Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om accis å margarin, m. m

1933-06-02 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:264, Med förslag till förordning om accis å margarin, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 264.

I

Nr 264.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om accis å margarin, m. m.; given Stockholms slott den 2 juni

1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om accis å margarin,

dels ock bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 26i.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 264.

Förslag

till

förordning om accis å margarin.

. Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För margarin, som inom riket tillverkas för försäljning, skall, där

Kungl. Majit så förordnar, efter vad nedan sägs erläggas accis.

Med margarin förstås i denna förordning varje smörliknande vara av

vad ursprung, blandning eller sammansättning som helst, såvida däri ingår

fett, som ej är framställt nr mjölk.

2 §.

Accisen utgår för varje kilogram av varans nettovikt med det belopp,

lägst 10 och högst 50 öre, som Kungl. Majit bestämmer.

3 §.

Har förordnande jämlikt 1 § meddelats, skall den, som ämnar inom

riket tillverka margarin för försäljning, därom göra skriftlig anmälan

till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten skall, där tillverkning

bedrives vid tiden för ikraftträdande av förordnandet eller där den är

avsedd att taga sin början inom femton dagar från nämnda tidpunkt,

fullgöras utan dröjsmål och i annat fall senast femton dagar innan tillverkningen

tager sin början.

4 §.

Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en månad

efter utgången av varje kalenderkvartal, varunder förordnande jämlikt

1 § varit gällande, till kontrollstyrelsen avlämna en på tro och heder

avgiven deklaration rörande den mängd margarin, som under kalenderkvartalet

eller den del därav, varunder förordnandet gällt, av honom eller

för hans räkning till köpare levererats. I deklarationen skola särskilt

för varje kalendervecka angivas de sålunda levererade kvantiteterna med

avdrag för vad som kan hava från återförsäljare under samma tid återlevererats

såsom till försäljning oduglig vara.

Har tillverkare under kalenderkvartalet till utlandet utfört margarin

under sådan tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs, äger han att därför

göra motsvarande avdrag i deklarationen. För åtnjutande av dylik

rätt skall vid deklarationen fogas bevis från vederbörande tullmyndighet

angående den utförda varans vikt och dagen för utförseln.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 264.

3

5 §.

Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör, sedan skriftlig

anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.

Dock skall deklaration avlämnas för det kalenderkvartal, under

vilket rörelsen upphört.

6 §.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration erlägga

den accis, som belöper å den i deklarationen upptagna kvantiteten margarin.

7 §.

Accis skall inbetalas å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets

räkning. Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal

skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

8 §.

Försummar någon att inbetala accis, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må accisen på framställning av kontrollstyrelsen

utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd

undersökning fastställer densamma.

9 §.

Visar uppgiftspliktig, att vara, som upptagits i deklaration, försålts

till ett pris, som blivit före denna dag avtalat, och är den uppgiftspliktige

icke på grund av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att hos

köparen uttaga accis, som belöper å det försålda partiet, äger Kungl.

Maj:t bestämma, att accisen skall erläggas av köpare, eller ock, där

skäl därtill föreligger, utan sådant åläggande för köpare medgiva säljaren

befrielse från eller återbäring av accisen.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom tre

månader efter det att av Kungl. Maj:t jämlikt 1 § meddelat förordnande

trätt i tillämpning.

10 §.

Överinseendet å kontrollen, att accisen behörigen utgöres, handhaves

av kontrollstyrelsen, som jämväl äger utse en eller flera kontrollanter

att, emot ersättning som bestämmes av kontrollstyrelsen, biträda vid kontrollen.

Närmare bestämmelser angående kontrollants befogenheter och

åligganden meddelas av kontrollstyrelsen.

Tillverkare skall tillhandahålla sina handelsböcker för kontrollant samt

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll över accisens behöriga utgörande meddelar,

ävensom de anvisningar, som kontrollant i enlighet med kontrollstyrelsens

särskilda anvisningar kan lämna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 264.

Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt denna

förordning inflyta till statsverket.

11 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits,

må ej verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller jämlikt 10 § utsedd

kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för

sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara

för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit

dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller

tjänsteman, åt vilken Kungl, Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote

från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

IB §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift,

så att han därigenom undgått att betala accis eller fått erlägga för låg

accis, bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men halden,

som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den accis, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

14 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 3 § sägs, tillverkar

margarin, straffes med böter, ej under tio dagsböter, samt gälde accis

för det margarin, som av honom tillverkats.

15 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,

som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa

vare sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad

ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig

skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

16 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid allmän

domstol.

Förseelse, som i 12, 13 eller 14 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare.

Förseelse, varom i 15 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma

ej av målsägande till sådant åtal angives.

17 §.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933 och innefattar befogenhet

för Kungl. Majit att meddela förordnande jämlikt 1 § beträffande margarin,

som levererats intill utgången av juni månad 1934.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 264.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 juni 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Vid anmälan i statsrådet den 12 maj 1933 av frågan örn ändrade bestämmelser

rörande mjölkavgifter anförde chefen för jordbruksdepartementet,

1 att frågan, huruvida vissa beredskapsåtgärder redan nu borde

vidtagas för att möta ändrade förhållanden i fråga örn smörexporten,

vore föremål för övervägande samt att chefen för finansdepartementet

komme att, örn så skulle anses erforderligt, sedermera därom framställa

förslag.

Nämnda yttrande avsåg bland annat en inom finansdepartementet

igångsatt undersökning örn beskattning av margarin. Denna undersökning

har numera fortskridit så långt, att över en inom departementet

upprättad promemoria med förslag i ämnet infordrade utlåtanden avgivits

av kommerskollegium, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och riksräkenskapsverket. Jag ber därför att nu få anmäla

denna fråga.

Till en början torde få erinras, att såväl år 1932 som under innevarande

år motioner i riksdagen väckts med förslag till accis å margarin.

Vid 1932 års riksdag beslöts som bekant genomförande av nya bestämmelser

angående kontroll å tillverkningen av samt handeln med margarin,

margarinost, fettemulsion och konstister, m. m. (SFS nr 355/1932).

I samband med ävenledes väckt fråga örn höjning av tullsatserna för

margarin och vegetabiliska oljor behandlade riksdagen jämväl motioner

i första kammaren (nr 243) av herr Per Gustafsson och i andra kammaren

(nr 231) av herr Hollertz m. fl. med hemställan örn accis på

margarin av respektive 50 och 10 öre per kilogram. Till stöd för förslagen

anfördes dels önskvärdheten att öka smörets konkurrensduglighet

gentemot margarinet och dels statsfinansiella skäl. Bevillningsut
-

1 Se proposition nr 258 lid. 43.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majda proposition nr 264.

skottet (bet. nr 44) avstyrkte motionerna utan närmare motivering, men

nio reservanter förordade utredning i motionernas syfte. Riksdagen

följde emellertid utskottets majoritet.

Innevarande år har herr Per Gustafsson i första kammaren upprepat

sin motion (nr 112), medan i samma kammare väckts en ny motion av

herr Johan Bernhard Johansson m. fl. (nr 113) örn margarinaccis till ett

belopp av 20 öre per kilogram. I andra kammaren har herr Petersson i

Broaryd m. fl. väckt en motion (nr 187), likalydande med motionen nr 112

i första kammaren, och herr Liedberg m. fl. en motion (nr 212), likalydande

med motionen nr 113 i första kammaren.

Över de vid årets riksdag väckta motionerna ha utlåtanden till bevillningsutskottet

avgivits av kommerskollegium, efter hörande av Sveriges

kemiska industrikontor och Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag,

samt av lantbruksstyrelsen, efter hörande av hushållningssällskapen

och Sveriges allmänna lantbrukssällskap, ävensom av socialstyrelsen.

Rörande produktionen och konsumtionen av margarin inom landet lämnades

i förenämnda promemoria följande uppgifter:

Tillverkning, import, export och förbrukning hade åren 1913 samt 1926

—1932 uppgått till nedan angivna mängder:

Å r

Tillverkning

Import

Export

Förbrukning

ton

ton

ton

ton

1913 ............................

23,538

368

16

23,890

1926 ............................

41,232

1,369

213

42,388

1927 ............................

42,661

1,714

94

44,281

1928 ............................

50,664

2,281

33

52,912

1929 ............................

55,243

2,382

133

57,492

1930 ............................

53,149

1,895

118

54,926

1931 ............................

49,701

1,407

163

50,945

1932 ............................

49,000 (prel.)

1,030

295

49,735 (prel.)

Vid en jämförelse med tiden före kriget visade det sig, att konsumtionen

av margarin mer än fördubblats, ehuru åren efter 1929 företedde någon

tillbakagång. Den alldeles övervägande delen av förbrukningen tillgodosåges

genom inhemsk tillverkning. Importen, vilken så gott som

helt härflöte från Nederländerna, täckte endast 3—4 procent av behovet,

medan exporten (huvudsakligen till Danmark) vore praktiskt taget betydelselös.

