Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa brännvin, som framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, m. m

1933-06-02 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:266, Med förslag till förordning om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa brännvin, som framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till förordning

om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli

1918 angående handel med skattefri sprit partihandlare medgivna

rätt att inköpa brännvin, som framställes ur avfallslut

vid sulfitcellulosatillverkning, m. m.; given Stockholms slott

den 2 juni 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om tillfällig begränsning

av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel

med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa brännvin, som

framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning,

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Ni 266.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Förslag

till

förordning om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den

1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit partihandlare

medgivna rätt att inköpa brännvin, som framställes

ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning.

Härigenom förordnas, att den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 angående

handel med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa

brännvin, som framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, tillsvidare

till och med den 30 juni 1934 skall på det sätt begränsas, att dylikt

brännvin må av partihandlare inköpas allenast i den utsträckning Konungen

bestämmer.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 266.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms, slott den 2 juni 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Jag anhåller nu att få upptaga till behandling fråga örn åtgärder för

ökad avsättning av potatis för brännvinstillverkning.

I denna fråga bar jag låtit inom finansdepartementet verkställa viss utredning.

Utredningen har sammanfattats i en promemoria, innefattande

förslag i ämnet. Över promemorian hava infordrade utlåtanden avgivits

av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, lantbruksstyrelsen och kommerskollegium.

Kontrollstyrelsen har därvid överlämnat yttranden av

aktiebolaget Vin- & spritcentralen, aktiebolaget Skattefri sprit, aktiebolaget

Svensk sprit och Sveriges bränneriidkareförening. Vid kommerskollegii

utlåtande bar fogats en till kollegium ingiven skrift i ämnet från

Stidsvigs & Hälsingborgs limfabriker aktiebolag.

I promemorian har anförts följande:

Det vid lantbruksbrännerierna tillverkade brännvinet vinner med bränneribanteringens

nuvarande anordning avsättning allenast för försäljning

till aktiebolaget Vin- & spritcentralen, vid vars reningsverk brännvinet

beredes huvudsakligen till förtäringssprit. Lantbruksbränneriernas leveranser

av brännvin till bolaget hava under senare år uppgått till följande

kvantiteter, i liter av normalstyrka (50 procent alkoholbalt) räknat:

Tillverkningsåret 1925/1926 ............................ 24.9 8 milj.

» 1926/1927 ............................ 23.05 »

» 1927/1928 19.9 6 »

» 1928/1929 23.65 »

» 1929/1930 24.05 »

» 1930/1931 24.04 »

» 1931/1932 20.0 2 »

Dessa kvantiteter avse väsentligen brännvin, tillverkat av spannmål och

potatis (potatisbrännvin). Brännvin av sockerbetor (betbrännvin) samt

melassbrännvin ingå med i medeltal allenast respektive 0.8 miljon liter och

1 miljon liter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

För innevarande tillverkningsår — 1932/1933 —- hava lantbruksbränneriernas

leveranser av brännvin till aktiebolaget Vin- & spritcentralen

uppgått till 24.02 miljoner liter av normalstyrka, därav 22.24 miljoner liter

utgjorts av potatisbrännvin.

Enligt vad som uppgivits hade emellertid aktiebolaget Vin- & spritcentralens

inköp av råbrännvin för tillverkningsåret 1932/1933 kunnat begränsas

till 20 miljoner liter, därest bolaget haft att taga hänsyn allenast

till det föreliggande inköpsbehovet. Till följd av den synnerligen rikliga

potatisskörd, som 1932 års odling lämnade, föranleddes bolaget dock att vid

sagda års upphandling öka sitt inköp av lantbruksbrännvin till 22 miljoner

liter. Överskottet av fabrikspotatis i potatisodlingsdistrikten visade

sig emellertid enligt till Kungl. Maj:t senare under hösten 1932 inkomna

framställningar vara så betydande, att åtgärder kraftigt påkallades för

ytterligare avverkning av potatis för bränneriändamål. Efter förhandlingar

inom finansdepartementet med aktiebolaget Vin- & spritcentralen

samt Svenska jästfabriksaktiebolaget åtog sig förstnämnda bolag att under

tillverkningsåret 1932/1933 inköpa ytterligare 2 miljoner liter potatisbrännvin.

Jästindustrien å sin sida förklarade sig villig att åt spritcentralen,

vars cisternutrymme hotade att bliva otillräckligt, lagra intill en

miljon liter jästbrännvin samt förband sig att på närmare angivet sätt

inskränka sin brännvinstillverkning med en miljon liter eller ock i sina

stärkelsefabriker förbruka häremot svarande kvantitet potatis.

De opåräknat stora inköpen av brännvin från lantbruksbrännerierna,

tillhopa 24.02 miljoner liter, som aktiebolaget Vin- & spritcentralen under

innevarande tillverkningsår sålunda föranletts att verkställa, måste otvivelaktigt

komma att medföra betydande inskränkningar i sagda bränneriers

leveranser under instundande tillverkningsår. I denna riktning verkar

självfallet även nedgången i spritdryckskonsumtionen, vilken nedgång

enligt från kontrollstyrelsen inhämtad upplysning kan beräknas till cirka

20 procent av 1931 års konsumtion. Enligt en under hand från aktiebolaget

Vin- & spritcentralen tidigare lämnad uppgift kunde bolagets brännvinsinköp

från lantbruksbrännerierna under instundande tillverkningsår,

såvida icke särskilda åtgärder vidtoges, näppeligen väntas uppgå till melån

omkring 15 miljoner liter, eller alltså en myckenhet som med ungefär 9

miljoner liter komme att understiga innevarande tillverkningsårs brännvinsinköp.

Av berörda minskning skulle drygt 8 miljoner liter belöpa sig

å potatisbrännerierna. En inskränkning i brännvinstillverkningen av

denna omfattning måste uppenbarligen komma att medföra stora svårigheter

för jordbruksnäringen i de trakter, där brännerierna äro belägna.

Till belysning av brännvinsbränningens betydelse med hänsyn till avsättningen

av vissa jordbruksprodukter lämnas här nedan en sammanställning

över förbrukningen i lantbruksbrännerierna av spannmål och potatis under

senare år:

Tillverkningsår

Spannmål

Ton

Potatis

Hl.

