Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, m. m

1933-06-02 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:265, Med förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

1

Nr 265.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, m. m.; given

Stockholms slott den 2 juni 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om skatt å oljekakor

och vissa slag av fodermjöl,

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 265.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Förslag

till

förordning om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.

Härigenom förordnas som följer:

1$.

För följande varor, som till riket införas eller som inom riket tillverkas

för försäljning, nämligen a) oljekakor, b) mjöl, erhållet genom krossning

av oljekakor, och c) mjöl, framställt vid extraktion av råvara, som kan

användas för tillverkning av oljekakor, skall erläggas skatt efter vad nedan

sägs.

Har i vara, som i första stycket sägs, inblandats annat ämne, skall

skatten beräknas för varan i dess helhet.

2 §.

Skatten utgår med 2 öre för varje kilogram av varans nettovikt.

3 *.

Skatt för i 1 § angiven vara, som till riket införes, skall vid införseln

erläggas till tullverket.

I sådant fall skall vad i fråga örn tull finnes stadgat rörande betalningsanstånd,

ställande av säkerhet samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande

av betalning äga motsvarande tillämpning beträffande skatten.

Arn omständigheterna sådana, att tullfrihet vid införseln skulle hava åtnjutits,

även örn varan enligt tulltaxan varit tullbelagd, skall skatt icke

utgå. Skattskyldighet föreligger dock vid återinförsel av vara, för vilken

vid utförseln erhållits restitution av i denna förordning avsedd

skatt.

4 *.

Den, som ämnar inom riket tillverka vara som i 1 § sägs för försäljning,

skall därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten

skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande eller där den är avsedd att taga sin början inom

femton dagar från nämnda tidpunkt, fullgöras utan dröjsmål och i annat

fall senast femton dagar innan tillverkningen tager sin början.

5 $.

Det åligger tillverkare av vara som i 1 § sägs att, sedan anmälan blivit

ingiven, inom en månad efter varje kalenderkvartals utgång till kontroll
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

styrelsen avlämna en på tro och heder avgiven deklaration rörande den

mängd av sådan vara, som under kalenderkvartalet av honom eller för

hans räkning till köpare levererats. I deklarationen skola, särskilt för

varje dag, angivas de sålunda levererade kvantiteterna.

6 *.

Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör, sedan skriftlig

anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.

Dock skall deklaration avlämnas för det kalenderkvartal,

under vilket rörelsen upphört.

7 §.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration erlägga

den skatt, som belöper å den i deklarationen upptagna varukvantiteten.

8 §.

Skatt som i 7 § sägs skall inbetalas å statsverkets giroräkning i riksbanken

för statskontorets räkning. Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal

skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

9 §.

Försummar någon att inbetala skatt, som det enligt 7 § åligger honom

att erlägga, må skatten på framställning av kontrollstyrelsen utmätas

med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning

fastställer densamma.

10 $.

.Visar skattskyldig, att i 1 § angiven vara, som till riket införts eller

som upptagits i deklaration, försålts till ett pris, som blivit före denna

förordnings utfärdande avtalat, och är den skattskyldige icke på grund

av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att hos köparen uttaga skatt,

som belöper å det försålda partiet, äger Kungl. Majit bestämma, att

skatten skall erläggas av köpare, eller, där skäl därtill föreligger, utan

sådant åläggande för köpare medgiva säljaren befrielse från eller återbäring

av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom tre

månader efter denna förordnings ikraftträdande.

11

Restitution av skatt, som avses i denna förordning, må efter ansökan

åtnjutas för vara som i 1 § sägs, vilken utföres till utrikes ort eller svensk

frihamn, dock att där varan icke utföres i oförändrat skick restitution må

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

åtnjutas allenast i den omfattning och på de villkor, som Kungl. Maj:t

bestämmer.

Närmare föreskrifter angående ansökan örn restitution samt prövning

därav meddelas av Kungl. Maj:t.

12 §.

överinseendet å kontrollen, att skatt som i 7 § sägs behörigen utgöres,

handbaves av kontrollstyrelsen, som jämväl äger utse en eller flera

kontrollanter att, emot ersättning som bestämmes av kontrollstyrelsen,

biträda vid kontrollen. Närmare bestämmelser angående kontrollants

befogenheter och åligganden meddelas av kontrollstyrelsen.

Tillverkare skall tillhandahålla sina handelsböcker för kontrollant samt

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar,

ävensom de anvisningar, som kontrollant i enlighet med kontrollstyrelsens

särskilda anvisningar kan lämna.

Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt

denna förordning inflyta till statsverket.