Margarinindustrien i Sverige vore koncentrerad på ett relativt fåtal

fabriker. Enligt 1931 års industristatistik vore antalet arbetsställen 17

med sammanlagt 783 arbetare. Utvecklingen under perioden 1926—1931

kudde belysas av nedanstående siffror:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

A r

Antal arbets- ställen

Pers

o n a 1

Produktion av

margarin

milj. kg.

förvaltnings-

arbetare-

1926 ................................

15

149

870

41.2

1927 ................................

14

149

825

42.7

1928 ..............................

15

176

898

- 50.7

1929 ................................

15

199

825

55.2

1930 ................................

17

218

821

53.1

1931 ...............................

17

231

783

49.7

De i tablån redovisade fabrikerna vore av sinsemellan avsevärt skiftande

storleksordning. Det senaste för publicering tillgängliga materialet

med uppgifter i detta hänseende avsåge år 1927 och hade bearbetats

på sätt följande tablå visade:

Produktion per fabrik

Antal fabriker

Total produktion

av margarin

milj. kg.

Över 9 milj. kg. margarin....................................

1

9.5

7—9 » » » ....................................

—

—

5—7 » » » ....................................

1

5.4

3—5 » » » ....................................

5

19.4

1—3 » » » ...................................

3

6.8

högst 1 » » » ....................................

4

1.6

14

42.7

Den totala margarinproduktionen nämnda år hade således uppgått till

42.7 miljoner kilogram. Därutöver hade tillverkats 0.8 miljon kilogram

kokossmör och 0.7 miljon kilogram konstister. Det största företaget

hade haft en tillverkning av omkring 9.5 miljoner, det minsta av 0.2 miljon

kilogram och mellan dessa yttergränser hade grupperat sig övriga

fabriker med tyngdpunkten i gruppen 3—5 miljoner kilogram per fabrik.

År 1932 hade enligt inhämtade uppgifter antalet fabriker utgjort 20, av

vilka 6 torde tillhöra gruppen med 3—5 miljoner kilogram och 9 gruppen

med högst 1 miljon kilogram i produktion, medan de övriga fördelade

sig på sätt ovanstående tablå angåve. Beträffande den geografiska fördelningen

av de år 1932 verksamma fabrikerna anmärktes, att i Stockholm

funnes 3 fabriker, i Uppsala län 1 fabrik, i Östergötlands län 2 fabriker,

i Kalmar län 1 fabrik, i Kristianstads län 3 fabriker, i Malmöhus län

7 fabriker, i Göteborgs och Bohus län 2 fabriker och i Västmanlands län

1 fabrik.

Sju företag, samtliga tillhörande de högre storleksklasserna och omslutande

omkring hälften av margarinproduktionen, hade bildat ett gemensamt

försäljningsorgan, Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag, genom

vars försorg fabrikernas samtliga kundleveranser fullgjordes ‘och

likviderades.

Av socialstyrelsens statistik rörande livsmedelspriserna inhämtades,

att medelpriset för margarin (växt-, ej smörblandat) under nedan angivna

år uppgått till följande belopp:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

9

Å r

Öre per kg.

Å r

Öre per kg.

1913............................

135

1929 ................................

133

1911..................

144

1930 ................................

138

192(5 .....................

1(56

1931 ...............................

129

1927

148

1932 ................................

125

1928 ................................

140

1933 (mars)....................

118

En jämförelse mellan priserna i mars 1914 och samma månad 1933 visade,

att priset gått ned med 14.5 procent.

Margarin plägade säljas till av producenten fastställt detaljpris. Det

ovannämnda försäljningsbolagets nuvarande notering vore för det högsta,

ej smörblandade märket 1 krona 40 öre och för det lägsta 1 krona 10

per kilogram.

Rörande syftet med en beskattning av margarinet samt dispositionen

av de influtna medlen anfördes i den till ämbetsverken remitterade promemorian

:

Örn en beskattning av margarin ansåges böra genomföras i syfte att

stödja smörproduktionen, syntes en lämplig form för en dylik stödåtgärd

kunna vinnas i anslutning till mjölkavgifterna och deras användning.

Tanken skulle härvid närmast vara, att därest exporten av smör ökades

utöver en viss kvantitet, kostnaderna för pristillägg å den överskjutande

kvantiteten ej skulle bestridas medelst uttagande av ytterligare mjölkavgifter

utan medel härför anskaffas genom införande av en accis å inom

landet tillverkat margarin. I andra hand åsyftades, att därest icke hela

smöröverskottet kunde exporteras, genom en accis begränsa konsumtionen

inom landet av margarin och därmed åstadkomma ökad efterfrågan

å smör å den inhemska marknaden. I den mån inflytande accismedel

icke åtginge för stödjande av smörexporten, ifrågasattes att använda

dessa medel för något ändamål som befrämjade de breda konsumentlagrens

intressen. En margarinaccis skulle således icke grundas på statsfinansiella

skäl och densammas ikraftträdande skulle bliva beroende av

utvecklingen på smörmarknaden. En förordning i ämnet borde således

innehålla, att accisen skulle utgå, där Kungl. Majit så förordnade, och

även accisens belopp skulle bestämmas av Kungl. Majit, varvid dock ett

maximum borde fastställas.

Då avsikten alltså vore, att accisen endast under vissa förutsättningar

skulle uttagas och att de från beskattningen härflytande inkomsterna

skulle avses för särskilda ändamål, uppkomme i detta samband vissa problem

av budgetteknisk natur, åt vilka borde ägnas särskilt övervägande.

Det syntes lämpligen kunna uppdragas åt riksräkenskapsverket att inkomma

med utlåtande och förslag i berörda hänseende.

I promemorian behandlades jämväl frågan örn den ifrågasatta beskattningens

konsekvenser i tullhänseende. Härutinnan yttradesi

En beskattning av den inhemska margarintillverkningen förutsatte

som komplement en motsvarande belastning av den importerade varan.

Av tidigare åberopade siffror framginge, att införseln av margarin till

Sverige vore relativt mycket obetydlig och att den praktiskt taget här
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

rörde från ett enda land. Tullen för margarin (tulltaxenummer 114, statistiskt

nummer 274) utgör för närvarande 15 kronor per 100 kilogram.

Det syntes icke vara uteslutet, att ett genom accis, respektive tull höjt

pris på margarin skulle kunna medföra en ökad avsättning inom landet av

vissa andra fettämnen, som kunde användas såsom ersättningsmedel för

margarin. En mot accisen svarande tull jämväl på dylika fettämnen

kunde därför i detta sammanhang eventuellt ifrågasättas. Emellertid

erbjöde det stora svårigheter att fastställa, vilka fettämnen härvid borde

ifrågakomma, liksom ock i vilken utsträckning sådana varor komme att

beröras, som tillika utgjorde råämnen för margarintillverkningen eller

annan industriell produktion och som av sådan anledning borde i tullhänseende

behandlas på annat sätt än de fettämnen, vilka komme till

användning allenast för direkt konsumtion. Detta sålunda mycket komplicerade

problem — vars praktiska räckvidd dock icke syntes vara särskilt

betydande — torde kräva en noggrann undersökning, vilken i nu

förevarande sammanhang icke kunnat verkställas.

I de nu angivna mera principiella frågorna lia generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen icke gjort några uttalanden.

Kommerskollegium har överlämnat ett yttrande från Margarinfabrikernas

försäljningsak tiebolag, vari anföres bland annat:
De

framställda förslagen örn, att margarinkonsumtionen borde begränsas

för att därigenom bereda ökad efterfrågan å smör, komme i en bjärt

belysning av den omständigheten, att smörkonsumtionen sedan 1929 varit

i oavbruten stegring, medan margarinkonsumtionen gått tillbaka. Den

totala smörkonsumtionen inom landet torde f. n. närma sig 60,000 ton per

år, medan den sammanlagda konsumtionen av smör och margarin år 1913

varit 61,500 ton. Smörkonsumtionen linde aldrig varit så stor som just nu.

Anledningen till prisfallet på smör under de senare åren läge helt enkelt

i överproduktion. Ökningen hade åstadkommits genom en onormalt

stor användning av kraftfoder. Det hade talats örn att margarinindustrien

på grund av de importerade råvarorna försämrade vår handelsbalans, men

för att tillverka den kvantitet margarin, som nu konsumerades inom landet,

behövde man blott importera råvaror för ett belopp, som vore mindre

än hälften av den summa som 1931 betalades för utländskt kraftfoder enbart

i syfte att öka mjölk- och smörproduktionen. I allt näringsliv gällde

annars den regeln att man måste anpassa produktionen efter avsättningsmöjligheterna,

men så hade ej skett beträffande smörtillverkningen.

Örn margarinet accisbelades, hotade konkurrens från annat håll, och

denna konkurrens riktades för övrigt även mot smöret. Det vore nämligen

en känd sak, att man såväl till stekning som bakning kunde använda

ej blott animala fettämnen utan även vegetabiliska oljor i flytande och

härdad form. Sådana oljor kunde f. n. importeras tullfritt. Örn syftet

med margarinaccisen skulle uppnås, framstode det som en nödvändighet,

att artiklar som kunde ersätta smör och margarin också beskattades.

