Sök i Ratio Lex

Angående reglering av tillverkningen och avsättningen av potatismjöl

1933-05-29 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:263, Angående reglering av tillverkningen och avsättningen av potatismjöl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

1

Nr 263.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av tillverkningen

och avsättningen av potatismjöl; given Stockholms

slott den 29 maj 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj

1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Ekman,

Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Under våren 1933 hava framställningar gjorts örn förbättrade avsättningsförhållanden

för potatis, därvid bland annat berörts frågan örn tillverkningen

och försäljningen av potatismjöl. Sålunda hava Carl L.

Hansson, Dalby m. fl. i skrivelse den 13 mars 1933 hemställt örn åtgärder

för att innehavare av lättare jordar i södra Sverige måtte genom befrämjad

industriell beredning av produkter av potatis hjälpas i Sitt bekymmersamma

läge. Vidare har Kristianstads lantbruksklubb i skrivelse den 18

mars 1933 framhållit svårigheterna att finna avsättning för potatis samt

hemställt, att frågan örn matpotatis- och stärkelsepotatismarknadens raBihang

till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 263.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

tionalisering måtte tagas under övervägande. Därjämte hava Ola Jeppsson

m. fl. ombud för ett den 27 mars 1933 i Sölvesborg hållet möte mellan

potatisodlare och potatismjölstillverkare i Skåne, Blekinge och Småland

i skrivelse den 5. april 1933 hemställt, bland annat, att utredning

måtte verkställas angående åstadkommande av förbättrade förhållanden

inom potatismjölsfabrikationen. I sistnämnda framställning har anförts

bland annat följande.

På stora områden i Kristianstads och Blekinge län samt södra Småland

bedreves jordbruk på av naturen mycket mager jordmån. Genom en

sedan generationer bedriven intensiv potatisodling bade jorden därstädes

emellertid kommit i ganska god kultur, och så länge möjlighet till lönande

avsättning av den odlade potatisen förelegat hade, trots jordens karghet,

ett något så när lönande jordbruk kunnat drivas. Därför hade också

därstädes mer än i någon annan del av landet uppstått ett stort antal

småbruk och egna hem, vilkas ekonomi baserats på animalisk produktion

och i synnerhet på potatisodling. Under nu rådande förhållanden kunde

emellertid potatisen i många fall ej avsättas ens till priser, som täckte

hälften av produktionskostnaderna. Stora mängder potatis kvarlåge, för

vilka ej funnes möjlighet till avsättning. Det vore av största vikt att

snarast finna utvägar för avsättningen av potatisen till priser, som täckte

produktionskostnaderna, enär i annat fall inom kort innehavarna av dessa

jordbruk stöde inför en fullständig katastrof. På grund av jordens beskaffenhet

hade dessa jordbrukare och i synnerhet småbrukarna ej kunnat

draga nämnvärda fördelar av de av statsmakterna vidtagna åtgärderna

beträffande spannmåls- och sockerbetsodlingen m. m.

Att läget blivit så kritiskt berodde ej på utökade arealer eller av rationellare

odlingsmetoder ökade skördar. Såväl beträffande areal som

skördemängd hade potatisodlingen i berörda trakter under de senaste åren

nedgått med ungefär 30 procent i jämförelse med förhållandena under åren

närmast före 1914. Sålunda växlade potatisarealen i Kristianstads län

åren 1907—1913 mellan 23,081 och 25,300 hektar, och skörden hade under

sagda tid i nämnda län utgjort i genomsnitt per år 370,000 ton. Under åren

1929—1932 hade arealen varierat mellan 17,649 och 18,820 hektar och skörden

utgjort i medeltal 233,000 ton.

En medverkande orsak till de framkomna avsättningsförhållandena

vore, att, medan ganska betydande mängder potatis tidigare såsom matpotatis

försålts från Kristianstads och Blekinge län till mellersta och

norra Sverige, sistnämnda bygders befolkning numera själva odlade sitt

behov. Av än större betydelse vore, att åtgången av potatis för tillverkning

av sprit avsevärt minskats. Svårigheterna hade förvärrats genom

de kaotiska förhållandena vid landets potatismjölstillverkning. På grund

av omöjligheten att få till stånd en fullständig sammanslutning mellan

landets potatismjölsfabriker hade läget till den grad urartat, att lantbrukarna

ej kunde erhålla mer än ungefär 15 öre för 1 kilogram potatismjöl,

oaktat detsamma med nuvarande tullskydd, 20 öre per kilogram, ej kunde

importeras till lägre pris än 35 å 40 öre per kilogram.

Vad anginge de beklagliga förhållandena inom potatismjölsfabrikationen

syntes genom ett ingripande från statens sida — i likhet med vad

skett på mejerihanteringens område -— en sammanslutning mellan landets

potatismjölsfabriker kunna åstadkommas för undvikande av de oerhörda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

förluster, som nu tillfogades de under de svåraste ekonomiska förhållanden

arbetande potatisodlarna. Otaliga försök att samla alla potatismjölstillverkare

i en för alla välbehövlig sammanslutning hade gjorts, men

utan att tillfredsställande resultat kunnat uppnås. Nya fullständigt obehövliga

fabriker hade också uppbyggts av personer, som utan att tillhöra

sammanslutningen velat tillskansa sig fördelar på den befintliga sammanslutningens

bekostnad. Härigenom hade bland annat uppstått ett planlöst

slöseri med investerat kapital. Det vore därför nödvändigt att, för

betryggande av en sammanslutning på detta område, förbud utfärdades

mot byggande av nya potatismjölsfabriker samt stadgande gåves därom,

att ny fabrik endast finge anläggas efter tillstånd av regeringen och i så

fall allenast på sådan plats, där verkligt behov förelåge.

Till närmare utvecklande av sist berörda förslag bar i förevarande skrivelse

åberopats en skrivelsen bilagd p. m. örn tillverkning och avsättning

av potatismjöl, vari anförts följande.