13 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits,

må ej verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller jämlikt 12 § utsedd

kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och

för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke

vara för någon tillgänglig utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit

dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t

förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller

tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan

bearbetning.

14 §.

Den, som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa

vara, för vilken enligt 3 § skatt skall vid införseln erläggas, straffes

med dagsböter, och skall varan jämte emballage och kärl, vari den förvaras,

vara förverkad.

I fråga örn åtal för förseelse, som avses i första stycket, och beslag av

gods, som anses förbrutet, ävensom angående förfarandet med i beslag taget

gods samt påföljd vid förskingring av gods, som skolat dömas förverkat,

skola de bestämmelser, som gälla rörande olovlig införsel av tullpliktig

vara, äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote

från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 5

16 $.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så

att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg

skatt, bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men halden,

som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

17 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 4 § sägs, tillverkar

i 1 § omförmäld vara, straffes med böter, ej under tio dagsböter,

samt gälde skatt enligt den i 2 § angivna grund för den vara, som av

honom tillverkats.

18 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,

som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa

vare sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare

underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig

skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 13 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

19 §.

Förseelse, som i 15, 16 eller 17 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare

vid allmän domstol.

Förseelse, varom i 18 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma

ej av målsägande till sådant åtal angives.

20 §.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, ävensom försäljningssumman

för förverkat gods samt belopp, som utgivits i stället för sådant

gods, tillfalla kronan. Saknas tillgång till gäldandet av böter eller

vitén, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 265.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 juni 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Vid anmälan tidigare i dag av frågan örn accis å margarin förmälde

jag, att jag även ämnade framlägga förslag örn skatt å oljekakor och vissa

slag av fodermjöl. Jag ber nu få återkomma till denna fråga, beträffande

vilken inom departementet upprättats en promemoria med förslag i ämnet,

varöver infordrade utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen, lantbruksstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Till en början torde få erinras, att såväl år 1932 som innevarande år

motioner i riksdagen väckts rörande olika slag av avgifter på kraftfoder.

I likalydande motioner nr 175 i första kammaren av herr Fritiof Gustafson

och nr 340 i andra kammaren av herr Aronson m. fl. hemställdes sålunda

vid 1932 års riksdag, att denna ville besluta en accis av 25 öre per

100 kilogram — med bemyndigande för Kungl. Maj:t att höja heloppet till

2 kronor — för importerade fodermedel och den inhemska tillverkningen

av kraftfoder att disponeras för »ordnandet av de animaliska produkternas

avsättning». I två andra motioner av sinsemellan samma innehåll

föreslogo herr Petrus Nilsson m. fl. i första kammaren (nr 176) och herr

Olsson i Kullenbergstorp m. fl. i andra kammaren (nr 242) utförselbevis på

smör samt importavgifter på fodermedel och oljeväxter till bestridande av

kostnaderna härför. Motionerna hänvisades till det sammansatta bevillnings-

och jordbruksutskott, som behandlade propositionen örn stödåtgärder

för mjölk- och smörproduktionen. Utskottet, som i huvudsak tillstyrkte

denna proposition, fann sig icke kunna tillika förorda de i motionerna

åsyftade åtgärderna. Emellertid uttalade utskottet önskvärdheten av att

Kungl. Majit måtte ägna de där berörda spörsmålen den uppmärksamhet,

vartill förhållandena kunde föranleda, och tillfogade utskottet, att

det i ett av våra grannländer på många håll ansetts, att en accis på fodermedel

vore smidigare som regulator av produktionen än där tilläm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 7

pade system med mjölkavgifter. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets

förslag.

Vid 1983 års riksdag har herr Aronson m. fl. i en motion nr 341 i

andra kammaren förnyat sina år 1932 framställda förslag örn accis på

inom landet tillverkade och hit importerade fodermedel. Sistnämnda

förslag innefattas även i likalydande motioner nr 31 i första kammaren

av herr von Heland m. fl. och nr 71 i andra kammaren av herr Olsson i

Golvasta m. fl., vilka motioner utmynna i en hemställan örn beslut rörande

en avgift av 2 kronor per 100 kilogram för importerade fodermedel

och en däremot svarande avgift för importerade oljeväxter. I samtliga

motionerna avses, att de genom de ifrågasatta avgifterna influtna

medlen skola användas för mjölkproduktionens stödjande.

Över de vid årets riksdag väckta motionerna ha utlåtanden till bevillningsutskottet

avgivits av lantbruksstyrelsen samt, efter hörande av

svenska mejeriernas riksförening, av statens mjölknämnd.