Några av dessa artiklar användes emellertid i stor utsträckning såsom

råvaror vid margarintillverkningen. Örn en beskattning av dessa varor

icke skulle föranleda dubbelbeskattning av margarintillverkningen, måste

det därför ordnas så, att de oljor som importerades av margarinfabriker

för tillverkning av accisbelagd vara, förbleve tullfria. Därjämte uppstode

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Martts proposition nr 264.

frågan om ej de råvaror, som användes av såpfabrikerna och möjligen

också av andra industrier, borde fritagas från avgift.

Örn margarinet trots allt skulle beläggas med en accis, läge det i öppen

dag, att denna måste maximeras uppåt, örn man i det liela önskade

lia kvar margarinindustrien. Örn en begränsning av smörtillverkningen

ej kunde genomföras, riskerade man, att det mellan smörproducenterna

uppstode en så svår konkurrens, att priserna åter sjönke; nya krav på

beskattning av margarinet skulle då säkerligen resas. Det vore av stor

vikt, att det även för margarinindustrien skapades något så när lugna

förhållanden och ordnades så, att den ej ständigt bleve utsatt för nya attacker

från en annan näring, som hade svårt för att reda sig utan hjälp.

Vidare har kommerskollegium överlämnat ett yttrande från Kooperativa

förbundet. Häri alif öres bland annat:

Förbundet omfattade genom sina föreningar mer än en halv miljon hushåll,

och örn varje hushåll beräknades utgöra fyra personer, representerade

den till förbundets föreningar anslutna kretsen av hushåll omkring

en tredjedel av landets befolkning. De konsumenter, som sammanslöte

sig i kooperativa föreningar, hörde till den ojämförligt största delen till

samhällets breda lager och levde som regel i sådana ekonomiska villkor,

att de tvingades till sträng hushållning. På grund härav hade under alla

tider efterfrågan på margarin varit stor inom den kooperativa medlemskretsen,

och för närvarande utgjorde den inom de kooperativa föreningarna

samlade efterfrågan på margarin omkring 30 procent av den totala

margarinkonsumtionen i landet.

Ökningen av margarinförsäljningen under de sista, årtiondena hade icke

inneburit ett undanskjutande av smöret; fastmer utgjorde ökningen ett

bevis på den högre levnadsstandard, som det svenska folket uppnått. Konsumtionen

per individ av smör, inklusive landssmör, hade uppgått år 1913

till 5.7 kilogram, 1928 till 7.2 kilogram, 1931 till 8.9 kilogram och 1932 till

omkring 9.3 kilogram, medan konsumtionen per individ av margarin uppgått

år 1913 till 4.4 kilogram, 1928 till 8.8 kilogram, 1931 till 8.5 kilogram

och 1932 till omkring 8.3 kilogram.

Syftet med den föreslagna margarinaccisen vore att säkerställa en partiprisnotering

å smör av 2 kronor 30 öre per kilogram. Då dagens notering

vore 1 krona 85 öre, skulle sålunda den eftersträvade prisförhöjningen

belöpa sig till 45 öre.

Av det för förbundet tillgängliga utkastet till författning framginge

icke, vilken margarinaccis man räknat med, men att döma av i pressen

synliga uppgifter skulle denna accis kunna av Kungl. Majit fastställas

att utgå med ända upp till 50 öre per kilogram.

Skulle hela den beräknade prishöjningen komma att framdrivas, innebure

detta att vårt folk vid bibehållen fettförsörjning bomme att få

utge över 40 miljoner kronor mera för smör och margarin än vad nu vöre

fallet. Det vore visserligen knappast tänkbart, att hushållen i vårt land

i nuvarande skede, då köpkraften på grund av minskade inkomster starkt

försvagats, skulle kunna orubbat fasthålla vid denna fettkonsumtion, men

om det föreliggande förslaget genomfördes bleve det säkerligen oundvikligt,

att en högst betydande inknappning måste vidtagas, och denna inknappning

bomme förvisso att drabba icke endast margarinet utan jämväl

smöret.

För den av Kooperativa förbundet bedrivna margarinindustrin innebure

det föreslagna systemet ett allvarligt osäkerhetsmoment. Visser!i
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

gen besutte margarinfabrikens produktionsapparat en viss elasticitet, varigenom

den torde kunna möta en måttlig tillbakagång i tillverkningen,

utan att ekonomiska vådor behövde inställa sig. Dreves margarintillverkningen

mera starkt tillbaka, inträdde ofrånkomligen dock den situationen,

att fabriken bleve förlustbringande.

Förbundet ansåge sig emellertid varken kunna eller böra fördölja, att

när det gällde förbundets oljefabrik tedde sig läget omedelbart botande

även vid en relativt ringa nedpressning av margarintillverkningen. Förbundet

hade under eftersommaren 1932 förvärvat Karlshamns oljefabrik

i syfte att där framställa för margarintillverkningen behövliga oljor. Fabriken,

vilken under många år praktiskt taget legat nere, hade sedan den

förvärvats av förbundet återupptagit driften, så att för närvarande cirka

150 arbetare hade stadigvarande sysselsättning där, varjämte rätt betydande

grupper av transportarbetare tidvis bereddes arbete. Vid fabriken

framställdes förutom margarinråvaror jämväl kraftfoder. Pressades margarinförbrukningen

tillbaka, och örn genom den föreslagna skatten på

kraftfoder avsättningen av sådant foder reducerades, kunde lätt nog den

punkt uppnås, då driften bleve förlustbringande. Då fabriken icke utan

mycket kapitalkrävande omändringsarbeten kunde apteras för annat ändamål,

syntes förbundet i den situation, som här förutsatts, komma att

tvingas inställa driften. Skulle förbundet genom statsmakternas direkta

åtgöranden förhindras att fullfölja tillverkningen vid Karlshamnsfabriken,

syntes det vara ofrånkomligt, att staten av influtna accismedel också

holle förbundet ekonomiskt skadeslöst för de förluster, förbundet åsamkades.

För egen del har kommerskollegium, efter erinran örn ämbetsverkets

yttrande i frågan till bevillningsutskottet vid årets riksdag, anfört

bland annat:

Vad beträffade användningen av ifrågavarande skatteinkomster för

åstadkommande i ökad omfattning av export till underpris hänvisade kollegium

till de erinringar och betänkligheter, som kollegium tidigare vid

flera tillfällen anfört mot dylika åtgärder.

Vad åter anginge utsikterna för ett överflyttande av den inhemska fettkonsumtionen

från margarin till smör enbart genom fördyrande beskattningsvägen

av margarinet, erinrades örn den risk, som förelåge för missi*äkning

härutinnan på så sätt, att i stället konsumtionen av vissa importerade

fettämnen av animaliskt och vegetabiliskt ursprung komme att

ökas. Såsom exempel på sådana slag av fettämnen, vilka i större eller

mindre utsträckning kunde ersätta smör och margarin till matlagningsändamål,

kunde särskilt nämnas ister och flott, kokosolja, olivolja, jordnötolja

och sojaolja samt härdat fett av olika slag. För att i möjligaste

mån säkerställa ett ernående av den avsedda effekten av accisen syntes

därför erfordras, att hithörande oljor och fettarter även belädes med nya

eller förhöjda tullsatser, lämpligt avpassade i förhållande till den accis,

som komme att fastställas för margarinet.

Med avseende å den ifrågasatta användningen av överskjutande accismedel

saknades varje antydan örn de konkreta syften, som därmed skulle

tillgodoses, varför kollegium ej vore i tillfälle att därom göra något uttalande.

Kollegium ansåge sig därför endast böra framhålla det såväl ur

budgetteknisk som andra synpunkter mindre lämpliga i att vissa skatteinkomster

utbrötes ur den allmänna budgeten för särskild användning till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 264.

Anssa — för det närvarande ej närmare angivna — statsutgifter. Då därtill

lomme, att bestämmanderätten såväl i fråga örn uttagande av accis

som inom vissa gränser angående accisbeloppets storlek skulle överlämnas

till Kungl. Majit, oell då det härvid kunde komma att röra sig örn

mycket betydande belopp, syntes det i varje fall, därest den föreslagna

accisbeskattningen skulle vinna tillämpning, lämpligast och mest överensstämmande

med konstitutionell praxis, att de belopp, som ej behövde

disponeras för kostnader i samband med accisens uttagande eller reglering

av smörpriset, milote till statskassan bland övriga skattemedel.

Kollegium tilläte sig emellertid erinra örn en annan utväg för vinnande

av samma huvudsyfte, som avsåges genom den föreslagna accisbeskattningen

å margarin, nämligen åstadkommande av en prisförhöjning å margarinet

för stärkande av smörets konkurrensförmåga med undvikande av

åtskilliga bland de olägenheter, som förut påpekats. I ett gemensamt, den

14 april 1932 avgivet utlåtande från kommerskollegium, generaltullstyrelsen

och lantbruksstyrelsen till riksdagens bevillningsutskott1 hade framlagts

ett förslag till temporär tullförhöjning å margarin samt å vissa vid

tillverkningen av margarin använda vegetabiliska oljor och fett, ävensom

i samband därmed erforderlig mindre tullförhöjning å tvål och såpa. Det

ville synas kollegium, som örn nämnda förslag skulle kunna i huvudsak

läggas till grund för en statlig stödaktion till förmån för den inhemska

smörkonsumtionen, varigenom tillika risken för konkurrens med importerat

växtfett minskades. Härvid skulle vidare vinnas de fördelar i fråga

örn stödjande av den inhemska tilverkningen av vissa råmaterial, som utgjorde

ett av huvudskälen för ämbetsverkens ovanberörda förslag.

