Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om kvarlåtenskapsskatt m. m

1933-01-03 · 64 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 62 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:34, Med förslag till förordning om kvarlåtenskapsskatt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 34.

1

Nr 34.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om kvarlåtenskapsskatt m. m.; given Stockholms slott den 3

januari 1933.

Kungl. Majit får härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

dels förordning om kvarlåtenskapsskatt,

dels ock förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19

november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang tili riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Förslag

till

förordning om kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 $.

Av kvarlåtenskap efter avliden person skall till staten utgå särskild

arvsskatt, benämnd kvarlåtenskapsskatt, enligt bär nedan stadgade grunder.

2 §.

Såsom kvarlåtenskap skall enligt denna förordning anses egendom, för

vilken skall utgå arvsskatt jämlikt förordningen den 19 november 1914

örn arvsskatt och skatt för gåva, och skola i kvarlåtenskapen medräknas

även sådana andelar, för vilka jämlikt de i 19 § berörda förordning för

varje arvsklass meddelade bestämmelser frihet från arvsskatt åtnjutes.

Där synnerliga skäl därtill äro, må Konungen efter ansökan medgiva,

att gåva, som avses i 26 § nämnda förordning, helt eller delvis ej medräknas

i kvarlåtenskapen.

3 *.

Den skattepliktiga kvarlåtenskapen upptages till sammanlagda värdet

av de arvsandelar, som ingå i kvarlåtenskapen, enligt den uppskattning,

som sker jämlikt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva.

4 §.

Kvarlåtenskapsskatt utgår icke, därest kvarlåtenskapens värde ej överstiger

20,000 kronor.

Kvarlåtenskapsskatten utgör,

när kvarlåtenskapens värde icke överstiger 50,000 kronor: 4 procent

av det belopp, varmed kvarlåtenskapens värde överstiger 20,000 kronor;

när kvarlåtenskapens värde överstiger

50,000 men icke

100,000 » »

200,000 » »

300.000 d »

500.000 » »

1,000,000

100.000 kr.

200.000 »

300.000 »

500.000 »

1,000,000 »

1.200 kr. för 50,000 kr.

5.200 » » 100,000 »

17.200 » » 200,000 »

33.200 » » 300,000 »

69.200 » » 500,000 »

169,200 » » 1,000,000 »

och 8 % av återstoden;

» 12 % » »

» 16 % » »

» 18X » »

» 20% > »

» 21%" » » ,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 3

dock att kvarlåtenskapsskatten ej må överstiga 20 procent av kvarlåtenskapens

värde.

Vid tillämpning av denna tariff iakttages, att kvarlåtenskapens värde

avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.

Såsom särskild kvarlåtenskap, beträffande vilken kvarlåtenskapsskatt

skall för sig beräknas, skall anses dels fast egendom av fideikommissnatur,

dels annan i fideikommiss ingående egendom, dels ock äganderätt,

som enligt 13 § andra stycket förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva

skall anses såsom tillgång i dödsbo.

Från kvarlåtenskapsskatten avdrages dels lösen, som erlägges vid boupptecknings

inregistrering hos underdomstol i stad, eller, örn på grund

av gällande förordning dylik lösen ej fordras, däremot svarande belopp,

i den mån avdrag för berörda lösen eller motsvarande belopp ej jämlikt

21 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva kan ske från arvsskatt,

dels ock på kvarlåtenskapen belöpande förut erlagd gåvoskatt, för

vilken avdrag ej kan tillgodonjutas enligt 26 § i berörda förordning, doc^:

att genom sistnämnda avdrag kvarlåtenskapsskatten ej må nedbringas till

lägre belopp än det, som skulle utgått, därest gåvan ej medräknats i kvarlåtenskapen.

5 §.

För kvarlåtenskapsskatt svarar envar arvinge eller testamentstagare i

förhållande till storleken av den på honom belöpande andelen av kvarlåtenskapen,

därvid likväl iakttages, att gåvoskatt, för vilken avdrag skett,

tillgodoräknas den som erlagt gåvoskatten.

6 §.

Deklaration, som avgivits på grund av skattskyldighet till arvsskatt

enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva, skall i förekommande

fall ligga till grund jämväl för beräkning av kvarlåtenskapsskatt.