I den till ämbetsverken remitterade promemorian anfördes:

Den svenska konsumtionen av oljekakor och hithörande slag av fodermjöl

tillgodosåges till väsentlig del av importerade varor. Emellertid förekomme

även en relativt avsevärd inhemsk tillverkning, medan exporten

vore av jämförelsevis underordnad betydelse. Närmare uppgifter i dessa

hänseenden framginge av nedanstående tablå, som redovisade industristatistikens

siffror angående produktionen av »oljekakor och -mjöl» (nr

797_802 i varuförteckningen) samt handelsstatistikens, uppgifter rörande

»oljekakor», »mjöl av oljekakor» och »sojamjöl» (statistiska nr 359 365

och 369—370).

Införsel Utförsel Förbrukning

ton ton ton

158,464 11,507 246,106

196,952 11,696 298,170

183,093 10,029 285,508

179,034 14,610 241,106

234,263 11,094 278,919

153,861 18,317 174,479!

År

Tillverkning

ton

1927.....................

................... 99,149

1928 ...................

................... 112,914

1929....................

................... 112,444

1930....................

.................. 76,682

1931....................

................... 55,750

1932....................

................ 38,935!

I genomsnitt för sagda år hade sålunda importen utgjort 70 procent

av den totala förbrukningen inom landet. Denna import hade år 1931

fördelat sig på följande sätt mellan de viktigaste varuslagen:

Jordnötskakor

Sojamjöl

Bomu llsf rökakor

Solrosfrökakor...............

Raps- och rovfrökakor

Andra oljekakor

Ton

Procent

.............. 86,208

37

.............. 54,852

23

.............. 28,194

12

.............. 21,032

9

.............. 13,892

6

.............. 30,085

13

Summa 234,263

100

1 Preliminär uppgift.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Medan exporten huvudsakligen ginge till Danmark, berörde importen ett

stort antai lander Följande siffror, som avsåge år 1931, visade, att även

bland de stater, från vilka vår införsel av hithörande varor härrörde,

Dannia!k komme på främsta platsen med 28 procent av totalimporten. Den

viktigaste danska exportvaran vore sojamjöl. Därnäst komme Frankrike

{26 procent) vars hela utförsel utgjordes av jordnötskakor. Även exporten

fran Tyskland (13 procent), som intoge tredje platsen i tablån, omfattade

till väsentlig del jordnötskakor. Från Ryssland (8 procent) komme

solrosfrökakor, från Argentina (7 procent) rapskakor, från U. S. A (6 procent)

kokoskakor, från Egypten (3 procent) bomullsfrökakor.

Import (1931) från: Ton Import (1931) från: Ton

Danmark ................................ 65,346 U. S. A......... 44 g84

Frankrike ................................ 53,912 Storbritannien........ 8714

Tyskland ................................ 29,454 Egypten ......................... silo

Ryssland ................................ 19,635 Italien .................................... 5 586

Argentina ................................ 16,421 övriga länder........................ 12* 101

Summa 234,263

Tillverkningen av oljekakor och motsvarande slag av mjöl bedreves i

Sverige vid 8 fabriker, ägda av 7 företag. Samtliga dessa fabriker utom

en ii amställde även andra oljeprodukter. Produktionens omfattning belystes

av de i tablån angående förbrukningen angivna siffrorna. Den

starka nedgången de sista åren sammanhängde med att en fabrik, som tillverkade

huvudsakligen sojamjöl, väsentligen inskränkt rörelsen. Förut

hade detta företags produktion dominerat hela tillverkningsgrenen, varav

60—70 procent kommit på framställningen av sojamjöl. Numera vöre tillverkningen

av linfrökakor och linfrökaksmjöl den viktigaste, täckande

mer än hälften av hela produktionen. Industristatistiken för år 1931 redovisade

de olika tillverkningarna på följande sätt:

Jordnötsmjöl............................ 3,203 Palmkärnmjöl ........................ 140

Kokosmjöl................................ 2,055 Rapskakor............................... 180

Linfrökakor och -mjöl ........ 30,227 Sojamjöl.................................... 19,944

Priserna på oljekakor och mjöl varierade mellan 9 och nära 15 kronor

per 100 kilogram.. Följande siffror, som redovisade de offentliga noteringarna

den 11 maj 1933, banfritt Stockholm vid försäljning direkt till förbrukaren,

. gåve detaljerade prisuppgifter, samtidigt som de beredde en

föreställning örn de hithörande varuslag, som försåldes på den svenska

marknaden.

Jordnötskakor, nitisk, okrossade, ...............

» , » , krossade, b/n........

» , coromandel, okrossade.......

» , » , krossade, b/n.

» , La Plata, okrossade...........

Jordnötsmjöl, b/n..........................................

