gudhems och Kåkinds härads, Västra Göinge och Norra Åsbo härads
domsagor, häradsrätterna i Stockholms läns västra och Södra Roslags domsagor,
Åkers och Selebo härads tingslag, Snevringe härads tingslag, Ångermanlands
södra domsaga, Sollefteå tingslag, Överluleå tingslag, Linköpings
domsaga, Vadsbo södra tingslag och Norra Åsbo härads domsaga, rådhusrätterna
i de uppräknade städerna samt arméförvaltningen och marinförvaltningen
ävensom styrelsen för Svenska stadsförbundet. Yttrande har dessutom
inkommit från styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare.
Sedan utredningen i ämnet numera slutförts, har Kungl. Majit förut denna
dag beslutat avlåta proposition (nr 223) till riksdagen med förslag till lag
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
7
med vissa bestämmelser örn krigsdomstolar och rättegången därstädes. Enligt
detta lagförslag skola regements- och stationskrigsrätterna vid krigsmakten
upphöra och i deras ställe skall allmän underrätt vara första krigsdomstol.
Särskild krigsrätt skall hädanefter finnas allenast vid kustflotta och utgöras
av en ordförande och ytterligare två ledamöter, vilka jämte erforderligt antal
ersättare av Konungen förordnas för viss tid bland dem som förvaltat domarämbete
och däri ådagalagt insikt och erfarenhet. Militärt mål, varmed förstås
mål eller ärende som tillkommer allmän domstol på grund av nyss återgivna
stadgande eller ock särskild krigsrätt, skall — därest det tillhör underdomstol
— upptagas av allmän underrätt i den ordinarie förläggningsorten
för den avdelning av krigsmakten till vilken tilltalad hör eller som målet
närmast angår. Tillhör tilltalad eller angår målet närmast kustflotta, vid
vilken särskild krigsrätt inrättats, skall målet upptagas av den särskilda krigsrätten.
Konungen kan dock, där ett ändamålsenligt ordnande av rättsskipningen
det kräver, beträffande viss avdelning eller personal förordna att behörig
krigsdomstol skall vara annan allmän underrätt än nu sagts eller särskild
krigsrätt. Vidare skall för fullgörande av de åligganden, som enligt strafflagen
för krigsmakten ankomma på auditör, Konungen förordna lagfaren befattningshavare
vid allmän domstol. Slutligen skola de åligganden som hittills
tillkommit krigsfiskal fullgöras i mål vid särskild krigsrätt av den Konungen
där förordnat till åklagare men eljest av allmän åklagare vid den
underrätt som har att upptaga målet. Nu nämnd åklagare skall även utföra
den talan vid underrätt, som hittills ankommit å överkrigsfiskal.
Den nya organisationen är, såsom redan antytts, avsedd att träda i tillämpning
den 1 januari 1984.
Enligt de förut omnämnda promemoriorna skulle vid överflyttning av den
militära rättsskipningen å de allmänna domstolarna huvudsakligen rådhusrätter
komma i fråga. Endast i ett relativt fåtal fall skulle häradsrätt tagas
i anspråk såsom forum i militära mål. Den ökning i arbetsbördan, som för
rådhusrätternas vidkommande bleve en följd av reformen, beräknades i kostnadspromemorian
i allmänhet bliva oväsentlig. I fråga örn Stockholms rådhusrätt
och rådhusrätten i Karlskrona ansågos dock förhållandena vara något
annorlunda, men den ökade belastningen syntes böra medföra en viss utökning
av personalen endast i den förstnämnda rådhusrätten. Den av de militära
målen föranledda ökningen i de av reformen berörda domsagornas arbetsbörda
förklarades i kostnadspromemorian kunna lättas genom att i dessa domsagor
anställdes sekreterare.
Till kostnadspromemorian hade såsom bilaga fogats en översikt över den
beräknade årliga besparingen för statsverket genom krigsdomstolarnas avskaffande.
I denna översikt hade upptagits följande poster och belopp:
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Nuvarande
Kostnader efter
kostnader
reformen
Personalen vid regements- och stationskrigsrätter, arvoden
och expensbidrag ..............
108,000
A äldre stat kvarstående auditör, lön och tiänsterörines- penningar ...............
4,000
4,000
Personalen vid särskilda krigsrätterna, ersättning beräknad
efter krigsrättssammanträde samt tre auditörsarvoden å
tillhopa 1,300 kr..........
16,000
Dyrtidstillägg å ovanstående1.....
30.000
1,000
Vikariat sersättning.......
1,000
—
Rese- och traktamentsersättning ....
4,000
4,000
Krigshovrätten..........
34,000
10,000
Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter för del- tagande i handläggning av disciplinmål m. m......
18,000
Ersättning för juridiskt rådgivarskap i övrigt ....
—
10,000
Summa kronor
197,000
47.000
Besparing således
150,000
Innan jag går in på de särskilda anslagsposterna skall jag i korthet återgiva
de allmänna synpunkter, vilka några av de hörda myndigheterna anlagt
å kostnadsfrågan.
Svea hovrätt yttrade bland annat: Förklaringen till den oväntat gynnsamma
besparingssiffran syntes hovrätten ligga däri att vid beräkning av de
framtida kostnaderna dels den militära rättsvården icke påförts skälig andel
i kostnaderna för vederbörande domstolars verksamhet utan allenast den merkostnad,
som i och med införandet av det nya systemet omedelbart skulle
uppstå^ dels denna merkostnad beräknats alldeles för lågt. Såsom exempel
härpå ^åberopade hovrätten, att bland kostnaderna efter reformen icke redovisats
något som helst belopp för de militära målens behandling vid häradsrätt.
Aven örn det omedelbara anställandet av sekreterare i viss domsaga betingades
av de militära målens överflyttning, borde enligt kostnadspromemorian
sekreterarens avlöning ändock räknas såsom en utgift uteslutande för den civila
rättsvården på den grund att enligt annat på prövning beroende förslag
sekreterare skulle successivt anställas i domsagorna. Av kalkylerna ville det
rent av synas hovrätten, som örn en häradshövding, vilken finge militära mål
på sig överflyttade, icke blott skulle vidkännas den därav föranledda ökning
av expenserna utan även nödgas med avsevärt belopp bidraga till avlöningen
av en sekreterare, som blivit behövlig på grund av de nämnda målens överflyttning.
För åklagarväsendet i militära hål hade ej beräknats någon som
helst kostnad för framtiden, oaktat arbetsuppgifterna bleve desamma som
förut och åtminstone på ett eller annat håll uppgifternas överflyttande torde
föranleda omedelbart behov av ökad arbetskraft. Ett annat exempel erbjöde
beräkningen av kostnaderna för de militära målens handläggning i andra instans,
vilka kostnader för framtiden upptagits med för lågt belopp. Alltför
lågt beräknade voro också posterna ersättning till befattningshavare vid rådhusrätten
för deltagande i handläggning av disciplinmål m. m. och ersättning
1 Dyrtidstillägg utgår ej å ersättning beräknad efter krigsrättssammanträde eller å expensbidrag.
Kungl. Majlis proposition nr 225.
9
för juridiskt rådgivarskap i övrigt. Vid beräkning av statsverkets utgifter
efter reformens genomförande hade icke upptagits någon ersättning till städerna,
motsvarande den som utginge för rådhusrätternas befattning med tullmål.
Hovrätten hade sig icke bekant, huruvida anspråk på sådan ersättning
komme att framställas, och ansåge det vara utan större betydelse i detta
sammanhang, huruvida ersättning skulle utgå eller ej. Vid en jämförelse
mellan kostnaderna för den nuvarande och den föreslagna ordningen borde
man nämligen räkna med de totala kostnaderna för det allmänna och bortse
från den omständigheten, huruvida viss kostnad i sista hand drabbade staten
eller kommunerna. Av vikt vore däremot, såsom en från kommunalt håll förebragt
utredning syntes visa, att de militära målens överflyttning till rådhusrätterna
i vissa fall torde föranleda avsevärt större kostnader än i kostnadspromemorian
beräknats. Det kunde slutligen tilläggas, att i denna promemoria
icke beaktats möjligheten att med bibehållande i princip av den gällande
organisationen nedbringa kostnaderna för densamma, exempelvis genom
organisatoriska förenklingar eller genom att i större utsträckning än nu låta
ersättningen bestämmas efter antalet mål eller eljest efter arbetsbördan. På
nu anförda grunder ansåge hovrätten förhoppningarna att genom reformen
vinna nämnvärd besparing av allmänna medel så tvivelaktiga, att denna synpunkt
borde lämnas åsido vid lösningen av frågan örn krigsdomstolarnas avskaffande.
Denna borde för övrigt från både principiell och praktisk synpunkt
vara av så stor vikt att den i varje fall mycket obetydliga merkostnad,
som vid en närmare granskning kunde befinnas vara förenad med den
ena eller den andra lösningen, icke borde få fälla utslaget.
Hovrätten över Skåne och Blekinge yttrade, att även örn de kostnader, som
bleve förknippade med reformen, huvudsakligen i fråga örn ytterligare arbetskrafter
för vissa rådhusrätter, skulle visa sig större än som antagits, vore
hovrätten likväl av den uppfattningen att, sedan rimliga anspråk i detta avseende
tillfredsställts, besparingen bleve så betydande, att den i rådande statsfinansiella
betryck borde vara i hög grad eftersträvansvärd.
Krig shovrätten ansåge en eventuell besparing vara av ringa betydelse, då
det gällde ett ståndpunktstagande till frågan om den militära rättsskipningens
ändamålsenliga organisation. Det för auditörernas ersättare beräknade
anslaget måste anses alldeles för lågt. Posten å 10,000 kronor kunde nog beräknas
komma i verkligheten uppgå till mångdubbelt högre belopp, särskilt
om advokater i större utsträckning anlitades. Anslaget till rese- och traktamentsersättning
borde säkerligen heräknas högre än som skett, då ökade utgifter
kunde emotses för domstolarnas inställelser. Ersättning till sakkunniga
borde beräknas — det kunde knappast förutsättas att en militär skulle,
då det gällde en rent civil domstol, vara skyldig att i motsats till andra yrkesmän
kostnadsfritt tillhandahålla sin sakkunskap. Därest militär rättsskipning,
som ju måste anses såsom en statens angelägenhet, över huvud
kunde överflyttas å stadsdomstolar, syntes vederbörande städer kunna med
fog framställa anspråk på att av staten erhålla full ersättning för ökade kostnader.
Örn denna ersättning, såsom borde ske, toges i beräkning till sitt fulla
belopp, talade all sannolikhet för att den nya ordningen blev för staten lika
kostbar som den nuvarande. I alla händelser borde man väl räkna med kostnaderna
för det allmänna i dess helhet, och resultatet bleve då detsamma.