Erinras finge emellertid, att förslaget till tullförhöjningar måste i så

måtto revideras, att den föreslagna tullen å bomullsfrö- och eottonolja,

vilka varuslags tullfrihet bundits enligt förslaget till handelstraktat med

Storbritannien, borde utgå. Emellertid syntes detta ej spela någon större

roll, då användningen av dessa oljor inom margarinindustrien syntes vara

mycket underordnad, och någon användning för hushållsändamål knappast

torde förekomma.

Skulle den prisförhöjning å margarin, som på denna väg kunde ernås,

anses otillräcklig för ernående av det avsedda syftet, skulle densamma

eventuellt — såsom även ifrågasatts av vissa reservanter inom 1932 års

bevillningsutskott — kunna kompletteras genom en accis å margarinet enligt

det nu föreliggande förslaget. Då accisens belopp härvid kunde sättas

lägre, borde olägenheterna av densammas genomförande åtminstone i

vissa hänseenden kunna reduceras.

Därest den av kollegium såsom alternativ förordade utvägen att genom

tullförhöjningar nå det med förslaget avsedda syftet ej skulle komma i

beaktande, syntes i varje fall, såsom redan framhållits,_ en utredning böra

göras rörande den tullförhöjning å vissa för matlagning direkt användbara

tetter och oljor, som kunde befinnas nödig för att undvika, att de

avsedda verkningarna genom införande av en margarinaccis i större utsträckning

eliminerades genom en ökad import av ifrågavarande ersättningsmedel

för smör och margarin.

Lantbruksstyrelsen har erinrat, att styrelsen i yttrande innevarande

år till riksdagens bevillningsutskott — efter hörande av hushållningssällskapen

och Sveriges allmänna lantbrukssällskap — i anledning a?

'' Se bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 19112 sid. 10 o. 1.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Martts proposition nr 264.

motioner om accis oell tull å margarin förklarat sig anse sådana åtgärder

vara ägnade att stödja smörproduktionen. I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen

tillstyrkt föreliggande förslag och förordat, att inflytande

accismedel i första hand användas till prisreglering å mjölkprodukter.

Styrelsen har vidare anfört:

Ehuru det enligt styrelsens åsikt vore anledning befara, att det nied margarinaccisen

avsedda syftet icke kunde tillfullo uppnås, med mindre även

en del ersättningsmedel för margarin underkastades en motsvarande skattebelastning,

ansåge styrelsen icke, att denna omständighet borde föranleda

ett uppskov med genomförandet av det föreliggande förslaget i avvaktan

på ytterligare utredning i berörda avseende. Erfarenheten syntes

få visa, i vad mån dessa farhågor vore befogade och huruvida ytterligare

åtgärder till skydd för landets smörproduktion vore behövliga.

Den tillämnade margarinaccisens storlek syntes böra bestämmas så, att

en smidig anpassning efter smörmarknadens utveckling möjliggjordes. I

nämnda yttrande till bevillningsutskottet hade styrelsen uttalat sig för

en accis å 20 öre per kilogram. Såsom undre gräns i förordningen ville styrelsen

nu föreslå 15 öre per kilogram, enär en lägre avgift icke torde kunna

förväntas få någon inverkan på konsumtionen. Vid bestämmandet av den

övre gränsen syntes böra beaktas, att en alltför hög avgift med därav följande

höga margarinpris sannolikt skulle komma att inrikta konsumtionen

på andra ersättningsmedel. Med hänsyn härtill syntes denna gräns knappast

böra sättas högre än till 30 öre per kilogram.

Riksräkenskapsverket har över förevarande förslag samt ett

ävenledes inom finansdepartementet upprättat förslag till skatt å oljekakor

m. m., till vilket jag senare i dag skall återkomma, avgivit ett gemensamt

utlåtande, vilket jag redan nu torde få i dess helhet återgiva:

De framlagda skatteförslagen avse dels införande av en accis å inom

landet tillverkat margarin, dels åsättandet av en skatt å importerade

eller inom landet tillverkade oljekakor och därmed jämförliga fodermedel.

Från beskattningen härflytande inkomster skola — sedan de med

beskattningen förbundna kontrollkostnaderna ersatts — tillsammans med

inflytande mjölkavgifter användas till bestridande av kostnaderna för

mjölkregleringens genomförande. I den mån inkomsterna av margarinaccisen

icke härför åtgå, ifrågasättes att använda dessa medel för något

ändamål, som befrämjar de breda konsumentlagrens intressen. ISTågot

bidrag till finansieringen av den allmänna skattebudgeten avses nu ifrågavarande

skattetitlar icke skola lämna.

Vad angår de föreslagna skatternas ställning i förhållande till statsbudgeten,

synes tvekan icke kunna råda därom, att såväl accisen å margarin

som skatten å oljekakor m. m. bör redovisas över riksstaten. Båda

skatteformerna avse skatter till staten, och skatterna uppbäras och förvaltas

av statlig myndighet. I konstitutionellt hänseende måste ock båda

skatterna anses vara av bevillnings natur.

Då enligt förslaget de från nu ifrågavarande skattetitlar härflytande

inkomsterna skola i sin helhet reserveras för särskilda utgiftsändamål,

måste förfarandet med specialbiidget här tillämpas, huru beklagligt ett

vidgat användande av detta förfarande i och för sig än är. Med hänsyn

till att de båda ifrågavarande skattetitlarnas inkomster avses att tagas

i anspråk för väsentligen enahanda ändamål, synes lämpligast, att båda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

inkomsttitlarna inordnas i en gemensam specialbudget. I enlighet härmed

torde å riksstatens utgiftssida böra anvisas ett förslagsanslag till

belopp motsvarande summan av de båda skattetitlarnas å riksstatens inkomstsida

beräknade avkastning. De till den sålunda anordnade specialbudgeten

hänförda skattetitlarnas behållna inkomster skola — i likhet

med vad som tillämpas vid riksstatens nuvarande specialbudgeter — över

det tillhörande utgiftsanslaget tillgodoföras en diversemedelsfond. De

för respektive ändamål utgående utgifterna däremot skola bestridas direkt

från nämnda fond och sålunda icke redovisas över budgeten. Fonden

torde lämpligen böra förvaltas av statskontoret.

Riksräkenskapsverket vill i detta sammanhang såsom sin mening

framhålla, att jämväl de till mjölkregleringen hörande mjölkavgifterna

rätteligen borde redovisas över budgeten och följaktligen inordnas i förevarande

specialbudget.

De nya skattetitlarna torde lämpligen böra erhålla beteckningarna

»Accis å margarin» och »Skatt å kraftfoder» samt i riksstatens specifikation

av statens inkomster redovisas under rubriken »Tullar och acciser»

närmast efter »Accis å silke». Det till specialbudgeten hänförliga

anslaget, förslagsvis med beteckningen »Avsättning till statens mjölkregleringsfond»,

bör anvisas å riksstatens nionde huvudtitel.

I fråga örn den metod för beskattning av inom landet tillverkat margarin,

som lämpligen borde väljas, anfördes i promemorian bland annat:

Vid valet mellan olika skattemetoder borde en beskattning efter varans

värde, även örn den måste anses innebära en mjukare anpassning efter konsumentens

skattekraft, icke i första hand ifrågakomma, enär erfarenheten

visat, att ett sådant skattesystem medförde synnerligen betydande svårigheter

i kontrollhänseende och avsevärda olägenheter för prodncenterna, där

icke fabrikationen bedreves av ett enda eller ett ringa fåtal storföretag.

Väsentligt gynnsammare gestaltade sig en kvantitetsbeskattning. Exempel

på en sådan, uppbyggd efter en relativt enkel metod, erbjödes i vårt

land av den särskilda skatten på automobilgummiringar (förordning den

2 juni 1922, nr 261) samt accisen på silke (förordning den 31 januari 1932,

nr 17), av vilka den förra avsåge såväl importerad som inom riket tillverkad

vara, medan den senare avsåge endast tillverkningen inom riket. Den

senare författningen hade i allt väsentligt upptagit den förras system för

skattens beräknande beträffande tillverkningen inom riket. Såväl gummiringsskatten

som silkeaccisen utgjordes av tillverkaren och beräknades på

grundval av en av denne kvartalsvis till kontrollmyndigheten avgiven

deklaration rörande mängden av den skattepliktiga vara, som under kvartalet

till annan levererats. Accisen erlades samtidigt med deklarationen.

Kontrollmyndighet vore för gummiringsskatten länsstyrelsen, för silkeaccisen

generaltullstyrelsen, vilka för den lokala kontrollens utövande utsåge

en örn möjligt inom tillverkningsorten bosatt kontrollant.