Föreligger skattskyldighet till kvarlåtenskapsskatt men ej till arvsskatt

enligt berörda förordning, skall vad där örn deklaration till arvsskatt finnes

stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

7 §.

Vad i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas rörande

nedsättning av skatt för egendom, som efterlämnats utom riket, så ock

rörande skattens erläggande, anstånd med skattens erläggande, eftergift

av skatt, restitution och tillsyn å skattens utgörande skall äga motsva

rande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

Vid bedömande av fråga, huruvida jämlikt 47 § 1 mom. A omförmälda

förordning anstånd med erläggande av skatt må äga rum, skall, där såväl

kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt skall utgå, sammanlagda värdet av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition nr 34.

dödsboets kontanta medel och i nyssnämnda författningsrum avsedda värdepapper

jämföras med den sammanlagda skattens belopp.

8 §.

De i förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva meddelade ansvarsbestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning beträffande kvarlåtenskapsskatten.

Har den, som uppgivit död mans bo, därvid uppsåtligen dolt undan

tillgång av det värde eller lämnat annan falsk uppgift av sådan

beskaffenhet, att såväl kvarlåtenskapsskatt som arvsskatt uttagits med

lägre belopp än eljest vederbort, eller har någon mot bättre vetande

i deklaration lämnat oriktig uppgift med påföljd, som nu sagts, skall vid

bötesbeloppets bestämmande tagas hänsyn till det sammanlagda felande

skattebeloppet.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avgiva deklaration, som skall

ligga till grund såväl för arvsskatt som för kvarlåtenskapsskatt, skall särskilt

straff enligt denna förordning ej ådömas.

9 §.

Vad i 57 § förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva stadgas skall

äga tillämpning jämväl beträffande kvarlåtenskapsskatten.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av skatt enligt denna förordning utfärdar

Kungl. Majit erforderliga taheller.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1933 och skall äga tillämpning

beträffande kvarlåtenskap efter person, som avlider efter förordningens

ikraftträdande.

I kvarlåtenskap, som avses i förordningen, skall ej medräknas gåva, för

vilken enligt förordningen örn arvsskatt och skatt för gåva deklaration

för gåvoskatt avgivits före den 11 januari 1933.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

5

F ö r s 1 a g

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.

Härigenom förordnas, att 19, 26 och 38 §§, 47 § 1, 2 och 3 morn., 48 §

2 mom. samt 56 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt och skatt

för gåva skola, 47 § 2 morn., 48 § 2 mom. samt 56 § i nedan angivna delar,

erhålla följande ändrade lydelse:

19 §.

Arvsskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Klass I. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer efterlevande

make eller barn eller adoptivbarn eller avkomling till barn eller

adoptivbarn.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 20,000 kronor, beräknas ej arvsskatt

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 30,000 kronor: 4 procent av det

belopp, varmed återstående värdet överstiger 20,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt åter:

stående värdet å andelen överstiger

30,000 men icke

50,000 kr.:

400 kr. för

30,000 kr. och

7 % av återstoden;

50,000 » »

100,000 » :

1,800 >

»

50,000 »

»

10 % »

»

100,000 » »

200,000 » :

6,800 »

»

100,000 »

»

12 % »

7>

200,000 » »

400,000

18,800 »

»

200,000 »

»

14% »

y>

400,000 » »

800,000 » :

46,800 »

»

400,000 »

»

16% »

»

800,000

» :

110,800 »

»

800,000 »

»

18% »

»

dock att arvsskatten ej må överstiga 16 procent av det återstående värdet

å andelen.

Klass II. Andel, som på grund av arv eller testamente tillkommer fader,

moder, broder (halvbroder), syster (halvsyster) eller broders (halvbroders)

eller systers (halvsysters) avkomling eller på grund av testamente

akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk, sti
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 34.

pendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller

annan from stiftelse.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 2,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av

det belopp, varmed återstående värdet överstiger 2,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

5,000 men icke

10,000 kr.

90 kr. för

5,000 kr. och

6 % av återstoden;

10,000

»

»

20,000 »

390 »

»

10,000 »

9% »

»

20,000

»

»

30,000 »

1,290 »

»

20,000 »

»

12^ »

30,000

»

»

40,000 »

2,490 »

»

30,000 »

»

15 X »

»

40,000

»

60,000 »

3,990 »

»

40,000 »

18%" »

»

60,000

»

200,000 »

7,590 »

»

60,000 »

»

20 % »

»

200,000

»

35,590 »

»

200,000 »

»

21X »

dock att arvsskatten ej må överstiga 20 procent av det återstående värdet

å andelen.

Klass III. Andel, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

i'' när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 4 procent av det

belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

2,000 men icke

4,000 kr.

40 kr. för

2,000 kr. och

8%''

av återstoden;

4,000

» »

20,000 »

200 »

»

4,000 » »

12 %

»

20,000

» »

40,000 »

2,120 »

20,000 » *

16 %

»

40,000

» »

60,000 »

5,320 »

»

40,000 » »

20 %''

»

»

60,000

» »

200,000 »

9,320 »

»

60,000 » »

24 %

»

»

200,000

»

42,920 »

»

200,000 » »

26X

»

dock att arvsskatten ej må överstiga 24 procent av det återstående värdet

å andelen.

Klass IV. Andel, som tillkommer annan arvinge eller testamentstagare

än sådan, som omförmäles i klass 1, klass II eller klass III.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 34.

Överstiger det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt

återstående värdet å andelen icke 1,000 kronor, beräknas ej arvsskatt.

Skatten utgör,

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen icke överstiger 2,000 kronor: 4 procent av det

belopp, varmed återstående värdet överstiger 1,000 kronor;

när det efter avdrag av på andelen belöpande kvarlåtenskapsskatt återstående

värdet å andelen överstiger

2,000 men icke

4,000 kr.:

40 kr. för

2,000 kr. och

8%''

av återstoden;

4,000

»

10,000 » :

200 »

2>

4,000 »

»

12%''

10,000

»

20,000 » :

920 »

»

10,000 »

16%

20,000

»

»

40,000 » :

2,520 »

20,000 »

»

20%

» »

40,000

»

»

60,000 » :

6,520 »

»

40,000 »

»

24%

» »

60,000

»

200,000 » :

11,320 »

60,000 »

»

\ o

o\

OO

» >

200,000

» :

50,520 »

»

200,000 »

30%

dock att arvsskatten ej må överstiga 28 procent av det återstående värdet

å andelen.

Vid tillämpningen av ovanstående tariff iakttages, att återstående värdet

å andelen avjämnas till närmast lägre fulla hundratal kronor.

26 $.

Har arvinge eller testamentstagare inom två år före arvlåtarens dödsfall

eller vid hans dödsfall av honom erhållit gåva, som icke jämlikt 33 §

a) eller b) är fri från skatt, skall värdet därav sammanläggas med det

värde, vartill arvingens eller testamentstagarens arvsandel enligt förut

stadgade grunder fastställts, och arvsskatten beräknas som örn allt vore

på en gång arvfallet. För skatt, som förut särskilt erlagts, skall avdrag

ske, dock att arvsskatten icke i något fall må beräknas till lägre belopp

än som belöper på ifrågavarande arvsandel i och för sig.

Bouppteckning skall vid ingivandet för inregistrering vara åtföljd av

uppgift å gåva av här angiven beskaffenhet.

38 $.

1 mom. Skatt för gåva beräknas enligt denna

Tariff.

Klass I. Gåva, som tillkommer make eller barn eller adoptivbarn eller

avkomling till barit eller adoptivbarn.

Överstiger gåvans värde icke 20,000 kronor, beräknas ej skatt för gåva.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 30,000 kronor: 8 procent av det belopp,

varmed värdet överstiger 20,000 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

när gåvans värde överstiger

30,000 men icke

50,000 kr.

800 kr. för

30,000 kr. och 11 X av återstoden;

50,000

100,000 »

3,000 » »

50,000 »

» 18%

1>

100,000

200,000 »

12,000 » »

100,000 »

» 24X

200,000

»

»

300,000 »

36,000 » »

200,000 »

» 30 "o

»

300,000

»

3>

400,000 »

66,000 » »

300,000 »

» 32 X

»

»

400,000

»

500,000 »

98,000 » »

400,000 »

» 34 X

»

y>

500,000

»

»

800,000 »

132,000 » »

500,000 *

» 36 X

»

800,000

t>

7>

1,000,000 »

240,000 » »

800,000 >

» 38 X

»

7>

1,000,000

»

316,000 » »

1,000,000 >

» 39 %

>

» ,

dock

att gåvoskatten ej

må överstiga 32.8 procent

av gåvans

värde.

Klass II. Gåva, som tillkommer fader, moder, broder (halvbroder), syster

(halvsyster) eller broders (halvbroders) eller systers (halvsysters) avkomling

eller akademi, vetenskapligt samfund, allmänt undervisningsverk,

stipendiefond eller pensionsanstalt, sjuk- eller fattigvårdsinrättning eller

annan from stiftelse.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 5,000 kronor: 3 procent av det belopp,

varmed värdet överstiger 2,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

5,000 men icke

10,000 kr.

90 kr. för

5,000 kr. och

6 X av återst

10,000

»

20,000 »

390

»

10,000 »

»

9X

7>

»

20,000

30,000 »

1,290

20,000 »

»

16X

30,000

»

T>

40,000 »

2,890

»

30,000 »

»

19 X

40,000

T>

50,000 »

4,790

>

3»

40,000 »

»

22 %

1>

50,000

7>

60,000 »

6,990

»

»

50,000 »

»

26X

»

»

60,000

100,000 »

9,590

2>

2>

60,000 »

»

28X

T>

100,000

>

200,000 »

20,790

»

7>

100,000 »

32 X

»

»

200,000

300,000 »

52,790

200,000 »

»

31%

300,000

»

500,000 »

89,790

»

300,000 »

39 X

3>

500,000

»

167,790

»

7>

500,000 »

»

41X

»

dock

att gåvoskatten ej

må överstiga 36 procent av

gåvans

värde.

Klass III. Gåva, som tillkommer kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 4,000 kronor: 40 kronor och 8 procent

av det belopp, varmed värdet överstiger 2,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

4,000 men icke

20,000 kr.

200 kr. för

4,000 kr. och 12 % av återstoden;

20,000

»

»

40,000 »

2,120 »

20,000 »

»

20% »

»

40,000

»

50,000 »

6,120 »

2-

40,000 »

»

24 % »

»

50,000

»

»

60,000 »

8,520 »

50,000 »

»

28%'' »

60,000

»

100,000 »

11,320 »

»

60,000 »

»

32 % »

y>

100,000

»

»

200,000 »

24,120 »

100,000 »

»

36% »

»

200,000

»

y>

300,000 »

60,120 »

7>

200,000 »

42 % »

i

300,000

»

»

500,000 »

102,120 »

»

300,000 »

»

44%" »

»

500,000

»

190,120 »

500,000 »

46% »

dock

att

gåvoskatten ej må överstiga 39.2 procent av

gåvans värde.

Klass IV. Gåva, som tillkommer annan gåvotagare än sådan som omförmäles

i klass I, klass II eller klass III.

Skatten utgör,

när gåvans värde icke överstiger 4,000 kronor: 40 kronor och 8 procent

av det belopp, varmed värdet överstiger 2,000 kronor;

när gåvans värde överstiger

4,000 men icke

10,000 kr.

200 kr. för

4,000 kr. och 12 %

av återstoden;

10,000

»

20,000 »

920

»

10,000 »

»

16%

» »

20,000

»

»

40,000 »

2,520

»

20,000 »

»

24 %

» »

40,000

»

»

50,000 »

7,320

»

40,000 »

»

28%

» »

50,000

T>

60,000 »

10,120

»

3>

50,000 »

»

32%

» »

60,000

»

100,000 »

13,320

»

»

60,000 »

»

36 %

» »

100,000

»

»

200,000 »

27,720

»

2>

100,000 »

»

40%

» »

200,000

»

»

300,000 »

67,720

»

200,000 »

»

46%

» »

300,000

»

500,000 »

113,720

»

300,000 »

»

48%

» »

500,000

»

209,720

y>

500,000 »

»

50%

» » >

dock att gåvoskatten ej må överstiga 42.4 procent av gåvans värde.

Vid tillämpning av ovanstående tariff iakttages, att gåvans värde avjämnas

till närmast lägre fulla hundratal kronor.

2 morn. De i fråga om skatt på grund av arv eller testamente i 3 § 3

morn., 5, 6, 8, 9, 12, 13, 22, 23, 25 och 30 §§ meddelade bestämmelser skola

i tillämpliga delar gälla beträffande skatt för gåva.

47 §.

1 mom. A. Uppgå i dödsbo beloppet av kontanta medel samt värdet avobligationer

och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt icke till

dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas för behållningen i

boet, eller föreligger i andra fall för någon, som är skattskyldig enligt

denna förordning, avsevärd svårighet att genast erlägga hela den skatt,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits ''proposition nr 34.

som belöper på honom tillfallen egendom, må, såvida skatten uppgår till

minst femhundra kronor, densamma betalas genom högst tio lika årliga

inbetalningar efter domarens eller Kungl. Maj:ts befallningshavandes

prövning.

B. Skall skatt utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller

annan förmån och prövas avsevärd svårighet föreligga att genast erlägga

skattebeloppet eller skall skatt utgå för egendom av fideikommissnatur,

åge skattskyldig, oavsett skattens belopp, rätt till anstånd såsom ovan

sägs.

C. Där synnerliga skäl därtill äro, äger Konungen medgiva, att skatt

må erläggas annorledes än genom lika årliga inbetalningar, eller att tiden

för inbetalningarnas fullgörande må utsträckas utöver tio år.

2 mom. önskar skattskyldig---befallningshavande godkännes.

Vad nu stadgats skall ej utgöra hinder för den skattskyldige att senare

hos Konungen söka sådant ytterligare anstånd, som kan medgivas honom

enligt 1 mom. C.

3 mom. Den del av skattebeloppet, med vars erläggande anstånd icke

får åtnjutas, skall erläggas då, enligt vad i allmänhet är stadgat, skatten

skolat i dess helhet gäldas, därest ej anstånd beviljats. Första årliga inbetalningen

av skattebelopp, med vars erläggande anstånd beviljats och

som skall gäldas genom lika årliga inbetalningar, skall äga rum på årsdagen

för anståndsbeslutet. Av återstående årsinbetalningar verkställes

eu var å motsvarande dag det år, då den till betalning förfaller. A

skatt, för vilken anstånd åtnjutes, skall erläggas ränta efter fem för

hundra örn året av oguldet belopp.

48 §.

2 mom. Avlider fideikommissinnehavare, vilken är skattskyldig enligt

klass I i tariffen, inom sex år från det han fideikommisset tillträtt eller

fideikommissinnehavare, som är skattskyldig enligt klass II eller klass IV

i tariffen, inom åtta år från tillträdet, eftergives vad av skatten icke förfallit

till betalning vid dödstillfället; dock må ej i fall, då Konungen

jämlikt 47 § 1 mom. C medgivit anstånd, detta medföra rätt till eftergift

av skatt till högre belopp än som skulle hava eftergivits, därest anstånd

beviljats med tio lika årliga inbetalningar. Därest fideikommissinnehavare,

som, utan att hava begärt anstånd med skattens erläggande,

på en gång inbetalt hela skattebeloppet, avlider innan nyss angivna tider

förlupit, eftergives så stor del av skatten, som, enligt vad nyss sagts,

skulle eftergivits, därest betalningsskyldigheten fullgjorts medelst tio lika

årliga inbetalningar.

Vad sålunda--— annan förmån.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majda proposition, nr 34.

56 §.

Från tillämpningen---- skedd uppsägning.

Har Konungen jämlikt 10 kap. 7 § lagen örn arv eller 1 kap. 3 § lagen

örn testamente förordnat, att av egendom, som på grund av arv eller

testamente tillfaller utländsk medborgare, skall utöver arvsskatten utgå

en särskild avgift, skall sådan avgift uppbäras i den ordning, varom

ovan sägs, och skola även i övrigt bestämmelserna i denna förordning i

tillämpliga delar gälla i fråga örn sådan avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1933. Beträffande arvs

andel elter person, som avlidit före lagens ikraftträdande, och, såvitt angår

gåvoskatt, gåva, för vilken deklaration dessförinnan avgivits, skola

dock äldre bestämmelser äga tillämpning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 34.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo.

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

\id framläggande för Kungl. Majit tidigare i dag av finansplanen för

budgetåret 1933/1934 yttrade jag, att starka skäl ansetts tala för anordningen

att binda vissa särskilda statsinkomster för att bereda medel

till en snabb återbetalning av den upplåning, som verkställes för finansiering

av den föreslagna utvidgningen av de offentliga arbetena, samt

att för detta ändamål borde avses hela avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen.

Jag framhöll därvid, att jag hade för avsikt att framlägga förslag

såväl till utbyggnad av nämnda beskattning med en kvarlåtenskapsskatt

som till omläggning av skatteskalorna för arvslotter, samt att inkomsterna

av samma beskattning i följd av dessa åtgärder kunde beräknas

stiga med omkring 25 miljoner kronor.

Jag anhåller att nu få inför Kungl. Majit anmäla detta ärende samt

att till en början få lämna en kortfattad översikt över den svenska arvsbeskattningens

historiska utveckling och nuvarande anordning.

Föreskriften i de tidigaste hos oss utfärdade stämpelförfattningarna —

den äldsta är dagtecknad den 4 december 1660 — att ett stort antal skriftliga

rättshandlingar skulle upprättas på stämplat papper, kan sägas utgöra

den första upprinnelsen till arvsbeskattningen i vårt land, i det till

nämnda rättshandlingar hörde bouppteckningar, testamenten och arvskiften.

Sedermera bortföll skyldigheten att för testamenten och arvskiften

använda stämplat papper. Bouppteekningsstämpeln åter förändrades till

en verklig skatt på dödsboets behållna kvarlåtenskap, och i 1845 års stäm

pelförordning finner man för första gången stadgad en i förhållande till

behållningens storlek progressiv stämpelavgift. Sedan under den närmast

följande tiden denna progression vid olika tillfällen undergått skärpning,

återinfördes genom den år 1863 utfärdade stämpelförfattningen — såsom

ett utslag av den allmänna nivellering på beskattningens område, som vid

denna tid bade ivriga förespråkare — en proportionell boupptecknings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

stämpel, utgående med */« procent av behållningen. Stämpelavgiften höjdes

senare till 1U procent.

Ansatser till en arvsbeskattning återfinnas även i vissa vid sidan av

stämpelförordningarna gällande författningar. I sådant sammanhang

kan förtjäna omnämnas stadgan den 21 oktober 1698, som var avsedd

att reglera fattigvården och för detta ändamål införde dels en avgift

av V» procent å bruttobehållningen i varje dödsbo och dels en avgift

å förvärv genom testamente, uppgående till 1U procent av testamentslottens

belopp. Denna sistnämnda avgift är såtillvida anmärkningsvärd,

som den utgör det första exemplet på en beskattning, vilken drabbade och

beräknades i förhållande till lotter i boet i stället för kvarlåtenskapen

som en helhet betraktad. Vidare kan nämnas den genom kungl, brevet

den 21 juli 1752 införda s. k. stärbhusavgiften, som beräknades å boets

nettobehållning. På den i 1698 års stadga inslagna vägen att anordna beskattning

av särskilda arvslotter fortsatte man först år 1789. Bevillningsförordningen

av detta år påbjöd en särskild skatt av 1 procent å förvärv

av penningar genom testamente, dock att från beskattningen voro undantagna

belopp, som testamenterats till make eller bröstarvingar. Genom

1800 års bevillningsförordning höjdes skattesatsen till 6 procent och utvidgades

skatten att omfatta egendom i allmänhet, som genom testamente

bortgavs till andra än make och bröstarvingar. Därjämte stadgades, att

förutom testamentstagare jämväl andra arvingar än make, bröstarvingar,

föräldrar och syskon hade att erlägga bevillning, vilken för dessa arvingar

bestämdes till 2 procent av arvslottens belopp. Än vidare utbyggdes systemet

år 1810, då med testamente likställdes gåva samt skattesatsen vid arv

höjdes till 3 procent och i fråga örn fideikommitterad egendom ända till

10 procent. Däremot undantogos från testamentsskatt, förutom make och

bröstarvingar, arvingar i rätt uppstigande led ävensom undervisningsverk

och fromma stiftelser. Först 1860-talets bevillningsstadgor bröto mot de sålunda

antagna beskattningsnormerna och bestämde bevillningen för testamente,

gåva och arv till en procent av värdet å mottagarens lott.

