Angående reglering av viss Svenska Tändsticks Aktiebolagets stämpelskuld
1933-03-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:229, Angående reglering av viss Svenska Tändsticks Aktiebolagets stämpelskuld
Dokumentets text
Kungl. Maj.-ts proposition nr 229.
1
flir 229.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av viss
Svenska Tändsticks Aktiebolagets stämpelskuld; given Stockholms
slott den 17 mars 1933.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande depar
tementsehefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 17 mars 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Genom förordning den 1 juni 1932 (nr 158) medgav Kungl. Majit Svenska
Tändsticks Aktiebolaget anstånd med gälds betalning tillsvidare intill
utgången av därpå följande augusti månad. Detta anstånd blev sedermera
genom förordning den 30 augusti 1932 (nr 394) förlängt att gälla
tillsvidare intill utgången av november månad samma år.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr ''229.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
I skrivelse till Konungen den 21 i sistnämnda månad anförde bolaget,
att arbetet på bolagets rekonstruktion dåmera framskridit så långt, att de
för bolaget förordnade administratörerna avsåge att å ordinarie bolagsstämma
den 29 i samma månad framlägga vissa förslag i angivna syfte.
Meningen hade varit, att, därest dessa förslag av bolagsstämman godtoges,
bolaget därefter skulle fortsätta sin verksamhet utan lagstadgat betalningsanstånd
i något avseende. Emellertid hade det under rekonstruktionsarbetet
visat sig, att bolaget, vilket såsom ett led i sin världsomfattande kommersiella
verksamhet förvärvat mycket stora poster utländska obligationer och
aktier, i dittills outredd omfattning icke syntes hava fullgjort den stämpelskyldighet,
som på grund av med dylika obligationer och aktier vidtagna
transaktioner ålegat detsamma. Utredning härom påginge. Sedan denna
slutförts, hade bolaget för avsikt att inkomma med framställning örn viss
precisering av och lättnad i sagda stämpelskyldighet. I avbidan härpå
vore det emellertid nödvändigt för bolaget att såsom ett led i den före
stående rekonstruktionen erhålla förlängt anstånd med betalning av sådan
gäld, varom här vore fråga. På grund därav hemställdes, att bolaget
för en tid av tre månader, räknat från utgången av den tid, för
vilken bolaget medgivits allmänt betalningsanstånd, måtte få åtnjuta anstånd
med fullgörandet av varje stämpelskyldighet, som kunde för det
dåvarande föreligga eller under anståndstiden komma att inträda dels
enligt bestämmelserna i förordningen den (i november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, dels ock
enligt de i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpel
avgiften meddelade bestämmelserna örn stämpel till följande enskilda
handlingar, nämligen: aktiebrev i utländskt aktiebolag; andelsbevis i utländskt
företag av ekonomisk art; certifikat å utländskt värdepapper;
delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; interimsbevis, in
terimskvitto å aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis, delaktighetsbevis
eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art eller å utländsk
obligation; lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art; obligation, som
utfärdats i utlandet.
Genom beslut den 24 november 1932 medgav Kungl. Majit bolaget anstånd
tillsvidare för tiden från den 30 november 1932 intill utgången liv
februari månad 1933 med utgörande av i bolagets omförmälda skrivelse
avsedd stämpelavgift. Det bolaget sålunda medgivna betalningsanståndet
har sedermera genom beslut den 24 februari 1933 av Kungl. Majit förlängts
att gälla intill utgången av nästkommande maj månad.
Uti skrivelse till Konungen den 6 mars 1933 har bolaget nu gjort framställning
örn befrielse från hela eller största möjliga del av den stämpel
skyldighet, som, enligt vad förut anförts, kan åvila bolaget. I skrivelsen
meddelar bolaget, bland annat, att hos bolaget anställda assessorn Erland
Geijer och direktörsassistenten Gunnar Bergenstråhle verkställt närmare
utredning rörande de fall, i vilka stämpelskyldigheten icke fullgjorts.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
Till grund för denna utredning hade i första rummet lagts de detaljerade
rapporter angående Kreuger-koncernen, vilka under senare halvåret av
ar 1932 successivt avgivits av den för en allsidig undersökning av kon
(‘emens ställning tillkallade revisionsfirman Price, Waterhouse & Co.
Det sålunda använda grundmaterialet hade, där så lämpligen kunnat ske,
kompletterats med annat till buds stående material av beskaffenhet att
klargöra stämpelpliktens omfattning. Då erforderliga uppgifter i vissa
fall saknats, kunde utredningsresultatet icke göra anspråk på att vara
fullt exakt. Utredningen hade givit till resultat, att beträffande bolagets
värdepappersinnehav den 31 december 1932 icke fullgjord stämpelskyldighet
förelåge till ett belopp av i avrundat tal 555,200 kronor samt att dylik
stämpelskyldighet på grund av transaktioner med värdepapper, som tidigare
vid något tillfälle innehafts av bolaget men sagda dag icke längre
ingingc i dess portfölj, kunde antagas åligga bolaget till ett belopp av,
likaledes i avrundat tal, 656,200 kronor, örn nian bortsåge från sådana
fall, där bokförda transaktioner varit fiktiva eller fakta icke kunnat utredas.
Vidare anför bolaget i förevarande skrivelse följande:
Till grund för den sommaren 1932 uppgjorda planen för rekonstruktion
av bolaget lågo detaljerade sammanställningar och kalkyler över
bolagets ställning och framtida vinstmöjligheter. Vid utarbetandet av
dessa beräkningar, vilka under sistlidne augusti månad framlades för
bolagets större fordringsägare och andra intressenter, hade någon hänsyn
icke tagits till stämpelförpliktelser på grund av tidigare förekomna transaktioner,
enär någon anledning att räkna med förefintligheten av en
oreglerad dylik gäld då ännu ej förelåg. På grund härav kommo intressenterna
i rekonstruktionen, och bland dem i främsta rummet bolagets
in- och utländska fordringsägare, att basera sitt ståndpunktstagande
till den föreslagna rekonstruktionsplanen och till av dem begärda eftergifter
på i nyss angivna hänseende ofullständiga uppgifter örn bolagets
ställning. Därest nu deli nytillkomne borgenären, svenska staten, med
vars fordran bolaget icke räknat, skulle med stränghet hävda sin formella
rätt till dc äldre stämpelbelopp, varom här är fråga, skulle detta
nied hänsyn till vad ovan anförts örn förutsättningarna för rekonstruktionen
kunna få ödesdigra konsekvenser och rent av äventyra det resultat
i denna riktning, som hittills ernåtts och fått sitt uttryck bland annat i
en med övriga fordringsägare träffad överenskommelse örn tid och sätt
för gäldande av bolagets skulder. Ett vårdande och säkerställande av
detta resultat — för vilket många krafter med stora uppoffringar varit
verksamma — representerar uppenbarligen ett betydande allmänt intresse
för vårt land, och bolaget anser fördenskull en framställning från dess
sida örn eftergivande av statens stränga rätt i förevarande avseende väl
grundad redan ur det allmännas egen synpunkt.
För ett tillmötesgående gentemot bolaget i dess brydsamma situation
beträffande svävande stämpelgäld talar emellertid icke blott angelägenheten
av att undvika ett förryckande och äventyrande av rekonstruk
tionsplanen utan jämväl vissa enligt bolagets mening tungt vägande bil
lighetsskäl. Den genomgående granskning av bolagets räkenskaper för
gångna år, som nyligen verkställts av förut nämnda firman Price, Wa
4
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 229.
terhouse & Co., utvisar, att bolaget under en period av 13 ar från oell
med 1918 till oell med 1930 redovisat en bokföringsmässig vinst före skatter
av i runt tal 337,700,000 kronor, varav endast eirka 84,000,000 kronor
torde med visshet kunna betecknas såsom verklig realvinst. Under samma
tid Ilar bolaget, fortfarande enligt Price, Waterhouse & Co:s utredningar,
erlagt skatt till stat och kommun med tillhopa eirka 34,400,000
kronor eller således med ett belopp, som mångdubbelt överstiger vad som
rätteligen borde lia betalats, örn endast verklig och icke fiktiv vinst deklarerats.
Det nu senast anförda framstår för bolaget i dess bekymmersamma
läge så mycket hårdare, som möjligheten att återbekomma för
mycket erlagd skatt torde vara mera kringskuren i Sverige än i åtskilliga
andra länder. Sålunda har exempelvis bolagets i konkurs försatta
dotterbolag i Amerikas Förenta Stater, International Match Corporation.
kunnat — oberoende av ågången laga kraft — begära återfående
för flera år tillbaka av tidigare erlagd skatt, som numera visat sig
hava varit grundad å fiktiva vinster, enligt uppgift med goda utsikter
till bifall för denna talan i hela dess vidd.
Under hänvisning till vad sålunda anförts anhåller bolaget, att Kungl.
Majit ville vidtaga åtgärder för att bolaget måtte erhålla befrielse från all
bolaget åvilande, icke fullgjord stämpelskyldighet av ovan omhandlade
beskaffenhet.
Skulle emellertid statsmakterna icke anse sig kunna bevilja bolaget
hel befrielse för äldre oreglerad stämpelskuld, synas likväl goda skäl
föreligga för att bolagets betalningsskyldighet i dylikt avseende åtminstone
inskränkes till att omfatta allenast sådan ogulden stämpel, som belöper
på bolagets värdepappersinnehav den 31 december 1932, eller sålunda
ett belopp av 555,200 kronor. Bolaget vill härutinnan framhålla,
att en stor del av den stämpelskuld, som enligt detta förslag icke skulle
bliva gulden, hänför sig till mellan de olika bolagen i Kreuger-koncernen
företagna värdepapperstransaktioner, vilka i själva verket framstå som
blotta omflyttningar inom koncernen utan reell bakgrund. I förhandenvarande
situation kan det knappast vara rimligt att låta bolaget gälda
stämpel för dylika manipulationer, sedan dessas rätta karaktär numera
kommit i dagen. I den mån statsmakterna icke skulle medgiva bolaget
hel befrielse från äldre stämpelskuld, är det för bolaget synnerligen angeläget
att för det belopp, bolaget finnes böra gälda i sådant avseende,
skäligt betalningsanstånd beviljas. I sistnämnda hänseende tillåter sig
bolaget framhålla, att övriga oprioriterade större fordringsägare godta
git en amorteringsplan. innebärande i stort sett, att V? av skuldens kapitalbelopp
årligen avbetalas.
Subsidiärt yrkar alltså bolaget, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder
för att bolagets svävande stämpelskuld hänförande sig till transak
tioner, på grund av vilka stämpelplikt inträtt innan bolaget den 1 juni
1932 beviljades anstånd med gälds betalning, måtte varda begränsad till
det lägsta belopp, som statsmakterna kunna finna skäligt mod hänsyn till
för bolaget föreliggande omständigheter, samt att bolaget måtte beviljas
det anstånd med erläggande av sålunda fastställt belopp, att V7 därav
gäldas vid slutet av varje kalenderår.
Då det måste anses synnerligen önskvärt med hänsyn till möjligheten
att fullfölja bolagets rekonstruktion, att denna fråga om bolagets svävande
stämpelskuld en gång för alla bringas ur världen, hemställer bolaget,
att det beslut, som kommer att fattas i ärendet, varder — därest
bolaget icke kan helt befrias från bolaget åvilande, icke fullgjord stäm
-
Kungl. Muj:ts proposition nr 229.
5
pelskyldighet av ovan omnämnd beskaffenhet — sä avfattat, att det till
beloppet fastslår en viss stämpelskyldighet för bolaget med förklaring
att bolaget genom erläggande av detta belopp fullgjort all stämpelskyldighet
på grund av ovan angivna författningsbestämmelser, som vid det
allmänna betalningsanståndets början eller den 1 juni 1932 kan hava
ålegat bolaget men icke blivit fullgjord.
Statskontoret, som heretta tillfälle taga del av bolagets utredningsmaterial,
har den 14 mars 1933 avgivit utlåtande i ärendet.
I utlåtandet anför statskontoret bland annat:
De skäl, som av bolaget anförts till stöd för den gjorda ansökningen,
måste statskontoret anse värda, beaktande. Visserligen torde hittills den
regeln hava undantagslöst gällt, att eftergift av skatt ej skall äga rum i
andra fall än de, som inrymmas under de av riksdagen godtagna föreskrifterna
angående skattens beräknande och uttagande. Emellertid
kan i förevarande fall åberopas den omständigheten, att under de år, då
ifrågavarande underlåtenhet att erlägga stämpelavgift förekommit, bokföringsåtgärder
blivit vidtagna, genom vilka bolagets inkomster och tillgångar
ökats till vida högre belopp än de i vei-kligheten utgjort; och har
detta haft till följd att statsverket erhållit avsevärt ökade inkomster av
skilda slag. I ansökningen påpekas, att så varit fallet med de från bolaget
direkt utgående skatterna. Det kan också framhållas, att omförmälda
transaktioner medfört en betydande övervärdering av bolagets
aktier och sålunda föranlett en ökning i den aktionärerna pålagda förmögenhetsskatten
samt jämväl i inkomsten av fondstämplar vid köp eller
byte av sådana aktier m. m.
Dessa skäl kunna dock knappast tillmätas avgörande betydelse. Ett
starkt stöd för den gjorda ansökningen torde däremot få anses ligga i
vad i den föreliggande ansökningen anförts örn stämpelskuldens inverkan
på de igångsatta försöken att åstadkomma en rekonstruktion av bolaget.
Visserligen har ej av bolaget visats, att ett krav från statens
sida på gäldande av sagda skuld skulle omöjliggöra berörda sti''ävanden,
men vad i sådant avseende framhållits gör det troligt, att så är förhållandet.
Det torde vara uppenbart, att en stor nationalekonomisk förlust skulle
uppstå, örn de igångsatta rekonstruktionsförsöken misslyckades, då i sådant
fall de med främmande länder ingångna, inkomstbringande monopolavtalen
helt visst förföllc. Härtill kommer, att staten under sådan
förutsättning ginge förlustig de skatteobjekt, som framträda i form av
bolagets årsinkomster och det i bolagets aktier placerade kapitalet och
dess avkastning.
Av ansökningen synes emellertid framgå, att bolaget skulle kunna
gälda någon del av ifrågavarande skuld till statsverket utan att bolagets
bestånd äventyras. Det synes hava ställts i utsikt, att något över 555,000
kronor skulle kunna betalas, under förutsättning att denna utgift må
fördelas på åtminstone sju år. Sagda belopp skulle enligt en inom bo
laget verkställd utredning motsvara den del av stämpelskulden, som belöper
på inköpet av de av bolaget den 31 december 1932 alltjämt innehavda
värdepapperen.
Härefter redogör statskontoret för den inom ämbetsverk*^ verkställda
granskningen av dea av bolaget åberopade utredningen, varvid statskon
-
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 229.
toret, bland annat, framhåller, att i åtskilliga fall erforderliga upplysningar
saknas för bedömande av stämpelplikten på grund av bokförua
transaktioner med värdepapper, som icke längre äro i bolagets ägo, att i
andra fall åter de hos de skilda koncernbolagen verkställda bokföringsåtgärderna
äro av så invecklad beskaffenhet, ofta uppenbart felaktiga,
att någon grund för beräknande av stämpelavgiften för i samband med
desamma verkställda överflyttningar av värdepapper icke kan framletas,
att äganderätten till värdepapperen ofta icke är klar och i flera
fall torde komma att bliva avgjord först sedan domstol prövat frågan
härom, att vid bokföring av aktieöverlåtelse!- mellan de olika koncernbolagen
aktierna i några fall upptagits med helt annat belopp än det
marknadsvärdet bort giva vid handen, att så är förhållandet beträffande
viss för närvarande i bolagets portfölj ingående aktiepost, för vars
förvärv i bolagets utredning räknats med ogulden stämpelavgift å
marknadsvärdet och ej å den mer än fyra gånger så stora köpeskillingen,
samt att det av sistnämnda anledning kan ifrågasättas, örn ej den
i bolagets framställning angivna stämpelskulden för de av bolaget nu
ägda värdepapperen borde ökas med 144,856 kronor 20 öre, men att statskontoret
för sin del ansett billigheten bjuda, att i dylika fall stämpelplikten
grundas på värdepapperens reella värde, ej å de i räkenskaperna
upptagna fantasivärdena,
Slutligen uttalar statskontoret, att, därest bolagets framställning funnes
böra bifallas jämlikt det av bolaget alternativt framlagda förslaget,
syntes intet vara att erinra mot en fördelning på sju år av skuldens gäldande.
Funnes vid skuldens bestämmande hänsyn icke böra tagas till
nyssnämnda summa av 144,856 kronor 20 öre, syntes skuldsumman kunna
fastställas till ett avrundat belopp av 560,000 kronor. Ä skuldbeloppet
borde ränta efter 5 procent gäldas. Som villkor för befrielse för bolaget
att gälda under tiden intill den 1 juni 1932 uppkommen skuld för
stämpelavgift, som bort erläggas i sammanhang med köp eller försälj
ning av värdepapper men icke blivit betald, borde sålunda enligt detta
alternativ gälla, att bolaget före deli 1 juni 1933 till statskontoret överlämnade
en skuldförbindelse, som kunde av ämbetsverket godkännas, lydande
å 560,000 kronor att inbetalas med 80,000 kronor årligen under de
närmast följande sju åren och löpande med 5 procent ränta.
För egen del har jag vid genomgången av den i förevarande ärende
förebragta utredningen kommit till den uppfattningen, att det ligger
utom möjligheternas område att ernå full klarhet rörande den omfattning,
vari bolaget under sin tidigare ledning undandragit sig fullgörande
av stämpelplikt av här ifrågavarande slag. På grund härav och då
det under förhandenvarande förhållanden är av stor betydelse för bolaget
samt jämväl måste anses ligga i det allmännas intresse, att en
reglering av bolagets stämpelskuld snarast kommer till stånd, vill jag
Kungl. May.ts proposition nr 229. 7
förorda, att berörda utredning lägges till grund för en dylik reglering.
Av skäl, som statskontoret anfört, anser jag mig härvid kunna tillstyrka,
att statsverket eftergiver sin fordran å stämpelavgift, belöpande å transaktioner
med värdepapper, som icke längre äro i bolagets ägo. Beträflande
åter den oguldna stämpelavgiften å bolagets nuvarande värdepappersinnehav
synes mig skäligt, att densamma, på sätt statskontoret ifrågasatt,
fastställes till ett avrundat belopp av 560,000 kronor. Icke heller
har jag något att erinra mot, att inbetalningen till statsverket av detta
belopp i överensstämmelse med statskontorets förslag fördelas på sju år
med skyldighet för bolaget att å beloppet eller ogulden del därav erlägga
ränta efter fem procent.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,
att Svenska Tändsticks Aktiebolaget befrias från
skyldighet att gälda stämpelavgift, som bort erläggas
i sammanhang med förvärv, överlåtelse eller belåning
av värdepapper under tiden före den 1 juni
1932, men icke blivit betald, under villkor att bolaget
löre den 1 juni 1933 till statskontoret överlämnar en
av ämbetsverket godkänd skuldförbindelse, lydande
å 560,000 kronor att inbetalas med 80,000 kronor under
vart och ett av de närmast följande sju åren, räknat
från sistnämnda dag, och löpande med fem procent
ärlig ränta.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Hög
het Kronprinsen-Kegenten bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Birger Brandt.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av viss Svenska Tändsticks Aktiebolagets stämpelskuld. a1 i texten
- SU 1933:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av viss Svenska Tändsticks Aktiebolagets stämpelskuld. s. 1 i texten