Med hänsyn till att antalet margarintillverkare i vårt land vore relativt

ringa och att dessa producenter samtliga vore bokföringsskyldiga och

ägde förutsättning för tillämpande av den i de nämnda båda författningarna

använda deklarationsmetoden, syntes detta tekniskt relativt enkla

system, som erbjöde goda kontrollmöjligheter utan att överhövan betunga

den beskattade, böra komma till användning även vid den nu ifrågasatta

margarinbeskattningens anordnande. Därvid syntes i huvudsak de be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. May.ts proposition nr 264.

stämmelser, som återfunnes i de båda nämnda skatteförordningarna, kunna

tjäna som mönster.

Kontrollstyrelsen Ilar framhållit, att det i promemorian föreslagna

beskattningssystemet, enligt vilket accisen skulle utgöras enligt en

av tillverkaren på tro och heder kvartalsvis avgiven deklaration rörande

den mängd margarin, som under kvartalet levererats till köpare, alltid i

viss mån måste grunda sig på förtroende för vederbörande tillverkare och

därför med fördel kunde användas allenast i fråga örn företag av viss storleksordning

med tillförlitlig bokföring. I detta avseende syntes margarinindustrien

med den koncentration och rationella skötsel, som i stort sett

vore utmärkande för densamma, erbjuda de erforderliga förutsättningarna.

Kontrollstyrelsen ansåge sålunda, att ett deklarationsförfarande med åtföljande

bokföringskontroll borde kunna utgöra en ur fiskalisk synpunkt

tillräckligt betryggande anordning för den föreslagna margarinaccisens

utgörande.

I de övriga utlåtandena har denna fråga icke berörts.

I fråga örn valet av tillsynsorgan för kontroll å accisens utgörande anfördes

i promemorian bland annat:

I detta avseende mötte vissa svårigheter. Anledningen till att länsstyrelserna

insatts som kontrollmyndighet i fråga örn skatten å inom riket

tillverkade automobilgummiringar torde lia varit, att åt länsstyrelserna

anförtrotts kontrollen även av automobilskatten samt tillsynen över ett

flertal andra med automobilismen sammanhängande angelägenheter. Att

generaltullstyrelsen hade insatts som uppsiktsorgan för silkeaccisen hade

vid förordningens tillkomst motiverats därmed, att den enda fabrik, som

vid tiden för förordningens ikraftträdande komme att hemfalla därunder,

vore förlagd till Borås, där tullkammare funnes, vilken för andra tjänsteangelägenheter

redan stöde i livlig kontakt med såväl denna fabrik som

med andra, vilka i sin tillverkning använde konstsilke såsom halvfabrikat.

Margarinfabrikernas tillverkning vore redan nu underkastad en relativt

ingående kontroll, utövad av tillsyningsmän, som utsåges av länsstyrelserna.

Denna kontroll avsåge uppsikten över efterlevnaden av den mångfald

föreskrifter rörande margarinets sammansättning, beteckning, försäljning

m. m., som innehållas i förenämnda förordning den 30 juni 1932

(nr 355) angående kontroll å tillverkningen av samt handeln med margarin,

margarinost, fettemulsion och konstister, m. m. Tillsyningsman utsåges

därför sannolikt främst med hänsyn tagen till vederbörandes kompetens

att bedöma hygieniska förhållanden, varornas sammansättning

o. dyl. De för närvarande förordnade kontrollanterna, för vilka lantbruksstyrelsen

enligt den åberopade författningen utfärdat särskild instruktion,

vore till antalet 25 och av dessa vore 11 läkare — oftast tjänsteläkare —

och 8 veterinärer. Dessa tillsyningsmän besutte på grund av det arbete,

de enligt margarinförordningen måste utföra inom fabriken, en ingående

kännedom örn tillverkningens och försäljningens detaljer, och, i den

mån de kunde förutsättas äga förtrogenhet med grunderna för handelsböckers

förande, borde de vara väl skickade att omhändertaga även den

kontroll, som krävdes för de föreslagna accisdeklarationernas granskning.

I första hand borde därför eftersträvas att anförtro jämväl denna uppgift

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

17

åt dessa kontrollanter, så mycket hellre som det för tillverkarna skulle

medföra vissa olägenheter att för den föreslagna beskattningen nödgas

underkasta sig kontroll från nya tillsyningsman.

En viss handlingsfrihet borde emellertid i detta avseende förbehållas

kontrollmyndigheten. Uppdraget att utöva överinseendet av accisförordningens

tillämpning syntes, för att åvägabringa nödig enhetlighet, böra

anförtros åt ett centralt organ, och erbjöde sig härvid kontrollstyrelsen såsom

en för denna uppgift lämplig institution, genom sin nuvarande verksamhet

väl förtrogen med olika indirekta skatters uppbärande och kontroll.

Det kunde förväntas, att kontrollstyrelsen skulle låta sig angeläget

vara att i samråd med vederbörande länsstyrelser utse de för övervakande

av accisförordningens efterlevnad lämpliga kontrollanterna och meddela

sådana instruktioner för dessa, att, där de icke samtidigt vore kontrollanter

rörande margarinförordningen, de i varje fall anmanades att i erforderlig

utsträckning utföra sitt arbete i samförstånd med dessa.

Rörande de bestämmelser örn kontrollen, som i enlighet härmed föreslogos,

torde få hänvisas till 10 § i det genom promemorian framlagda utkast

till förordning örn accis å margarin, till vilket jag strax skall återkomma.1

Som förebild för bestämmelserna i nämnda paragraf har tjänat 8 § i silkeförordningen.

Kontrollstyrelsen har förklarat sig icke lia något att erinra mot,

att styrelsen skulle handhava överinseendet över kontrollen, men anför

dessutom i förevarande fråga:

Enligt kontrollstyrelsens mening måste emellertid den största vikt läggas

å bokföringsgranskningens utförande icke allenast på grund av statens

skatteintresse utan även med hänsyn till tillverkarnas berättigade anspråk

på en effektiv skattekontroll, ägnad att trygga mot sådan illojal

inbördes konkurrens, som möjligheten till skattesvek kunde medföra. Bokföringsgranskningen

borde sålunda omfatta icke allenast kontroll å kvartalsdeklarationerna

gentemot försäljningsbokföringen utan borde vid densamma

uppmärksamhet ägnas åt även andra uppgifter i affärs- eller fabriksbokföringen,

som kunde utgöra hållpunkter i kontrollhänseende, exempelvis

råvaruanvändningens storlek i jämförelse med myckenheten försåld

vara. Styrelsen holle före, att den lämpligaste organisatoriska anordningen

för en sakkunnig och auktoritativ bokföringskontroll ernåddes genom

att granskningen i regel skedde direkt genom den centrala kontrollmyndighetens

försorg utan anlitande av vid varje särskild fabrik anställd

kontrollfunktionär. Det skulle sålunda ankomma på kontrollstyrelsen att

med vissa mellantider genom anlitande av en eller flera av styrelsen förordnade

kontrollanter föranstalta om stickprovsvis anordnade bokföringsundersökningar.

Dylik kontrollant skulle bliva i tillfälle att genom sin

kontrollverksamhet Aud flera, CArentuellt alla fabriker på ett helt annat

sätt än en lokal kontrollant skaffa sig insikter och tillgodogöra sig vunna

erfarenheter å området i sin helhet, Anika kunde vara aA'' värde för kontrollen.

Företrädesvis borde för dylik granskning anlitas auktoriserad revisor

eller annan person med motsvarande kvalifikationer. Styrelsen räknade

emellertid med, att efter det någon tids erfarenhet å området vunnits

iiven kunna övergå till att för ändamålet anlita tjänstemän inom äravetsverket.

Dessa skulle i sa fall i regel kunna kombinera dylikt uppdrag

1 Se bilaga sid. lili o. f.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 2(!4.

o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

med annan tjänsteförrättning i orten. Även om enligt styrelsens förslag

avsikten icke vore, att lokal kontrollant skulle finnas förordnad för varje

särskild, fabrik, borde likväl bestämmelserna i accisförordningen erhålla

sådan avfattning, att möjlighet bölles öppen för kontrollstyrelsen att i särskilda

fall, då omständigheterna ur kontrollsynpunkt sådant påkallade,

kunna förordna å platsen boende kontrollant för viss fabrik.

Vad beträffade kostnaderna för kontrollens anordnande i enlighet med.

vad kontrollstyrelsen föreslagit, mötte svårigheter att redan nu bedöma

dessas storlek. Styrelsen föreställde sig emellertid, att de sammanlagda

kostnaderna för acciskontrollen, vilka skulle bestridas av inflytande accismedel,

icke komme att överstiga 15,000 kronor för år. Visade det sig lämpligt

att på sätt styrelsen antytt i någon större omfattning anförtro granskningsarbetet

åt tjänstemän inom kontrollstyrelsen, borde kostnaderna härigenom

kunna icke oväsentligt minskas.

I anslutning till detta yttrande har kontrollstyrelsen föreslagit att i stället

för de i utkastets 10 § upptagna bestämmelserna följande stadganden

meddelas:

»1. Överinseendet å kontrollen, att accisen behörigen utgöres, handhaves

av kontrollstyrelsen, som jämväl äger förordna en eller flera kontrollanter

att biträda vid sagda kontroll. Närmare bestämmelser angående kontrollanternas

befogenheter och åligganden meddelas av kontrollstyrelsen.