Bomullsfrökakor, 50 %, okrossade...............

» , » , krossade, b/n........

» , 43 %, okrossade...............

» ,28 %, okrossade................

Kronor per

100 kg

14.—

14.75

13.50

14.25

12.25

13.—

11.75

10.25

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

9

Kronor per

» , utländskt, b/n.............

Palmkärnkakor, okrossade ........

Kokoskakor, svenska, okrossade

» , » , krossade, b/n.

Linfrökakor, okrossade........................

Linkakmjöl, b/n.................................

Solroskakor, okrossade.......................

Eapskakor, La Plata, okrossade

» , krossade, b/n.

Sojamjöl, svenskt, b/n.....

100 kg

9.—

9.75

13.50

14.—

12.25

13.—

12.75

12.75

» , Manilla, okrossade

13.25

12.7 5

I syfte att den mjölkproduktion, som byggde på importerat kraftfoder

eller på kraftfoder, som inom landet framställdes av utländsk råvara —

yttrades vidare i promemorian — skulle mera verksamt bidraga till mjölkregleringens

genomförande än mjölkproduktionen i övrigt, syntes skatt

böra åsättas oljekakor och därmed jämförliga fodermedel med förslagsvis

2 öre per kilogram. I den mån användningen av dylika fodermedel genom

denna skattebelastning nedbringades, komme tydligen ökad avsättning att

beredas för inhemskt foder.

Beträffande en sådan beskattnings anordnande anfördes därefter:

Det beskattningsproblem, som här förelåge, finge sin karaktär därav,

att en väsentlig del av de varor, för vilka en särskild avgift ifrågasattes,

hit importerades.

Där den inhemska förbrukningen i huvudsak tillgodosåges av inom landet

tillverkade produkter och importen sålunda vore helt obetydlig, folie

tyngdpunkten för beskattningen på den hemmaproducerade varan och

kunde frågan lämpligen ordnas genom en accis, som drabbade denna, medan

importvaran belädes med en tull till motsvarande belopp. Den avsedda

inkomsten härrörde i dylikt fall från accisen, under det att den samtidigt

åsätta tullen inflöte bland övriga tullmedel och närmast tjänade syftet att

förebygga ett gynnande av den importerade produkten på den i Sverige

tillverkades bekostnad. Ett system av denna art hade valts i det förslag till

accis på margarin, som tidigare utarbetats inom finansdepartementet.

Gällde beskattningen däremot, såsom i nu förevarande fall, en grupp

varor, där huvudvikten läge på de införda produkterna och det icke vore

fråga örn att stödja den inhemska tillverkningen med en skyddstull, borde

skatten på importvaran näppeligen utgå såsom tull utan erhålla en form,

som läte dess karaktär av särskild avgift klarare framträda. Denna avgift

kunde lämpligen betecknas med benämningen skatt och utgå med

samma belopp för de införda som de hemmaproducerade varorna. En motsvarande

anordning hade tidigare träffats bland annat i fråga örn beskattningen

av automobilgummiringar (förordning den 2 juni 1922, nr 261), varjämte

kunde hänvisas till förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild

skatt å bensin och motorsprit.

Det hade ifrågasatts, att i stället för skatt på den inom landet tillverkade

varan upptaga viss avgift på de importerade råvarorna för denna

produktion. Visserligen skulle beskattningsapparaten härigenom väsentligt

förenklas, men då det råmaterial, örn vilket här vore fråga, så gott

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

som undantagslöst användes för samtidig framställning av andra oljeprodukter

än foderkakor och fodermjöl, skulle en dylik avgift komma att

drabba även ett stort antal varor, vilkas beskattning i detta sammanhang

ingalunda åsyftats. Tanken på att lösa den föreliggande frågan enligt

denna linje syntes därför böra övergivas.

Förebilden för den ifrågasatta beskattningen bade, såsom nyss nämnts,

sökts närmast i gummiringsskatten, sådan denna ordnats enligt 1922 års

förordning i ämnet. Enligt denna utginge en särskild skatt med samma

belopp för ringar som infördes och för dem som här tillverkades. Importskatten

erlades till tullverket samtidigt med tullen. Tillverkningsskatten

betalades till länsstyrelsen på grundval av en dit av tillverkaren avgiven

deklaration rörande ringar, som under ett kalenderkvartal av honom till

annan levererats. Kontrollen rörande deklarationerna utövades av tillsyningsman,

utsedda av länsstyrelserna.

Den bär angivna beskattningsmetoden syntes utan större svårigheter

kunna i huvudsak tillämpas även för importörer och tillverkare av oljekakor

och fodermjöl. Till kontrollmyndighet torde kontrollstyrelsen lämpligen

böra utses i likhet med vad som föreslagits för den ifrågasatta margarinaccisen.