»Konkurrensen mellan fabriker inom den s. k. stärkelseringen och de

utom ringen stående fabrikerna har lett till ett fullkomligt ruinerande

tillstånd på potatismjölsmarknaden. Det pris, som potatismjölet f. n. betingar,

är så lågt, att de fabriker, som grunda sin tillverkning på inköpta

produkter, under den gångna säsongen betalt så lågt pris som 6 öre per

stärkelseprocent och hektoliter, d. v. s. 90 öre hektoliter för potatis med

15 procent stärkelse. Innehavarna av sådana fabriker beräkna en viss

vinst per använd hektoliter potatis, varför förlusten på alltför lågt potatismjölspris

helt går över jordbrukarna.

För närvarande är det så gott som otänkbart att förmå de olika fabrikerna

att frivilligt ingå i en enda sammanslutning för att därigenom

kunna stabilisera marknaden. Åtskilliga försök ba strandat.

En gemensam organisation är emellertid nödvändig ur flera synpunkter.

Sålunda måste jordbrukarna ba utsikt att erhålla rimligt pris för

sina produkter, örn det skall kunna gå att fortsätta med jordbruk i de

magra sand- och grusjordsdistrikten. Småbrukarna, som numera ej kunna

erhålla arbete utom hemmet, måste helt naturligt odla arbetskrävande

grödor. Förstöres potatisodlingens ekonomi, är det fara värt, att de

flesta småbruk inom potatisdistrikten komma att nedläggas. Då de flesta

småbrukare lia statens egnahemslån, blir det i sista hand staten, som blir

lidande på en ödeläggelse av potatisproduktionen. Genom en ordnad avsättning

av fabrikspotatis lättas marknaden också i de delar av landet,

som huvudsakligen odla matpotatis.

Därest en enda avsättningsorganisation för potatismjölet kom till stånd

genom statens försorg, skulle man kunna vinna utom ovan angivna förmåner,

en effektiv kontroll av kvaliteten på det tillverkade potatismjölet

och sådan kontroll av priset på potatis och potatismjöl, att delägarna

i sammanslutningen ej bleve obehörigen gynnade på konsumenternas och

övriga potatisodlares bekostnad.

Dessa fördelar skulle i stort sett kunna ernås, om det genom statens

försorg bildades en organisation enligt i huvudsak följande grunder:

1. Alla nuvarande stärkelsefabriker beredas tillfälle att ansluta sig i

en försäljningsorganisation benämnd Sveriges stärkelseförening u. p. a.

här nedan kallad föreningen och nya fabriker få ej uppföras utan efter av

Kungl. Majit givet tillstånd.

2. Allt inom landet tillverkat potatismjöl och övriga stärkelseproduk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

ter skola försäljas genom föreningen, vilken ock äger att reglera och på

respektive fabriker fördela årstillverkningen av potatismjöl.

3. Föreningens angelägenhet handhaves av en styrelse med 5 ledamöter,

varav en skall för en tid av fyra år utses av Kungl. Maj :t och tillika

vara föreningens ordförande. Övriga ledamöter skola väljas å ordinarie

föreningsstämma för en tid av två år, dock så att första gången väljas 2

ledamöter för en tid av ett år.

4. Vid föreningsstämma äger varje till föreningen ansluten fabrik en

röst för varje påbörjat under föregående tillverkningsår tillverkat 1,000

deciton potatismjöl.

5. För granskning av föreningens räkenskaper och styrelsens förvaltning

skall Kungl. Majit utse en och föreningsstämman två revisorer.

6. Kungl. Majit äger utse en kontrollant, som skall tillse, att föreningen

ej saluför underhaltiga produkter.

7. För potatis, som uppköpes från utom föreningen stående odlare,

skall minimipris bestämmas av en prisnämnd bestående av tre personer,

varav Kungl. Majit utser en, föreningen en och hushållningssällskapens

ombudsmöte en.

8. Ersättning åt av Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och revisor

samt kontrollant bekostas av föreningen.»

Rörande vissa allmänna förhållanden inom potatismjölsfabrikationen

må meddelas följande.

Tillverkningen av potatismjöl åren 1927—1931 i riket och inom

Kristianstads och Blekinge län belyses av följande ur den officiella industristatistiken

erhållna uppgifter. (Uppgifter för 1932 föreligga ej ännu.)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263. 5

r i 1 1 v e

r k a t

p o t a t i

s m j ö 1

Antal

fabriker1 * * *

prima

sekunda

gråmjöl

• :

kg.

kr.

kg-

kr.

kg.

kr.

Hela riket

1927 ...............

(74)

72

8,804,741

2,814,462

173,741

40,384

172,560

13,527

1928 ...............

(96)

94

11,565,666

3,547,395

228,433

66,146

259,782

17,827

1929 ...............

(112) Ilo

19,767,033

5,613,516

423,261

96,467

407,668

21,737

1930 ...............

(102)

100

19,786,683

3,829,886

664,710

103,979

402,897

15,597

1931 ...............

(54)

52

9,290,634

1,342,549

133,950

18,499

93,065

3,244

Blekinge län

1927 ...............

(45)

44

4,468,039

1,553,280

53,194

15,270

119,230

8,307

1928 ...............

(51)

50

6,673,134

2,023,078

93,989

27,246

188,932

10,260

1929 ...............

(58)

57

10,644,491

2,927,273

218,578

42,374

236,194

10,383

1930:...............

(51)

50

10,382,234

1,916,477

135,700

17,857

170,149

5,464

1931 ...............

(27)

26

5,584,475

725,261

26,500

4,000

43,950

1,172

Kristianstads län

1927 ...............

26

4,000,214

1,163,082

112,747

23,301

24,230

2,093

1928 ...............

42

4,624,818

1,440,462

130,944

37,850

56,250

4,717

1929 ...............

48

8,275,896

2,442,116

195,283

51,743

128,761

7,623

1930 ..............

45

8,407,476

1,691,304

513,210

83,105

189,747

8,079

1931 ...............

23

3,366,359

556,817

102,750

13,935

24,315

1,394

Härav och av i övrigt kända förhållanden framgår, Maud annat, att en

årstillverkning av potatismjöl torde kunna uppskattas till i medeltal

ungefär 150,000 deciton, varav drygt 9/io härröra från Kristianstads och

Blekinge län. Vidare utvisa uppgifterna, att tillverkningen 1931 i hög

grad begränsats.

Lagren av potatismjöl torde hösten 1931 hava uppgått till icke

mindre än ungefär 160,000 deciton — drygt ett års konsumtionsbehov —

men nedbringades under konsumtionsåret 1931/1932 i den omfattning, att

ingående lagret hösten 1932 uppskattats till cirka 60,000 deciton.

De priser, som tillverkarna erhållit för 1 kilogram potatismjöl, torde

hava varit i runda tal:

1 Siffrorna utom parentes ange antalet till gruppen »5d Stärkelsefabriker:'' i den officiella

indnstristatistiken hörande anläggningar, siffrorna inom parentes avse hela antalet fabriker,

vid vilka tillverkning av potatismjöl förekommit. Tillverkningssiffrorna hänföra sig till sist
nämnda

antal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

År 1911 ....................................

24 öre

År 1927 .................

............... 24 öre

» 1912....................................

22 »

» 1928 .................

............... 41 »

» 1913....................................

21 »

» 1929 .................

.............. 35 »

» 1924 ....................................

45 »

» 1930 .................

............... 25 »

» 1925....................................

33 »

» 1931 .................

............... 20 »

» 1926....................................

25 »

» 1932 .................

............... 15 » .

Av en normal årstillverkning av

torde användas

potatismjöl, cirka

150,000 deciton,

för hushållsändamål...............

........................ cirka

40,000 deciton

» sagogrynstillverkning ...

........................ »

7,000 »

» tillverkning av dextrin

»

7,000 »

» charkuteriändamål...........

........................ »

28,000 »

» textiländamål...................

....................... »

28,000 »

» glykostillverkning...........

........................ »

Summa cirka

40,000 »

150,000 deciton.

Tullsatsen per 100 kilogram är för potatismjöl liksom för dextrin

och stärkelseklister 20 kronor samt för stärkelsesocker och stärkelsesirap

23 kronor 50 öre.

Mellan ett stort antal tillverkare av potatismjöl har bildats en sammanslutning

för beredande av tryggad och ekonomiskt lönande avsättning

av potatisstärkelse. Sålunda har Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. varit verksam i detta syfte sedan

hösten 192<. Enligt föreningens stadgar står inträde i föreningen öppet

för envar, som vid fabrik i Sverige producerar stärkelse (potatismjöl).

Medlem deltager i föreningen med endast en insats. Dessutom erlägges

årsavgift, som bestämmes å föreningsstämma och utgår per deciton till

föreningen levererat potatismjöl. Medlem är pliktig att till föreningen

leverera hela sin årstillverkning av potatismjöl till det pris, styrelsen

bestämmer, dock får undantagas vad till medlemmens eller dennes inhemska

potatisleverantörers hushållsbehov erfordras. Föreningen, som

torde representera ungefär tre fjärdedelar av landets potatismjölstillverkning,

har sökt få produktionen anpassad efter avsättningsmöjligheterna.

Sålunda hava dess medlemmar vissa år enligt bestämda grunder

begränsat sin tillverkning i syfte att förebygga överproduktion och prisfall.

De tillverkade varorna hava ställts till föreningens förfogande, och

föreningen har sökt uppehålla vissa för producenterna skäliga pris. Genom

denna sammanslutning torde avsevärda fördelar hava vunnits för

potatismjölstillverkarna och odlarna. Emellertid hava vissa tillverkare

ställt sig utanför sammanslutningen, vilket vållat betydande svårigheter

för föreningen att genomföra en för producenterna tillfredsställande sanering

av potatismjölsmarknaden. Ur föreningens styrelseberättelse för

tiden 1 oktober 1931—30 september 1932 må härom anföras följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 263.

»Vår strävan har varit att söka förmå samtliga stärkelseproducenter

att ingå i vår förening och att anpassa produktionen av potatismjöl efter

vad som kan finna avsättning inom landet, men på grund av att tillslutningen

icke blivit så allmän, som behovet påkallat, Ilar det nu inträffade

prisfallet icke kunnat hindras. Utom vår förening stående lia nämligen,

i hägn av ett genom Stärkelseföreningen åstadkommet lönande prisläge,

producerat allt för mycket och därigenom vållat så stora olägenheter för

näringen och vår förening, att vi icke längre sett oss i ständ, sedan det

blev uppenbart att 1932 års potatisskörd skulle bliva riklig, hålla potatismjölspriset

uppe.

I god tid hade vi emellertid i skrivelse till alla utom vår förening stående

riktat en uppmaning att till förekommande av prisfall ingå i föreningen

och påpekat, att örn så skedde, skulle potatismjölspriset genast kunna

komma upp till omkring 30 kronor per säck. Vi framhöllo, att vi tidigare

gjort dylika framställningar, och att det nu var sista gången det skedde.

Dock lände hänvändelsen till negativt resultat, blott ett fåtal sade sig vara

beredda till anslutning. Troligen resonerade de flesta utomstående som så:

’Stärkelseföreningen kommer nog att som hittills göra vad den kan för

att hålla priset uppe, vi stanna utanför föreningen och slippa då alla bördorna

men tillgodogöra oss fördelarna’. Vi ha sålunda både gjort vad vi

kunnat för ökad tillslutning och upplyst de utomstående örn vad som kommer

att ske, örn splittringen fortfar.

Vid säsongens slut nödgades vi låta det bliva fri prisbildning, och potatismjölet

sjönk till omkring 20 kronor per 100 kilogram, ett för potatisodlarna

förlustbringande pris.»

Då hittills gjorda försök att förena alla potatismjölstillverkare i en organisation

icke lett till resultat, har i anledning av de inledningsvis omnämnda

framställningarna samt med hänsyn till under nästa konsumtionsår

befarade än mer försvårade avsättningsförhållanden för potatis

— särskilt fabrikspotatis — inom jordbruksdepartementet övervägts, huruvida

och på vad sätt åtgärder från statens sida borde vidtagas för frågans

ordnande. De överväganden, som sålunda ägt rum, hava resulterat

i en promemoria med förslag till reglering av tillverkningen av potatismjöl.

Detta förslag innebär, att fabriksmässig tillverkning av potatisstärkelse

(potatismjöl) göres beroende av särskilt tillstånd. Dylikt tillstånd

meddelas av Kungl. Majit eller, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av

viss statsmyndighet. Emellertid har ansetts lämpligt, att det vid regleringen

i viss mån bygges på den verksamhet, som under de senaste åren

bedrivits av Sveriges stärkelseproducenters förening. Med hänsyn härtill

har förutsatts, att rätten att meddela tillstånd också skulle kunna av

Kungl. Majit överlåtas antingen å nämnda förening eller å någon för

ändamålet bildad ny sammanslutning av tillverkare av potatismjöl, därvid

borde fordras, att sammanslutningen vore organiserad såsom ekonomisk

förening, i vars stadgar funnes intagen bestämmelse därom, att inträde

i föreningen stöde öppet för envar, som vid fabrik i Sverige tillverkade

potatismjöl. För dylik överlåtelse skulle vidare gälla såsom villkor,

att föreningen omfattade medlemmar med en årstillverkning 1932 av minst

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

75 Procent av den sammanlagda fabrikstillverkningen i riket sagda år av

potatismjöl, att föreningen funnes bereda trygghet för en ändamålsenlig

och god skötsel av sin verksamhet, samt att föreningen i fråga örn prissättning

vid försäljning av potatismjöl och andra produkter av potatis

samt vid inköp av potatis så ock i fråga örn sin verksamhet i övrigt underkastade

sig den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskreve. Tillika skulle

fordras, att föreningen vid utövandet av rätten att meddela tillstånd iakttoge

de närmare bestämmelser Kungl. Majit härutinnan meddelade.

X promemorian har framhållits, att meningen med den föreslagna anordningen

givetvis ej vore att förhindra tillverkning av potatismjöl, utan

att medelst licens giva envar av de nuvarande tillverkarna rätt att under

vissa villkor tillverka sin skäliga anpart av den för året behövliga

stärkelsemängden. För underlättande av produktionens uppdelning

å de olika fabrikerna borde föreskrivas, att ansökan örn tillverkningsrätt

årligen skulle ingivas före viss bestämd dag, förslagsvis den 1 september.

Emellertid har jämväl betonats, att det icke vore tillfyllest, att på

antytt sätt reglera produktionens storlek. Också prisbildningen borde regleras.

I dylikt hänseende borde såsom villkor för erhållande av tillverkningslicens

stadgas skyldighet för tillverkaren att såväl vid inköp av råvaran,

potatis, som vid försäljning av den färdiga produkten tillämpa en

prissättning, som godkändes av Kungl. Majit. Tillika borde det åligga

tillverkaren att, örn licensgivaren så påfordrade, ställa hela sin tillverkning

av potatismjöl, med undantag dock för vad som erfordrades till tillverkarens

eller dennes inhemska potatisleverantörers hushållsbehov, till

licensgivarens förfogande mot visst pris. Härigenom skapades ett faktiskt

försäljningsmonopol för potatismjöl, som borde kunna så handhavas, att

det skänkte potatisproducenterna största möjliga fördelar såväl beträffande

pris som avsättningskvantitet, samtidigt som andra berättigade intressenter

ej behövde trädas för nära. Enligt vad i promemorian anförts

skulle, därest vid fabrikernas på ifrågavarande sätt reglerade leveranser

av potatismjöl tillämpades ett pris av exempelvis 23 öre för kilogram, möjliggöias

betalning till potatisodlaren av ungefär 2 kronor för hektoliter

18-procentig potatis. I promemorian uttalas, att det organ (licensgivaren),

till vars förfogande potatismjölsproduktionen ställdes, genom ett måttligt

pristillägg å mjöl för hushålls- och andra vanliga ändamål kunde skaffa

sig medel att användas för försäljning till särskilda ändamål av extra

kvantiteter potatismjöl till nedsatt pris, varigenom alltså avsättningsmöjligheterna

för varan skulle kunna utvidgas till nya områden (exempelvis

export).

Den kontroll som, enligt vad förut anförts, licensgivande förening skulle

vara underkastad, har i promemorian avsetts skola utövas av en särskild

av Kungl. Majit tillsatt nämnd. Pa denna nämnd borde jämväl ankomma

att hava kontroll över att licenstagarna fullgjorde sina i det föregående

omförmälda åligganden. Viss bokföringsskyldighet och uppgiftsplikt tili

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

nämnden borde för sådant ändamål åvila licenstagarna. Kostnaderna för

nämnden borde bestridas av för Kungl. Majit tillgängliga medel. Kostnaderna

för föreningens verksamhet borde bäras av föreningen. Licenstagare,

som ej vore medlem av föreningen, borde åligga att, då tillstånd

meddelades, såsom bidrag till sistnämnda kostnader till föreningen betala

viss av Kungl. Majit bestämd avgift för varje fullt 100-tal deciton potatismjöl,

tillståndet avsåge.

Promemorian utgår från att, då rätten att meddela tillstånd överlätes å

förening, som nyss sagts, föreningens handhavande av förevarande verksamhet

närmare reglerades i särskilt avtal. Härvid borde, enligt vad i

promemorian framhålles, tillses, att licensförfarandet sålunda tillämpades,

att envar, som något av åren 1930, 1931 och 1932 fabriksmässigt tillverkat

potatismjöl, erhölle tillstånd att bedriva sådan tillverkning. Såsom villkor

härför borde dock föreskrivas, att uteslutande svensk potatis komme

till användning. Varje tillverkares andel i årstillverkningen för hela riket

borde bestämmas i förhållande till storleken av den tillverkning, som i

medeltal för år ägt rum vid vederbörande fabrik under de av åren 1930,

1931 och 1932, då tillverkning därstädes bedrivits. Örn föreningen i nu angivna

avseenden förfore felaktigt, borde det tillkomma Kungl. Majit att

ombesörja rättelse. För möjliggörande av kontroll över föreningens verksamhet

borde föreningen vara skyldig att hava sin bokföring ordnad på

härför lämpligt sätt. Föreningens böcker och andra handlingar borde

hållas tillgängliga för den i det föregående omförmälda nämnden. Föreningen

borde jämväl förpliktigas att efter framställning av nämnden till

denna avgiva de uppgifter angående verksamheten, nämnden funne erforderliga.