Tillverkares handelsböcker ävensom erforderliga upplysningar skola i

och för granskningen tillhandahållas kontrollant.

Kostnaderna för kontrollens utövande bestridas av medel, som enligt

denna förordning inflyta till statsverket.

2. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som kontrollstyrelsen

för erhållande av en betryggande kontroll över accisens behöriga

utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som vederbörande

kontrollant i enlighet med kontrollstyrelsens särskilda föreskrifter kail

lämna.»

Beträffande det sista momentet, som icke har någon motsvarighet i utkastet,

erinrar kontrollstyrelsen, att detsamma avfattats i nära överensstämmelse

med 6 § 1 mom. i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande förklarat sig biträda

förslaget, att överinseendet å kontrollen skulle ankomma på kontrollstyrelsen.

Kommerskollegium har hemställt, att vid utformandet av förslaget

till förordning hänsyn tages till vissa av Margarinfabrikernas

försäljningsak tiebolag och Kooperativa förbundet

framställda detaljerinringar. I bolagets yttrande anföres, att det syntes

ligga närmast till hands, att kontrollen utövades av länsstyrelserna, eftersom

alla margarinfabriker ändock enligt 1932 års margarinförordning

skulle anmäla sin verksamhet till länsstyrelserna. Bolaget förklarar sig

emellertid heller icke lia något att erinra mot att kontrollen lägges under

kontrollstyrelsen; huvudsaken vore att kontrollanterna bleve kompetenta

personer och förstode sig på bokföring. Kooperativa förbun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 264.

det ifrågasätter, huruvida icke den bokföring, som läge till grund för tillverkningskontrollen

enligt 1932 års margarinförordning, skulle kunna vara

tillfyllest även för kontrollen å accisen.

Såsom förut antytts fanns vid den till ämbetsverken remitterade promemorian

fogat ett utkast till förordning om accis å margarin. Detta

utkast torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet. Som förebild

för de särskilda bestämmelserna i utkastet har i stor utsträckning tjänat

bestämmelserna i silkeförordningen, vilken såsom förut nämnts också

avser en å deklarationsförfarande byggd beskattning endast å den inom

riket tillverkade varan. Beträffande utkastets närmare innehåll och de

yttranden, vartill de särskilda bestämmelserna givit anledning, torde jag

kunna inskränka mig att nämna följande.

Utkastets 1 och 2 §§ innehålla de förut nämnda stadgandena att accisen

skall utgå, där Kungl. Majit så förordnar, och till belopp — inom vissa

gränser — som Kungl. Majit bestämmer. Därjämte upptages i 1 § en

definition å margarin, vilken är likalydande med den som lämnats i 1932

års margarinförordning.

Bestämmelsen i 3 § örn anmälningsplikt för tillverkare är hämtad från

3 § i silkeförordningen. Kontroll styrelsen har föreslagit den kompletteringen

av förevarande bestämmelse, att anmälningsskyldigheten för

det i paragrafen sist nämnda fallet förklaras skola fullgöras inom femton

dagar innan tillverkningen tager sin början.

I 4 § angives deklarationspliktens omfattning; i detta avseende innebär

förslaget i jämförelse med motsvarande bestämmelser i 4 § silkeförordningen

vissa mindre avvikelser, som ansetts betingade av de olika förhållandena.

Härutinnan anfördes i promemorian i

Margarinförsäljningen vore i stor utsträckning anordnad på sådant

sätt, att tillverkaren översände den färdiga varan till depåer eller nederlag

i olika orter i riket, vilka handhade försäljningen till kunderna. Från

dessa nederlag mottoge fabrikanten regelbundna rapporter rörande de

kvantiteter margarin, som — vare sig på grund av tidigare leveransavtal

eller enligt eljest träffade köpeavtal — blivit levererade. Ej sällan

förekomme det, att varan hos återförsäljaren lagrats så lång tid eller

under sådana förhållanden, att den blivit oduglig eller otjänlig till försäljning.

Det vore då även i fabrikantens intresse, att den finge återlevereras,

och försäljaren krediterades i dylikt fall för den retursända

kvantiteten. Det hade uppgivits, att omfattningen av returer av denna

art kunde uppgå till 1 procent av försäljningen.

Under sådana förhållanden syntes deklarationsplikten böra avse den

mängd margarin, som av tillverkaren eller för hans räkning till köpare

levererats, varvid avdrag medgåves för oduglig befunnen, returnerad

vara. Med hänsyn till det sätt, på vilket rapportföringen mellan försäljningsorganen

och tillverkaren vore ordnad, syntes deklarationen, för att

ej vålla fabrikanten alltför mycket arbete, icke såsom silkeförordningen

böra avse de för varje dag försålda kvantiteterna utan kunna inskränkas

att gälla vad som per kalendervecka till köpare levererats.

Hänsyn syntes beträffande margarinet icke behöva tagas till det i silke
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 264.

förordningen berörda fallet, att varan tagits i bruk för vidare bearbetning.

I fråga om 4 § andra stycket påkallades i jämförelse med silkeförordningen

en viss jämkning därav, att icke generaltullstyrelsen, i vars bokföring

utförseln redovisades, utan kontrollstyrelsen, vore kontrollmyndighet.

I det av kommerskollegium åberopade yttrandet från Marg arinfab

rike mas försäljningsaktiebolag anföres, att ett speeifiserande

av försäljningen vecka för vecka ej syntes lia någon som helst

nytta med sig men skulle åsamka såväl fabrikerna som kontrollanterna

ett extra arbete; kontrollen bleve fullt lika effektiv, örn fabrikerna i sina

deklarationer endast i klumpsummor för varje kvartal upptoge försäljning,

retur och nettokvantitet. — Kommerskollegium ifrågasätter

vidare, huruvida ej deklarationsskyldigheten, på sätt Kooperativa

förbundet i sitt till kollegium avgivna yttrande föreslagit, borde kunna

begränsas till de kvantiteter margarin, som »avsänts från produktionslokalen,

minskat med till produktionslokalen inkommen, returnerad vara».

— Kooperativa förbundet har vidare ifrågasatt, huruvida icke lämpligen

från accisplikten borde undantagas till statliga och kommunala verk levererat

margarin.

Stadgandet i 7 § första stycket angående betalningssättet — insättning

å statsverkets giroräkning i riksbanken för statsverkets räkning och reversals

insändande till kontrollstyrelsen -— överensstämmer med vad som

stadgats rörande andra tillverkningsavgifter, vilkas erläggande kontrollstyrelsen

har att övervaka, nämligen brännvinstillverkningsavgift (förordning

den 11 juni 1926, 29 §), maltdryekstillverkningsavgift (förordning

den 1 juni 1923, 26 §) samt skatt å inom riket tillverkad bensin (förordning

den 3 maj 1929, 3 § 3 morn.). I andra stycket upptages, i överensstämmelse

med vad som gäller beträffande gummiringsskatten och silkeaccisen,

ett stadgande varigenom möjlighet skulle beredas tillverkare att

fullgöra likvid av accis även genom insändande av beloppet i check eller

postremissväxel. Härutinnan har kontrollstyrelsen hemställt, att

då detta sätt för betalning icke beträffande de övriga tillverkningsavgifterna

visat sig erforderligt, stadgandet måtte utgå; det erinras härvid

att inbetalning enligt paragrafens första stycke jämväl kunde verkställas

medelst anlitande av postgiro.1

Bestämmelsen i 9 § har motsvarighet i 10 § i silkeförordningen ävensom

9 § i förordningen den 2 juni 1931 (nr 138) om tillfällig skatt å bensin,

11 § i förordningen den 31 januari 1932 (nr 19) örn skatt å kaffe, som finnes

i riket den 1 februari 1932, samt punkt 4) i övergångsbestämmelserna

till förordningen den 29 april 1932 (nr 88) örn ändrad lydelse av 1 § förordningen

den 2 juni 1922 (nr 261) örn särskild skatt å automobilgummi
1

Se kungörelsen den 14 maj 1926 (nr 113) angående insättning av medel å statsverkets

giroräkning i riksbanken genom förmedling av postgirorörelsen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

ringar. I promemorian yttrades, att behovet av ett stadgande av denna

innebörd även i föreliggande författning framginge därav, att det i betydande

utsträckning lär förekomma, att avtal träffas, särskilt med statliga

och kommunala inrättningar, örn leverans av margarin under längre

tid, oftast sex månader, och att priset för sådana leveranser fastställts

till det vid anbudets avgivande gällande.