1925/1926 ..................

.................. 6,401

1,329,081

1926/1927 ..................

.................. 5,105

1,228,167

1927/1928 ..................

.................. 17,515

568,303

1928/1929 ..................

.................. 11,946

1,028,414

1929/1930 .................

............... 5,624

1,190,832

1930/1931 ..................

.................. 5,601

1,277,476

1931/1932 ..................

.................. 5,170

1,034,047

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

5

Med utgångspunkt från förbrukningen under tillverkningsåren 1929/1930

—1931/1932 kan beräknas, att de svenska potatisbrännerierna i genomsnitt

avverka omkring 260 ton spannmål och 56,000 hektoliter potatis för framställning

av en miljon liter brännvin. Därest tillverkningen av potatisbrännvin

skulle för nästa tillverkningsår komma att, såsom ovan antagits,

nedgå med cirka 8 miljoner liter, skulle detta alltså medföra en motsvarande

minskning i förbrukningen av spannmål och potatis för bränneriändamål

med omkring 2,000 ton respektive nära 450,000 hektoliter. Enligt

vad erfarenheten givit vid handen kunna avsevärda svårigheter möta att

vinna avsättning för ett dylikt potatisöverskott.

Det svåra läge, i vilket potatisodlarna i bränneridistrikten alltså kunna

komma vid en inskränkning i brännvinstillverkningen av den omfattning,

som ovan antytts, har jämväl uppmärksammats av de enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 17 februari 1933 tillkallade motorbränslesakkunniga, vilkas utredningsuppdrag

innefattar även frågan örn tillverkningen av till förtäring

avsett brännvin och andra därmed sammanhängande frågor. Nämnda

sakkunniga, som förklarat sig icke bliva i stånd att slutföra sitt uppdrag

förrän under senare delen av innevarande år, hava sålunda ansett

sig böra undersöka olika utvägar för att under nästkommande tillverkningsår

bereda möjlighet till ökad avsättning av potatis för bränneriändamål.

Ett resultat härav har redan framkommit därutinnan, att jästfabrikanterna

efter förhandlingar inför de sakkunniga utfäst sig att minska

tillverkningen av jästbrännvin under nästa tillverkningsår till en kvantitet,

motsvarande högst 35 liter brännvin per 100 kilogram pressad jäst

eller med nuvarande jästtillverkning cirka 3.2 miljoner liter brännvin. Med

utnyttjande av det i brännvinstillverkningsförordningen medgivna maximiutbytet

av 60 liter brännvin per 100 kilogram pressad jäst skulle tillverkningen

kunna uppgå till omkring 5.5 miljoner liter eller drygt 2 miljoner

liter mera än den gjorda utfästelsen åsyftar såsom maximikvantitet.

Vidare hava ovannämnda sakkunniga i skrivelse till chefen för finansdepartementet

den 20 maj 1933 hemställt örn utfärdande av förbud mot tillverkning

av brännvin av sockerbetor under tillverkningsåret 1933/1934;

och hava de sakkunniga beräknat den kvantitet brännvin, med vilken potatisbränningen

därigenom under nämnda tillverkningsår skulle komma

att ökas, till omkring 0.6 miljon liter.

Inom finansdepartementet hava ytterligare åtgärder tagits i övervägande

i syfte att under instundande tillverkningsår åstadkomma ökad

avsättning av potatis för bränneriändamål, därvid det särskilt ansetts böra

undersökas, huruvida icke potatissprit skulle i större eller mindre utsträckning

kunna såsom skattefri sprit komma till användning för tekniska och

industriella ändamål i stället för sulfitsprit. Den årliga avsättningen av

sulfitsprit till tekniska och industriella ändamål genom partihandlaren

med skattefri sprit — aktiebolaget Skattefri sprit — kan för närvarande

beräknas uppgå till i runt tal 5 miljoner liter av 95 procent alkoholstyrka,

motsvarande omkring 10 miljoner liter av normalstyrka. Därest lantbruksbrännerierna

finge för nästa tillverkningsår leverera åtminstone en del

av den sprit, som sålunda åtgår för tekniska och industriella ändamål, vore

detta givetvis ägnat att i sin mån underlätta situationen för potatisodlarna

i bränneridistrikten.

Enligt 5 § i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri

sprit har partihandlare, varom förmälas i nämnda förordning, medgivits

rätt att till obegränsad myckenhet inköpa brännvin, som framställts ur

avfallslut vid sulfitcellulosatillvcrkning, varemot partihandlares rätt att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

för försäljning enligt samma förordning inköpa på annat sätt tillverkat

brännvin gjorts beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Därest den tekniska

sprit, varav behovet för närvarande tillgodoses av sulfitsprit, skall

för nästkommande tillverkningsår få i viss utsträckning levereras av sprit

av jordbruksprodukter, lärer det bliva nödvändigt att genom en tillfällig

inskränkning av den i 5 § i omförmälda förordning partihandlare medgivna

rätt att inköpa brännvin, som framställts ur avfallslut vid sulfitcellulosa

tillverkning, på det sätt begränsa nämnda rätt, att jämväl denna

blir beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Ett inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning, innefattande bestämmelser i sådan riktning,

finnes såsom bilaga fogat vid denna promemoria.1

Med hänsyn till att tillverkningspriset å jordbrukssprit är högre än tillverkningspriset

å sulfitsprit komme genomförandet av en sådan ordning

som den nu föreslagna att medföra en viss prisförhöjning å den för tekniska

och industriella ändamål tillhandahållna spriten. Då det emellertid

efter den föreslagna ordningens genomförande kommer att bero av Kungl.

Maj:ts prövning, i vilken utsträckning det ena eller andra slaget av sprit

skall för angivna ändamål komma till användning, torde häri få anses

ligga nödig garanti för att en dylik prisförhöjning kommer att hållas inom

skäliga gränser.

Förslaget att den tekniska sprit, varav behovet för närvarande tillgodoses

av sulfitsprit, skulle för nästkommande tillverkningsår få i viss utsträckning

levereras av sprit av jordbruksprodukter förutsätter, att sulfitspriten

skulle i motsvarande utsträckning vinna ökad avsättning såsom

motorsprit. Då emellertid sulfitspritfabrikerna för den till tekniskt bruk

avsedda skattefria spriten erhålla ett högre pris än för motorspriten, torde

en dylik omläggning av produktionen icke låta sig göra utan en viss prisförhöjning

å motorspriten. Då å andra sidan till följd av konkurrensen

med bensinen även en mindre prisförhöjning å motorspriten torde kunna

äventyra avsättningsmöjligheterna för densamma, torde särskilda åtgärder

hilva erforderliga för att säkerställa motorspritens avsättning.

En lämplig utväg härtill torde erbjuda sig, örn åt Kungl. Majit medgives

befogenhet

att, där så prövas nödigt, förordna, att den, som till riket inför bensin,

skall vara skyldig att av tillverkare av motorsprit eller av denne

antagen återförsäljare inköpa motorsprit i sådan omfattning, att den inköpta

motorspriten minst utgör viss procent av den importerade kvantiteten

bensin, samt att använda den sålunda inköpta motorspriten för inblandning

i bensin enligt vissa grunder;

att medgiva de undantag från angivna inköps- och inblandningsskyldigliet,

som av förhållandena påkallas;

samt att själv eller genom därtill förordnad myndighet meddela närmare

föreskrifter örn inköps- och inblandningsskyldiglieten.

Givet är. att ett förordnande örn inköps- och inblandningsskyldighet förutsätter

prissättning i viss ordning av den sprit, som skall inköpas, samt

ovillkorligt åtagande från sulfitspritindustriens sida att till det sålunda

åsätta priset leverera erforderliga mängder sprit av godkänd kvalitet.

Generaltullstyrelsen har förklarat sig icke i och för sig hava något att

erinra mot förslaget örn skyldighet för den, som till riket inför bensin,

att däri inblanda motorsprit. Styrelsen har i denna fråga anfört följande:

1 Denna bilaga är av samma innehåll som det vid propositionen fogade förslaget till förordning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Martts proposition nr 266.

Införsel av bensin sker i regel nied tankfartyg, ur vilka bensinen inpumpas

i större cisterner. Bensinen anmäles i allmänhet till uppläggning

å tullnederlag, varvid cisternerna anses såsom tulluederlagsmagasin. Då

bensin skall förtullas från tullnederlaget, inpumpas den antingen i smärre

tankfartyg eller tankvagnar för transport till olika depåer, eller tappas

den på fat. Största delen av den i cisternerna förvarade bensinen försörjes

i oförändrat skick för användning såsom motorbränsle, men en del

försäljes för användning i färgerier, tvättanstalter eller andra industrier.

Vidare förekommer det, att bensin i särskilda tankar blandas

med motorsprit. Den sålunda uppkomna produkten, bentvl, kan med fördel

i avsevärd omfattning användas såsom motorbränsle för automobiler oell

autobussar men kan enligt uppgift icke användas för drift av vissa för

luftfartyg avsedda motorer.

På grund av sättet för bensinens införsel och förvaring samt bensinens

olika användningssätt kan det möjligen möta vissa svårigheter att, innan

bensin utlämnats från tullverket, blanda densamma med motorsprit på

motsvarande sätt, som sker i fråga örn viss spannmål.

Styrelsen utgår från att, sedan spörsmålet örn sättet för inblandningens

verkställande blivit föremål för närmare övervägande och, i den mån tullverkets

medverkan för kontroll över inblandningen härvid skulle bliva

ifrågasatt, styrelsen blir satt i tillfälle att avgiva yttrande i ärendet.

Kontrollstyrelsen har till en början beträffande gällande bestämmelser

erinrat örn följande:

I förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning

av brännvin särskiljas tre olika slag av brännvinsbrännerier,

nämligen lantbruksbrännerier, jästbrännerier och sulfitbrännerier. I lantbruksbränneri

må tillverkning av brännvin pågå allenast under tiden oktober—april,

medan någon sådan tidsbegränsning icke finnes beträffande

jäst- eller sulfitbränneri. I motsats till vad som gäller för lantbruks- och

sulfitbränneri, har i fråga örn jästbränneri föreskrivits särskild begränsning

beträffande den myckenhet brännvin, som där må tillverkas. I fråga

örn möjligheterna till avsättning för det tillverkade brännvinet äro enligt

bestämmelserna i 21 § i nämnda förordning de olika slagen av brännvin

principiellt sett likaberättigade. Sulfitspriten, som tillverkas ay en eljest

tillspillogiven avfallsprodukt, nämligen den vid sulfitcellulosatillverkningen

uppkommande sulfitluten, intager emellertid härvidlag i viss mån en

särställning. Vid utarbetandet av förordningen den 1 juli 1918 (nr 508)

angående handel med skattefri sprit, enligt vilken tillhandahållandet av

sprit för tekniska och industriella ändamål i huvudsak regleras, ägnades

särskild uppmärksamhet åt frågan örn främjande av sulfitspritens avsättning,

med resultat att de användningsområden för sprit, å vilka förordningen

främst har avseende, förbeliöllos i första hand åt sulfitspriten.

1 5 § i nämnda förordning stadgas nämligen, att partihandlaren med skattefri

sprit får till obegränsad myckenhet inköpa sulfitsprit för sin återförsäljning,

medan partihandlaren allenast efter ansökan hos Kungl. Majit

äger i deli utsträckning, för varje år bestämmes, inköpa annat slag ay

brännvin. Ett direkt syftemål med nyssnämnda stadgande örn sulfitspritens

företräde vid användning såsom skattefri sprit har varit, att statsmakterna

därigenom velat för tekniska och industriella ändamål sörja för

tillgången till en sa prisbillig sprit som möjligt, i vilket avseende sulfitspriten

genom sin vida lägre tillverkningskostnad intager ett avgjort för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

steg i jämförelse med annan inhemsk sprit. För att icke detta syfte skall

a1ve.^;yras.’ aar ^ § i rusdrycksförsäljningsförordningen intagits en före
svf.

1 . av innebörd, att aktiebolaget Vin- och spritcentralen för sin återförsäljmng

äger inköpa sulfitsprit allenast i den utsträckning, Kungl. Maj:t

ärligen bestämmer. Härigenom beredes tillfälle att övervaka, att tillräcklig

tillgång till skattefri sulfitsprit för tekniska och industriella ändamål

förefinnes, innan försäljning av sulfitsprit till reningsverk äger rum.

I fråga örn tillverkning och avsättning av sulfitsprit yttrar styrelsen

härefter:

I den män 1918 års förordning angående handel med skattefri sprit

asyftat att främja avsättningen av sulfitsprit och samtidigt bereda allmänheten

och industrien tillgång till prisbillig skattefri sprit, hava erfarenheterna

under de gångna åren till fullo ådagalagt, att förväntningarna

i detta avseende blivit uppfyllda. Tack vare ett målmedvetet arbete

från aktiebolaget Skattefri sprits sida, varvid bolaget icke lämnat

någon möda ospard att utfinna nya användningsområden för denaturerad

sprit och i samband därmed eftersträvat att hålla priset så lågt som möjligt,

har avsättningen av denaturerad sprit i hög grad stegrats. Till belysande

härav lämnas följande uppgifter, avseende försäljningen av skattefri

sprit åren 1920—1932, därvid även det vid början av varje år gällande

detaljhandelspriset å dylik sprit angives:

Å r

Försåld kvantitet

skattefri sprit

liter å 50 %

Därav sulfitsprit

liter å 50 %

Detaljhandels-

pris

öre

1920...................................

4,789,976

1,171,170

160

1921............................

3,466,001

966,493

170

1922.................................

4,714,835

1,078,242

113

1923..............................

5,511,603

1,566,452

103

1924.............................

7,455,972

4,292,452

90

1925................................

7,596,308

4,169,218

78

1926.............................

8,657,700

5,463,245

78

1927 ................................

8,404,908

4,185,196

80

1928 ...........................

9,251,644

5,858,407

64

1929 ........................

9,934,593

6,991,207

64

1930..............................

11,116,042

8,825,128

62

1931.....................................

12,159,802

9,198,740

62

1932 ....................................

12,938,602

8,054,043

62

1933 (april)....................................

—

—

59

Av. den remitterade promemorian framgår icke närmare, i vilken omfattning

det vore avsett att övergå till användning såsom skattefri sprit

av annat brännvin än sulfitbrännvin. Skulle emellertid potatisbrännvin

komma att helt och hållet eller i avsevärdare omfattning tagas i anspråk

härtill mäste, detta stå i strid mot de principer, som legat till grund för

1918 års lagstiftning angående handel med skattefri sprit, samt i praktiken

dels medföra rubbning i det system, efter vilket sulfitspritindustrien så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

9

som huvudintressent i aktiebolaget Skattefri sprit med framgång sedan

åtskilliga år arbetat för främjande av avsättningen av sin tillverkning,

dels ock åstadkomma en fördyring av spriten för såväl allmänheten som

industrien.

Tillverkningen av sulfitsprit samt dess avsättning för olika ändamål belyses

av följande sammanställning:

Tillverkningsår

Till-

verkning

För försäljning till

Använd- ning i egen

rörelse

A.-B. Vin- cell sprit- centralen

A.-B.

Skattefri

sprit

Motorsprit

Export

1926/1927 ............

15,067,118

1,335,931

4,473,822

7,182,447

2,454,251

641,751

1927/1928 ............

13,942,275

1,173,613

5,687,380

5,391,528

1,984,497

285,669

1928/1929 ...........

21,276,451

2,475,113

6,730,089

8,990,762

2,105,833

339,947

1929/1930 ............

28,238,075

2,270,801

8,408,095

14,292,296

1,808,159

528,440

1930/1931 ............

28,403,308

3,108,802

9,008,406

16,841,107

271,673

469,482

1931/1932 ............

19,681,550

2,852,704

7,649,984

8,437,100

114,043

338,630

Av ovanstående uppgifter framgår, att tillverkningen av sulfitsprit år

från år ökat. I det tidigare aktuella spörsmålet örn avsättningen av den

befintliga sulfitspritindustriens produktion har sålunda numera ernåtts

ett tillfredsställande läge i stort sett utan annat ingripande från statsmakternas

sida än den provisoriska befrielsen för motorspriten från bensinskatt.

Tack vare den låga tillverkningskostnaden för sulfitsprit har försäljningspriset

på sprit för tekniska ändamål kunnat hållas synnerligen lågt, men

samtidigt har det likväl varit av sådan storlek, att därigenom kunnat möjliggöras

att saluhålla motoralkoholen till ett någorlunda konkurrenskraftigt

pris i förhållande till bensinen. Från statsmakternas sida finnes anledning

att med synnerlig tillfredsställelse konstatera, att sulfitspritindustrien

under en fri utveckling genom egna åtgärder varit i stånd att ordna

avsättningsförhållandena för sin produktion, varigenom denna förut tid

efter annan uppkommande fråga kan anses ha fått sin lösning.

Med avseende å prisförhållanden m. m. har kontrollstyrelsen anfört:

För närvarande betingar den för olika ändamål saluhållna sulfitsprilen

följande priser, för jämförbarhetens skull uttryckta i liter av normal
-

styrka :

såsom motoralkohol .............................................. 12 öre

vid försäljning till aktiebolaget Skattefri sprit .................... 17 »

vid försäljning till aktiebolaget Vin- & spritcentralen.............. 19 »

Tillverkningspriset å sulfitsprit är för närvarande av den av Kungl. Majit

tillsatta prissättningsnämnden för skattefri sprit angivet till, för liter av

normalstyrka räknat, 14 öre utan beräknad handelsvinst. Härtill kommer

för motoralkoholen cirka 2 öre i kostnad för spritens omvandling till en

alkoholstyrka av cirka !)9.r, procent. För att kunna försälja motoralkoholen

för inblandning i bensin till ovan angivna pris av 12 öre per liten

måste sulfitspritfabrikanterna tillgodogöra sig merpris å de andra avsättningsområdena

av den storlek, som framgår av de ovan lämnade prisuppgifterna.

Härvid har givetvis merinkomsten från försäljningen till ak
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 266.

tiebolaget Skattefri sprit den största betydelsen, då dessa leveranser avse

ej mindre än cirka 10 miljoner normalliter. Därest sulfitspritfabrikerna

skulle avskäras från rätten att leverera sprit till sagda bolag, bleve sagda

fabriker icke längre i stånd att själva ekonomisera försäljningen av motorsprit.

För säkerställande av avsättningen av sulfitspriten bleve det

därför oundgängligt att vidtaga åtgärder av den innebörd, som i promemorian

åsyftas, nämligen utfärdande av bestämmelser angående tvångsvis

inblandning av sprit i bensin. Härmed måste förbindas skyldighet för

bensinbolagen att betala ett pris för motoralkoholen, som täcker spritfabrikernas

tillverkningskostnader samt även lämnar dem skälig handelsvinst.

Rörande storleken av detta pris, vilket bör fastställas under statens medverkan,

får styrelsen hänvisa till en till Kungl. Majit den 30 december 1932

av aktiebolaget Svensk sprit avlåten skrivelse, i vilken sulfitspritindustrien

enligt upprättad kalkyl angivit ett tillverkningspris å motoralkohol

av 36 öre per liter, med vilket industrien skulle erhålla kostnaderna

för tillverkning samt ränta och amortering å investerat kapital täckta.

Detta pris, som dock icke innefattar handelsvinst, är 12 öre högre än nuvarande

pris å motoralkoholen, en merutgift, som i sista hand komme att

uttagas av bensinförbrukarna. Därest den provisoriska befrielsen från

skatt å motorsprit — 10 öre per liter — framdeles eventuellt skulle upphöra,

bleve priset å motoralkohol med utgångspunkt från ovannämnda kalkyl

46 öre per liter. Mot detta pris svarar för närvarande ett partipris

å bensin av cirka 18 öre per liter, en prisskillnad som ur allmänna ekonomiska

synpunkter är ägnad att väcka betänkligheter.

Som ovan framhållits, har vid regleringen av handeln med skattefri sprit

ett av syftemålen härvid varit, att den sprit, som tillhandahålles för tekniska

och industriella ändamål, skulle kunna säljas till lägsta möjliga pris.

Priset å denaturerad sprit har i vårt land successivt nedbringats och är

nu lägre än före världskriget samt avsevärt lägre än motsvarande pris i

de övriga nordiska länderna. Detta innebär givetvis en fördel för de industrier,

som förbruka sprit vid sina tillverkningar. Därest potatissprit

skulle tillhandahållas för ifrågavarande ändamål, skulle spritpriset komma

att avsevärt fördyras. Sulfitspritfabrikerna erhålla för närvarande

för sprit för tekniska och industriella ändamål ett pris av i genomsnitt

17 öre per liter, räknat för 50 procents alkohollialt. Priset å potatisbrännvin

har vid leverans från brännerierna till aktiebolaget Vin- & spriteentralen

under senare år fastställts till följande belopp, grundade å nedan

angivna potatispris per hektoliter:

Tillverkningsår

Brännvinspris

Potatispris

1928/1929 ...................................

..... 39 öre

352 öre

1929/1930 ..................................

..... 37 »

375 »

1930/1931 ...................................

..... 32 »

275 »

1931/1932 ..................................

..... 33 »

300 »

1932/1933 ..................................

..... 29 »

240 »

1932/1933 (tilläggskvantitet).

..... 26.3 »

183 »

Även med utgångspunkt från ett till 25 öre reducerat pris å potatisbrännvin

skulle priset å skattefri sprit av nämnda slags brännvin vid leverans

till partihandlaren ställa sig icke mindre än cirka 50 procent dyrare

än sulfitspriten. Härvid har hänsyn dock icke tagits till den ökning i fraktkostnader,

varmed är att räkna vid transport av brännvinet från de i landets

sydligaste del belägna potatisbrännerierna, ej heller till kostnader för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

uppsamling och eventuell omdestillation. Under det att sulfitspriten levereras

direkt från de på skilda platser i landet liggande sulfitspritfabrikerna

till de olika mottagarna, lärer nämligen bliva nödvändigt, att potatisbrännvinet,

därest några större kvantiteter därav skola ifrågakomma

för leverans såsom skattefri sprit, av bränneriet levereras till ett uppsamlingsställe

och där i mån av behov omdestilleras för uppbringande av alkoholhalten

till den erforderliga styrkan. Denna bör utgöra cirka 95 procent

för att spriten lämpligen skall kunna komma till användning för tekniska

och industriella ändamål. På grund av mindre tillfredsställande

apparatur kommer allenast ett fåtal potatisbrännerier upp till nämnda

styrka på det tillverkade brännvinet. Vid landets 103 potatisbrännerier

bade det tillverkade brännvinet under senast tilländalupna tillverkningsår

följande alkoholstyrka:

Vid 10 brännerier .................................... 70 — 75 procent

» 55 » .................................... 75—80 »

» 20 » ................................... 80—85 »

» 9 » .................................... 85—90 »

» 9 » .................................... 90 — 95 »

I enlighet härmed skulle högst 9 potatisbrännerier för närvarande vara

tekniskt i stånd att tillverka sprit, som utan omdestillation skulle kunna

godkännas för leverans till partihandlaren med skattefri sprit. I verkligheten

skulle det sålunda bliva de sistnämnda brännerierna ävensom

jäst- och melassbrännerierna, på vilka det skulle ankomma att få leverera

sprit till sagda partihandlare, i den mån sulfitbrännerierna skulle

avkopplas från ifrågavarande leveranser.

Sin ståndpunkt till det föreliggande förslaget har kontrollstyrelsen

sammanfattat på följande sätt:

Den avsevärda fördyring av den skattefria spriten, som enligt vad ovan

påvisats skulle inträda, därest sulfitspriten helt eller till större delen

såsom skattefri sprit ersattes av potatissprit eller annat slag av sprit,

komme att kännbart drabba olika industrier, vilka i större utsträckning

begagna sprit i sin rörelse. Hit höra följande användningsområden: tillverkning

eller beredning av vissa apoteksvaror samt tekniska preparat

av skilda slag, såsom färger, lacker och fernissor, polér- och putsmedel,

etyleter och kollodium, krut, läder och tvål, varjämte särskilt en del

större industrier använda sprit såsom lösningsmedel oell för rengöringsändamål.

För ett flertal större förbrukare hava hittills betydande rabatter

lämnats å spritpriset — ända upp till 30 procent, avseende en sammanlagd

kvantitet av cirka 2 miljoner liter å 50 procent. Någon motsvarande

rabatt skulle det på grund av höga tillverkningskostnader å

spriten i fortsättningen icke bliva möjligt att lämna, därest annan sprit

än sulfitsprit skulle tillhandahållas som skattefri sprit. En tillbakagång

i såväl allmänhetens som industriens användning av skattefri sprit

komme helt säkert att inträda som följd av prisfördyringen, och olika

andra ämnen, i regel av utländskt ursprung, skulle för användning i såväl

hemmen som inom industri och hantverk träda i stället för sprit för

tekniskt bruk.

Hur berättigat det än må vara, att åtgärder från statsmakternas sida

under nuvarande svåra ekonomiska förhållanden vidtagas för tryggande

av avsättningen av fabrikspotatis i landet, anser kontrollstyrelsen för sin

del det principiellt oriktigt, att detta skall komma till genomförande på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sådant sätt, att kostnaderna härför väsentligen drabba den tekniska produktionen

inom landet genom höjda priser å den sprit, som inom densamma

förbrukas. Det synes vara stridande mot en sund ordning att i

tider, då industri och hantverk arbeta under svåra ekonomiska förhållanden,

genom lagstiftningsåtgärder tvinga dess utövare att arbeta med

dyrare råvaror än dem, som finnas tillgängliga. I detta avseende står,

såsom ovan påvisats, den i promemorian föreslagna åtgärden i direkt

motsats till statsmakternas tidigare intagna ståndpunkt, nämligen att

den prisbilliga sulfitspriten skall förbehållas användningen såsom teknisk

sprit. Ett frångående av denna princip, efter vilken spritindustrien

inrättat sig, måste vara ägnat att medföra vittgående rubbningar i sagda

industris nuvarande avsättningsförhållanden oell i förevarande fall bland

annat aktualisera den komplicerade frågan om tvångsinblandning av

sprit i bensin. Då samtliga frågor angående tillverkning och avsättning

av inom landet tillverkat brännvin för närvarande äro under utredning

av därtill utsedda sakkunniga, synes det enligt kontrollstyrelsens mening

innebära ett anmärkningsvärt föregripande på en viktig punkt av sagda

utredning att, låt vara provisoriskt, vidtaga ändring i gällande grunder

i fråga örn användningsområdena för olika slag av inom landet tillverkat

brännvin.

På grund av vad sålunda anförts har kontrollstyrelsen icke ansett sig

kunna biträda det i den remitterade promemorian framförda förslaget.

Styrelsen har vidare anfört, att den korta tid, som stått styrelsen till

förfogande för avgivande av yttrande i denna för bränneriindustrien och

för stora delar av vår tekniska industri liksom även för allmänheten så

betydelsefulla fråga icke möjliggjort att så ingående, som det varit önskvärt,

utreda hithörande spörsmål. Styrelsen hade sålunda icke medhunnit

att närmare skärskåda de tekniska spörsmål och kontrollfrågor, som

vore förknippade med inblandningen tvångsvis av sprit i bensin. Såvitt

styrelsen kunnat finna, syntes större svårigheter icke möta i nämnda

avseende att, i förekommande fall, realisera det i promemorian framförda

förslaget härom. Styrelsen vore beredd att härutinnan framdeles avgiva

förslag. Styrelsen ville här endast erinra, att det lagstadgade inblandningstvånget

givetvis skulle åvila icke allenast bensinimportörerna utan

även utövare av inhemsk tillverkning av bensin.

I det av kontrollstyrelsen överlämnade yttrandet från Sveriges bränneriidkareförening

har anförts följande:

Av motiveringen till det vid promemorian fogade förslaget till förordning

finna vi, att tillämpning av förordningen skulle komma att äga

rum i det fall eventuellt överskott av potatis jämväl i höst är förefintligt.

En så beskaffad anordning måste vi hälsa med uppriktig glädje, då

därigenom ernås utökad garanti för användning av potatisöverskottet.

Givetvis är det omöjligt att nu förutsäga utfallet av årets potatisskörd,

men vi kunna ej underlåta att i detta sammanhang påpeka att

den planerade regleringen av potatisstärkelsen (potatismjöl) kommer, örn

den förverkligas, att med en till visshet gränsande sannolikhet medföra,

att man även i år har att motse ett betydligt potatisöverskott.

Föreningen kan därför icke annat än på det livligaste tillstyrka, att det

remitterade förslaget till förordning måtte bifallas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Beträffande övriga av kontrollstyrelsen överlämnade yttranden torde

jag, då däri angivna synpunkter i väsentlig mån kommit till uttryck i

styrelsens eget utlåtande, kunna inskränka mig till att hänvisa till handlingarna.

Lantbruksstyrelsen har förordat ett genomförande av det i promemorian

framlagda förslaget.

Kmnmerskollegii utlåtande är av följande innehåll:

Enligt vad som framgår av den remitterade promemorian beräknas

det för Vin- och spritcentralens räkning vid utgången av tillverkningsåret

1932/1933 i lager befintliga överskottet av råbrännvin, som levererats

från lantbruksbrännerierna, till cirka 4 miljoner liter av normalstyrka

(50 procent). Då därjämte inköpen för nästkommande tillverkningsår

av konsumtionssprit på grund av nedgång i spritdryckskonsumtionen

anses böra minskas i förhållande till årets förbrukning från cirka

20 till 15 miljoner liter, skulle följden härav bliva en totalminskning i

inköpen av råbrännvin, vid jämförelse med den under tillverkningsåret

1932/1933 inköpta kvantiteten, av cirka 9 miljoner liter, varav drygt 8 miljoner

liter komme att belöpa sig på potatisbrännerierna. Av de lämnade

uppgifterna synes visserligen framgå, att såsom resultat av en med jästbrännerierna

träffad överenskommelse tillverkningen av jästbrännvin

kommer att minskas med omkring 2 miljoner liter, varjämte ett föreslaget

förbud mot tillverkning av brännvin av sockerbetor komme att

innebära en möjlighet till ökad avsättning för potatisbrännvin av ytterligare

0.6 miljon liter. Även efter avdrag av dessa kvantiteter från det

beräknade överskottet av potatisbrännvin vid en tillverkning härav, motsvarande

den under innevarande tillverkningsår, skulle alltså återstå en

kvantitet av mellan 5 och 6 miljoner liter potatisråbrännvin av normalstyrka,

varför avsättning under nu gällande förhållanden saknas. Förslaget

går nu ut på att denna kvantitet, eller i varje fall en mera avsevärd

del därav, skulle finna avsättning som teknisk sprit och att för

sådant ändamål den åt den aiiktoriserade partihandlaren med skattefri

sprit medgivna rätten till inköp av sulfitsprit för tekniska ändamål skulle

i motsvarande grad begränsas.

Den kvantitet potatissprit, varom det kan komma att röra sig, lärer

uppenbarligen bliva i hög grad beroende av årets skörderesultat och torde

sålunda knappast för närvarande kunna med någon större grad av sannolikhet

angivas. Under antagande av att densamma skulle komma att

uppgå till 6 miljoner liter råhrännvin av normalstyrka skulle detta motsvara

cirka 3 miljoner liter teknisk 95-procentig sprit, vilken kvantitet

alltså skulle tillhandahållas av partibolaget i form av rektificerad potatissprit

i stället för motsvarande mängd sulfitsprit.

Såsom jämförelse med hänsyn till storleksordningen av denna kvantitet

anföres i följande tabell uppgift rörande tillverkningen av sulfitsprit

under de senaste tre tillverkningsåren ävensom rörande avsättningen

för olika ändamål:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Inom

landet försåld sprit

Å r

Tillverkad

sprit

Exporterad

sprit

Till renings- verken

Till hushålls- och tekn.

ändamål

Till motor- ändamål

1930 ..................fkg''

l Ht.

13.543.063.8

16.719.831.9

408,776.1

504,661.9

973,711.1

1,202,112.5

3,761,475.4

4,643,796.8

6.125.692.5

7.657.115.6

1931 .................fkg''

lut.

12,281,427.0

15,162,255.6

79,739.5

98,443.8

1,533,716.2

1,893,476.8

3,747,760.6

4,626,864.9

6,982,721.0

8,728,401.3

1932 ..................j kg''

l Ht.

9,704,590.0

11,980,975.8

36,112.9

44,583.8

1,692,611.8

2,089,644.2

3.282.798.2

4.052.837.3

3,071,314.4

3,839,143.0

Siffrorna äro hämtade ur styrelseberättelsen för aktiebolaget Svensk

sprit år 1932, varvid omräkning av de angivna viktmängderna i liter

tillfogats. (Specifika vikten har antagits till 0.8io utom för motorsprit,

där den beräknats uppgå till O.soo.) Nedgången under 1932 är beroende

av den under året pågående, omfattande arbetsinställelsen inom cellulosaindustrien.

Den totala kvantiteten sprit för kemisk-teknisk fabrikation

och allmänförsäljning från aktiebolaget Skattefri sprit, vilket bolag

är den enda auktoriserade partiförsäljaren av sådan sprit inom riket,

uppgick enligt kontrollstyrelsens statistik över rusdrycksförsäljningen

m. m. under samma år till nedanstående:

Liter 50 % Motsvarande cirka liter 95 %

1930 ................................ 11,116,042 5.5 miljoner

1931 ................................ 12,159,842 6.i »

1932 ................................ 12,938,602 6.5 »

Skillnaden i kvantitet mellan den totala kvantiteten 95-procentig sprit,

använd för tekniska och husbållsändamål och den enligt ovanstående härtill

förbrukade sulfitspriten torde i huvudsak hava motsvarats av den sekundasprit,

som levererats från reningsverken.

Då prisläget för de olika slagen av sprit är i hög grad skiftande, medför

ett utbyte av ett billigare slags sprit mot ett dyrare en synnerligen kännbar

prisförhöjning för konsumenterna. Skillnaden i det genomsnittliga

fabrikspriset för 95-procentig sulfitsprit, använd till hushålls- och tekniska

ändamål, å ena, och dylik sprit, som förbrukas till motorbränsle, å andra

sidan, torde alltså uppgå till omkring 20 öre, medan sprit av potatisråbrännvin

torde ställa sig i ett prisläge vid rådande råvara- och tillverkningskostnader,

som i sin ordning med cirka 18 å 20 öre överstiger förstnämnda

pris. En överflyttning av 3 miljoner liter 95-procentig hushålls- och teknisk

sprit från sulfitbrännerierna till potatisbrännerierna torde alltså komma

att drabba konsumenterna med en merkostnad av minst 0.6 miljon

kronor.

För att under dessa förhållanden möjliggöra ett uppehållande av sulfitspritfabrikationen

i oförminskad omfattning torde därjämte en motsvarande

förhöjning av priset för motorsprit böra beräknas, vilken prisskillnad

enligt det framlagda förslaget finge bestridas av bensinimportörerna och

indirekt av motorsamfärdseln. Med hänsyn till den betydande importkvantitet

bensin, varpå denna prisskillnad skulle uttagas, torde densamma

emellertid knappast spela någon mera avsevärd roll. Den inköpta mängden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

15

motorsprit måste härvid givetvis förutsättas bliva tillhandahållen allmänheten

i för motordrift lämplig bensinblandning, framför allt såsom s. k.

lättbentyl (med 25 procent alkoholhalt). Den alldeles övervägande mängden

bensin bomme därför allt fortfarande att försäljas såsom oblandad.