Årligen, sedan skörden av svensk potatis kommit i marknaden,

borde föreningen så snart ske kunde, upprätta förslag till prissättning att,

på sätt förut nämnts, av tillverkarna av potatismjöl tillämpas vid försäljning

av potatismjöl och andra potatisprodukter samt vid inköp av potatis.

Förslaget borde innan det vunne tillämpning underställas Kungl. Majit

för godkännande. Underlåtenhet att fullgöra de i avtalet stadgade skyldigheter

borde vara förbunden med vitespåföljd för föreningen.

I promemorian har förutsatts, att anordningen skulle träda i kraft den

dag, Kungl. Majit bestämde, och gälla till och med den 30 juni 1935.

Över ifrågavarande förslag hava efter remiss yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen,

kommerskollegium, länsstyrelserna i Blekinge och Kristianstads

län samt styrelsen för Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. Kommerskollegium har bifogat till kollegiet inkomna yttranden i

ärendet från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Jönköping, Sveriges

kemiska industrikontor samt biträdande ombudsmannen därstädes

Peter Fitger.

Lantbruksstyrelsen har anfört, att det i nuvarande läge, då en betydande

minskning i avsättningen av för bränneriändamål användbar fabrikspota
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

tis utav 1933 års skörd torde vara att motse ock dea rådande jordbrukskrisen

därigenom måste bliva särskilt kännbar för de potatisodlande trakterna

inom Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län, framträdde ett starkt

behov av effektiva åtgärder för potatisens avsättning. Dylika åtgärder

syntes styrelsen så mycket mer angelägna, som enbart inom anförda områden

folie tillhopa 27.5 procent eller drygt en fjärdedel av Sveriges hela

potatisareal. Styrelsen har förklarat sig icke hava annat att erinra mot

det föreliggande förslaget än som framginge av följande av styrelsen

gjorda uttalande.

Den enligt lantbruksstyrelsens mening mest svårlösta frågan vöre icke

vare sig regleringen av tillverkningen av potatismjöl eller av priset på dylikt

mjöl, utan regleringen av tillförseln utav potatis till pris, som tillgodosåge

de jordbrukare, som för sin utkomst i högre grad än andra jordbrukare

vore beroende av potatisodling för bland annat förevarande ändamål.

Det torde nämligen kunna förutses att, örn priset å potatisstärkelse

höjdes, jordbrukare å från respektive fabriker avlägsna orter komrne att,

särskilt vid rik och gynnsam skörd, tillföra sin potatis denna marknad.

Örn också vinsten på grund av fraktkostnaderna skulle bliva obetydlig, så

vore en sådan försäljning dock att föredraga framför att använda potatis

till kreatursfoder eller i sämsta fall att låta ett icke säljbart överskott nedruttna.

Såvitt lantbruksstyrelsen kunde finna, hade i ärendet icke ifrågasatts

någon lösning av den enligt styrelsens mening för regleringsförslagets rationella

genomförande viktiga frågan örn en för jordbrukarna ändamålsenlig

reglering av potatisproduktionen och avsättningen därav inom de

trakter av landet, som närmast skulle beröras av den tillämnade regleringen.

Av skäl, som nyss anförts, torde det nämligen vara nödvändigt tillse,

att i trakter, där jordbrukarna i allmänhet vore för sin utkomst hänvisade

till odling av potatis, rätten till leverans av potatis för stärkelsefabrikation

förbehölles sådana jordbrukare. Frågan bleve då närmast, hur en sådan

åtgärd lämpligen skulle kunna genomföras. Att åstadkomma en ordnad

clearing på ifrågavarande område för ernående av frivillig prisutjämning

mellan fabriks- och matpotatis syntes otänkbart. Däremot torde varje

stärkelsefabrik kunna tilldelas visst produktionsområde, inom vilket odlarna

sammanslöte sig i potatisodlarföreningar. vilkas medlemmar antingen

gemensamt eller var för sig skulle träffa avtal med respektive fabrik

örn leverans av viss kvantitet potatis till ett före odlingens definitiva

planerande fastställt, efter stärkelsehalt beräknat minimipris. Såsom villkor

för erhållande av minimipris torde böra gälla, att odlare tillhörde med

stärkelsefabrik samarbetande förening, som även borde kunna handhava

försäljning av potatis för andra ändamål och därigenom — i de fall då

även matpotatis odlades — medverka till standardiserad sortering och förpackning

av för den allmänna handeln avsedd potatis.

Kommerskollegium har — under åberopande av de till kollegiet inkomna

yttrandena, vilka samtliga gå i avstyrkande riktning — förklarat sig

hysa starka betänkligheter mot tillgripande av statliga åtgärder av ifrågavarande

slag, med mindre dylika mått och steg skulle visa sig för folkhushållet

i dess helhet eller för viss viktig närings bestånd oundgängligen

nödvändiga. Att så skulle vara händelsen beträffande förevarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

näringsgrenar — stärkelseindustrien och den därav i viss mån beroende

potatisodlingen i särskilda delar av landet — kunde enligt kollegiets mening

knappast anses till fullo ådagalagt. Kollegiet har vidare anfört i

huvudsak följande.

Skulle emellertid en dylik reglering, närmast med hänsyn till potatisodlarnas

läge, anses ofrånkomlig, finge kollegiet framhålla den synnerliga

vikten av att såväl utformningen som tillämpningen av hithörande

bestämmelser skedde på sådant sätt, att såväl ett ensidigt gynnande av

vissa odlareintressen som alltför betungande verkningar å de industrier,

som använde potatismjölet i sin tillverkning, måtte undvikas. Bland de

industrier, som i sådant hänseende och med hänsyn till sin konkurrensförmåga

vore i särskilt hög grad beroende av, att ej råvaran i otillbörlig

grad fördyrades, finge framhållas glykos-, dextrin- och sagogrynstillverkningen.

Det torde sålunda föreligga viss anledning antaga, att vid genomförandet

av en statskontrollerad prisreglering å den färdiga produkten för

vinnande av det avsedda syftet ett högre pris komme att åsättas det för

hushålls- och charkuteriändamål avsedda potatismjölet än det, för vilket

avsättning måste beräknas till förutnämnda industrier. Men då därjämte

antyddes möjligheten av att genom ett tillräckligt högt pris å potatismjölet

för hushålls- och andra vanliga ändamål även möjliggöra en export

till konkurrenskraftigt underpris, ansåge sig kollegiet böra häremot

inlägga en bestämd gensaga. En dylik, under statlig medverkan,

organiserad dumping syntes nämligen stå i direkt strid mot de principer,

som vid upprepade tillfällen från svensk sida hävdats i fråga örn

åtgärder, ägnade att förhindra en sanering av de internationella handelsförbindelserna

och varuutbytet länderna emellan.

I fråga örn prissättning av råvaran, potatisen, komme uppenbarligen

ett visst motsättningsferhållande att uppstå mellan de odlare, vilka vöre

delägare i de erkända och privilegierade andelsfabrikerna för potatismjöl

å ena sidan, och utomstående odlare å den andra, liksom även mellan

andelsfabrikerna och övriga fristående tillverkare. För odlare, som

vore delägare i andelsfabriker, kunde det, därest de erhölle företrädesrätt

till leverans av potatis till respektive fabriker i förhållande till sina

andelar eller till sin potatisodlade areal, uppenbarligen vara mer eller

mindre likgiltigt, huruvida odlingsvinsten erhölles i form av ett relativt

högt potatispris utan någon vinst på det tillverkade potatismjölet, eller

tvärtom på mjölpriset vid lågt potatispris. Detta förhållande, som kunde

medföra ogynnsamma verkningar för övriga fabriker, vilka därigenom

skulle kunna beredas svårigheter att konkurrera, skulle måhända kunna

mötas därigenom, att samtliga potatisodlare i de trakter, där tillverkning

av potatismjöl bedreves, bereddes tillfälle till avsättning av fabrikspotatis

i förhållande till sin odlade areal.

Beträffande tilldelning av viss tillverkningskvot till de bestående fabrikerna

ansåge kollegiet det jämväl böra tagas i övervägande, huruvida

icke särskilda hänsyn borde tagas till den genomsnittliga tillverkningen

under en längre följd av år än perioden 1930—1932. En kvottilldelning,

enbart baserad på nämnda års tillverkning, skulle nämligen kunna anses

medföra ett mindre lämpligt gynnande av en del nystartade fabriker,

vilkas tillkomst utgjort ett väsentligt hinder för en på frivillighetens väg

genomförd reglering av tillverkningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 263.

Länsstyrelsen i Blekinge län har anfört, att, ehuru den föreslagna utvägen

icke vore idealisk, länsstyrelsen likväl med hänsyn till dels det

stora behovet av förbättrade avsättningsmöjligheter för jordbrukets produkter

och dels att anordningen skulle bliva underkastad statlig kontroll

och tillsyn, tillstyrkte densamma såsom ett experiment på området.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har förklarat sig icke hava något att

erinra mot förslaget under förutsättning att anordningen, såsom i promemorian

angivits, erhölle allenast tillfällig giltighet.

Sveriges stärkelseproducenters förening har i princip anslutit sig till

förslaget samt förklarat sig beredd att, örn Kungl. Majit ville på föreningen

överlåta rätten att meddela tillstånd på sätt i promemorian ifrågasatts,

åtaga sig uppdraget. Beträffande detaljerna hava från föreningens

sida framförts vissa erinringar. Sålunda har uttalats, att då olika

uppfattningar kunde komma att göra sig gällande örn vad som vore fabriksmässig

tillverkning, regleringen i stället borde bestämmas att omfatta

all tillverkning med undantag av sådan för eget hushållsbehov. Vidare

borde, till förebyggande av att bestämmelserna kringginges, tillses,

att regleringen komme att gälla ej blott prima potatismjöl utan även sekunda

mjöl och avfall, s. k. gråmjöl. Den enligt promemorian föreslagna

bestämmelsen, att rätten att meddela tillstånd icke finge överlåtas å förening,

med mindre denna omfattade medlemmar med en årstillverkning

1932 av minst 75 procent av den sammanlagda fabrikstillverkningen i riket

sagda år av potatismjöl, har föreslagits böra utbytas mot stadgande

av innehåll, att den licensgivande föreningen skulle omfatta medlemmar

med en årstillverkning under tiden 1 oktober 1929—30 september 1930 av

minst 75 procent av fabrikstillverkningen nämnda tid av potatismjöl i

Skåne och Blekinge. Som motivering härför har framhållits, att fabrikerna

i Skåne och Blekinge, dit praktiskt taget hela produktionen vore

förlagd, alla hade i stort sett samma tillverkningskapacitet, men att de

senaste åren Sveriges stärkelseproducenters förening förmått sina medlemmar

till minskad produktion, under det att utom föreningen stående

tillverkare drivit sina fabriker normalt eller till och med under forcering.

-— Vad angår den tid, inom vilken ansökan örn tillstånd att tillverka

potatismjöl årligen borde inlämnas till licensgivaren, har ifrågavarande

förening ansett lämpligt, att ansökan örn tillverkning för det

tillverkningsår, som började den 1 oktober, borde vara ingiven före den

1 februari samma år. Tillika har föreslagits, att besked i anledning av

ansökningen, borde lämnas sökanden före den 1 mars, varigenom skulle

vinnas, att odlingen av potatis kunde anpassas efter den medgivna tillverkningskvantiteten.

Den i promemorian föreslagna grunden för bestämmandet

av sagda kvantitet, eller storleken av den tillverkning som

i medeltal för år ägt rum vid vederbörande fabrik under de av åren

1930—1932, då tillverkning därstädes bedrivits, har föreningen ansett innebära

risk för orättvisor. Föreningen har härutinnan anfört, att fall

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 263.

förekomme, då fabrik av en eller annan anledning ett år alldeles särskilt

begränsade sin produktion eller kanske till och nied stöde stilla. Även

motsatsen inträffade, nämligen att fabrik ett år hade alldeles särskilt

stor tillverkning. Inom föreningen hade därför uppgjorts en längd över

vederbörande fabrikers tillverkning under åtta år närmast innan föreningen

började sin verksamhet (1919/1920—1926/1927). Medeltalet därav

hade ansetts såsom vederbörande fabriks normaltillverkning, och på denna

basis hade inskränkningarna av medlemmarnas tillverkning föreskrivits,

dock med någon jämkning i särskilda fall. För nytillkommen fabrik

hade tillverkningskvantiteten bestämts i förhållande till tillverkningen

vid äldre fabriker av samma storlek. Vid ett licensförfarande sådant

som det i promemorian föreslagna borde med hänsyn till det nu anförda

den licensgivande föreningen erhålla rättighet att i huvudsak enligt angivna

beräkningsgrund uppgöra förslag, vilket därefter skulle underställas

den i promemorian omförmälda nämnden och fastställas av denna

eller eventuellt av Kungl. Majit. — Föreningen har slutligen anfört, att

då det vore ett känt faktum, att en del fabriker, särskilt de mindre, till

följd av hygieniska och andra orsaker ej vore i tillfälle att tillverka ett

ensartat prima potatismjöl, ävensom på den grund att framställningen av

torrt prima potatismjöl i regel torde bliva dyrare vid småfabriker än vid

större, det vore synnerligen önskvärt, örn den licensgivande föreningen

kunde beviljas tillstånd av nämnden att i dylika fall påkalla leverans av

otorkad vara.

Odling av potatis för tillverkning av potatismjöl har sedan många år

framför allt ägt rum inom vissa sand- och grusjordsdistrikt i södra Sverige,

där med hänsyn till jordens beskaffenhet annan odling icke kunnat

i större utsträckning med fördel bedrivas. De otillfredsställande förhållanden,

vilka för närvarande råda i fråga örn tillverkningen och avsättningen

av potatismjöl, äro ägnade att för dessa jordbrukare medföra allvarliga

svårigheter. Viss reglering av hithörande spörsmål synes till följd

härav önskvärd, därvid målet bör vara att till ett för producenterna skäligt

pris vinna avsättning för största möjliga myckenhet potatismjöl. Hade

Sveriges stärkelseproducenters förening eller annan liknande sammanslutning

lyckats att i sig samla alla tillverkare av potatismjöl, skulle ifrågavarande

organisation kunnat av egen kraft åstadkomma sådan reglering.

Genom den höga tullsatsen å potatismjöl, 20 öre per kilogram, är nämligen

tillverkningen praktiskt taget skyddad från utländsk konkurrens. Då nu

emellertid ej finnes någon sammanslutning med så stort inflytande på tillverkningen,

prisbildningen och avsättningen, att frågan på denna väg

kan lösas, torde förhållandena böra ordnas genom ingripande från statsmakterna.

Den anordning, som förordats i det utremittex-ade förslaget,

synes i stort sett innebära en tillfredsställande lösning. Genom det föreslagna

licensförfarandet kan produktionen av potatismjöl regleras till sin

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 263.

storlek så att den anpassas efter de antagliga avsättningsmöjligheterna,

varjämte ett rättvist uppdelande av produktionsmängden olika fabriker

emellan kan ske. Samtidigt erhålles möjlighet att reglera prisbildningen å

såväl den färdiga produkten som råvaran.

Anordningen torde böra omfatta all tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl),

som sker annorledes än för tillgodoseende av tillverkarens eget

hushållsbehov. Att regleringen skall avse ej blott prima utan också sekunda

potatismjöl ävensom s. k. gråmjöl torde följa utan särskilt stadgande.

De grundläggande bestämmelserna i ämnet torde böra sammanfattas

i en förordning om tillverkning av potatismjöl. Ett inom jordbruksdepartementet

utarbetat förslag till sådan förordning torde få såsom bilaga

fogas till detta protokoll. Enligt detta förslag skall, i överensstämmelse

med principerna i det utremitterade förslaget, rätten att meddela tillstånd

till tillverkning av potatismjöl vara förbehållen Kungl. Maj:t eller den,

åt vilken dylik rätt av Kungl. Majit upplåtes. Den, som erhåller tillstånd,

skall vara skyldig att underkasta sig de villkor, som kunna komma att

föreskrivas av Kungl. Majit eller, med Kungl. Majits medgivande, den

särskilde licensgivaren. Tillsyn över förordningens efterlevnad skall, på

sätt i remissförslaget stadgats, utövas av en särskild av Kungl. Majit tillsatt

nämnd.

Lämpligt torde vara att rätten att meddela tillverkningslicens av Kungl.

Majit anförtros sådan sammanslutning av tillverkare av potatismjöl, som

med hänsyn till omfattning, organisation och övriga förhållanden kan anses

garantera ett ändamålsenligt handhavande av verksamheten. De starkaste

skälen synas tala för att rätten att lämna tillverkningslicens överlåtes

å en nybildad förening.

Jag tillstyrker vad i det utremitterade förslaget anförts därom, att såsom

villkor för erhållande av tillverkningslicens bör stadgas skyldighet

för licenstagaren att vid inköp av potatis samt försäljning av potatismjöl

och andra potatisprodukter tillämpa en prissättning, som godkännes av

Kungl. Majit, ävensom att, örn licensgivaren så fordrar, ställa hela sin till

verkning av potatismjöl, med undantag för vad som åtgår till husbehov

åt tillverkaren och dennes potatisleverantörer, till licensgivarens förfogande

mot av Kungl. Majit godkänt pris. På skäl, som framhållits av

Sveriges stärkelseproducenters förening, synes licensgivaren även böra tillerkännas

rätt att, enligt närmare bestämmande av Kungl. Majit eller den

förut omförmälda särskilda nämnden, påkalla leverans av otorkad vara.

Med billigheten överensstämmande synes vidare vara, att, för den händelse

rätten att meddela licens överlåtits å viss förening, licenstagare, som

ej är medlem av föreningen, ålägges att, såsom bidrag till föreningens

kostnader, till denna betala viss av Kungl. Majit bestämd avgift, beräknad

efter den myckenhet potatismjöl, licensen avser. Ur kontrollsynpunkt

erforderlig bokförings- och uppgiftsskyldighet bör åvila licenstagaren.

Ansökning örn tillstånd till tillverkning av potatismjöl torde årligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

böra vara ingiven inom den tid, som Kungl. Majit i särskild ordning kan

komma att bestämma. Uppenbarligen skulle det vara en fördel, örn, såsom

Sveriges stärkelseproducenters förening föreslagit, tillverkningskvantiteten

för varje sökande kunde sä tidigt fastställas, att vederbörande potatisleverantör

finge möjlighet att anpassa sin potatisproduktion med hänsyn

därtill. Angelägenheten härav torde till kommande år böra beaktas.

Fördelningen mellan licenssökandena av årstillverkningen för hela riket

bör naturligtvis ske så rättvist som möjligt, därvid storleken av sökandenas

årliga normala tillverkning före den 1 januari 1933 bör tagas till utgångspunkt.

Fastställandet av de närmare grunderna för fördelningen

torde få ankomma på Kungl. Majit. Hänsyn torde härvid böra tagas till

de synpunkter, som på denna fråga anlagts av kommerskollegium och nyssnämnda

förening.

Anordningen torde tillsvidare icke böra förlänas giltighet för längre tid

än till och med det tillverkningsår, som utgår den 30 september 1935. Därest

rätten att meddela tillstånd överlåtes å viss förening, bör detta ske

genom skriftligt avtal, däri föreningens skyldigheter bestämmas i anslutning

till vad i det utremitterade förslaget angivits, i den mån ej annat

följer av vad jag i det föregående anfört.

Ledamöterna i den nämnd, som, på sätt framhållits, bör tillsättas för

handhavande av tillsynen över regleringen, torde kunna till antalet begränsas

till tre jämte suppleanter för dem. Vid valet av ledamöter torde

böra iakttagas, att såväl potatisodlarnas och potatismjölstillverkarnas intressen

som även konsumentintresset vederbörligen tillgodoses.

Lantbruksstyrelsen har ifrågasatt, att i samband med regleringen av

tillverkningen och avsättningen av potatismjöl jämväl borde regleras potatisproduktionen

och avsättningen av potatis. Potatismjölsfabrikerna

torde ofta tillhöra andelsföreningar, däri potatisodlarna själva äro delägare.

För sådana fall synes något ingripande från statens sida i av lantbruksstyrelsen

angivet syfte icke vara påkallat. I övriga fall torde det

finnas anledning antaga, att tillverkarna av potatismjöl vid sina potatisköp

i främsta rummet komma att hålla sig till sina hittillsvarande leverantörer,

vilka i allmänhet torde vara jordbrukare i de trakter av landet,

för vilka förevarande anordning närmast avser att lända till gagn. Skäl

till antagande att tillverkarna skulle förfara på annat sätt än det nu nämn- ,

da synes så mycket mindre föreligga, som förslaget utgår från att alla inköp

skola ske till vissa av Kungl. Majit godkända priser och tillverkarna

sålunda ej hava möjlighet att genom inköp från andra landsdelar pressa

potatispriserna. Av intresse är givetvis, att leveranserna bliva fördelade

mellan de nyssnämnda jordbrukarna efter skäliga grunder. Jag förutsätter,

att tillverkarna i görligaste mån komma att söka tillgodose de berättigade

anspråk, som härutinnan kunna uppställas. Skulle det visa sig, att

frågan icke kan på detta sätt tillfredsställande lösas, torde särskilda åtgärder

få tagas under övervägande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att antaga det såsom bilaga till detta protokoll fogade

förslag till förordning örn tillverkning av potatismjöl.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

17

Bilaga.

Förslag

till

förordning om tillverkning av potatismjöl.

Härigenom förordnas som följer:

1 %.

Tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än till förbrukning

i eget hushåll må icke äga rum utan tillstånd av Kungl. Maj:t eller

den, åt vilken^ rätten att meddela sådant tillstånd av Kungl. Maj:t Överlåtes.

2 %.

Närmare föreskrifter angående de villkor, under vilka tillstånd må åtnjutas,

meddelas av Kungl. Majit ävensom, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

och i samband med tillståndets lämnande, av den, åt vilken rätten

att lämna tillstånd må hava överlåtits.

3 %.

Tillsyn över efterlevnaden av denna förordning utövas av en utav Kungl.

Majit därtill förordnad nämnd. Erforderliga föreskrifter rörande nämndens

sammansättning och verksamhet meddelas av Kungl. Majit.

4 %.

Uen, som olovligen tillverkar potatismjöl, straffes med dagsböter och

havé förbrutit varan. Kan varan ej tillrättaskaffas, skall värdet gäldas.

Uraktlåter någon, vilken erhållit tillstånd enligt denna förordning, att

ställa sig till efterrättelse behörigen meddelad föreskrift eller lämnar någon

oriktig uppgift i avseende å förhållande, beträffande vilket uppgiftskyldighet

jämlikt sådan föreskrift åligger honom, straffes nied dagsböter.

5 *.

Fortsätter någon under tid då han är ställd under åtal för förseelse mot

denna förordning samma förseelse, skall han för varje gång stämning

därför utfärdats och delgivits fällas till särskilt ansvar.

6 §.

Husbonde ansvarar för förseelse mot denna förordning, som begås av

hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vöre förseelsen

milano lill riksdagens protokoll 1033. 1 sami. Nr 263. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 263.

begången av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt,

att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

7 $.

Förseelse mot denna förordning lyder under allmänt åtal, som anhängiggöres

vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, ävensom förbruten vara

tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den dag, Kungl. Majit bestämmer, och

gäller till och med den 30 september 1935. I fråga om sådan under tiden

för förordningens giltighet begången förseelse, som i förordningen avses,

skall vad där är stadgat örn påföljd av förseelsen gälla även efter sistnämnda

dag.

•J81B6I. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1933:105 Utlåtande med anledning av Kungl. Majlis proposition angående reglering av tillverkningen och avsättningen av potatismjöl. s. 1 i texten