För utkastets 10 § rörande kontrollen å acciseus utgörande och de över

detta stadgande avgivna yttrandena har redan redogjorts. I samband härmed

står stadgandet i 12 § angående den ersättning till av kontrollstyrelsen

utsedd kontrollant, som skall utgå av influtna accismedel. Motsvarande

ersättning enligt silkeförordningeu bestämmes av Kungl. Maj:t, under det

att de arvoden, som på tillverkarnas bekostnad utgå till tillsyningsmän

enligt 1932 års förordning, bestämmas av länsstyrelserna. I utkastet föreslås,

att arvodena till kontrollanterna för margarinaccisens utgörande

bestämmas av Kungl. Majit, vilket närmast motiveras därmed, att komplicerade

fall kunde inträffa, där samma person betroddes med uppdrag

som tillsyningsman enligt 1932 års margarinförordning och som kontrollant

enligt margarinaccisförordningen. Kontrolistyreisen har erinrat,

att styrelsen för det fall att kontrollant skulle anlitas vid kontrollen över

bensinbeskattningen, ägde besluta örn ersättning till denne, och att motsvarande

befogenhet på sin tid varit lämnad styrelsen i fråga örn sockerbeskattningen;

då beskaffenheten av kontrollverksamheten även i fråga örn

margarinaccisen syntes betinga viss rörelsefrihet vid tillmätandet av

ersättningen till kontrollant, finge styrelsen hemställa, att bemyndigande

måtte lämnas styrelsen att bestämma sagda ersättning inom ramen

av ett anvisat belopp. I sådant syfte har kontrollstyrelsen föreslagit

den lydelse av 12 §, att kontrollant vid fullgörande av sitt uppdrag ägde

åtnjuta arvode och ersättning, som bestämmes av kontrollstyrelsen. I

detta sammanhang anmärker styrelsen, att därest tjänsteman inom styrelsen

erhölle uppdrag att såsom kontrollant deltaga i tillsynen över margarinaccisen,

särskild ersättning till denne givetvis icke borde utgå för

dylika göromål.

De nu ej särskilt omnämnda paragraferna i utkastet, d. v. s. 5, (1, 8, 11

samt 13—18 §§, ha med mindre jämkningar hämtats från silkeförordningen. I

I Kungl. Maj:ts proposition (nr 258) till detta års riksdag med förslag Departementstill

förordning angående mjölkavgift m. m. har framlagts förslag, som

syfta till att möjliggöra för mjölkproducenterna att erhålla en rimligare

betalning för mjölken, än vad som under senare tid kunnat erhållas. Förenämnda

syfte torde likväl endast kunna vinnas, örn avsättning kan beredas

för våra mejeriprodukter. Anledning föreligger emellertid att antaga, att

vid stigande smörpris den inhemska konsumtionen därav minskas. Det

överskott, som behöver vinna avsättning, blir följaktligen större än det

varit under de senaste månaderna. Så länge exporten av smör till åt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

minstone några av våra exportmarknader är helt fri, lärer större svårigheter

att avsätta överskottet dock icke uppstå. Men även i nu antytt fall

kan, örn exporten blir alltför stor, inträffa, att de uppoffringar i form av

mjölkavgifter, som mjölkproducenterna få ikläda sig för ändamålet, bliva

så stora, att själva huvudsyftet, mjölkprisets uppehållande, förfelas.

Ett stödjande av smörpriset innebär å andra sidan, att tillverkningen

av margarin erhåller fördelar, som icke utan vidare kunna

anses påkallade. I skydd av det högre smörpriset kan för margarin erhållas

priser, som icke stå i skäligt förhållande till produktionskostnaderna.

Det synes mig därför icke obilligt, att för det fall att exporten av

smör visar stark tendens till ökning, margarinindustrin genom en lämpligt

avvägd beskattning får bidraga till kostnaderna för smörprisets

stödjande.

Då det gäller frågan, under vilka förhållanden och i vilken utsträckning

margarinindustrin bör bidraga till nämnda kostnader, torde jag även

höra beröra det förslag örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl,

vilket jag senare i dag kommer att framlägga. Därest nämnda förslag

genomföres, torde de i följd därav inflytande medlen — vilka på grundval

av den nuvarande förbrukningen torde kunna uppskattas till omkring

3 miljoner kronor per år — böra tagas i anspråk till utjämning

av prisskillnaden mellan konsumtionsmjölk och produktmjölk. Beträffande

avvägningen mellan mjölkproducenter och margarinindustri av bidragen

till smörprisets stödjande, har jag efter samråd med chefen för

jordbruksdepartementet kommit till den uppfattningen, att mjölkproducenterna

lämpligen höra genom mjölkavgifter ställa medel till förfogande

för pristillägg å exportsmör, i den mån årliga exporten understiger 15,000

ton, medan medel för pristillägg för överskjutande exportkvantitet höra

anskaffas genom en accis å margarin. En dylik accis skulle följaktligen

behöva uttagas, örn en tydlig tendens till en sådan ökning av smörexporten

inträder, att skäl föreligger för antagandet, att exporten kommer för

år räknat att överstiga 15,000 ton. Vid en årlig smörexport av t. ex. 20,000

ton skulle för nu nämnt ändamål erfordras en margarinaccis av ungefär

10 öre per kilogram.

Skulle emellertid å samtliga våra exportmarknader för smör ske reglering

av smörtillförseln genom kontingenteringar eller dylikt, varigenom

det bleve omöjligt för oss att exportera hela smöröverskottet, blir mjölkregleringens

genomförande beroende av möjligheterna att vinna avsättning

av detta överskott inom landet. I dylikt fall torde annan utväg icke

finnas för mjölkprisets upprätthållande än en begränsning av konsumtionen

av margarin. Detta syfte torde endast kunna vinnas därigenom, att

smörpris och margarinpris bringas i sådan relation till varandra, att margarinkonsumtionen

icke ökas på smörkonsumtionens bekostnad. Även i

förevarande fall torde påläggandet av en accis å margarin vara det lämpligaste

sättet för att härvidlag ernå önskat resultat.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 264.

23

Följaktligen torde Kungl. Maj:t böra av riksdagen begära bemyndigande

att åsätta accis å margarin, örn och i den mån med hänsyn till vad här

anförts så skulle befinnas erforderligt. Bemyndigandet torde böra

innefattas i en förordning örn accis å margarin, där accisens uttagande göres

beroende av Kungl. Majits förordnande. I förordningen lärer emellertid

böra angivas ett maximum och lämpligen även ett minimum för

accisens belopp. Maximum torde kunna sättas till 50 öre och minimum till

10 öre per kilogram. Vidare synes förordningen böra givas begränsad giltighetstid,

lämpligen till den 1 juli 1934.

Beträffande förordningens närmare utformande kan jag i huvudsak ansluta

mig till det utkast, varöver ämbetsverken avgivit utlåtande. Bestämmelserna

rörande sättet för accisens inbetalande samt angående kontrollen

anser jag dock böra undergå smärre jämkningar på sätt kontrollstyrelsen

enligt vad förut omnämnts har föreslagit. Sålunda anser jag

i likhet med kontrollstyrelsen huvudvikten böra läggas å en genom försorg

av styrelsen såsom central kontrollmyndighet anordnad bokföringskontroll,

vilket icke utesluter att styrelsen kan finna erforderligt att i särskilda

fall utse lokal kontrollant för viss fabrik. Då detta sker, lärer det

vara fördelaktigt, örn såsom kontrollant kan anlitas samma person, som

enligt 1932 års margarinförordning utsetts till tillsyningsman för fabriken.

Med de bestämmelser rörande kontrollen, som sålunda förordas, torde det

också vara lämpligast att följa kontrollstyrelsens förslag att ersättningen

till de kontrollanter, som kunna komma att utses, bestämmes av kontrollstyrelsen;

såsom kontrollstyrelsen förutsatt torde dock detta böra ske inom

ramen av ett av Kungl. Majit anvisat belopp. De från annat håll framställda

erinringarna gentemot bestämmelserna rörande deklarationsplikten

har jag däremot icke ansett böra föranleda ändringar i utkastet. Från

nu angivna utgångspunkter har jag låtit inom departementet upprätta

ett nytt förslag till förordning örn accis å margarin, vilket utöver vad här

angivits innebär smärre jämkningar av huvudsakligen redaktionell natur

i förhållande till det nämnda utkastet.

Ehuru importen av margarin för närvarande är mycket ringa, kräver

ett införande av accis å margarintillverkningen inom landet såsom ett nödvändigt

komplement en höjning av tullen å margarin, vilken nu utgör 15

kronor per 100 kilogram. Kungl. Majit torde således böra begära bemyndigande

av riksdagen att vid förordnande örn uttagande av margarinaccis

vidtaga motsvarande höjning i nämnda tullsats.

I vissa av yttrandena har framhållits, att det med margarinaccisen avsedda

syftet knappast kunde uppnås, därest icke samtidigt åtskilliga ersättningsmedel

för margarin underkastades en motsvarande belastning

genom tullhöjningar eller annorledes. Såsom ock påpekats kan detta emellertid

knappast ske utan ytterligare utredning om konsekvenserna därav i

olika avseenden, framförallt med hänsyn till att samma varor, som kunna

användas som ersättningsmedel för smör oell margarin, i stor utsträck
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

ning också komma till användning som råvaror vid margarintillverkning

och i andra industrier. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att

berörda anmärkningar icke böra föranleda uppskov med det föreliggande

förslagets genomförande och att erfarenheten får utvisa, i vad mån de uttalade

farhågorna äro befogade och huruvida ytterligare åtgärder bliva

erforderliga.

Det torde icke kunna förnekas, att ifrågavarande accis kommer att medföra

vissa skadliga verkningar. I den mån den begärda fullmakten bringas

i tillämpning åstadkommes en viss belastning av margarinkonsumenterna,

vilka i stor utsträckning äro att söka bland de fattigaste folklagren.