År 1884 infördes en enhetlig arvsbeskattning, och bouppteckningsstämpeln

blev den enda formen för arvsskatt. I den detta år utfärdade stämpelförordningen

gjordes en början till gradering av stämpelavgiftens storlek

efter skyldskapsgraden, i det avgiften bestämdes till 50 öre för varje

fulla 100 kronor av boets behållning, då arvlåtaren efterlämnat bröstarvinge,

men eljest till 60 öre. Såsom synes återfick arvsskatten sålunda

i övrigt sin ursprungliga karaktär av att vara en å boets behållning utan

hänsyn till dennas fördelning å arvslotter utgående avgift.

Såsom underlag för arvsskattens beräkning har i fortsättningen bouppteckningen

alltjämt bibehållits. I 1894 års stämpelförordning genomfördes

emellertid den viktiga ändringen av grunden för beräkningen

av skatten, att denna i princip skulle utgå, icke såsom hittills i visst förhållande

till boets behållning, utan enligt progressiv skala efter de sär
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 34.

skilda arvs- eller testamentslotternas storlek. Tillika indelades arvingar

och testamentstagare i olika klasser efter skyldskapsgraden med särskild

skatteskala för varje klass. Då, såsom nyss nämnts, bouppteckningen och

icke arvskiftet alltjämt i regel fick tjäna som underlag för skattens beräkning,

måste vid bouppteckningens stämpelbeläggning ett fiktivt arvskifte

uppgöras, vid vilket fiktiva skifte lagens regler örn fördelning av

arv lände till efterrättelse.

De sålunda antagna principerna för arvsbeskattningen hava härefter

alltjämt bibehållits. Den nu gällande förordningen örn arvsskatt och skatt

för gåva, som är utfärdad den 19 november 1914, utgör den första fristående

och således från övriga bestämmelser örn stämpelavgiften avskilda

författningen på detta område. Genom denna förordning har arvsbeskattningen

utvidgats att omfatta ej allenast sådan kvarlåtenskap, över vilken

svensk bouppteckning skall upprättas, utan även viss arvfallen egendom,

varöver deklaration skall avgivas.

Skyldigheten att erlägga arvsskatt är nu knuten dels vid arvlåtarens bosättning

inom riket, dels vid kvarlåtenskapens karaktär. Arvsskatt utgår

nämligen i princip dels för all egendom, som efterlämnats av svensk med

borgare eller utlänning, vilken vid dödsfallet varit här i riket bosatt

(oinskränkt skattskyldighet), dels ock, örn arvlåtaren varit bosatt utom

riket, för viss egendom, nämligen i huvudsak fast egendom inom riket,

inom riket befintligt anläggnings- och driftskapital till rörelse som här

bedrives, nyttjanderätt till egendom som nu sagts, samt svenska aktier,

banklotter och andelar i ekonomiska föreningar, även örn de äro befintliga

utom riket (inskränkt skattskyldighet). Skattskyldig till arvsskatt är den.

som erhåller egendom genom arv eller testamente. Egendomen värderas

enligt särskilda regler, därvid iakttages, bland annat, att värdet å fast

egendom ej må upptagas lägre än till näst föregående års taxeringsvärde.

Skola äganderätt och nyttjanderätt till viss tillgång tillfalla skilda per

söner, värderas vardera rättigheten särskilt. Fideikommiss anses innehaft

med äganderätt.