Kollegium har ansett sig böra särskilt framhålla detta med anledning av

de betänkligheter, som framförts i en vid utlåtandet fogad, till kollegium

inkommen skrivelse från Stidsvigs & Hälsingborgs limfabrikers aktiebolag

ävensom vid vissa muntliga förfrågningar.

Den största olägenhet, som skulle bliva en följd av den ovannämnda planens

genomförande, skulle uppenbarligen ligga i den desorganisation, som

densamma i viss mån skulle medföra i handeln med skattefri sprit för

tekniska och hushållsändamål, och den minskade förbrukning för sådana

syften, som kan befaras bliva en följd av prisförhöjningen och ovissheten

örn prisläget. Erinras må härvid att den ifrågavarande marknaden för

hushållssprit m. m. målmedvetet upparbetats under en lång följd av år —

ett arbetsresultat, som genom de föreslagna åtgärderna skulle i viss utsträckning

äventyras. Svårigheterna härvidlag ökas naturligtvis i hög

grad genom den ovisshet rörande omfånget av potatissprittillverkningen

för tekniska ändamål, som kan förväntas ifrågakomma.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har kollegium förklarat sig finna

önskvärt, att den ifrågasatta omläggningen, därest densamma med hänsyn

till jordbrukets läge anses oundgängligen nödvändig, i möjligaste män,

begränsas. Körande de alternativa åtgärder i sådant syfte, som skulle

kunna tänkas ifrågakomma, har kollegium med hänsyn bland annat tillden

knappa tid, som stått till förfogande för remissens besvarande, ansett

sig icke kunna göra något uttalande.

På grund av förhållanden, som antytts i den i ärendet upprättade Departements■

promemorian, torde man kunna utgå från att möjligheterna till avsättning

av potatis för brännvinstillverkning under nästkommande tillverkningsår

komma att bliva avsevärt mindre än under närmast föregående

period. Örn potatisskörden blir god, kan man därför befara ett betydande

överskott av potatis, för vars avsättning synnerliga svårigheter komma

att möta. Det bekymmersamma läge, som härigenom skulle uppkomma

för stora grupper av den jordbrukande befolkningen inom vissa delar av

landet, påkallar enligt min mening särskilda åtgärder.

Vissa dylika åtgärder hava redan vidtagits. Sålunda har, såsom i promemorian

omnämnts, förbindelse utverkats från jästfabrikanternas sida

att i viss omfattning minska tillverkningen av jästbrännvin under nästkommande

tillverkningsår. Vidare må omnämnas, att efter förhandlingar,

som förts under min medverkan, preliminärt avtal träffats örn nedläggande

av nu befintliga betbrännerier. De möjligheter till ökad avsättning av

potatis, som härigenom yppas, torde emellertid vid normal potatisskörd

knappast bliva tillräckliga. Jag finner fördenskull angeläget, att möjlighet

beredes Kungl. Majit att, för den händelse behov därav inträder,

vidtaga ytterligare åtgärder för tryggande av potatisskördens använd
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

ning i vidgad omfattning för bränneriändamål. En begränsning av sulfitspritens

användning för tekniska ändamål och dess ersättande med

potatissprit på sätt i den remitterade promemorian föreslagits torde i

detta syfte närmast ifrågakomma. På skäl, som framgå av promemorian

samt vissa av de avgivna yttrandena, torde emellertid ett ingripande

av denna art icke lämpligen böra göras alltför vittgående. Behovet

av stödåtgärder av ifrågavarande slag blir för övrigt beroende på utfallet

av innevarande års potatisskörd, och det kan därför icke för närvarande

bedömas, i vilken mån en reglering av sulfitspritens användning

till här avsedda ändamål blir behövlig. Ej heller är det möjligt att nu

angiva den närmare utformningen av de åtgärder, som kunna bliva erforderliga.

I betraktande av dessa omständigheter finner jag lämpligt och nödvändigt,

att det, såsom en av de rådande förhållandena betingad beredskapsåtgärd,

lägges i Kungl. Maj:ts hand att begränsa användningen av

sulfitsprit för de ändamål, som avses i förordningen den 1 juli 1918 angående

handel med skattefri sprit. Självfallet bör ett sådant ingripande

äga rum endast örn och i den utsträckning det med hänsyn till potatisodlarnas

berättigade intressen finnes oundgängligen nödvändigt. I anslutning

till vad nyss anförts bör vidare tillses, att utbyte av sulfitsprit

mot potatissprit för tekniska ändamål över huvud taget icke äger rum

i sådan omfattning, att det genomsnittliga priset å den sprit, som tillhandahålles

för dylika ändamål, undergår någon mera avsevärd förhöjning.

I den mån en begränsning av sulfitspritens användning för angivna

ändamål kommer till stånd, torde det kunna bliva erforderligt att säkerställa

en motsvarande ökning av avsättningen av dylik sprit till motorbränsle.

I sådant syfte lärer, i anslutning till vad i promemorian föreslagits,

bemyndigande böra utverkas för Kungl. Maj:t att, i den mån så

prövas nödigt, förordna, att den som till riket inför bensin eller inom riket

tillverkar sådan vara skall vara skyldig att av tillverkare av motorsprit

eller av denne antagen återförsäljare inköpa motorsprit i sådan omfattning,

att den inköpta motorspriten minst utgör viss procent av den importerade

eller tillverkade kvantiteten bensin, samt att använda den sålunda

inköpta motorspriten för inblandning i bensin enligt vissa grunder.

Erforderliga närmare föreskrifter örn inköps- och inblandningsskyldigheten

torde därvid få meddelas av Kungl. Majit eller efter Kungl. Majits

bestämmande av därtill förordnad myndighet.

Föredraganden uppläser härefter upprättat förslag till förordning om tillfällig

begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående

handel med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa

brännvin, som framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, och

hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dels antaga nämnda förslag;

dels och bemyndiga Kungl. Majit att för tiden till

och med den 30 juni 1934, i den mån så prövas nödigt,

utfärda föreskrifter örn tvångsinblandning av sulfitsprit

i importerad eller inom riket tillverkad bensin.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

TJr protokollet:

B. Borgström.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 266.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1933:72 Betänkande, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till förordning om tillfällig begränsning av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 angående han s. 1 i texten