Huruvida den vid varje tidpunkt utgående accisen leder till en lika stor

prisförhöjning kan visserligen icke på förhand avgöras. Men prisförhöjning

torde ändå vara ofrånkomlig. Endast den omständigheten att ett

verksamt stöd åt mjölkproduktionen knappast kan vinnas på annan väg,

har kunnat övervinna betänkligheterna mot att föreslå denna åtgärd.

Nu anförda omständigheter böra emellertid leda till att den föreslagna

margarinbeskattningen så anordnas, att minsta möjliga olägenhet för konsumenterna

föranledes därav. Fördenskull bör accisen tillgripas endast

örn så befinnes oundgängligen erforderligt, vilket möjliggöres därav, att

det lägges i Kungl. Maj:ts hand att avgöra, när och till vilket belopp dylik

accis skall uttagas. Än vidare bör accisen icke ingå bland statens inkomster

i egentlig mening, på det att ej därigenom dess avskaffande skulle

komma att försvåras. Intäkterna av accisen, utöver vad som enligt vad

förut sagts skulle komma att användas för stödjande av smörexporten,

torde i stället böra användas för något ändamål, som befrämjar de breda

konsumentlagrens intressen. Då det emellertid är ovisst, i vad mån medel

för dylikt ändamål kunna komma att bliva tillgängliga under kommande

budgetår, torde det kunna anstå till nästa års riksdag att träffa

avgörande örn medlens användning.

Vad slutligen angår redovisningen å riksstaten av de inflytande accismedlen

har riksräkenskapsverket föreslagit, att dessa medel jämte inkomsterna

från den skatt å oljekakor m. m., varom jag senare i dag kommer

att framlägga förslag, skola över ett å nionde huvudtiteln uppfört

anslag tillföras en av statskontoret förvaltad fond, från vilken utgifterna

för nyssberörda ändamål böra bestridas. Till denna anordning kan jag

giva min anslutning. Riksräkenskapsverket har i detta sammanhang framhållit,

att jämväl mjölkavgifterna böra redovisas över riksstaten och inordnas

i den här ifrågasatta specialbudgeten. Ehuru principiella skäl tala

för en dylik redovisning, synes en omläggning av mjölkavgifternas redovisning

ej böra nu genomföras. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet

finner jag mig emellertid böra uttala, att frågan örn den

budgetära behandlingen av inkomster och utgifter för mjölkregleringen

bör upptagas till övervägande i samband med förberedelserna för statsverkspropositionen

till 1934 års riksdag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

Förslag om avlåtande till riksdagen av framställning örn upptagande

under nionde huvudtiteln av anslag till avsättning till den förut nämnda

fonden kommer senare i dag att göras av chefen för jordbruksdepartementet.

Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka margarinaccisen skall

uttagas, är det tydligen vanskligt att för närvarande beräkna det belopp,

varmed inkomsttiteln för nästa budgetår bör upptagas å riksstaten. Efter

samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag föreslå, att inkomsttiteln

uppföres med 5 miljoner kronor.

Föredraganden uppläser härefter förutnämnda förslag till förordning

örn accis å margarin samt hemställer — under framhållande av att proposition

i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas utan

hinder av att den för propositioners avlåtande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda förslag;

dels besluta, att, därest förordnande örn uttagande

av margarinaccis av Kungl. Majit meddelas, Kungl.

, Majit skall äga att för tid, varunder sådan accis ut
går,

förordna örn motsvarande höjning av tullen å

margarin (ur tulltaxenummer 114; statistiskt nummer

274);

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptaga

en inkomsttitel med beteckning »accis å margarin,

bevillning» å 5 miljoner kronor.

Till denna av statsrådet övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 264.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

Bilaga..

Vid promemorian fogat utkast

till

förordning om accis å margarin.

Härigenom förordnas som följer:

1 *.

För margarin, som inom riket tillverkas för försäljning, skall, där

Kungl. Majit så förordnar, efter vad nedan sägs erläggas accis.

Med margarin förstås i denna förordning varje smörliknande vara av

vad ursprung, blandning eller sammansättning som helst, såvida däri ingår

fett, som ej är framställt ur mjölk.

2 i

Accisen utgår för varje helt kilogram av varans nettovikt med det belopp,

lägst----och högst----öre, som Kungl. Maj :t bestämmer.

3 %.

Den, som inom riket tillverkar eller ämnar tillverka margarin, skall

därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten

skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen

tager sin början.

4 $.

Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en månad

efter varje kalenderkvartals utgång till kontrollstyrelsen avlämna

en på tro och heder avgiven deklaration rörande den mängd margarin,

som under kalenderkvartalet av honom eller för hans räkning till köpare

levererats. I deklarationen skola särskilt för varje kalendervecka angivas

de sålunda levererade kvantiteterna med avdrag för vad som kan

hava från återförsäljare under samma tid återlevererats såsom till försäljning

oduglig vara.

Har tillverkare under kalenderkvartalet till utlandet utfört margarin

under enahanda tullkontroll, som i 12 § tullstadgan sägs, äger han att

därför göra motsvarande avdrag i deklarationen. För åtnjutande av dylik

rätt skall vid deklarationen fogas bevis från vederbörande tullmyndighet

angående den utförda varans vikt och dagen för utförseln.

5 $.

Tillverkares skyldighet att jämlikt 4 § avlämna deklaration upphör,

sedan skriftlig anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför ingivits

till kontrollstyrelsen. Dock skall deklaration avlämnas för det kalenderkvartal,

under vilket rörelsen upphört.

6 %.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration erlägga

den accis, som belöper å den i deklarationen upptagna kvantiteten margarin.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

7 $.

Accis, som avses i 6 §, skall inbetalas å statsverkets giroräkning i riksbanken

för statskontorets räkning. Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal

skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att tillverkaren på eget

ansvar med posten insänder accisbeloppet i check eller postremissväxel,

ställd till kontrollstyrelsen.

8 $.

Försummar någon att inbetala accis, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må accisen utmätas med det belopp, vartill

kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

9 %.

Visar uppgiftspliktig, att vara, som upptagits i deklaration, försålts

till ett pris som blivit före denna förordnings utfärdande avtalat, och är

den uppgiftspliktige icke på grund av särskilt förbehåll eller eljest berättigad

att hos köparen uttaga accis, som belöper å det försålda partiet,

äger Kungl. Majit bestämma, att accisen skall erläggas av köpare, eller,

där skäl därtill föreligger, medgiva befrielse från eller återbäring av

accisen.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom tre månader

efter denna förordnings ikraftträdande.

10 §.

Överinseendet å kontrollen, att accisen behörigen utgöres, handhaves

av kontrollstyrelsen.

Den lokala kontrollen utövas av en såvitt möjligt inom den ort, där

tillverkningen skall ske, bosatt kontrollant, som av kontrollstyrelsen utses,

då anmälan enligt 3 § ingivits eller anledning därtill eljest föreligger.

Till kontrollant bör, där så eljest prövas lämpligt, förordnas tillsyningsman,

som för ifrågavarande tillverkningsställe utsetts jämlikt stadgande

i 23 § förordningen den 30 juni 1932 (nr 355) angående kontroll å tillverkningen

av samt handeln med margarin, margarinost, fettemulsion och

konstister, m. m.

Det åligger sålunda förordnad kontrollant att under andra månaden

efter varje kalenderkvartals utgång genom granskning av tillverkares

bokföring eller annorledes kontrollera riktigheten av dennes under nästföregående

månad avlämnade deklaration, och skall rapport över granskningen

omedelbart tillställas kontrollstyrelsen. Tillverkares handelsböcker

ävensom erforderliga upplysningar skola i och för granskningen tillhandahållas

kontrollanten.

Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt

denna förordning inflyta till statsverket.

11 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må

ej verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller jämlikt 10 § utsedd kontrollant.

Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin

befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess

offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndigket eller tjänsteman,

åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

12 §.

Kontrollant, som i 10 § sägs, äger vid fullgörande av sitt uppdrag åtnjuta

särskilt arvode, som Kungl. Maj:t föreskriver. Har till kontrollant

förordnats i 10 § omförmäld tillsyningsman, bestämmer Kungl. Majit, i

vad mån denne i förekommande fall äger uppbära rese- och traktamentsersättning.

Till annan kontrollant utgår sådan ersättning enligt allmänna

resereglemente!.

13 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote

från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

14 §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så

att ban därigenom undgått att betala accis eller fått erlägga för låg accis,

bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har

den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den accis, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

15 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 3 § sägs, tillverkar

margarin, straffes med böter, ej under tio dagsböter, samt gälde accis

enligt den i 2 § angivna grund för det margarin, som av honom tillverkats.

16 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,

som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare

sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande, varom

han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad

ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse

som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

17 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid allmän

domstol.

Förseelse, som i 13, 14 eller 15 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 264.

Förseelse, varom i 16 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma

ej av målsägande till sådant åtal angives.

18 §.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 26''i.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1933:144 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1933/1934. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1933:334 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nied förslag till förordning om accis å margarin m. m. ävensom i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  3. BevJoU 1933:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning örn accis å margarin, m. m, ävensom, i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten