Med förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, m. m
1933-06-02 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:265, Med förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
1
Nr 265.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl, m. m.; given
Stockholms slott den 2 juni 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om skatt å oljekakor
och vissa slag av fodermjöl,
dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1933.
1 sami.
Nr 265.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Förslag
till
förordning om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.
Härigenom förordnas som följer:
1$.
För följande varor, som till riket införas eller som inom riket tillverkas
för försäljning, nämligen a) oljekakor, b) mjöl, erhållet genom krossning
av oljekakor, och c) mjöl, framställt vid extraktion av råvara, som kan
användas för tillverkning av oljekakor, skall erläggas skatt efter vad nedan
sägs.
Har i vara, som i första stycket sägs, inblandats annat ämne, skall
skatten beräknas för varan i dess helhet.
2 §.
Skatten utgår med 2 öre för varje kilogram av varans nettovikt.
3 *.
Skatt för i 1 § angiven vara, som till riket införes, skall vid införseln
erläggas till tullverket.
I sådant fall skall vad i fråga örn tull finnes stadgat rörande betalningsanstånd,
ställande av säkerhet samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande
av betalning äga motsvarande tillämpning beträffande skatten.
Arn omständigheterna sådana, att tullfrihet vid införseln skulle hava åtnjutits,
även örn varan enligt tulltaxan varit tullbelagd, skall skatt icke
utgå. Skattskyldighet föreligger dock vid återinförsel av vara, för vilken
vid utförseln erhållits restitution av i denna förordning avsedd
skatt.
4 *.
Den, som ämnar inom riket tillverka vara som i 1 § sägs för försäljning,
skall därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten
skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings
ikraftträdande eller där den är avsedd att taga sin början inom
femton dagar från nämnda tidpunkt, fullgöras utan dröjsmål och i annat
fall senast femton dagar innan tillverkningen tager sin början.
5 $.
Det åligger tillverkare av vara som i 1 § sägs att, sedan anmälan blivit
ingiven, inom en månad efter varje kalenderkvartals utgång till kontroll
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
styrelsen avlämna en på tro och heder avgiven deklaration rörande den
mängd av sådan vara, som under kalenderkvartalet av honom eller för
hans räkning till köpare levererats. I deklarationen skola, särskilt för
varje dag, angivas de sålunda levererade kvantiteterna.
6 *.
Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör, sedan skriftlig
anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.
Dock skall deklaration avlämnas för det kalenderkvartal,
under vilket rörelsen upphört.
7 §.
Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration erlägga
den skatt, som belöper å den i deklarationen upptagna varukvantiteten.
8 §.
Skatt som i 7 § sägs skall inbetalas å statsverkets giroräkning i riksbanken
för statskontorets räkning. Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal
skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.
9 §.
Försummar någon att inbetala skatt, som det enligt 7 § åligger honom
att erlägga, må skatten på framställning av kontrollstyrelsen utmätas
med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning
fastställer densamma.
10 $.
.Visar skattskyldig, att i 1 § angiven vara, som till riket införts eller
som upptagits i deklaration, försålts till ett pris, som blivit före denna
förordnings utfärdande avtalat, och är den skattskyldige icke på grund
av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att hos köparen uttaga skatt,
som belöper å det försålda partiet, äger Kungl. Majit bestämma, att
skatten skall erläggas av köpare, eller, där skäl därtill föreligger, utan
sådant åläggande för köpare medgiva säljaren befrielse från eller återbäring
av skatten.
Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom tre
månader efter denna förordnings ikraftträdande.
11
Restitution av skatt, som avses i denna förordning, må efter ansökan
åtnjutas för vara som i 1 § sägs, vilken utföres till utrikes ort eller svensk
frihamn, dock att där varan icke utföres i oförändrat skick restitution må
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
åtnjutas allenast i den omfattning och på de villkor, som Kungl. Maj:t
bestämmer.
Närmare föreskrifter angående ansökan örn restitution samt prövning
därav meddelas av Kungl. Maj:t.
12 §.
överinseendet å kontrollen, att skatt som i 7 § sägs behörigen utgöres,
handbaves av kontrollstyrelsen, som jämväl äger utse en eller flera
kontrollanter att, emot ersättning som bestämmes av kontrollstyrelsen,
biträda vid kontrollen. Närmare bestämmelser angående kontrollants
befogenheter och åligganden meddelas av kontrollstyrelsen.
Tillverkare skall tillhandahålla sina handelsböcker för kontrollant samt
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande
av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar,
ävensom de anvisningar, som kontrollant i enlighet med kontrollstyrelsens
särskilda anvisningar kan lämna.
Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt
denna förordning inflyta till statsverket.
13 §.
Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits,
må ej verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller jämlikt 12 § utsedd
kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och
för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke
vara för någon tillgänglig utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit
dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t
förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller
tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan
bearbetning.
14 §.
Den, som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa
vara, för vilken enligt 3 § skatt skall vid införseln erläggas, straffes
med dagsböter, och skall varan jämte emballage och kärl, vari den förvaras,
vara förverkad.
I fråga örn åtal för förseelse, som avses i första stycket, och beslag av
gods, som anses förbrutet, ävensom angående förfarandet med i beslag taget
gods samt påföljd vid förskingring av gods, som skolat dömas förverkat,
skola de bestämmelser, som gälla rörande olovlig införsel av tullpliktig
vara, äga motsvarande tillämpning.
15 §.
Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote
från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen
förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 5
16 $.
Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så
att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg
skatt, bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet
undandragits.
Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men halden,
som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom
den oriktiga uppgiften undandragits.
Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas
utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.
17 §.
Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 4 § sägs, tillverkar
i 1 § omförmäld vara, straffes med böter, ej under tio dagsböter,
samt gälde skatt enligt den i 2 § angivna grund för den vara, som av
honom tillverkats.
18 §.
1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,
som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares
bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa
vare sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,
varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare
underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig
skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.
2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 13 § sägs, erhållit del av deklaration, må
ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.
19 §.
Förseelse, som i 15, 16 eller 17 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare
vid allmän domstol.
Förseelse, varom i 18 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma
ej av målsägande till sådant åtal angives.
20 §.
Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, ävensom försäljningssumman
för förverkat gods samt belopp, som utgivits i stället för sådant
gods, tillfalla kronan. Saknas tillgång till gäldandet av böter eller
vitén, skola de förvandlas efter allmän strafflag.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933.
6
Kungl. Majlis proposition nr 265.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 juni 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Vid anmälan tidigare i dag av frågan örn accis å margarin förmälde
jag, att jag även ämnade framlägga förslag örn skatt å oljekakor och vissa
slag av fodermjöl. Jag ber nu få återkomma till denna fråga, beträffande
vilken inom departementet upprättats en promemoria med förslag i ämnet,
varöver infordrade utlåtanden avgivits av kommerskollegium, generaltullstyrelsen,
kontrollstyrelsen, lantbruksstyrelsen och riksräkenskapsverket.
Till en början torde få erinras, att såväl år 1932 som innevarande år
motioner i riksdagen väckts rörande olika slag av avgifter på kraftfoder.
I likalydande motioner nr 175 i första kammaren av herr Fritiof Gustafson
och nr 340 i andra kammaren av herr Aronson m. fl. hemställdes sålunda
vid 1932 års riksdag, att denna ville besluta en accis av 25 öre per
100 kilogram — med bemyndigande för Kungl. Maj:t att höja heloppet till
2 kronor — för importerade fodermedel och den inhemska tillverkningen
av kraftfoder att disponeras för »ordnandet av de animaliska produkternas
avsättning». I två andra motioner av sinsemellan samma innehåll
föreslogo herr Petrus Nilsson m. fl. i första kammaren (nr 176) och herr
Olsson i Kullenbergstorp m. fl. i andra kammaren (nr 242) utförselbevis på
smör samt importavgifter på fodermedel och oljeväxter till bestridande av
kostnaderna härför. Motionerna hänvisades till det sammansatta bevillnings-
och jordbruksutskott, som behandlade propositionen örn stödåtgärder
för mjölk- och smörproduktionen. Utskottet, som i huvudsak tillstyrkte
denna proposition, fann sig icke kunna tillika förorda de i motionerna
åsyftade åtgärderna. Emellertid uttalade utskottet önskvärdheten av att
Kungl. Majit måtte ägna de där berörda spörsmålen den uppmärksamhet,
vartill förhållandena kunde föranleda, och tillfogade utskottet, att
det i ett av våra grannländer på många håll ansetts, att en accis på fodermedel
vore smidigare som regulator av produktionen än där tilläm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 7
pade system med mjölkavgifter. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.
Vid 1983 års riksdag har herr Aronson m. fl. i en motion nr 341 i
andra kammaren förnyat sina år 1932 framställda förslag örn accis på
inom landet tillverkade och hit importerade fodermedel. Sistnämnda
förslag innefattas även i likalydande motioner nr 31 i första kammaren
av herr von Heland m. fl. och nr 71 i andra kammaren av herr Olsson i
Golvasta m. fl., vilka motioner utmynna i en hemställan örn beslut rörande
en avgift av 2 kronor per 100 kilogram för importerade fodermedel
och en däremot svarande avgift för importerade oljeväxter. I samtliga
motionerna avses, att de genom de ifrågasatta avgifterna influtna
medlen skola användas för mjölkproduktionens stödjande.