I vad rörde skatt å tillverkningen inom riket bade även förordningen

den 31 januari 1932 (nr 17) örn accis å silke i vissa avseenden tjänat som

förebild.

I de nu angivna mera principiella frågorna lia generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen icke gjort några uttalanden.

Riksräkenskapsverket har i detta ärende och frågan örn accis

å margarin avgivit ett gemensamt utlåtande, vilket återgivits vid anmälan

av sistnämnda fråga.1

Lantbruksstyrelsen bar, med hänvisning till förutnämnda utlåtande

till bevillningsutskottet vid årets riksdag, förordat ett genomförande

av det framlagda förslaget.

Kommerskollegium bar erinrat, att kollegium tidigare avgivit

yttranden i anledning av framställda förslag örn beskattning av fodermedel

och därvid framfört betänkligheter. Härefter anföres:

Då nu framlagts ett fullt utarbetat författningsförslag i en begränsad

del, ansåge sig kollegium med hänsyn till jordbrukets och särskilt mjölkproduktionens

nuvarande betryckta läge ej böra i princip motsätta sig åtgärders

vidtagande. I och för sig syntes det ej kunna anses orimligt att

beskatta den ifrågavarande importen av kraftfoder, som syntes ba varit

en bidragande orsak till den överproduktion av mjölk, som för närvarande

funnes. En av den föreslagna skatten möjligen föranledd övergång till

inhemska kraftfoder kunde givetvis medföra någon förbättring av handelsbalansen.

Därest den föreslagna skatten skulle medföra en minskad konsumtion

av ifrågavarande kraftfodermedel, syntes ej kunna undgås, att en inskränkning

av den nuvarande inhemska produktionen måste vidtagas,

som närmast komme att kännbart beröra det största av de inhemska —

i huvudsak på två bänder samlade — produktionsföretagen, vilket företag

dessutom hårt drabbades vid genomförande av den planerade margarinaccisen.

Kollegium ville med anledning därav hänvisa till sitt den 29

1 Se prop- nr 264 sid. 13-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

maj 1933 avgivna utlåtande över förslag till margarinaccis, vari kollegium

ifrågasatt, att nämnda accis skulle helt eller delvis ersättas medelst

tull på de vid margarintillverkningen använda, importerade fettämnena.

Genom införande av en dylik tull skulle viss kompensation jämväl kunna

beredas de ifrågavarande inhemska tillverkarna av kraftfoder (oljekakor).

Kollegium ville vidare framhålla, att till kollegium inkommit en skrivelse

från Svenska oljeslageriaktiebolaget, som torde företräda fem samarbetande

fabriker i landet (Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag)

för framställning av linfrökakor oell mjöl därav, i vilken skrivelse frainliölles,

att nämnda produkter ej närmast användes såsom mjölkbefrämjande

fodermedel samt att det därför framstode såsom oegentligt, att fodermedlen

i fråga beskattades för att stödja mjölkregleringen. För kollegium

hade uppgivits, att någon större svårighet ej skulle föreligga att,

bland annat genom deras lukt och utseende, skilja nämnda produkter

från övriga till beskattning föreslagna kraftfodermedel.

1 vad mån den föreslagna beskattningen kunde komma att öka importen

av andra fodermedel, exempelvis kli, syntes ej kunna på förhand och utan

utredning avgöras.

I fråga örn användningen av de medel, som beräknades inflyta genom

den föreslagna skatten, hade icke gjorts något uttalande i det remitterade

förslaget. Kollegium ansåge sig emellertid icke böra underlåta att rikta en

gensaga mot deras användning direkt till mjölkproduktionens stödjande

i enlighet med de motionsvis framförda förslagen i denna del.

Slutligen erinrades, att nu gällande handelstraktater icke lade hinder

i vägen för förslagets genomförande.

Vid promemorian fanns fogat ett utkast till förordning örn skatt å oljekakor

to. to., vilket torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet. I

vad rör skatten å den inhemska tillverkningen innehåller utkastet

huvudsakligen enahanda bestämmelser som det förut omnämnda utkastet

till förordning örn accis å margarin. Huvudstadgandet rörande skatt å

importerad vara återfinnes i 3 § och överensstämmer med vad som

stadgats i 2 § i gummiringsförordningen samt 2 § i bensinskatteförordningen,

dock med en jämkning som betingas därav, att de här ifrågavarande

varorna i motsats till gummiringar och bensin äro tullfria.

Beträffande stadgandet i 1 § med angivande av den vara, som skulle

omfattas av skatten, anfördes i promemorian:

Avsikten vore, att skatten skulle avse alla slag av till riket införda eller

här tillverkade oljekakor, ävensom det mjöl, som generellt benämndes »mjöl

av oljekakor». Någon tvekan örn vad som förstodes med oljekakor syntes

knappast föreligga. Däremot vore förhållandet mera invecklat med det

»mjöl», varom här vore fråga. Detta erhölles nämligen icke enbart genom

krossning av de färdiga kakorna utan framställdes även såsom en direkt

produkt vid extraktionen av de oljehaltiga råvaror (fröer, nötter, bönor),

som eljest användes för tillverkning av oljekakor. Vid flertalet svenska

oljekaksfabriker producerades endast linfrökakor och genom krossning av

dessa erhållet mjöl. Men i ett par fall förekomme tillverkning även av

andra slag av kakor samt av mjöl, framställt genom det nyssnämnda

extraktionsför farandet.

Paragrafen måste formuleras under hänsynstagande till nu anförda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 265.

förhållanden. Härvid hade förutsatts, att beteckningen »oljekakor» vore

så klar och till sin omfattning oomtvistlig, att en uppräkning av olika slag

av kakor icke erfordrades. En dylik uppräkning borde eljest omsluta samtliga

slag av i Sverige saluförda oljekakor, nämligen bomullsfrökakor, kokoskakor,

jordnötskakor, linfrökakor, palmkärnkakor, rapskakor, rovfrökakor,

sojabönkakor och solroskakor. Ett uppräknande innebure emellertid

alltid den risken, att en vara, som ej funnes upptagen i förteckningen,

kunde bli föremål för import eller tillverkning. Den föreslagna formuleringen

syntes därför vara att föredraga.

Generaltullstyrelsen har rörande utkastets 1 § anfört:

Den i 1 § b) angivna varan benämndes i gällande statistiska varuförteckning,

i vilken varan vore upptagen under nummer 369, »mjöl av oljekakor,

även med inblandning av animaliska ämnen». Styrelsen ifrågasatte, huruvida

icke varan borde i den föreslagna förordningen angivas på sistnämnda

sätt eller möjligen såsom »mjöl av oljekakor, även med inblandning

av andra ämnen».

Vissa av de produkter, som erhölles vid extraktion av olja ur frö, nötter

eller bönor, vore av sådan grovlek att produktionen knappast kunde benämnas

»mjöl». Den återstod, som erhölles vid utvinning av olja ur sojabönor,

benämndes omväxlande sojamjöl och sojaskrå. Då emellertid missförstånd

beträffande den vara, som här avsåges, knappast syntes behöva

uppstå, ansåge styrelsen sig icke behöva föreslå, att varan beskreves på

ett mera utförligt sätt. Dock syntes även mjöl, i vilket inblandats andra

ämnen, böra inbegripas.

Förslaget till förordning om accis å margarin innehåller i 4 § andra

stycket, i anslutning till förordningen örn accis å silke, en bestämmelse örn

rätt för tillverkare att i deklaration göra avdrag för till utlandet utfört

margarin. Då skatten å oljekakor skulle avse även importerad vara, upptogs

i förevarande utkast (11 §) i stället — i överensstämmelse med vad

som stadgas i 9 § i förordningen örn särskild skatt å automobilgummiringar

— ett stadgande örn rätt till restitution av skatt för exporterad

vara. Härutinnan har generaltullstyrelsen anfört:

Av 11 § framginge ej huruvida restitution tänkts kunna ifrågakomma,

därest varan icke utfördes i oförändrat skick utan, vad beträffade oljekakor,

efter införseln krossats, och, vad beträffade mjöl som framställts genom det

ifrågavarande extraktionsförfarandet, tillsatts med andra ämnen, efter det

skatten erlagts. För motsvarande fall hade beträffande sockerskatt funnits

bestämmelser i den numera upphävda förordningen den 15 maj 1925

(nr 117) angående restitution av sockerskatt eller befrielse från sådan

skatt för socker, som använts vid tillverkning av exportvaror. Därest

restitution ansåges böra medgivas för vara av i 1 § angivet slag, som icke

utfördes i oförändrat skick, syntes ganska invecklade bestämmelser för

sådant fall bliva erforderliga. Under nu nämnd förutsättning ville styrelsen

föreslå att, på motsvarande sätt som skett i 6 § av förordningen den

3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit, bestämmelse

meddelades örn att restitution, som här avsåges, finge åtnjutas allenast i

den omfattning och på de villkor, som Konungen bestämde.