Vidare har militieombudsmannen ansett det kunna antagas att kostnaderna
för den militära rättsskipningen bleve något större efter reformens genomförande
än för närvarande av det skäl, att de militära rättegångsmålen hädanefter
skulle i första instans handläggas av tre civila domare mot nu endast
två. En ej obetydlig del av kostnaderna för sekreterare vore direkt att hän
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Departe
ments
chefen.
föra till de militära målens överflyttning. Vidare torde örn advokat anlitades
för biträde åt befälhavare, kostnaden bliva jämförelsevis betydande. Väl
skulle statsverket genom en överflyttning å rådhusrätter av ifrågavarande
uppgifter kunna överföra vissa utgifter å kommunerna, men ett dylikt överförande
syntes icke, allra minst under nu rådande svårigheter för kommunerna,
vara lämpligt.
Slutligen har styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare ansett ur besparingssynpunkt
något skäl icke kunna hämtas för att avskaffa krigsdomstolarna,
varemot marinförvaltningen icke funnit anledning till erinran mot
de gjorda beräkningarna av kostnaderna för den militära jurisdiktionen under
fredstid sådan densamma utformats enligt det remitterade förslaget.
De invändningar av mera allmän natur, vilka sålunda anförts emot de under
det förberedande utredningsarbetet verkställda kostnadsberäkningarna, synas
lämpligen böra komma under bedömande i det följande i samband med
behandlingen av de särskilda anslagsposterna. Jag vill emellertid redan nu
erinra därom att dessa beräkningar — såsom i kostnadspromemorian jämväl
angivits — kommit till uttryck i avrundade tal och sålunda varit avsedda att
undergå justering uppåt eller nedåt, ävensom att avvikelser i organisatoriskt
hänseende från det ursprungliga förslaget medfört ändrade anslagsbehov.
De allmänna underrätter, vilka enligt förslaget ifrågakomma såsom krigsdomstolar,
återfinnas å den i prop. 1933 nr 223 bilaga C intagna tablån. Av
denna framgår att de militära målen torde komma att handläggas, förutom
vid rådhusrätterna i det övervägande antalet nuvarande militära förläggningsorter,
jämväl vid några enstaka häradsrätter. I fråga örn de principer
vilka varit vägledande vid denna uppdelning får jag hänvisa till vad jag
yttrat i samma proposition s. 61.
Det har i det föregående anmärkts, att den av de militära målen föranledda
ökningen i de av reformen berörda domsagornas arbetsbörda skulle
kunna lättas genom anställande av sekreterare i dessa domsagor. I en
till 1933 års riksdag avlåten proposition nr 180 med begäran örn anslag till
bidrag till domsagornas förvaltning har föreslagits bland annat, att sekreterare
skall uppbära avlöning enligt löre och sedermera, efter ett och ett halvt
års tjänstgöring, enligt 21 :a löneklassen i allmänna avlöningsreglementet
ävensom att vederbörande häradshövding skall bidraga till denna avlöning
med ett belopp av 800 kronor örn året.
Av den tidigare lämnade redogörelsen för de allmänna synpunkter, vilka
några av de hörda myndigheterna anlagt å kostnadsfrågan, framgår att Svea
hovrätt hyser betänkligheter mot att häradshövding, som får militära mål
överflyttade till häradsrätt i av honom omhänderhavd domsaga, skall vidkännas
den därav föranledda ökningen i expenser ävensom nödgas bidraga till
avlöningen av en sekreterare, som blir erforderlig på grund av nämnda måls
överflyttning. I samma riktning gå övriga uttalanden i denna del. Göta
hovrätt yttrar sålunda -—• i samband med att hovrätten förordar Södra Vedbo
häradsrätt såsom forum för mål som härröra från de i Eksjö förlagda trup
-
Kungl. Maj:ts proposition nr ZZ5.
11
perna — att, om anställande av sekreterare i Norra ock Södra Vedbo härads
domsaga kräves endast på grund av de militära målens överflyttande till
nämnda häradsrätt och för att dylik befattningshavare skall kunna övertaga
de uppgifter med avseende å disciplinmålen, som för närvarande ankomma på
auditören, det icke kan anses vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att häradshövdingen skall erlägga avsett bidrag till avlönande av
ifrågavarande befattningshavare.
Domhavanden i Luleå domsaga finner någon skälig anledning icke kunna
utletas därtill att häradshövdingen icke skulle åtnjuta gottgörelse för merkostnader,
som skulle drabba honom i form av avlöning åt skrivbiträden, samt
utgifter för papper och skrivmateriel. I detta sammanhang anhålles om en
lönefyllnad åt häradshövdingen med åtminstone 800 kronor, motsvarande nuvarande
auditörens vid Norrbottens regementes krigsrätt expensbidrag. Domhavanden
i Södra Roslags domsaga anser sig icke kunna underlåta att anmärka
på att kostnaderna för dombok, diarier m. m. syntes skola bestridas av
häradshövdingen. Sollefteå tingslags häradsrätt beräknar omkring 15 extra
sammanträden årligen för militära mål, vilket innebär en kostnad för statsverket
å 750 kronor. Under förutsättning att den nuvarande tingsordningen
i domsagan blir gällande, föreligger ej något behov av sekreterare. Häradsrätten
förutsätter slutligen att hela sekreterarearvodet, beräknat till 6,800 kronor,
skall gäldas av allmänna medel. Då de nuvarande kostnaderna för Västernorrlands
regementes krigsrätt belöpa sig till omkring 4,800 kronor, kommer
reformen att medföra en merkostnad å 2,750 kronor. Domhavanden i Norra
och Södra Vedbo härads domsaga åberopar, att reformen kommer att medföra
att ytterligare biträden måste anställas vilket i sin tur innebär, att de nuvarande
kanslilokalerna bliva otillräckliga. För häradshövdingen kommer,
bland annat genom anställandet av sekreterare, reformen att resultera _ i en ej
oväsentlig ekonomisk uppoffring. Det synes domhavanden egendomligt, örn
detta skulle kunna anses överensstämmande med rättvisa. Domhavanden i
Gudhems och Kåkinds härads domsaga beräknar jämväl att utgifterna för
renskrift skola bliva betydliga, särskilt i undersökningsmål rörande mera omfattande
materiella skador. Att märka är, att häradshövdingen i dylika mål
icke kan beräkna någon expeditionslösen.
Enligt den senast omnämnda tablån skola för handläggning av militära
mål ifrågakomma allenast sex häradsrätter. Den ökning i dessa domstolars
arbetsbörda, som reformen medför, synes kunna beräknas med ledning av de
rättsstatistiska uppgifterna från de krigsrätter, vilkas verksamhet ifrågavarande
häradsrätter skola övertaga. Av följande tablå framgår förhållandet
mellan årsmedeltalet under treårsperioden 1929—1931 av genom slutligt
utslag avgjorda civila och kriminella mål i de domsagor, inom vilka ifrågavarande
häradsrätter äro belägna, å ena, samt årsmedeltalet under samma
tidsperiod av slutligt handlagda ärenden och genom slutligt utslag avgjorda
mål vid de krigsrätter vilka i detta sammanhang komma ifråga, å andra
sidan.
Departe
ments
chefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.
Årsmedeltalet av dom- sagans arbetsbörda
åren 1929—1931
Årsmedeltalet av de krigsrätters
arbetsbörda åren 1929—1931
vilkas verksamhet skall över- tagas av häradsrätt i domsagan
Domsaga
Genom slutligt ut- slag avgjorda
civila mål
Genom
slutligt
utslag
Slutligt
hand-
lagda
ärenden
Genom slutligt
utslag avgjorda
mål
Tredskovis
avdöuida
eller ome- delbart
medgivna
Övriga
avgjorda
krimi-
nella
mål
däri talan
om an- svar ej
förts
dari talan
om an- svar
förts
Livgedingets domsaga (Väster- och
Österrekarne tglgs hrtt och
Åkers och Selebo tglgs hrtt) .
53
68
158
12
5
Ångermanlands mellersta domsaga
(Boteå tglgs hrtt och Sollefteå
tglgs hrtt).........
125
82
334
1
ii
42
Lnleå domsaga (Överluleå tglgs
hrtt, Nederluleå tglgs hrtt och
Jokkmokks lappmarks tglgs hrtt)
94
81
445
22
63
40
Norra och Södra Vedbo härads
domsaga (Norra Vedbo hrit och
Södra Vedbo hrtt)......
109
56
338
2
1
11
Gudhems och Kåkinds härads dom- saga (Gudhems hrtt och Kåkinds
hrtt)............
19
33
103
14
35
Västra Göinge domsaga.....
152
99
289
—
—
—
Av denna uppställning framgår att den arbetsökning som i och med överflyttningen
av de militära målen torde vara att förvänta i de domsagor, i vilka
Åkers och Selebo tingslag och Södra Vedbo härad ingå, samt i Västra Göinge
domsaga måste betecknas såsom ringa. I dessa domsagor torde ifrågavarande
arbetsökning icke kunna beräknas medföra någon nämnvärd höjning i vederbörande
häradshövdingars expenser. Beträffande övriga domsagor torde kompensation
för den ökning i förvaltningskostnader, som den föreslagna reformen
kan väntas medföra, böra beredas vederbörande häradshövdingar genom
lönefyllnad med anlitande av anslaget till partiell löneförbättring för häradshövdingarna.
För fullgörande av auditörs g öromål torde anställande av sekreterare påkallas
i följande av de i tabellen upptagna domsagor, nämligen Livgedingets,
Norra och Södra Vedbo härads, Ångermanlands mellersta, Luleå
samt Gudhems och Kåkinds härads domsagor. Någon ändring beträffande
den föreslagna bidragsskyldigheten från häradshövdingens sida till
sekreterarens avlönande finner jag icke böra ifrågakomma i domsaga
där häradsrätt tjänstgör såsom krigsdomstol. Örn med hänsyn till krigsdomstolsreformen
sekreterare anställes i domsaga, där detta ej är påkallat på
grund av redan befintlig arbetsbörda, torde nämligen i stället andre notarietjänsten
i sådan domsaga kunna undvaras. Då enligt framlagt förslag
häradshövdingens bidragsskyldighet till nämnda båda befattningshavares avlöningar
är densamma, är det ur denna synpunkt likgiltigt huruvida sekre
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
13
terare eller andre notarie finnes anställd i domsagan. Oell ur arbetssynpunkt
måste det anses fördelaktigare för häradshövdingen att ha till sitt förfogande
den mera kvalificerade arbetskraft som sekreteraren representerar. Då det
vidare är ett önskemål att sekreterare så småningom anställas i allt flera
domsagor, synes det lämpligt att början göres med bland annat de domsagor
som beröras av krigsdomstolsreformen.
Såsom av vad tidigare anförts framgår har i samband med förslaget örn
den militära rättsskipningens överflyttande å vissa rådhusrätter fråga
uppkommit om skyldighet för statsverket att ersätta de kostnader, som kunna
föranledas av en dylik åtgärd. I de förut omförmälda promemoriorna hade
icke ifrågasatts någon ersättning till rådhusrätterna för domstolsbehandlingen
av de militära målen. Enligt det ursprungliga förslaget hade — såsom
av den i kostnadspromemorian intagna översikten framgick — ersättning
allenast beräknats till sådana befattningshavare vid rådhusrätterna, vilka
avsågos skola övertaga de nuvarande auditörernas befattning med disciplinmål
och rådgivande verksamhet m. m. Innan jag lämnar en redogörelse för
myndigheternas yttranden i denna del, vill jag i korthet återgiva vad som
tidigare förekommit i detta ämne.
I ett förslag i krigslagstiftningsfrågan, som av Kungl. Maj:t framlades
vid 1914 års senare riksdag, hade systemet med särskilda krigsdomstolar bibehållits.
Emellertid väcktes i anledning av propositionen motion i andra
kammaren av herrar Lindhagen och Persson i Norrköping om krigsrättsmålens
överflyttande till de allmänna domstolarna. I kostnadsfrågan anförde
motionärerna bland annat:
Det hade visats, att tillskottet i arbetsbörda för de allmänna domstolarna
genom militärmålens övertagande i allmänhet vore ytterst ringa. I fråga örn
de endast av staten avlönade underrätterna på landet spelade överflyttningen
i kostnadsavseende ingen annan roll, än att viss reseersättning kunde komma
att utgå, i händelse det kunde komma i fråga att hålla urtima ting å vissa
lägerplatser. Beträffande rådhusrätterna, vilkas direkta avlöning utginge av
kommunala medel, kunde naturligtvis en ändring i lagstiftningen om forum
ej medföra några anspråk från kommunernas sida på lönetillskott från statsverket.
De enda rådhusrätter, som i nämnvärd mån skulle komma att beröras
av överflyttningen, vore för övrigt rådhusrätterna i Karlskrona och Stockholm.
Sedan vid 1920 års riksdag motioner väckts i första kammaren av herr
Lindhagen och i andra kammaren av herr Vennerström m. fl. avseende krigsdomstolarnas
avskaffande, yttrade första lagutskottet i kostnadsfrågan bl. a.,
att staten —- i den mån rådhusrätterna komme att övertaga även den militära
rättsskipningen — icke torde kunna undgå att till städerna utgiva ersättning
för den kostnad detta övertagande givetvis måste förorsaka städerna.
1920 års krigslagstiftningskommitté anförde i frågan örn ersättningen till
rådhusrätterna:
Det torde vara självfallet, såsom ock av första lagutskottet vid 1920 års
riksdag framhållits, att, i händelse de militära brottmålen överflyttades från
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
krigsrätterna till de allmänna domstolarna, staten icke kunde undgå att tili
stadsdomarna lämna viss ersättning för behandlingen av de militära brottmålen.
I detta avseende erinrades, att enligt kungl, cirkuläret den 21 april
1841 i fråga om tullmai den regeln gällde, att vederbörande rådhusrätt vore
skyldig utan ersättning handlägga de sex första under året förekommande
tullmålen, varefter statsverket erlade en summa av femton kronor för varje
mål, som därutöver förekomma. Vid bestämmande av den ersättning, som
lämpligen borde utgå till de allmänna domstolarna för behandlingen av militära
brottmål, syntes det belopp, som erlades för tullmai, vara alltför lågt
med hänsyn dels till tullmålens relativt enklare beskaffenhet och likformighet,
dels ock till den avsevärda förändring av penningvärdet, som sedan 1841
ägt rum. Vid beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande reform hade
kommittén förslagsvis räknat med ett ersättningsbelopp av 30 kronor för varje
mål, vilket syntes i stort sett vara fullt tillräckligt för täckande av vederbörande
domstolars ökade kostnader. Ehuruväl dessa kostnader endast vore
approximativt beräknade, hade kommittén icke ansett sig böra i sakens nuvarande
läge göra några mera detaljerade kalkyler genom infordrande av närmare
utredning från vederbörande underrätter, då betänkandet, om det bleve
föremål för vidare åtgärder, torde komma att remitteras till ifrågavarande
domstolar, vilka därvid icke torde underlåta att förebringa eventuellt erforderlig
utredning i detta hänseende. I händelse fog härför ansåges föreligga,
kunde ju särskilda grunder för ersättningsbeloppens bestämmande i ett eller
annat fall fastställas.
I flertalet av de i nu förevarande ärende avgivna yttrandena hava de ekonomiska
konsekvenserna av de militära målens överflyttning å rådhusrätterna
upptagits till behandling. Från städernas sida har i stort sett enighet rått
därom att staten, därest den föreslagna reformen komme att genomföras, icke
kunde undgå att ersätta städerna deras i anledning härav orsakade kostnader
för domstols- och åklagarpersonal, renskrivning m. m. Denna uppfattning
har kommit till uttryck på olika sätt.
Stadsfullmäktige i Örebro anföra sålunda bland annat: Metoden att på städernas
bekostnad i besparings- och andra syften genomföra reformer på ett
rent statligt område, torde av städerna icke kunna stillatigande godtagas.
Statens besparingssträvanden hade redan förut visat tendens att gå ut över
kommunerna. Det föreliggande förslaget vore ägnat att ingiva städerna de
allvarligaste farhågor gentemot en fortsatt utveckling av statligt besparingsnit
efter dylika linjer. I fråga örn flera städer, bl. a. örebro, torde det kunna
ifrågasättas örn reformen kunde genomföras utan omedelbara och direkta
kostnader för staden. Men ersättning borde givetvis utgå, även där dylik
omedelbar och särskild kostnad icke kunde påvisas. Även örn i någon stad,
såsom naturligt vore, då en domstols organisation icke kunde helt anpassas
efter behoven för ögonblicket, den nuvarande domstolsorganisationen erbjöde
sådan marginal mellan arbetsbördan och gränsen för organisationens arbetsmöjligheter,
att ett övertagande av ifrågavarande angelägenheter skulle kunna
ske utan omedelbara särskilda kostnader av praktisk betydelse, vore denna
marginal givetvis av staden åstadkommen i syfte att möta den så att säga
normala utvecklingens krav.
Det vore endast en tidsfråga, på många håll troligen på mycket klut sikt,
när utvecklingen och det ordinarie domstolsarbetets ökning krävde större organisation.
Den merkostnad, som i sålunda förutsatta fall föranleddes av den
militära rättsskipningens övertagande, vore givetvis icke borteliminerad, ehuru
densamma icke omedelbart gjorde sig gällande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
15
Det^syntes icke föreligga någon som helst anledning, att staten skulle för
nu ifrågavarande ändamål utan ersättning taga i anspråk den marginal mellan
arbetsbörda och prestationsmöjlighet, som på något håll kunde vara tillfinnandes,
och därigenom framflytta tidpunkten för en nödig utökning av organisationen.
Stockholms rådhusrätt anför i anslutning till vad som återgivits i prop.
1933 nr 223 s. 30 o. f. av dess yttrande i ämnet:
Även örn man av 1920 års kommittés uttalande rörande städernas skyldighet
att ställa sig till efterrättelse vad statsmakterna besluta i fråga örn
det sätt och inom vilka områden rättsskipningen skall utövas kunde draga
den slutsatsen, att städerna icke kunde motsätta sig krigsrättsmålens läggande
på städernas domstolar, vore därmed dock icke sagt, att detta skulle
kunna ske utan att medföra några anspråk från kommunernas sida på bidrag
från statsverket, i den mån ökade kostnader uppkomme. 1920 års kommitté
hade ock utgått från att statsverket icke kunde undgå att lämna vederlag för
den arbetsbörda, som staten i och med krigsrättsmålen överlämnade till stadsdomstolarna.
Föreliggande förslag utginge från en motsatt ståndpunkt.
Rådhusrätten kunde ej finna annat än att kommitténs ståndpunkt vore den
riktigare, allenast med den modifikation, att eventuella ersättningsanspråk
torde böra begränsas till de fall, då någon merkostnad verkligen kunde påvisas,
och att den av kommittén föreslagna ersättningsformen alltså måhända
vore mindre lyckligt vald. Det förhölle sig tvivelsutan så, att städerna icke
kunde undgå att bära kostnaderna för en ändring i lagstiftningen, som medförde
helt nya bördor för deras domstolar. Men förhållandet syntes ligga
något annorlunda till då det, såsom enligt föreliggande förslag, vore fråga örn
att upphäva en bestående, av staten bekostad anordning och överflytta dess
arbetsuppgifter å stadsdomstolarna. Det rättsläge, vari städerna befunne sig
med avseende å sitt domstolsväsen, torde bygga på den naturliga förutsättningen,
att bestående arbetsfördelning mellan statens och stadens organ icke
ensidigt rubbades genom dylika åtgöranden från statens sida, med mindre
än att skäligt vederlag lämnades. Ett motsatt förfaringssätt måste enligt
rådhusrättens mening karakteriseras såsom ett maktmissbruk från statens sida
gentemot städerna.
Styrelsen för Svenska stadsförbundet har framhållit, att några historiskt
betingade skäl för att städerna skulle vara skyldiga att svara även för den
militära rättsskipningen tydligen ej stått tillbuds. I verkligheten syntes
valet av plats för en regementsförläggning knappast heller utgöra en skälig
grund för att åsamka staden utgifter för den med förläggningen följande
militära rättsskipningen och ombesörjandet av åklagaregöromålen i samband
därmed.
Rådhusrätten i Gävle påpekar att en ekonomisk uppgörelse mellan städerna
och staten förutsatts skola äga rum vid statens övertagande av städernas domstolsväsen.
Nu ginge man tvärt emot de principer som varit bestämmande för
den stora processutredningen. Redan detta vore anmärkningsvärt. Men när
förslaget framfördes utan tanke på ekonomisk kompensation, funne rådhusrätten
den konstitutionella grunden för förfarandet kunna starkt ifrågasättas.
Rådhusrätten i Örebro anser att örn rådhusrätten genom ett statens maktbud
skulle åläggas att avdöma specialmål, föranledda av en utanför staden belägen
militär inrättning — Livregementets grenadjärers kaserner äro belägna i
Längbro socken — framstår en underlåtenhet från statens sida att härför lämna
skälig ersättning som än mindre försvarlig än i andra fall.
I några fall hava städernas inställning till hela reformen gjorts beroende
av frågan om ersättning för vederbörande rådhusrätters övertagande av de
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
nya arbetsuppgifterna. Sålunda hava stadsfullmäktige i Gävle, Halmstad,
Visby, Strängnäs, Karlstad och Umeå förklarat sig förutsätta att kommunerna
varken nu eller framdeles genom reformen tillskyndades några kostnader. Stadsfullmäktige
i Borås ha enär i det föreliggande lagförslaget ej förutsatts, att
staden nöjaktigt skulle kompenseras för de arbetsuppgifter och kostnader, som
genom omorganisationen skulle överflyttas från statsverket till staden, förklarat
sig avstyrka omorganisationsförslaget intill dess sådan kompensation
upptoges.
Beträffande omfattningen av den av reformen föranledda ökningen i rådhusrätternas
arbetsbörda m. m. samt därav förorsakade kostnader hava allenast
en del städer förebragt utredning.
Stockholms rådhusrätt har i detta hänseende i huvudsak anfört:
Den undersökning rådhusrätten verkställt hade givit till resultat, att, därest
icke den militära rättsvården skulle genom reformen undergå en betydande
försämring, tillskottet i arbetskrafter måste göras ganska stort. Till belysande
av personalbehovet för de militära målen hade ansetts kunna tjäna antalet
dagar, under vilka de fyra krigsdomare, vilkas mål i huvudsak enligt förslaget
skulle tillhöra Stockholms rådhusrätt, under år 1931 varit upptagna av
krigsrättssammanträden. Detta antal hade befunnits utgöra omkring 162,
alltså i genomsnitt mer än varannan helgfri dag.
Vid beräkningen av personalbehovet torde man icke kunna taga egentlig
hänsyn till förhoppningar örn en ytterligare nedgång av de militära målen.
Fluktuationer kunde förekomma bland annat med hänsyn till den militära
rekryteringens olika utfall under olika år. Rådhusrättens nuvarande personalbestånd
lämnade icke utrymme för ett så väsentligt tillskott i arbete, som
förslaget syntes medföra. Det vore visserligen sant, att åtskilliga ledamöter
av rådhusrätten vid sidan av sin tjänst därstädes innehade andra uppdrag och
enkannerligen sådana i egenskap av krigsdomare eller auditörer. Förmågan
att bära den större arbetsbörda, som följde av en dylik ställning, vore emellertid
i hög grad individuell. Bland de vid Stockholms rådhusrätt anställda
militärjuristerna inträffade det för övrigt ej alltför sällan, att de av sin tjänstgöring
i rådhusrätten vore hindrade att förrätta sina göromål vid krigsdomstolen
och förty nödgades uppdraga dessa åt en vice befattningshavare. Redan
med nuvarande arbetsmängd försloge icke rådhusrättens för vanliga fall
tillmätta arbetskrafter vid mera avsevärda tillfälliga ökningar, utan ej sällan
måste förstärkning med extra ledamöter ske. Den minskning i arbetet som
skulle vara att motse genom den med 1933 ikraftträdande inskrivningsreformen
vore i huvudsak endast skenbar. För de ledamöter, som i framtiden komme
att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare, innebure den nya ordningen icke
någon lättnad utan tvärtom ökat arbete och ökat ansvar. För de två ledamöter,
borgmästaren och andre rådmannen å första avdelningen, som genom reformen
helt eller till största delen befriades från ledamotskapet i inskrivningsärendena,
funnes andra trängande uppgifter i beredskap, vilka komme att
mer än uppväga den vunna lättnaden. Det kunde med fog ifrågasättas att
för handläggningen av de militära målen inrätta en helt ny avdelning. Emellertid
mötte mot en sådan åtgärd svårigheter redan med hänsyn till lokalförhållandena.
Det torde då endast återstå att söka inpassa dessa mål å någon
av de befintliga avdelningarna. På utav rådhusrätten åberopade skäl syntes
därvid i främsta rummet den sist tillkomna avdelningen, den åttonde, böra
ifrågakomma.
Efter att hava närmare redogjort för åttonde avdelningens nuvarande organisation
och arbetsförhållanden, beräknade rådhusrätten — med utgångspunkt
från att resor utom Stockholm icke skulle ifrågakomma — personalbehovet
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
17
sålunda. För krigsrättsmålens handläggning krävdes enligt rådhusrättens
uppfattning ovillkorligen en särskild ordförande. För protokollsföringen krävdes
vidare en assessor, vilken nied hänsyn till svårighetsgraden av många av
de förekommande målen syntes böra erhålla förste assessors grad. Slutligen
erfordrades en rådman såsom bisittare, då ju besättningen i dessa mål givetvis
icke finge göras mindre kvalificerad än i övriga mål.
Det nu sagda hade endast avseende å de egentliga krigsrättsmålen, d. v. s.
de, som enligt nuvarande lagstiftning under alla förhållanden skulle gå till
fulltalig krigsrätt. Härtill komme de s. k. persedelmålen, vilka enligt 12 § i
förslaget skulle handläggas av en enda lagfaren ledamot av rådhusrätten »i
rättens ställe». I vissa fall kunde även dylika mål vara av sådan betydenhet,
att de borde i fortsättningen handläggas av rådhusrätten själv, såsom ock i
lagpromemorian förutsatts. Vilka ledamöter av rätten, som eljest borde anlitas
för handläggning av dylika mål, torde för närvarande vara svårt att bedöma.
Närmast till hands läge att därtill utse den ledamot, som icke förde
ordet och ej heller förde protokollet. Emellertid torde det icke vara möjligt att
begränsa denna tjänstgöring till endast de tre ledamöter, som enligt vad förut
nämnts skulle tillhöra rådhusrätten, då den handlade militära mål, bland annat
enär det skulle kunna inträffa att, då en av dem vore upptagen av persedelmål,
rätten i dess helhet icke skulle kunna sammanträda, vilket dock mången
gång torde bliva nödvändigt. Det torde därför vara nödigt att därtill
anlita även andra ledamöter av rådhusrätten. I den mån så bleve fallet, torde
detta kanske icke låta sig göra utan att bereda dem särskild ersättning för
denna tjänstgöring, vilken skulle komma att innebära ett tillägg till de motsvarande
tjänstemän eljest åliggande tjänsteplikter.
De sannolika kostnaderna för krigsrättsgöromålens övertagande av rådhusrätten
skulle kunna beräknas sålunda:
En rådman, tillika rättens ordförande, begynnelseavlöning...... kr. 12,000
En rådman såsom bisittare, d:o ............................ » 12,000
En förste assessor, d:o .................................... » 9,300
Ett skrivbiträde, d:o ...................................... » 1,920
En stadstjänare, d:o ...................................... » 2,400
Löneförhöjningar (ålderstillägg) .......................... » 6,510
Rörligt lönetillägg, f. n. cirka .............................. » 7,000
Skrivkostnader, andel i vikariatsarvoden; pensioner, tillfälliga förstärkningar
och övrig extra personal m. m., förslagsvis beräknat
till .................................... » 8,870
Summa cirka kr. 60,000.
Att beräkningen i vad anginge sistnämnda post vore helt och hållet ungefärlig,
ansåge rådhusrätten icke behöva särskilt framhållas.
Rådhusrätten ansåge vidare att för utförande av åtal i militära mål erfordrades
en särskild åklagare, vilket skulle draga en årlig kostnad örn cirka
13,000 kronor.
Stadsfullmäktige i Stockholm, som tagit del av rådhusrättens utredning i
ämnet, hava förklarat att, i händelse det föreliggande förslaget komme till genomförande.
statsverket borde bestrida de merkostnader för staden, som därav
föranleddes.
Stads/ullmäktige i Uppsala hava jämväl lämnat en redogörelse för huru
överflyttningen av de militära målen kunde beräknas inverka på därvarande
rådhusrätts organisation och arbetsförhållanden samt därvid anfört:
Då de militära målen huvudsakligen vore av brottmåls natur, vore det självfallet
att förandet av domboken över sådana mål skulle komma att åvila brott - målsrådmannen. Likaså komme givetvis de i 6 § i lagutkastet angivna ålig
Bihang
till riksdagens protokoll 19SS. 1 sami. Nr 225. 2
18
Kungl. Majlis proposition nr 2Z5.
gandena att ingå i sistnämnda befattningshavares göromål. Då brottmålsrådmanstjänsten
redan nu vore synnerligen arbetstyngd, syntes en jämkning i arbetsordningen
böra ske därhän, att notarii publicigöromålen överfördes å magistratsrådmanstjänsten.
Uppdragen såsom sekreterare och ombudsman hos
fattigvårdsstyrelsen samt barnavårdsnämnden hade intill utgången av år 1932
varit förenade med avlöningar örn tillhopa i runt tal 3,400 kronor. Genom tidigare
träffad överenskommelse hade uppdragen emellertid överförts från hittillsvarande
befattningshavaren till magistratsrådmannen, genom vilken åtgärd
staden gjort en besparing av omkring 2,900 kronor. Efter en återgång
till den förutvarande organisationen av dessa uppdrags fullgörande, skulle alltså
nämnda besparing bortfalla. Då rådhusrättens nuvarande ledamöter icke
enligt gällande arbetsordning torde kunna anses vara skyldiga att åtaga sig
den föreslagna rådgivande verksamheten vid handläggning av disciplinmål,
syntes det icke kunna undgås att den befattningshavare vid rådhusrätten, som
åtoge sig denna verksamhet, bereddes skälig ersättning. Enligt promemorian
angående kostnaderna för den militära jurisdiktionen hade det föreslagna ersättningsbeloppet
till ifrågavarande befattningshavare vid rådhusrätten i Uppsala
beräknats till 600 kronor, till vilket belopp ersättningen alltså lägst torde
komma att uppgå. Enligt av magistraten gjord beräkning av merkostnaden
för skrivmateriel och extra skrivhjälp för de militära målen inom rådhusrätten
uppginge densamma till 200 å 300 kronor. Sammanlagda kostnaderna för
förslagets genomförande belöpte sig alltså för Uppsala stads vidkommande till
omkring 3,800 kronor för år, för vilken ökade utgift staden i händelse av förslagets
genomförande ansåge sig vara berättigad att erhålla full ersättning av
statsmedel.
Stadsfullmäktige i Karlskrona hava erinrat örn att förslag vore å bane att
omorganisera magistraten och rådhusrätten därstädes. Den föreslagna organisationen
bleve enligt stadsfullmäktige ej tillräcklig, därest åliggandena komme
att utökas så väsentligt som ett överflyttande av krigsrättsmålen måste
nödvändiggöra, lika litet som den nuvarande organisationen utan tillskott av
arbetskraft kunde mottaga den avsedda ökningen i arbetsbördan. Att bestämt
angiva de kostnader, som genom överflyttningen komme att åsamkas staden,
vore nu ej möjligt, men stadsfullmäktige saknade anledning antaga, att de
ej komme att uppgå till ett av rådhusrätten beräknat belopp, 19.933 kronor,
vartill borde läggas vissa expenskostnader m. m., av stadsfullmäktige uppskattade
till c:a 2,000 kronor. Ett bestämt villkor för att krigsrättsmålen för
i Karlskrona förlagda truppförband skulle handläggas vid rådhusrätten i
Karlskrona borde vara, att staden tillförsäkrades ett vederlag av minst 22,000
kronor för år eller däremot svarande kapitalbelopp. — Rådhusrättens beräk
-
ningar ställde sig sålunda:
Arvode åt en ordförande å en andra avdelning ............ kronor 1,000
Avlöning till en rådman, inkl. ålders- och dyrortstillägg...... » 12^850
Avlöning till ett skrivbiträde inkl. ålders- och dyrortstillägg . . » 2*189
Avlöningsförhöjning till stadsfiskalen .................... » 1*744
Semesterarvoden ...................................... » 750
Pensionskostnader .................................... » \ jqo
Skrivmateriel m. m..................................... » ''390
Summa kronor 19,933.
Stads fullmäktig e i Göteborg anse att de militära målen böra handläggas
vid rådhusrättens brottmålsavdelning, som är femte avdelningen Denna avdelning
vore emellertid redan nu så arbetstyngd, att en ytterligare ökning av
Kungl. May.ts proposition nr 225.
19
göromålen kunde befaras nödvändiggöra ökning av antalet befattningshavare
å avdelningen. Om domstolen i regel komme att sammanträda å den militära
förläggningsorten, komme detta att inverka särskilt förryckande på avdelningens
arbete. Att för närvarande beräkna storleken av kostnaderna för rådhusrättens
övertagande av de militära målen vore förenat med vissa svårigheter.
De nuvarande arvodena till befattningshavarna vid Göta artilleriregementes
krigsrätt (krigsdomare, auditör och krigsfiskal) tillhopa 2,600 kronor
jämte 80 kronor per sammanträde för nämnda tre personer gemensamt, då
krigsrätten handlade mål rörande militärpersoner som icke tillhörde Göta artilleriregemente,
vore emellertid otillräckliga efter reformens genomförande.
Enär det nuvarande antalet civila domstolsledamöter för handläggning av
militära mål enligt förslaget skulle utökas från 2 till 3, erfordrades alltså
arvode till ytterligare en ledamot. Detta arvode borde beräknas lägst efter
de grunder som gällde för arvodena till först angivna tre personer. Omständigheterna
kunde jämväl föranleda anställandet av ytterligare arbetskrafter
vid rådhusrätten. Till de angivna kostnaderna finge även läggas andel i utgifter
för skrivbiträde och vaktmästare samt vikariatsarvoden, pensioner saint
lokaler med värme, belysning och städning. Slutligen borde för den händelse
rådhusrättens sessioner förlädes till annan plats inom eller utom staden än
rådhuset, viss tilläggsersättning utgå med hänsyn till den tidsspillan som därigenom
uppstode för domstolens ledamöter.
Stadsfullmäktige i Hälsingborg, som bestritt varje skyldighet för staden att
utan skälig ersättning låta rådhusrätten övertaga den militära rättsskipningen
och därmed sammanhängande bestyr, ha åberopat en av magistraten verkställd
utredning i ämnet däri den årliga ersättningen till staden beräknats till
2.267 kronor.
Vidare hava stadsfullmäktige i Östersund samt rådhusrätten i Umeå ifrågasatt
ersättning efter samma grunder som de efter vilka den nuvarande
krigsrättspersonalen avlönades, under det att stadsfullmäktige i Växjö ansett
reformen för sitt vidkommande allenast föranleda en obetydlig ökning i
utgifterna för skrivmaterialier och andra expenser. Slutligen hava stadsfullmäktige
i Västerås ifrågasatt ersättning — förutom för eventuell påvisbar
kostnadsökning — jämväl för en skälig andel i stadens kostnader för rådhusrätten
över huvud i den mån denna genom reformen belastades med rådhusrätten
eljest ovidkommande göromål och ekonomisk lättnad samtidigt bereddes
statsverket. Rådhusrätten har däremot å sin sida yttrat, att i de fall, då
överflyttningen endast innebure, att domstolen komme att få handlägga sådana
militära mål som, i avsaknad av specialbestämmelser rörande dem, enligt
allmänna forumregler skolat tillhöra domstolens avgörande, torde något berättigat
anspråk på ersättning icke kunna göras. Men örn till en domstol överfördes
mål, som enligt vanliga regler icke hade något samband med domstolens
verksamhet, krävde rättvisan, att skälig ersättning av statsmedel utginge till
stadsdomstolens befattningshavare.
I åtskilliga av de avgivna yttrandena har framhållits, att i de fall där ersättning
ansåges skola utgå, denna borde av statsverket utbetalas direkt till
vederbörande stad och icke till viss eller vissa befattningshavare i den av staden
bekostade rådhusrätten.
Styrelsen för Svenska stadsförbundet har i sitt yttrande, vilket åberopats av
flera städer, härutinnan anfört, att stadsdomstolarnas ledamöter och tjänstemän
vore avlönade av städerna, som därför med ali rätt torde kunna förbehålla
sig att få ett ord med i laget, när det gällde dessas arbetsområden. Att städerna
skulle kunna helt avkopplas från inflytande på ersättningsfrågan syntes
Departe
ments
ohefen.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr ££5.
uteslutet; denna fråga måste bliva en angelägenhet staten och städerna emellan.
Skyldigheten att bekosta för rättsskipningen erforderliga organ får anses
tillkomma i första hand staten. Denna skyldighet åvilar emellertid, såvitt
angår första instansen i det svenska domstolssystemet, i flertalet städer på
grund av historiska förhållanden kommunerna. De med kommunala medel
bekostade stadsdomstolarnas organisation och verksamhet hava dock genom
tiderna varit föremål för statlig reglering såväl i lagstiftningsväg som i administrativ
ordning. Enighet torde i stort sett råda därom att städerna äro
skyldiga ställa sig till efterrättelse vad statsmakterna besluta ej endast i
fråga örn det sätt varpå rådhusrätterna skola utöva sin dömande myndighet
utan även beträffande rådhusrätternas domsområden. Att under vissa rådhusrätters
prövning lägga mål och ärenden, vilka tidigare handlagts av andra,
statliga domstolar, kan sålunda icke i och för sig anses stridande mot städernas
rätt till egen rättsskipning. Jag får i sådant hänseende hänvisa till vad
jag i annat sammanhang yttrat (se prop. 1933 nr 223 s. 53 o. f.).
I anslutning härtill har jag vidare anfört (s. 55), att i och för sig ett från
allmänna processuella synpunkter å rådhusrätterna överfört tillskott av mål
icke lärer kunna anses utgöra någon giltig grund för ett ersättningskrav. Jag
anser nämligen, att då rådhusrätterna äro inordnade i det allmänna domstolssystemet,
innebär detta en skyldighet för städerna att svara för de kostnader,
som må bliva en följd av att rådhusrätterna, i likhet med övriga allmänna
domstolar, måste organisatoriskt anpassas efter nya processuella lagbestämmelser.
Vidare får väl den förmån, som rätten till egen domstol i första instans
kan anses innebära för städerna, uppväga de olägenheter i ekonomiskt hänseende,
vilka kunna bli en följd av att på grund av ändringar i lagstiftningen
rådhusrätternas arbetsbörda i ett eller annat avseende ökas. En ändring i
gällande forumbestämmelser måste sålunda kunna vidtagas utan att därav
följer någon som helst skyldighet för staten att ersätta städerna för de kostnader
som en dylik åtgärd tilläventyrs må hava till följd. Ej heller synas bärande
skäl kunna åberopas för den av Stockholms rådhusrätt åberopade modifierade
ståndpunkten att städerna väl skulle vara skyldiga att bära kostnaderna
för en sådan ändring i lagstiftningen, som medförde helt nya bördor för rådhusrätterna,
men icke kostnader föranledda av upphävandet av en bestående, av
staten bekostad anordning.
I detta sammanhang vill jag tillbakavisa det av flera myndigheter framförda
påståendet att den föreslagna reformen vore ett led i en statsmakternas
strävan att å kommunerna överflytta ekonomiska bördor av statlig natur. Att
något sådant icke varit avsett torde med ali önskvärd tydlighet framgå av
vad som från olika håll anförts — ej minst inom riksdagen — under de år
utredningsarbetet i detta ämne pågått. I processreformen ingår också en strävan
att i allt större utsträckning från städerna till staten överflytta kostnaderna
just för rättsvården. De skäl som föranlett framläggande av ifrågavarande
förslag till de nuvarande krigsdomstolarnas avskaffande ligga på ett
helt annat område än det ekonomiska. Jag hänvisar härutinnan till motiveringen
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
21
i prop. 1933 nr 223. Visserligen medför den föreslagna reformen en icke oväsentlig
årlig besparing för statsverket. Men denna besparing motsvaras ingalunda
av kostnadsökning för kommunerna. De av städerna beräknade arbetsoch
kostnadsökningarna till följd av de militära målens övertagande äro nämligen
i hög grad överdrivna. I nästan samtliga fall representerar antalet av
de militära mål, som för framtiden komma att handläggas vid de olika rådhusrätterna,
en arbetsbörda vilken utan någon som helst svårighet kan av dem
bäras med deras nuvarande organisation. Jag hänvisar i sådant hänseende till
en särskild tablå1, vilken uppgjorts efter samma grunder som den tidigare av
mig i samband med behandlingen av vissa häradsrätter (s. 8) åberopade.
Av denna tablå framgår att den beräknade ökningen av antalet mål och
ärenden vid flertalet rådhusrätter torde bliva relativt obetydlig och ingalunda
i och för sig kunna motivera anställandet av ytterligare domstols- eller åklagarpersonal.
I ett par av de i ämnet avgivna yttrandena har givits uttryck åt
den uppfattningen att den ifrågasatta reformen skulle innebära en icke oväsentlig
ökning av en viss rådhusrättsavdelnings eller en viss ledamots arbetsbörda.
Gentemot detta vill jag endast framhålla att vid bedömandet av den
inverkan, som en förändring i forumreglerna kan komma att medföra för en
domstols arbetsförhållanden, domstolen tydligen måste behandlas som en enhet.
Tillkomsten av nya arbetsuppgifter för domstolen kunna sålunda komma att
medföra förskjutningar i de för tillfället gällande bestämmelserna angående
målens fördelning mellan olika avdelningar och rotlar.
Den enda rådhusrätt som erhåller ett tillskott i arbetsbörda av den betydelse,
att det kan bliva tal örn behov av någon ringa ökning i domstolspersonalen, är
Stockholms rådhusrätt. För staten föreligger emellertid så mycket mindre
skäl att av billighetshänsyn bidraga till den oväsentliga kostnadsökning, vilken
skulle bliva förbunden härmed, som genom den förlidet år genomförda lagstiftningen
örn inskrivningsväsendet måste hava beretts samma rådhusrätt en
lättnad i arbetsbörda jämförlig med det tillskott häri som övertagandet av de
militära målen innebär. Rådhusrätten i Karlskrona, som därnäst emottager
det största tillskottet av nya mål, är för närvarande försedd
med så rikliga arbetskrafter i förhållande till rådhusrättens ringa arbetsbörda,
att först tillkomsten av de militära målen synes göra den nuvarande organisationen
försvarlig. Något tillskott av arbetskraft kan icke, såsom stadsfullmäktige
i Karlskrona antagit, bliva behövligt. Enligt min mening kan till och med
en ifrågasatt indragning av en rådmanstjänst och dennas ersättande med en
stadsnotariebefattning genomföras trots de militära målens överflyttande till
rådhusrätten. Beträffande övriga rådhusrätter lärer av tablån framgå, att
någon personalökning ej kan komma i fråga som följd av militärmålens övertagande.
Förklaringen till att så betydande besparingar kunna göras för statsverket
utan att målens överflyttande på de allmänna domstolarna medför någon avsevärd
kostnadsökning för dessa ligger helt enkelt däruti, att den nuvarande
krigsdomstolsorganisationen utgjort en onödig överbyggnad på det allmänna
1 Införd å nästa sida.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr £25.
Rådhusrätt
och antal jurister i
rådhusrätten
Årsmedeltalet av rådhus- rättens arbetsbörda
åren 1929—1931
Årsmedeltalet av de krigsrätters
arbetsbörda åren 1929—1931
vilkas verksamhet skall över- tagas av rådhusrätten
Genom slutligt ut- slag avgjorda
civila mål
Genom
slutligt
utslag
avgjorda
krimi-
nella
mål
Slutligt
hand-
lagda
ärenden
Genom slutligt
utslag avgjorda
mål
Tredskovis
avdömda
eller ome- delbart
medgivna
Övriga
däri talan
om an- svar ej
förts
dari talan
om an- svar
forts
Stockholms
rådhusrätt
*59.
3,455
2,669
5,166
2 48
2 48
2 115
Rådhusrätten i Uppsala
4.
191
68
676
25
—
8
>
> Visby
2.
191
42
363
4
—
6
>
> Karlstad
4.
297
52
972
2
—
4
>
> Örebro
5.
287
106
819
)
> 6
_
16
>
> Västerås
5.
144
62
626
1
»
> Falun
3.
168
30
268
1
8 1
13
>
» Gävle
6.
228
62
1,496
4
8
8
>
> Härnösand
3.
170
54
506
—
—
—
>
» Östersund
5.
474
84
. 350
39
1
30
>
> Umeå
2.
273
63
629
3
12
41
>
• Linköping
5.
151
86
444
9
1
15
>
> Jönköping
4.
184
70
626
15
11
6
>
> Växjö
2.
169
50
225
2
—
5
>
> Halmstad
3.
94
41
602
5
31
4
>
» Göteborg
22.
1,105
603
1,876
10
14
12
>
> Uddevalla
3.
110
33
469
3
—
15
>
> Borås
4.
189
109
699
8 1
—
5
>
> Karlskrona
5.
540
60
70
4i7
*11
*91
>
> Kristianstad
4.
223
44
432
22
2
5
>
> Ystad
3.
162
29
260
8 1
—
6
>
> Hälsingborg
8.
306
213
252
5
—
12
domstolsväsendet och att dess arbetsuppgifter kunna överflyttas på de allmänna
domstolarna utan att i de flesta fall medföra någon kännbar överbelastning
av dessa. Förslaget innebär sålunda, utan att ursprungligen hava
avsetts såsom ett led i besparingsarbetet, en i nuvarande statsfinansiella läge
särskilt välkommen möjlighet att nedbringa det allmännas utgifter för rättsvården.
Jag återkommer till en beräkning av dessa besparingar. 1 2
1 Därav 1 extra förste assessor pä 3:e avdelningen. Personalen tillhörande förmyndarekammaren
ej medräknad.
2 Särskilda krigsrättens vid kustflottans Stockholmsavdelning samt Vaxholms kustartilleriregementes
krigsrätts arbetsbörda ej inräknad.
8 Mindre än 1.
* Särskilda krigsrättens vid kustflottans Karlskronaavdelning arbetsbörda ej inräknad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
23
De åligganden som enligt nuvarande organisation ankomma på auditör
äro av olika slag: 1) göromål som äga samband med auditörs ledamotskap i
krigsrätt, 2) deltagande i handläggning av disciplinmål, 3) biträde åt militär
befälhavare vid sammanläggning, förvandling och verkställighet av straff, 4)
juridiskt rådgivarskap i övrigt samt 5) ombudsmannaskap å kronans vägnar i
rättegångar.
Av de militära målens överflyttande å de allmänna domstolarna och den i
samband därmed föreslagna ändringen i den särskilda krigsrättens sammansättning
följer att de nuvarande auditörerna såsom bisittare i domstol försvinna.
Därmed skulle, såsom jag i annat sammanhang påpekat (se prop.
1933 nr 223 s. 67), en av auditöremas huvudsakligaste uppgifter komma att
fråntagas dem. Vad de återstående auditörsgöromålen angår utgick det
remitterade lagutkastet från att det skulle ankomma på befattningshavare
vid allmän domstol — vid häradsrätt sekreterare eller biträdande domare och
vid rådhusrätt lagfaren ledamot i rätten -—- att fullgöra de åligganden i avseende
å dels handläggning av disciplinmål dels ock sammanläggning, förvandling
samt verkställighet av straff, som nu åvila auditör. Dessa åligganden
ansågos äga sådant samband med domarverksamheten att de utan
vidare kunde åläggas befattningshavare vid såväl häradsrätt som rådhusrätt. I
lagutkastet hade däremot icke upptagits någon föreskrift därom, att de befattningshavare
vilka avsågos skola träda i de nuvarande auditörernas ställe skulle
utöva den konsulterande verksamhet i övrigt, som enligt gällande instruktion
åvilar auditör. Ej heller fanns i utkastet någon motsvarighet till bestämmelsen
om skyldighet för auditör att föra kronans talan i rättegång. Därvid hade
man emellertid ej förbisett önskvärdheten av att de militära myndigheterna
vid truppförbanden och däremot svarande enheter ägde tillgång till juridiskt
biträde även i frågor som ej ha samband med befälhavares bestraffningsrätt.
I årets statsverksproposition (andra huvudtiteln s. 72) har sålunda framhållits,
att för tillgodoseende av sist omförmälda intresse borde sörjas på det sätt
att till vederbörande befälhavares förfogande ställdes ett visst belopp till bestridande
av kostnaderna för sådant juridiskt biträde varom nu är fråga.
Enligt lagförslaget skola de åligganden som enligt strafflagen för krigsmakten
ankomma på auditör, d. v. s. handläggning av disciplinmål, i likhet
med vad som föreslagits i lagutkastet tillkomma befattningshavare vid allmän
domstol, dock icke såsom en skyldighet utan efter eget åtagande. På sätt i
prop. 1933 nr 223 s. 68 anförts bör vidare av lämplighetsskäl liksom hittills
hela den rådgivande verksamheten anförtros åt ifrågavarande befattningshavare,
här fortfarande benämnda auditörer. Därav följer, att med förordnande
att fullgöra samtliga nu ifrågavarande åligganden bör förenas rätt
lill viss ersättning av statsmedel, vare sig fråga är örn befattningshavare i
rådhusrätt eller annan allmän domstol. Något ombudsmannaskap å kronans
vägnar i rättegångar torde för de nya auditörernas vidkommande icke böra
ifrågakomma. Dylika uppgifter synas lämpligen böra helt anförtros åt de
centrala förvaltningsorganen inom respektive armén, marinen och flygvapnet.
Såsom jag i annat sammanhang framhållit (se prop. 1933 nr 223 s. 69)
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
torde det kunna förutsättas att i regel till förordnande att vara auditör skall
kunna erhållas befattningshavare vid den domstol som upptager mål från den
avdelning av krigsmakten som uppdraget avser.
Den ersättning som enligt vad förut sagts skall tillkomma auditör bör utgå
allenast i form av arvode och icke, på sätt nu sker, uppdelas i mot lön svarande
ersättning, tjänstgöringspenningar och expensbidrag. Bestämmande för
arvodets storlek blir omfattningen av de arbetsuppgifter, vilka beräknas komma
att avila vederbörande auditör. Att märka är, såsom av det nyss anförda
framgår, att de föreslagna auditörernas arbetsuppgifter undergått en väsentlig
reducering i förhållande till de nuvarande auditörernas. Beträffande omfattningen
under åren 1929—1931 av auditörernas medverkan vid meddelandet av
disciplinbestraffningar samt av deras rådgivande verksamhet hänvisas till en
under utredningsarbetet upprättad tablå (Bil. A) i vilken jämväl upptagits
ursprungligen ifrågasatta ersättningsbelopp till befattningshavare vid rådhusrätterna
för biträde vid handläggning av disciplinmål. Vid föredragningen i
lagrådet av det lagförslag, som ligger till grund för ifrågavarande reform, framhöll
lagrådet angelägenheten av att den rättsbildade rådgivaren i disciplinmål,
som ställdes till militär befälhavares förfogande, både hade erforderliga kvalifikationer
och kunde förväntas nedlägga tillräckligt av tid och intresse på
sin uppgift. En nödvändig förutsättning härför vore enligt lagrådets mening,
att löneförmånerna icke tillmättes med alltför stor njugghet. Med beaktande av
vad lagrådet sålunda anfört föreslås nu såsom lägsta arvode 600 kronor, vilket
belopp skall utgå i distrikt inom vilket finnes förlagt endast ett regemente. Det
arvode som i varje särskilt fall synes böra komma i fråga framgår av en i
anledning härav upprättad ny tablå (Bil. B). Sammanlagda avlöningsbeloppet
till auditörerna skulle enligt denna tablå utgöra 25,600 kronor. Å nämnda
belopp böra utgå dyrtidstillägg. Vid förslagets upprättande har det förutsatts,
att den nuvarande, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans station i
Karlskrona fortfarande och intill dess han efter uppnådd pensionsålder erhåller
avsked fran tjänsten, skall bibehållas vid sin befattning med uppgift
att fullgöra de i det föregående närmare angivna, begränsade auditörsgöroniålen.
Då auditör är förhindrad förrätta sin tjänst, bör han vara skyldig att till
vederbörligen förordnad vikarie avstå så stor del av arvodet som belöper å den
tid förordnandet avser. Frågan huruvida någon ytterligare ersättning bör
utgå till vikarie för auditör synes böra anstå till dess större erfarenhet vunnits
av den nya organisationen.
För det fall att sekreterare i domsaga tjänstgör såsom auditör, bör han
vara skyldig vidkännas skäligt avdrag å honom i hans förstnämnda egenskap
tillkommande löneförmåner. En dylik åtgärd, vilken får anses motiverad
av att auditörsgöromålen komma att taga tid i anspråk, som sekreteraren
eljest skolat ägna åt arbete i domsagan, kommer att medföra någon
besparing å det under andra huvudtiteln upptagna anslaget till bidrag till
domsagornas förvaltning. Jämväl för det fall att till auditör skulle förordnas
statlig befattningshavare, vilken uppbär avlöning å övergångsstat utan
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
25
att fullgöra någon annan statstjänst, torde Kungl. Majit böra besluta om den
jämkning i eljest utgående arvoden, vartill omständigheterna skäligen kunna
anses föranleda.
På sätt i prop. 1933 nr 223 s. 55 samt s. 61 o. f. anförts är det avsett att
kustflottan samt militärförläggningarna i Vaxholm och Oscar-Fredriksborg
skola läggas under särskild krigsrätt. Såsom förut (s. 3) anmärkts
skall enligt lagförslaget den särskilda krigsrätten utgöras av tre civila ledamöter
med domarutbildning, varjämte för dessa ledamöter skola finnas erforderligt
antal ersättare. Med hänsyn såväl till att kustflottan då den är sammandragen
som sommareskader ofta har sina övningar förlagda till norra
Östersjön (Hårsfjärden, farvatten omkring Gotland) som till militärförläggningarna
i Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, synes de ordinarie ledamöternas
i den särskilda krigsrätten stationeringsort böra vara Stockholm. Ersättare
för nämnda ledamöter torde alltid böra vara förordnade i Stockholm ävensom i
Karlskrona, varest kustflottan ständigt är sammandragen såsom vintereskader
under tiden oktober—april. Därjämte synas med tanke på att kustflottans sommarövningar
understundom äro förlagda till västkusten ersättare för särskilda
krigsrättens ledamöter böra finnas förordnade i Göteborg.