Över de vid årets riksdag väckta motionerna ha utlåtanden till bevillningsutskottet
avgivits av lantbruksstyrelsen samt, efter hörande av
svenska mejeriernas riksförening, av statens mjölknämnd.
I den till ämbetsverken remitterade promemorian anfördes:
Den svenska konsumtionen av oljekakor och hithörande slag av fodermjöl
tillgodosåges till väsentlig del av importerade varor. Emellertid förekomme
även en relativt avsevärd inhemsk tillverkning, medan exporten
vore av jämförelsevis underordnad betydelse. Närmare uppgifter i dessa
hänseenden framginge av nedanstående tablå, som redovisade industristatistikens
siffror angående produktionen av »oljekakor och -mjöl» (nr
797_802 i varuförteckningen) samt handelsstatistikens, uppgifter rörande
»oljekakor», »mjöl av oljekakor» och »sojamjöl» (statistiska nr 359 365
och 369—370).
Införsel Utförsel Förbrukning
ton ton ton
158,464 11,507 246,106
196,952 11,696 298,170
183,093 10,029 285,508
179,034 14,610 241,106
234,263 11,094 278,919
153,861 18,317 174,479!
År
Tillverkning
ton
1927.....................
................... 99,149
1928 ...................
................... 112,914
1929....................
................... 112,444
1930....................
.................. 76,682
1931....................
................... 55,750
1932....................
................ 38,935!
I genomsnitt för sagda år hade sålunda importen utgjort 70 procent
av den totala förbrukningen inom landet. Denna import hade år 1931
fördelat sig på följande sätt mellan de viktigaste varuslagen:
Jordnötskakor
Sojamjöl
Bomu llsf rökakor
Solrosfrökakor...............
Raps- och rovfrökakor
Andra oljekakor
Ton
Procent
.............. 86,208
37
.............. 54,852
23
.............. 28,194
12
.............. 21,032
9
.............. 13,892
6
.............. 30,085
13
Summa 234,263
100
1 Preliminär uppgift.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
Medan exporten huvudsakligen ginge till Danmark, berörde importen ett
stort antai lander Följande siffror, som avsåge år 1931, visade, att även
bland de stater, från vilka vår införsel av hithörande varor härrörde,
Dannia!k komme på främsta platsen med 28 procent av totalimporten. Den
viktigaste danska exportvaran vore sojamjöl. Därnäst komme Frankrike
{26 procent) vars hela utförsel utgjordes av jordnötskakor. Även exporten
fran Tyskland (13 procent), som intoge tredje platsen i tablån, omfattade
till väsentlig del jordnötskakor. Från Ryssland (8 procent) komme
solrosfrökakor, från Argentina (7 procent) rapskakor, från U. S. A (6 procent)
kokoskakor, från Egypten (3 procent) bomullsfrökakor.
Import (1931) från: Ton Import (1931) från: Ton
Danmark ................................ 65,346 U. S. A......... 44 g84
Frankrike ................................ 53,912 Storbritannien........ 8714
Tyskland ................................ 29,454 Egypten ......................... silo
Ryssland ................................ 19,635 Italien .................................... 5 586
Argentina ................................ 16,421 övriga länder........................ 12* 101
Summa 234,263
Tillverkningen av oljekakor och motsvarande slag av mjöl bedreves i
Sverige vid 8 fabriker, ägda av 7 företag. Samtliga dessa fabriker utom
en ii amställde även andra oljeprodukter. Produktionens omfattning belystes
av de i tablån angående förbrukningen angivna siffrorna. Den
starka nedgången de sista åren sammanhängde med att en fabrik, som tillverkade
huvudsakligen sojamjöl, väsentligen inskränkt rörelsen. Förut
hade detta företags produktion dominerat hela tillverkningsgrenen, varav
60—70 procent kommit på framställningen av sojamjöl. Numera vöre tillverkningen
av linfrökakor och linfrökaksmjöl den viktigaste, täckande
mer än hälften av hela produktionen. Industristatistiken för år 1931 redovisade
de olika tillverkningarna på följande sätt:
Jordnötsmjöl............................ 3,203 Palmkärnmjöl ........................ 140
Kokosmjöl................................ 2,055 Rapskakor............................... 180
Linfrökakor och -mjöl ........ 30,227 Sojamjöl.................................... 19,944
Priserna på oljekakor och mjöl varierade mellan 9 och nära 15 kronor
per 100 kilogram.. Följande siffror, som redovisade de offentliga noteringarna
den 11 maj 1933, banfritt Stockholm vid försäljning direkt till förbrukaren,
. gåve detaljerade prisuppgifter, samtidigt som de beredde en
föreställning örn de hithörande varuslag, som försåldes på den svenska
marknaden.
Jordnötskakor, nitisk, okrossade, ...............
» , » , krossade, b/n........
» , coromandel, okrossade.......
» , » , krossade, b/n.
» , La Plata, okrossade...........
Jordnötsmjöl, b/n..........................................
Bomullsfrökakor, 50 %, okrossade...............
» , » , krossade, b/n........
» , 43 %, okrossade...............
» ,28 %, okrossade................
Kronor per
100 kg
14.—
14.75
13.50
14.25
12.25
13.—
11.75
10.25
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
9
Kronor per
» , utländskt, b/n.............
Palmkärnkakor, okrossade ........
Kokoskakor, svenska, okrossade
» , » , krossade, b/n.
Linfrökakor, okrossade........................
Linkakmjöl, b/n.................................
Solroskakor, okrossade.......................
Eapskakor, La Plata, okrossade
» , krossade, b/n.
Sojamjöl, svenskt, b/n.....
100 kg
9.—
9.75
13.50
14.—
12.25
13.—
12.75
12.75
» , Manilla, okrossade
13.25
12.7 5
I syfte att den mjölkproduktion, som byggde på importerat kraftfoder
eller på kraftfoder, som inom landet framställdes av utländsk råvara —
yttrades vidare i promemorian — skulle mera verksamt bidraga till mjölkregleringens
genomförande än mjölkproduktionen i övrigt, syntes skatt
böra åsättas oljekakor och därmed jämförliga fodermedel med förslagsvis
2 öre per kilogram. I den mån användningen av dylika fodermedel genom
denna skattebelastning nedbringades, komme tydligen ökad avsättning att
beredas för inhemskt foder.
Beträffande en sådan beskattnings anordnande anfördes därefter:
Det beskattningsproblem, som här förelåge, finge sin karaktär därav,
att en väsentlig del av de varor, för vilka en särskild avgift ifrågasattes,
hit importerades.
Där den inhemska förbrukningen i huvudsak tillgodosåges av inom landet
tillverkade produkter och importen sålunda vore helt obetydlig, folie
tyngdpunkten för beskattningen på den hemmaproducerade varan och
kunde frågan lämpligen ordnas genom en accis, som drabbade denna, medan
importvaran belädes med en tull till motsvarande belopp. Den avsedda
inkomsten härrörde i dylikt fall från accisen, under det att den samtidigt
åsätta tullen inflöte bland övriga tullmedel och närmast tjänade syftet att
förebygga ett gynnande av den importerade produkten på den i Sverige
tillverkades bekostnad. Ett system av denna art hade valts i det förslag till
accis på margarin, som tidigare utarbetats inom finansdepartementet.
Gällde beskattningen däremot, såsom i nu förevarande fall, en grupp
varor, där huvudvikten läge på de införda produkterna och det icke vore
fråga örn att stödja den inhemska tillverkningen med en skyddstull, borde
skatten på importvaran näppeligen utgå såsom tull utan erhålla en form,
som läte dess karaktär av särskild avgift klarare framträda. Denna avgift
kunde lämpligen betecknas med benämningen skatt och utgå med
samma belopp för de införda som de hemmaproducerade varorna. En motsvarande
anordning hade tidigare träffats bland annat i fråga örn beskattningen
av automobilgummiringar (förordning den 2 juni 1922, nr 261), varjämte
kunde hänvisas till förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild
skatt å bensin och motorsprit.
Det hade ifrågasatts, att i stället för skatt på den inom landet tillverkade
varan upptaga viss avgift på de importerade råvarorna för denna
produktion. Visserligen skulle beskattningsapparaten härigenom väsentligt
förenklas, men då det råmaterial, örn vilket här vore fråga, så gott
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
som undantagslöst användes för samtidig framställning av andra oljeprodukter
än foderkakor och fodermjöl, skulle en dylik avgift komma att
drabba även ett stort antal varor, vilkas beskattning i detta sammanhang
ingalunda åsyftats. Tanken på att lösa den föreliggande frågan enligt
denna linje syntes därför böra övergivas.
Förebilden för den ifrågasatta beskattningen bade, såsom nyss nämnts,
sökts närmast i gummiringsskatten, sådan denna ordnats enligt 1922 års
förordning i ämnet. Enligt denna utginge en särskild skatt med samma
belopp för ringar som infördes och för dem som här tillverkades. Importskatten
erlades till tullverket samtidigt med tullen. Tillverkningsskatten
betalades till länsstyrelsen på grundval av en dit av tillverkaren avgiven
deklaration rörande ringar, som under ett kalenderkvartal av honom till
annan levererats. Kontrollen rörande deklarationerna utövades av tillsyningsman,
utsedda av länsstyrelserna.
Den bär angivna beskattningsmetoden syntes utan större svårigheter
kunna i huvudsak tillämpas även för importörer och tillverkare av oljekakor
och fodermjöl. Till kontrollmyndighet torde kontrollstyrelsen lämpligen
böra utses i likhet med vad som föreslagits för den ifrågasatta margarinaccisen.
I vad rörde skatt å tillverkningen inom riket bade även förordningen
den 31 januari 1932 (nr 17) örn accis å silke i vissa avseenden tjänat som
förebild.
I de nu angivna mera principiella frågorna lia generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen icke gjort några uttalanden.
Riksräkenskapsverket har i detta ärende och frågan örn accis
å margarin avgivit ett gemensamt utlåtande, vilket återgivits vid anmälan
av sistnämnda fråga.1
Lantbruksstyrelsen bar, med hänvisning till förutnämnda utlåtande
till bevillningsutskottet vid årets riksdag, förordat ett genomförande
av det framlagda förslaget.
Kommerskollegium bar erinrat, att kollegium tidigare avgivit
yttranden i anledning av framställda förslag örn beskattning av fodermedel
och därvid framfört betänkligheter. Härefter anföres:
Då nu framlagts ett fullt utarbetat författningsförslag i en begränsad
del, ansåge sig kollegium med hänsyn till jordbrukets och särskilt mjölkproduktionens
nuvarande betryckta läge ej böra i princip motsätta sig åtgärders
vidtagande. I och för sig syntes det ej kunna anses orimligt att
beskatta den ifrågavarande importen av kraftfoder, som syntes ba varit
en bidragande orsak till den överproduktion av mjölk, som för närvarande
funnes. En av den föreslagna skatten möjligen föranledd övergång till
inhemska kraftfoder kunde givetvis medföra någon förbättring av handelsbalansen.
Därest den föreslagna skatten skulle medföra en minskad konsumtion
av ifrågavarande kraftfodermedel, syntes ej kunna undgås, att en inskränkning
av den nuvarande inhemska produktionen måste vidtagas,
som närmast komme att kännbart beröra det största av de inhemska —
i huvudsak på två bänder samlade — produktionsföretagen, vilket företag
dessutom hårt drabbades vid genomförande av den planerade margarinaccisen.
Kollegium ville med anledning därav hänvisa till sitt den 29
1 Se prop- nr 264 sid. 13-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
maj 1933 avgivna utlåtande över förslag till margarinaccis, vari kollegium
ifrågasatt, att nämnda accis skulle helt eller delvis ersättas medelst
tull på de vid margarintillverkningen använda, importerade fettämnena.
Genom införande av en dylik tull skulle viss kompensation jämväl kunna
beredas de ifrågavarande inhemska tillverkarna av kraftfoder (oljekakor).
Kollegium ville vidare framhålla, att till kollegium inkommit en skrivelse
från Svenska oljeslageriaktiebolaget, som torde företräda fem samarbetande
fabriker i landet (Linoljeslageriernas försäljningsaktiebolag)
för framställning av linfrökakor oell mjöl därav, i vilken skrivelse frainliölles,
att nämnda produkter ej närmast användes såsom mjölkbefrämjande
fodermedel samt att det därför framstode såsom oegentligt, att fodermedlen
i fråga beskattades för att stödja mjölkregleringen. För kollegium
hade uppgivits, att någon större svårighet ej skulle föreligga att,
bland annat genom deras lukt och utseende, skilja nämnda produkter
från övriga till beskattning föreslagna kraftfodermedel.
1 vad mån den föreslagna beskattningen kunde komma att öka importen
av andra fodermedel, exempelvis kli, syntes ej kunna på förhand och utan
utredning avgöras.
I fråga örn användningen av de medel, som beräknades inflyta genom
den föreslagna skatten, hade icke gjorts något uttalande i det remitterade
förslaget. Kollegium ansåge sig emellertid icke böra underlåta att rikta en
gensaga mot deras användning direkt till mjölkproduktionens stödjande
i enlighet med de motionsvis framförda förslagen i denna del.
Slutligen erinrades, att nu gällande handelstraktater icke lade hinder
i vägen för förslagets genomförande.
Vid promemorian fanns fogat ett utkast till förordning örn skatt å oljekakor
to. to., vilket torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet. I
vad rör skatten å den inhemska tillverkningen innehåller utkastet
huvudsakligen enahanda bestämmelser som det förut omnämnda utkastet
till förordning örn accis å margarin. Huvudstadgandet rörande skatt å
importerad vara återfinnes i 3 § och överensstämmer med vad som
stadgats i 2 § i gummiringsförordningen samt 2 § i bensinskatteförordningen,
dock med en jämkning som betingas därav, att de här ifrågavarande
varorna i motsats till gummiringar och bensin äro tullfria.
Beträffande stadgandet i 1 § med angivande av den vara, som skulle
omfattas av skatten, anfördes i promemorian:
Avsikten vore, att skatten skulle avse alla slag av till riket införda eller
här tillverkade oljekakor, ävensom det mjöl, som generellt benämndes »mjöl
av oljekakor». Någon tvekan örn vad som förstodes med oljekakor syntes
knappast föreligga. Däremot vore förhållandet mera invecklat med det
»mjöl», varom här vore fråga. Detta erhölles nämligen icke enbart genom
krossning av de färdiga kakorna utan framställdes även såsom en direkt
produkt vid extraktionen av de oljehaltiga råvaror (fröer, nötter, bönor),
som eljest användes för tillverkning av oljekakor. Vid flertalet svenska
oljekaksfabriker producerades endast linfrökakor och genom krossning av
dessa erhållet mjöl. Men i ett par fall förekomme tillverkning även av
andra slag av kakor samt av mjöl, framställt genom det nyssnämnda
extraktionsför farandet.
Paragrafen måste formuleras under hänsynstagande till nu anförda
12
Kungl. Majlis proposition nr 265.
förhållanden. Härvid hade förutsatts, att beteckningen »oljekakor» vore
så klar och till sin omfattning oomtvistlig, att en uppräkning av olika slag
av kakor icke erfordrades. En dylik uppräkning borde eljest omsluta samtliga
slag av i Sverige saluförda oljekakor, nämligen bomullsfrökakor, kokoskakor,
jordnötskakor, linfrökakor, palmkärnkakor, rapskakor, rovfrökakor,
sojabönkakor och solroskakor. Ett uppräknande innebure emellertid
alltid den risken, att en vara, som ej funnes upptagen i förteckningen,
kunde bli föremål för import eller tillverkning. Den föreslagna formuleringen
syntes därför vara att föredraga.
Generaltullstyrelsen har rörande utkastets 1 § anfört:
Den i 1 § b) angivna varan benämndes i gällande statistiska varuförteckning,
i vilken varan vore upptagen under nummer 369, »mjöl av oljekakor,
även med inblandning av animaliska ämnen». Styrelsen ifrågasatte, huruvida
icke varan borde i den föreslagna förordningen angivas på sistnämnda
sätt eller möjligen såsom »mjöl av oljekakor, även med inblandning
av andra ämnen».
Vissa av de produkter, som erhölles vid extraktion av olja ur frö, nötter
eller bönor, vore av sådan grovlek att produktionen knappast kunde benämnas
»mjöl». Den återstod, som erhölles vid utvinning av olja ur sojabönor,
benämndes omväxlande sojamjöl och sojaskrå. Då emellertid missförstånd
beträffande den vara, som här avsåges, knappast syntes behöva
uppstå, ansåge styrelsen sig icke behöva föreslå, att varan beskreves på
ett mera utförligt sätt. Dock syntes även mjöl, i vilket inblandats andra
ämnen, böra inbegripas.
Förslaget till förordning om accis å margarin innehåller i 4 § andra
stycket, i anslutning till förordningen örn accis å silke, en bestämmelse örn
rätt för tillverkare att i deklaration göra avdrag för till utlandet utfört
margarin. Då skatten å oljekakor skulle avse även importerad vara, upptogs
i förevarande utkast (11 §) i stället — i överensstämmelse med vad
som stadgas i 9 § i förordningen örn särskild skatt å automobilgummiringar
— ett stadgande örn rätt till restitution av skatt för exporterad
vara. Härutinnan har generaltullstyrelsen anfört:
Av 11 § framginge ej huruvida restitution tänkts kunna ifrågakomma,
därest varan icke utfördes i oförändrat skick utan, vad beträffade oljekakor,
efter införseln krossats, och, vad beträffade mjöl som framställts genom det
ifrågavarande extraktionsförfarandet, tillsatts med andra ämnen, efter det
skatten erlagts. För motsvarande fall hade beträffande sockerskatt funnits
bestämmelser i den numera upphävda förordningen den 15 maj 1925
(nr 117) angående restitution av sockerskatt eller befrielse från sådan
skatt för socker, som använts vid tillverkning av exportvaror. Därest
restitution ansåges böra medgivas för vara av i 1 § angivet slag, som icke
utfördes i oförändrat skick, syntes ganska invecklade bestämmelser för
sådant fall bliva erforderliga. Under nu nämnd förutsättning ville styrelsen
föreslå att, på motsvarande sätt som skett i 6 § av förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit, bestämmelse
meddelades örn att restitution, som här avsåges, finge åtnjutas allenast i
den omfattning och på de villkor, som Konungen bestämde.
De straff- och processrättsliga bestämmelserna i utkastets 15 § angående
den, som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa
Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 13
skattepliktig vara, betingas därav, att lagen om straff för olovlig varuinförsel
endast avser tullpliktig vara. Generaltullstyrelsen har
härvidlag erinrat, att i paragrafen saknades hänvisning till det i 8 § i
nämnda lag förekommande stadgandet beträffande skyldighet att gälda
värdet av vara, som skolat dömas förbruten men förskingrats. Därest dylik
ersättningsskyldighet ansåges böra stadgas, syntes också i utkastets 21 §
böra intagas föreskrift örn förfarandet med ersättningsbelopp, som utgåves
i stället för förverkad vara.
Kontrollstyrelsen har beträffande de särskilda bestämmelserna i
utkastet hänvisat till vad styrelsen anfört i sitt utlåtande över förslaget
till förordning örn accis å margarin.
Hedan i mitt yttrande i frågan örn accis å margarin har jag omnämnt,
att jag hade för avsikt att förorda även införandet av en skatt å oljekakor
och förevarande slag av fodermjöl. Mitt skäl för denna ståndpunkt
är närmast, att jag finner det rimligt att den mjölkproduktion, som bygger
på importerat kraftfoder eller på ett av utländsk råvara framställt kraftfoder,
mera verksamt bidrager till mjölkregleringens genomförande än
mjölkproduktionen i övrigt. Enligt min mening böra de inflytande medlen
komma till användning för den del av mjölkregleringen, som åsyftar
en prisutjämning mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken. Beträffande
dessa förhållanden får jag hänvisa till chefens för jordbruksdepartementet
yttrande den 12 maj 1933 vid anmälan av förslaget till förordning
angående mjölkavgift m. m. Till nu angivna skäl för beskattningen
kommer, att i den mån skatten föranleder minskad användning av
ifrågavarande fodermedel, ökad användning beredes för inhemskt foder.
Beträffande beskattningens närmare utformande kan jag i huvudsak
ansluta mig till det förslag, varöver ämbetsverken avgivit utlåtanden. Med
iakttagande av de erinringar, som av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen
framställts, har jag låtit inom departementet upprätta ett nytt
förslag till förordning i ämnet, vilken jag anser lämpligen böra erhålla
rubriken förordning om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.
Vad angår redovisningen å riksstaten av de inflytande skattemedlen
tillåter jag mig hänvisa till vad jag härom anfört vid anmälan av förslaget
örn accis å margarin. Inkomsttiteln torde lämpligen för nästa
budgetår böra upptagas å riksstaten med ett belopp av 3 miljoner kronor.
Föredraganden uppläser härefter förutnämnda förslag till förordning
örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl samt hemställer — under
framhållande aVatt proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen
lärer kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlåtande
till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända — att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att
Departements
chefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
dels antaga nämnda förslag;
dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptaga
en inkomsttitel med beteckning »skatt å oljekakor och
vissa slag av fodermjöl, bevillning» å 3 miljoner
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans
Maj:t Konungen, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
15
Bilaga.
Vid promemorian fogat utkast
till
förordning om skatt å oljekakor m. m.
Härigenom för ordnas som följer:
1 i
För följande slag av kreatursfoder, som till riket införas eller som inom
riket tillverkas för försäljning, nämligen a) oljekakor, b) mjöl, erhållet
genom krossning av oljekakor, och c) mjöl, framställt vid extraktion av
råvara, som kan användas för tillverkning av oljekakor, skall erläggas
skatt efter vad nedan sägs.
2 §.
Skatten utgår med 2 öre för varje kilogram av varans nettovikt.
3 §.
Skatt för i 1 § angiven vara, som till riket införes, skall vid införseln erläggas
till tullverket.
Örn betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd
eller utebliven betalning gäller rörande i första stycket omförmäld skatt
vad örn tull finnes stadgat.
Föreligger sådant fall, att tullfrihet vid införseln skulle hava åtnjutits,
även örn varan enligt tulltaxan varit tullbelagd, skall skatt icke utgå.
Skattskyldighet föreligger dock vid återinförsel av vara, för vilken vid utförseln
erhållits restitution av i denna förordning avsedd skatt.
4 §.
Den, som inom riket tillverkar eller ämnar tillverka vara, som i 1 § sägs,
skall därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten
skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings
ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen
tager sin början.
5 §.
Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en månad
efter varje kalenderkvartals utgång till kontrollstyrelsen avlämna en på
tro och heder avgiven deklaration rörande de mängder av i 1 § angivna
varuslag, som var för sig eller i av tillverkaren verkställd blandning under
kalender k var talet av honom eller för hans räkning till köpare levererats.
I deklarationen skola, särskilt för varje dag, angivas de sålunda levererade
kvantiteterna.
6 §.
Tillverkares skyldighet att jämlikt 5 § avlämna deklaration upphör, sedan
skriftlig anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför ingivits
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 265.
till kontrollstyrelsen. Dock skall deklaration avlämnas för det kalenderkvartal,
under vilket rörelsen upphört.
7 §.
Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration erlägga den
skatt, som belöper å den i deklarationen upptagna varukvantiteten.
8 §.
Skatt, som avses i 7 §, skall inbetalas å statsverkets giroräkning i riksbanken
för statskontorets räkning. Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal
skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.
Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att tillverkaren på eget
ansvar med posten insänder skattebeloppet i check eller postremissväxel,
ställd till kontrollstyrelsen.
9 §.
Försummar någon att inbetala skatt, som det enligt denna förordning
åligger honom att erlägga, må skatten utmätas med det belopp, vartill
kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.
10 §.
Visar skattskyldig, att i 1 § angiven vara, som till riket införts eller
som upptagits i deklaration, försålts till ett pris, som blivit före denna
förordnings utfärdande avtalat, och är den skattskyldige icke på grund
av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att hos köparen uttaga skatt,
som belöper å det försålda partiet, äger Kungl. Majit bestämma, att skatten
skall erläggas av köpare, eller, där skäl därtill föreligger, medgiva
befrielse från eller återbäring av skatten.
Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom tre
månader efter denna förordnings ikraftträdande.
11 §.
Restitution av skatt, som avses i denna förordning, må efter ansökan
åtnjutas för vara av i 1 § angivet slag, som utföres till utrikes ort eller
svensk frihamn.
Ansökan örn restitution skall ingivas till kontrollstyrelsen sist inom
en månad efter det utförseln skett, och skall vid ansökan vara fogat bevis
från vederbörande tullmyndighet, angivande den utförda varans vikt
och dagen för utförseln samt att varan utförts under behörig tullkontroll.
12 §.
Överinseendet å kontrollen, att skatt av tillverkare enligt denna förordning
behörigen utgöres, handhaves av kontrollstyrelsen. Den lokala
kontrollen utövas av en såvitt möjligt inom den ort, där tillverkningen
skall ske, bosatt kontrollant, som av kontrollstyrelsen utses, då anmälan
enligt 4 § ingivits eller anledning därtill eljest föreligger. Det åligger sålunda
utsedd kontrollant att under andra månaden efter varje kalenderkvartals
utgång genom granskning av tillverkares bokföring eller annorledes
kontrollera riktigheten av dennes under nästföregående månad avlämnade
deklaration, och skall rapport över granskningen omedelbart tillställas
kontrollstyrelsen. Tillverkares handelsböcker ävensom erforder
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 17
liga upplysningar skola i och för granskningen tillhandahållas kontrollanten.
Kostnaden för kontrollens utövande bestrides av medel, som enligt
denna förordning inflyta till statsverket.
13 §.
Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits,
må ej verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller jämlikt 12 § utsedd
kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för
sin befattning höra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara
för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit
dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar,
för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller
tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.
14 §.
Kontrollant, som i 12 § sägs, äger vid fullgörande av sitt uppdrag;
åtnjuta i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning enligt
allmänna resereglemente! samt särskilt arvode, som Kungl. Majit
bestämmer.
15 §.
Den, som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa
vara, för vilken enligt 3 § skatt skall vid införseln erläggas, straffes med
dagsböter, och skall varan jämte emballage och kärl, vari den förvaras,
vara förverkad.
I fråga örn åtal för förseelse, som avses i första stycket, och beslag av
gods, som anses förbrutet, ävensom förfarandet med i beslag taget gods,
skola de bestämmelser, som gälla rörande olovlig införsel av tullpliktig
vara, äga motsvarande tillämpning.
16 §.
Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, bote
från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen
förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.
17
Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så
att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt,
bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet
undandragits.
Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har
den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom
den oriktiga uppgiften undandragits.
Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas
utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.
18 §.
Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 4 § sägs, tillverkar
i 1 § omförmäld vara, straffes med böter, ej under tio dagsböter,
samt gähle skatt enligt den i 2 § angivna grund för den vara, som av
honom tillverkats.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 samt. Nr 265.
2
18
Kungl. May.ts proposition nr 265.
19 §.
1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,
som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares
bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa
vare sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,
varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare
underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig
skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.
2 moni. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 13 § sägs, erhållit del av deklaration, må
ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.
20 $.
Förseelse, som i 16, 17 eller 18 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare
vid allmän domstol.
Förseelse, varom i 19 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma
ej av målsägande till sådant åtal angives.
21 §.
Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, ävensom försäljningssumman
för förverkat gods tillfalla kronan. Saknas tillgång
till gäldandet av böter eller vitén, skola de förvandlas efter allmän
strafflag.
Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.
831593. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- SU 1933:144 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1933/1934. s. 5 i texten
- Rskr. 1933:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko s. 15 i texten
- BevJoU 1933:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl m. m. ävensom i ämnet väckta s. 1 i texten