De straff- och processrättsliga bestämmelserna i utkastets 15 § angående

den, som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 13

skattepliktig vara, betingas därav, att lagen om straff för olovlig varuinförsel

endast avser tullpliktig vara. Generaltullstyrelsen har

härvidlag erinrat, att i paragrafen saknades hänvisning till det i 8 § i

nämnda lag förekommande stadgandet beträffande skyldighet att gälda

värdet av vara, som skolat dömas förbruten men förskingrats. Därest dylik

ersättningsskyldighet ansåges böra stadgas, syntes också i utkastets 21 §

böra intagas föreskrift örn förfarandet med ersättningsbelopp, som utgåves

i stället för förverkad vara.

Kontrollstyrelsen har beträffande de särskilda bestämmelserna i

utkastet hänvisat till vad styrelsen anfört i sitt utlåtande över förslaget

till förordning örn accis å margarin.

Hedan i mitt yttrande i frågan örn accis å margarin har jag omnämnt,

att jag hade för avsikt att förorda även införandet av en skatt å oljekakor

och förevarande slag av fodermjöl. Mitt skäl för denna ståndpunkt

är närmast, att jag finner det rimligt att den mjölkproduktion, som bygger

på importerat kraftfoder eller på ett av utländsk råvara framställt kraftfoder,

mera verksamt bidrager till mjölkregleringens genomförande än

mjölkproduktionen i övrigt. Enligt min mening böra de inflytande medlen

komma till användning för den del av mjölkregleringen, som åsyftar

en prisutjämning mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken. Beträffande

dessa förhållanden får jag hänvisa till chefens för jordbruksdepartementet

yttrande den 12 maj 1933 vid anmälan av förslaget till förordning

angående mjölkavgift m. m. Till nu angivna skäl för beskattningen

kommer, att i den mån skatten föranleder minskad användning av

ifrågavarande fodermedel, ökad användning beredes för inhemskt foder.

Beträffande beskattningens närmare utformande kan jag i huvudsak

ansluta mig till det förslag, varöver ämbetsverken avgivit utlåtanden. Med

iakttagande av de erinringar, som av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen

framställts, har jag låtit inom departementet upprätta ett nytt

förslag till förordning i ämnet, vilken jag anser lämpligen böra erhålla

rubriken förordning om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.

Vad angår redovisningen å riksstaten av de inflytande skattemedlen

tillåter jag mig hänvisa till vad jag härom anfört vid anmälan av förslaget

örn accis å margarin. Inkomsttiteln torde lämpligen för nästa

budgetår böra upptagas å riksstaten med ett belopp av 3 miljoner kronor.

Föredraganden uppläser härefter förutnämnda förslag till förordning

örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl samt hemställer — under

framhållande aVatt proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen

lärer kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlåtande

till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända — att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

dels antaga nämnda förslag;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptaga

en inkomsttitel med beteckning »skatt å oljekakor och

vissa slag av fodermjöl, bevillning» å 3 miljoner

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Maj:t Konungen, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

15

Bilaga.

Vid promemorian fogat utkast

till

förordning om skatt å oljekakor m. m.

Härigenom för ordnas som följer:

1 i

För följande slag av kreatursfoder, som till riket införas eller som inom

riket tillverkas för försäljning, nämligen a) oljekakor, b) mjöl, erhållet

genom krossning av oljekakor, och c) mjöl, framställt vid extraktion av

råvara, som kan användas för tillverkning av oljekakor, skall erläggas

skatt efter vad nedan sägs.

2 §.

Skatten utgår med 2 öre för varje kilogram av varans nettovikt.

3 §.

Skatt för i 1 § angiven vara, som till riket införes, skall vid införseln erläggas

till tullverket.

Örn betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller rörande i första stycket omförmäld skatt

vad örn tull finnes stadgat.

Föreligger sådant fall, att tullfrihet vid införseln skulle hava åtnjutits,

även örn varan enligt tulltaxan varit tullbelagd, skall skatt icke utgå.

Skattskyldighet föreligger dock vid återinförsel av vara, för vilken vid utförseln

erhållits restitution av i denna förordning avsedd skatt.

4 §.

Den, som inom riket tillverkar eller ämnar tillverka vara, som i 1 § sägs,

skall därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten

skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen

tager sin början.

5 §.

Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en månad

efter varje kalenderkvartals utgång till kontrollstyrelsen avlämna en på

tro och heder avgiven deklaration rörande de mängder av i 1 § angivna

varuslag, som var för sig eller i av tillverkaren verkställd blandning under

kalender k var talet av honom eller för hans räkning till köpare levererats.

I deklarationen skola, särskilt för varje dag, angivas de sålunda levererade

kvantiteterna.

6 §.

Tillverkares skyldighet att jämlikt 5 § avlämna deklaration upphör, sedan

skriftlig anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför ingivits

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

till kontrollstyrelsen. Dock skall deklaration avlämnas för det kalenderkvartal,

under vilket rörelsen upphört.

7 §.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration erlägga den

skatt, som belöper å den i deklarationen upptagna varukvantiteten.

8 §.

Skatt, som avses i 7 §, skall inbetalas å statsverkets giroräkning i riksbanken

för statskontorets räkning. Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal

skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att tillverkaren på eget

ansvar med posten insänder skattebeloppet i check eller postremissväxel,

ställd till kontrollstyrelsen.

9 §.

Försummar någon att inbetala skatt, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må skatten utmätas med det belopp, vartill

kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

10 §.

Visar skattskyldig, att i 1 § angiven vara, som till riket införts eller

som upptagits i deklaration, försålts till ett pris, som blivit före denna

förordnings utfärdande avtalat, och är den skattskyldige icke på grund

av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att hos köparen uttaga skatt,

som belöper å det försålda partiet, äger Kungl. Majit bestämma, att skatten

skall erläggas av köpare, eller, där skäl därtill föreligger, medgiva

befrielse från eller återbäring av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom tre

månader efter denna förordnings ikraftträdande.

11 §.

Restitution av skatt, som avses i denna förordning, må efter ansökan

åtnjutas för vara av i 1 § angivet slag, som utföres till utrikes ort eller

svensk frihamn.

Ansökan örn restitution skall ingivas till kontrollstyrelsen sist inom

en månad efter det utförseln skett, och skall vid ansökan vara fogat bevis

från vederbörande tullmyndighet, angivande den utförda varans vikt

och dagen för utförseln samt att varan utförts under behörig tullkontroll.

12 §.

Överinseendet å kontrollen, att skatt av tillverkare enligt denna förordning

behörigen utgöres, handhaves av kontrollstyrelsen. Den lokala

kontrollen utövas av en såvitt möjligt inom den ort, där tillverkningen

skall ske, bosatt kontrollant, som av kontrollstyrelsen utses, då anmälan

enligt 4 § ingivits eller anledning därtill eljest föreligger. Det åligger sålunda

utsedd kontrollant att under andra månaden efter varje kalenderkvartals

utgång genom granskning av tillverkares bokföring eller annorledes

kontrollera riktigheten av dennes under nästföregående månad avlämnade

deklaration, och skall rapport över granskningen omedelbart tillställas

kontrollstyrelsen. Tillverkares handelsböcker ävensom erforder
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 17

liga upplysningar skola i och för granskningen tillhandahållas kontrollanten.

Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt

denna förordning inflyta till statsverket.

13 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits,

må ej verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller jämlikt 12 § utsedd

kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för

sin befattning höra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara

för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit

dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar,

för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller

tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

14 §.

Kontrollant, som i 12 § sägs, äger vid fullgörande av sitt uppdrag;

åtnjuta i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning enligt

allmänna resereglemente! samt särskilt arvode, som Kungl. Majit

bestämmer.

15 §.

Den, som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa

vara, för vilken enligt 3 § skatt skall vid införseln erläggas, straffes med

dagsböter, och skall varan jämte emballage och kärl, vari den förvaras,

vara förverkad.

I fråga örn åtal för förseelse, som avses i första stycket, och beslag av

gods, som anses förbrutet, ävensom förfarandet med i beslag taget gods,

skola de bestämmelser, som gälla rörande olovlig införsel av tullpliktig

vara, äga motsvarande tillämpning.

16 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote

från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

17

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så

att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt,

bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet

undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har

den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov

vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom

den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas

utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

18 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 4 § sägs, tillverkar

i 1 § omförmäld vara, straffes med böter, ej under tio dagsböter,

samt gähle skatt enligt den i 2 § angivna grund för den vara, som av

honom tillverkats.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 samt. Nr 265.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 265.

19 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,

som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa

vare sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare

underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig

skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 moni. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning

av deklarationer, som i 13 § sägs, erhållit del av deklaration, må

ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse

härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

20 $.

Förseelse, som i 16, 17 eller 18 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare

vid allmän domstol.

Förseelse, varom i 19 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma

ej av målsägande till sådant åtal angives.

21 §.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, ävensom försäljningssumman

för förverkat gods tillfalla kronan. Saknas tillgång

till gäldandet av böter eller vitén, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

831593. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1933:144 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1933/1934. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1933:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko s. 15 i texten
  3. BevJoU 1933:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl m. m. ävensom i ämnet väckta s. 1 i texten