Åklagare vid den särskilda krigsrätten skall såsom tidigare omtalats (s. 3)
vara av Konungen särskilt förordnad person. Av skäl som nyss anförts beträffande
ledamöterna i den särskilda krigsrätten böra jämväl ersättare för
åklagaren ständigt vara förordnade i Stockholm, Karlskrona och Göteborg.
I likhet med vad som gäller beträffande avlöningen till den civila personalen
vid särskilda krigsrätter enligt nuvarande organisation synas jämväl arvodena
till befattningshavarna vid den särskilda krigsrätt varom här är fråga böra
beräknas efter sammanträde. Nämnda arvoden torde böra bestämmas sålunda:
till ordföranden 30 kronor, till annan ledamot 25 kronor jämte ytterligare
10 kronor till den ledamot som uppsätter protokollet samt till åklagaren 20 kronor,
allt för sammanträdesdag. Vikarie för befattningshavare vid särskilda
krigsrätten bör äga uppbära ersättning efter samma grunder som ordinarie
befattningshavare. Å ifrågavarande arvoden böra dyrtidstillägg ej utgå. Vad
förut sagts örn jämkning i arvode, som skall tillkomma statlig befattningshavare
å övergångsstat, vilken tjänstgör såsom auditör, bör jämväl gälla då
sådan befattningshavare tjänstgör vid särskild krigsrätt. För bestridande
av renskrivning och övriga därmed jämförliga expeditionskostnader skall till
ordförandens förfogande ställas erforderligt belopp, här förslagsvis beräknat
till 800 kronor för år.
Sammanlagda kostnaderna för den särskilda krigsrätten låta sig icke på förhand
beräkna innan närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen av krigsrättens
verksamhet. Antagas kan dock att ett belopp av omkring 10,000 kronor
skall vara tillfyllest för ändamålet; häri dock ej inräknade rese- och traktamentsersättningar.
Anslaget bör givas förlagsanslags natur.
Till befattningshavare vid krigsdomstol ävensom till auditör bör i förekom
mande fall av statsmedel utgå reseersättning enligt allmänna resereglementet.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr S25.
Då häradsrätt är nödsakad att hålla extra sammanträde för handläggning av
militära mål som ej röra häktad, böra häradshövding, rättsbildat biträde samt
nämndeman vara berättigade till reseersättning i likhet med vad nu gäller beträffande
nämnda befattningshavares tjänstgöring vid rannsakning med häktad
person å urtima ting eller extra rättegångsdag under lagtima ting. Landsfiskal,
vilken tjänstgör såsom åklagare i militärt mål varom här är fråga,
torde för tjänsteresa i anledning av uppvaktning i sådant mål redan enligt gällande
bestämmelser vara berättigad till resekostnadsersättning. Jämväl befattningshavare
vid rådhusrätt torde, då rätten sammanträder utom stadens
område för handläggning av militära mål, böra vara berättigade till reseersättning.
Reseersättning bör jämväl utgå till befattningshavarna vid den särskilda
krigsrätten.
Därest mitt förslag att den nya krigsdomstols- och auditörsorganisationen
skall träda i kraft den 1 januari 1934 varder av riksdagen bifallet, erfordras
för budgetåret 1933/1934 dels anslag till avlönande av civil personal vid regements-
och stationskrigsrätter samt nuvarande särskilda krigsrätter under tiden
den 1 juli—den 31 december 1933, dels ock för bestridande av kostnaderna för
den blivande särskilda krigsrättens och de nya auditörernas verksamhet under
tiden den 1 januari—den 30 juni 1934. Ifrågavarande anslag böra, i vad angår
kostnaderna för den nuvarande organisationen, sättas till de i årets statsverksproposition
beräknade beloppen, tillhopa 59,000 kronor, samt beträffande den
nya organisationen, såsom av det föregående framgår, till hälften av vad för
helt budgetår skulle i sådant hänseende erfordras, eller till sammanlagt 17,800
kronor. Sistnämnda belopp bör fördelas på två anslag, nämligen till bestridande
av kostnaderna för den särskilda krigsrätten under tiden den 1 januari
—den 30 juni 1934 ett extra förslagsanslag å 5,000 kronor samt till avlönande
av auditörer under tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 ett extra anslag
å 12,800 kronor. Med det för den särskilda krigsrätten för tiden efter
den 1 januari 1934 beräknade beloppet böra bestridas såväl de föreslagna arvodena
som renskrivningskostnaderna.
De av krigsdomstolarnas verksamhet föranledda reseersättningarna böra
med visst undantag, vartill jag återkommer, utgå från i riksstatens andra huvudtitel
upptagna, för dylika ändamål avsedda anslag. Sålunda böra för
nämndemännens vidkommande ifrågavarande ersättning utgå från anslaget
»reseersättning till nämndemän», under det att den för övriga befattningshavare
utom landsfiskal bör gäldas med medel från anslaget »rese- och traktamentspenningar».
Vad landsfiskal beträffar torde honom tillkommande resekostnadsersättning
böra utgå från det i riksstatens femte huvudtitel upptagna
anslaget »vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet».
Såsom jag inledningsvis i denna proposition omnämnt, har i statsverkspropositionen
för nästkommande budgetår beräknats ett belopp av 14,000 kronor för
bestridande av ersättning till vissa ledamöter i rådhusrätt för befattning med
disciplinmål m. m. De avvikelser från det ursprungliga förslaget till örn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
27
organisation av den militära rättsvården, vilka under det fortsatta utredningsarbetet
visat sig påkallade, ha medfört att anslag för nyssnämnda ändamål
ej erfordras. Utöver det på grund härav tillgängliga beloppet åtgå emellertid
för de båda anslag, som jag i stället angivit vara erforderliga, ett belopp
av ytterligare 3,800 kronor. Härför ha sålunda medel icke beräknats i
riksstaten. Enligt vad jag inhämtat av chefen för finansdepartementet, kunna
emellertid dessa medel beredas inom ramen för den riksstat som förelagts
riksdagen.
Beträffande de besparingar för statsverket som uppnås genom det nu framlagda
förslaget hänvisas till en tablå, vilken torde såsom Bil. C få fogas till
statsrådsprotokollet. Enligt denna tablå beräknas statsverkets årliga besparingar
till omkring 123,000 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Hemställan.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna
under tiden den 1 juli—den 31 december 1933 anvisa ett extra anslag
å .................................................. kronor 54,000;
dels minska det ordinarie förslagsanslaget till civil personal vid särskilda
krigsrätter m. m., nu.................................... kronor 10,000,
till halva beloppet eller..................................kronor 5,000;
dels till bestridande av kostnaderna för den särskilda krigsrätten för kustflottan
m. m. under tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 anvisa ett extra förslagsanslag
å.......................................... kronor 5,000;
dels ock till avlönande av auditörer under tiden den 1 januari—den
30 juni 1934 anvisa ett extra anslag å .................. kronor 12,800.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur. protokollet:
H. Stefenson.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Bilaga A.
Sammanfattning av auditörernas verksamhet enligt till justitiedepartementet
inkomna uppgifter, auditörernas avlöning samt ifrågasatt ersättning
till befattningshavare vid vissa rådhusrätter för deltagande i handläggning
av disciplinmål.
Antal av
Ifrågasatt
Domstolar
Truppförband m. m.1
befäl- havare
ålagda
discipli- nära be-
Omfattningen
av auditörer- nas rådgivan- de verksam-
Nuvarande
auditörera
ersättning
till befatt- ningshava- re vid råd- husrätter
straffnin- gar; me- deltal för
åren 1929
lande till
deltagandet i
disciplinmål)8
arvode
ex-
pens-
bidrag
för biträde
vid hand- läggning
av disci-
—19312 *
plinmål
Stockholms
Svea livgarde.....
140
rådhusrätt
Göta livgarde (utom fäst-
stor omfatt-
4 2,500
4 150
ningsbat.)......
43
ning
Livregementet till häst .
Svea artilleriregemente .
Svea ingenjörkår (utom
66
56
28
50 %
2,600
200
kusting.-komp.) ....
Fälttelegrafkåren ....
29
Flottans station ....
263
Sjökrigsskolan.....
Andra flygkåren ....
Garnisonssjukhuset . . .
Artilleri och ingenjörhög-
5
25
6
8
obetydlig tid
3,000
300
> 4,300
skolan........
Krigsskolan......
49
övervägande
6 600
Infanterist utskolan . .
5
disciplinmål
Första intendenturkomp. .
17
Annan personal.....
10
Kustflottan.......
6 140
övervägande
disciplinmål
6 500
Vaxholms kustartillerireg.
Svea ing.-kårs kusting.-
\ 46
en gång i
1,600
100
komp.........
1
veckan
Göta livgardes fästn.bat..
109
7
7
7
Tillsammans
1,046
Uppsala
Upplands regemente . . .
87
1
1,400
100
600
rådhusrätt
Underofficersskolan . . .
12
I
Tillsammans
99
Strängnäs >
Södermanlands regemente
66
25 %
1,400
100
500
Visby >
Gotlands infanterikår . .
> artillerikår . .
28
24
| 25 %
1,600
100
500
Tillsammans
52
1 Förband och anstalter, vilka icke särskilt angivits i de från auditörerna inkomna uppgifterna,
äro här ej medtagna. —• 4 Siffrorna i denna kol. äro delvis ungefärliga och avse i några fall
disciplinmål, vilka föranlett annan åtgärd än disciplinär bestraffning. —• 8 Procenttalen äro ungefärliga
samt i allm. avgivna med reservation för felbedömning; i vissa fall har uppgift i detta
avseende ej kunnat lämnas. — 4 Auditören tjänstgör även vid fästn.bat. — 5 Fast arvode såsom
ersättning för arbete utöver tjänstgöringen vid krigsrättssammanträden; för sistnämnda tjänst
göring
utgår ersättning med 40 kr. för varje sammanträde. — 6 Ungefärliga antalet av samtliga
vid kustflottan av befälhavare ådömda bestraffningar; vid en del av dessa har vice auditör i Karls
krona
biträtt. — 7 Jfr ovan vid Göta livgarde.
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
29
Domstolar
Truppförband m. m.
Antal av
befäl- havare
ålagda
discipli- nära be- straffnin- gar; me- deltal för
åren 1929
-1931
Omfattningen
av auditörer- nas rådgivan- de verksam-
Nuvarande
auditörers
Ifrågasatt
ersättning
till befatt- ningshava- re vid råd- husrätter
för biträde
vid hand- läggning
av disci- plinmål
het (i förhål- lande till del- tagandet i
disciplinmål)
arvode
ex-
pens-
bidrag
Karlstads rådhusr.
Värmlands regemente . .
69
50 *
1,400
100
500
Örebro »
Livregement. grenadjärer.
47
25 %
*1,400
1 100
500
Västerås >
Första flygkåren ....
5
‘200
Falu >
Dalregementet.....
57
66 %
1,400
100
500
Gävle >
Hälsinge regemente . . .
97
66 %
1,400
100
500
Östersunds >
Jämtlands fältjägarreg. .
Norrlands artillerireg. . .
Fjärde flygkåren ....
Tillsammans
40
62
11
113
| 5 %
2,200
175
800
Umeå >
Västerbottens regemente .
Norrlands dragonreg. . .
| 145
66 %
2,200
175
800
Överluleå tings- lags häradsrätt
Norrbottens regemente . .
> artillerikår .
Bodens artilleriregemente
> ingenjörkår . . .
Tillsammans
209
40
73
52
374
| 5-10 %
5,000
800
—
Sollefteå tings- lags häradsrätt
Västernorrlands reg. . . .
Norrlands trängkår . . .
Tillsammans
87
14
101
J. 10—20 %
2,200
175
—
Linköpings
rådhusrätt
Livgrenadjärregementet .
Svea trängkår.....
Tredje flygkåren ....
Tillsammans
49
15
12
76
| 10 %
1,800
150
600
Jönköpings >
Smålands arméartillerireg.
Skjutskolan å Skillingaryd
Tillsammans
51
3
54
} 1,400
100
500
SödraVedho tings- lags häradsrätt
Jönköpings-Kalmar reg. .
Göta ingenjörkår ....
Tillsammans
54
29
83
| 25 %
1,800
150
—
Växjö rådhusrätt
Kronobergs reg. (utom de- tachement i Karlskrona)
63
25 %
1,400
100
500
Halmstads >
Hallands regemente . . .
60
15—20 %
1,400
100
500
Göteborgs >
Göta artilleriregemente .
Skeppsgossekåren i Mar- strand ........
| 60
omkr. 100 fall
örn året
1,400
100
500
Uddevalla >
Bohusläns regemente . .
172
10 %
1,400
100
500
Borås »
Älvsborgs > . .
102
10 %
1,400
100
500
Skövde »
Skaraborgs > . .
Livregementets husarer .
Göta trängkår.....
Karlsborgs artillerireg. .
Personal lydande under
särskild krigsrätt . . .
Tillsammans
67
88
7
30
2
194
| 33 %
j 50 *
2,300
1,400
3 200
175
100
900
1 Auditören tjänstgör även vid första flygkåren. — 1 2 Beloppet avser även tjänstgöring vid rid
skolan
å Strömsholm (nu under reg.krigsrätten vid Livreg. till häst) samt Centrala flygverkstaden
(nu under stationskrigsrätton i Stockholm). — 3 Se not f> Bid. 5. Auditören vid särsk, krigsrätten
är anställd jämväl vid övriga i Skövde och Karlsborg förlagda trupper.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 825.
Antal av
Ifrågasatt
Domstolar
Truppförband m. m.
befäl- havare
ålagda
discipli- nära be- straffnin- gar; me- deltal för
åren 1929
Omfattningen
av auditörer- nas rådgivan- de verksam-
Nuvarande
auditörers
ersättning
till befatt- ningshava- re vid råd- husrätter
för biträde
vid hand- läggning
av disci-
het (i förhål- lande till
deltagandet i
disciplinmål)
arvode
ex-
pert*
bidrag
—1931
plinmål
Karlskrona
flottans station ....
221
I
rådhusrätt
Andra flygkårens detache-
[•göromål av
>4,000
300
ment........
''
3
| detta slag
åvilar ej
auditören;
advokatfis- kal är an- ställd vid
stationen
• 2,000
Karlskrona kustartillerireg.
Kronobergs regementes de-
71
|
s2,000
3 150
tachement......
44
1
Kustflottan.......
3140
Tillsammans
479
Kristianstads
Norra Skånska inf.-reg. .
70
l 2F. «
42,600
4200
600
rådhusrätt
Vendes artillerireg. . . .
28
Tillsammans
98
Hälsingborgs
Skånska kavallerireg. . .
j. 66
ganska avse- värd grad,
1,200
75
500
rådhusrätt
Flygkåren å Ljungbyhed
särskilt viel
flygkåren
500
Ystads >
Södra Skånska inf.-reg. .
62
mycket ringa
1,400
100
del
Västra Göinge
Skånska trängkåren . . .
5
5
5
6
—
häradsrätt
1 Lön å äldre stat. — s Ersättningen avser även Göta ing.kårs kusting.komp. — 3 Ungefärliga
antalet av samtliga vid flottan ådömda bestraffningar; jfr not 6 sid. 5. — 4 Ersättningen avser
jämväl Skånska trängkåren. — 6 Jfr not 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
31
Bilaga B.
Förteckning över föreslagna auditörsbefattningar jämte därmed förenade
arvoden.
Befattning
Statio-
neringsort
Truppförband m. m.
Arvode
1 auditör
Stockholm
Personal vid verk, expeditioner, staber, skolor,
militära anläggningar, förråd och verkstäder i
Stockholm och Vaxholm
Generalstabens huvudstation
Svea livgarde
Göta livgarde
Svea artilleriregemente
Svea ingenjörkår
Fälttelegrafkåren
Första intendenturkompaniet
Garnisonssjukhuset
Stockholms örlogsstation utom Skeppsgossekåren i
Marstrand samt Göteborgs och Gnstavsviks ör- logsdepåer
Krigsskolan
Vaxholms kustartilleriregemente utom detaehemen- tet i Hemsö fästning
Andra flygkåren utom detachementet i Karlskrona
4,000
(event, uppdelat
på flera befatt- ningshavare)
1 d:o
Uppsala
Upplands regemente
Arméns underofficersskola
Infanteriskj utskolan
800
1 d:o
Eskilstuna
Södermanlands regemente
Karl Gustaf stads gevärsfaktori
Åkers krutbruk
600
1 d:o
Visby
Personal vid militära anläggningar, expeditioner,
staber och verkstäder å Gotland
Gotlands infanterikår
Gotlands artillerikår
700
1 d:o
Karlstad
Värmlands regemente
600
1 d:o
Örebro
Livregementets grenadjärer
600
1 d:o
Västerås
Första flygkåren
Centrala flygverkstaden
Ridskolan
600
1 d:o
Falun
Dalregementet
600
1 d:o
Gävle
Hälsinge regemente
Ur flera truppförband sammandragen skola å Marma
skjutfält
600
1 d:o
Sollefteå
Västernorrlands regemente
Norrlands trängkår
Kommendant med stab i Hemsö fästning
Vaxholms kustartilleriregementes detachement i
Hemsö fästning
Gnstavsviks örlogsdepå
800
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Befattning
Statio-
neringsort
Truppförband m. m.
Arvode
1 auditör
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
1 d:o
Östersund
Umeå
Boden
Linköping
Jönköping
Eksjö
Växjö
Halmstad
Göteborg
! Uddevalla
Borås
Skövde
Norra arméfördelningens stab
Jämtlands fältjägarregemente
Norrlands artilleriregemente
Fjärde flygkåren
Tygverkstaden
Västerbottens regemente
Norrlands dragonregemente utom detachementet i
Boden
Personal vid militära anläggningar, expeditioner,
staber, skolor, förråd och verkstäder i Bodens
fästning
Norrbottens regemente
Norrlands dragonregementes detachement i Boden
Norrbottens artillerikår
Bodens artilleriregemente
Bodens ingenjörkår
Tredje intendentnrkompnniet
Garnisonssj ukhuset
Östra brigadens stab
Livgrenadj ärregementet
Svea trängkår
Tredje flygkåren
Centrala flygverkstaden
Smålands arméartilleriregemente
Tygverkstaden
Ur flera truppförband sammandragen skola å Skillingaryds
skjutfält
Jönköpings-Kalmar regemente
Göta ingenjörkår utom kustingenjörkompaniet
Fortifikationsförrådet
Kronobergs regemente utom detachementet i Karlskrona
Hallands
regemente
Göta artiUeriregemente
Tygverkstaden
Göteborgs örlogsdepå
Skeppsgossekåren i Marstrand
Kommendant med stab i Älvsborgs fästning
Karlskrona kustartilleriregementes detachement i
Älvsborgs fästning
Flygvapnets etablissement
Bohusläns regemente
Älvsborgs regemente
Västra arméfördelningens stab
Skaraborgs regemente
Livregementets husarer
Göta trängkår
Personal vid militära anläggningar, expeditioner,
staber, skolor, förråd, fabriker och verkstäder i
Karlsborg
Karlsborgs artilleriregemente
Andra intendenturkompaniet
Flygvapnets etablissement
Garnisonssj ukhuset
Remontdepån
1,000
800
2,000
900
600
800
600
600
900
600
600
1,500
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
33
Befattning
Statio-
neringsort
Truppförband m. m.
Arvode
1 auditör
Karlskrona
Personal — icke tillhörande flottans station — vid
militära anläggningar, expeditioner, staber, sko- lor, förråd och verkstäder i Karlskrona fästning
Kronobergs regementes detachement
Göta ingenjörkårs knstingenjörkompani
Karlskrona kustartilleriregemente utom detache- mentet i Älvsborgs fästning
Andra flygkårens detachement i Karlskrona
900
1 d:o
Kristianstad
Norra skånska infanteriregementet
Vendes artilleriregemente
Tygverkstaden
Ur flera truppförband sammandragen skola å Rinka- by skjntfält
Skånska trängkåren
1,000
1 d:o
Ystad
Södra skånska infanteriregementet
600
1 d:o
Hälsingborg
Södra arméfördelningens stab
Skånska kavalleriregementet
Flygskolkåren
Remontdepån
800
1 d:o
Stockholm
Knstflottan
1,500
(event, nppdelat
på tre befatt- ningshavare i
Stockholm, Karls- krona o. Göteborg)
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
1 sami. Kr 224—825,
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Bilaga C.
Sammanställning:
av kostnaderna för den militära rättsvården före och efter genomförandet
av krigsdomstolsreformen.
Nuvarande
kostnader
Kostnader
efter reformen
1
Personal vid regements- och stationskrigsrätter ....
108,000
• _
2
A äldre stat kvarstående auditör inkl. ålderstillägg och
tillfällig löneförbättring.............
5,900
5,900
3
De nva auditörerna................
—
25,600
i
Personal vid särskilda krigsrätter..........
16,000
10,000
5
Krigshovrätten ..................
34,000
1 20,000
6
Dyrtidstillägg...................
30,000
210,500
7
Vikariatsersättningar................
1,000
—
8
Rese- och traktamentsersättningar..........
4.000
4.000
1
Summa kronor
198,900
76,000
Besparing således kronor
122,900
1 Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat (jfr prop. nr 224). Beloppet bortfaller vid
deras avgång. Den lägre siffran 10,000 kronor i tablån å s. 4 byggde på antagandet att krigshovrättsrådet
skulle komma att tjänstgöra som hovrättsråd och sålanda avlönas på hovrättens ordinarie
stat. En väsentlig besparing å posterna råd 3 och 4 skulle kunna göras örn krigshovrättsrådet
och överkrigstiskalen kunde användas inom någon av dessa personalgrupper.
2 Av detta belopp belöpa omkring 1,700 kronor på avlöningarna å övergångsstat (rad 5) och
bortfalla alltså med dessa.
Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
330794
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av krigsdomstolarnas verksamhet m. m. s. 7 i texten
- SU 1933:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående anslag till bestridande av krigsdonistolarnas verksamhet m. m. s. 11 i texten