Arvsskatt utgår efter värdet av arvinges eller testamentstagares andel

av behållningen i dödsboet. I arvsandelen inräknas även gåva, som vederbörande

erhållit inom två år före arvlåtarens dödsfall. Såsom sådan

gåva är att anse bland annat försäkringsbelopp, som vid försäkringstagarens

död tillfallit någon på grund av att han jämlikt lagen örn försäkringsavtal

blivit insatt som förmånstagare. Härvid undantages dock ett

belopp av 15,000 kronor. Arvsskatten utgår enligt en tariff med skilda

skatteskalor för fyra olika klasser, bestämda med hänsyn till skyldskapens

närhet, juridisk persons karaktär m. m. Under första skyldskapsklassen inbegripas

efterlevande make (som dock åtnjuter fullständig skattefrihet

för sin giftorätt liksom för sin enskilda egendom), barn eller adoptivbarn

samt avkomling till barn eller adoptivbarn, under andra arvsklassen föräldrar,

syskon och halvsyskon samt deras avkomlingar, så ock akademier.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 34.

fromma stiftelser m. fl. juridiska personer, under tredje klassen kyrka,

landsting, kommun och hushållningssällskap och under fjärde arvsklassen

övriga arvingar och testamentstagare. Till frågan örn skalornas närmare

utformning återkommer jag i det följande. Från arvsskatt avdrages med

viss begränsning tidigare erlagd gåvoskatt för sådan gåva, som medräknas

i arvsandelen.

I fråga örn arvsskatt för egendom utom riket, som därstädes tages till

beskattning, kan Konungen medgiva nedsättning av arvsskatten här i

riket.

Såsom av vad jag förut anfört framgår, utgår skatten i regel såsom

stämpelavgift på grundval av bouppteckningen. Stämpelbeläggningen

verkställes av den domstol, till vilken bouppteckningen ingives. Därest

arvskifte ej är bifogat bouppteckningen och testamente varken vid boupp

teckningens ingivande företes eller är vid domstolen bevakat, har domstolen

att uppgöra en fiktiv fördelning av boets efter skuldernas avräknande

behållna tillgångar. Denna fördelning sker med ledning av bouppteckningens

uppgift örn dödsbodelägarna och efter lagens regler örn rätt till arv.

Efterlevande makes giftorättsandel lämnas på sätt jag redan framhållit

skattefri och för övriga lotter beräknas arvsskatt i den mån dessa enligt

bestämmelserna i arvsskatteförordningen draga sådan skatt. Är åter testamente

åberopat vid bouppteckningens ingivande eller vid domstolen bevakat,

sker beräkningen av lotterna i boet med hänsyn till testamentets

bestämmelser. Bouppteckningen förses med stämpel till sammanlagda

arvsskattens belopp. Bevakas vid ett senare tillfälle testamente efter arvlåtaren,

till vilket hänsyn icke tagits vid bouppteckningens stämpelbeläggning,

och blir på grund av testamentets bestämmelser skatten högre än

den som redan utgått, belägges protokollet över bevakningen med stämpel

till det felande beloppets värde. Har i vederbörlig ordning upprättat arvskifte

jämte bouppteckningen ingivits, sker stämpelbeläggningen i överensstämmelse

med den fördelning av kvarlåtenskapen, som enligt arvskiftet

ägt rum.

Den genom 1914 års arvsskatteförordning införda deklarationen utgör i

stället för eller som komplement till bouppteckningen grundval för arvsbeskattningen

i åtskilliga fall, såsom då arvsskatt skall utgå på grund

av arvfall eller testamente efter utlänning, efter vilken bouppteckning

ej skall här i riket upprättas, eller då egendom tillfallit någon genom testamente,

till vilket hänsyn icke tagits vid tidigare beräkning av arvsskatt.

Deklarationen avgives till vederbörande länsstyrelse, som har att mot

skattens erläggande förse deklarationshandlingen med stämpel.

Beträffande stämpelbeläggning av lott, som utgör fideikommiss i fast

egendom, gälla särskilda regler. Sådan arvslott beskattas icke vid bouppteckningens

ingivande utan då ansökan örn lagfart å egendomen göres hos

domstol. Detta förhållande sammanhänger därmed, att sådant fideikommiss

i arvsskattehänseende intar en särställning, då det nämligen alltid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majris proposition nr 34.

skall betraktas såsom särskild lott i boet, skild från vad i övrigt kan tillfalla

fideikommissarien.

Arvsskatt, som erlägges i samband med bouppteeknings inregistrering,

torskjutes av boet. Skatten skall av delägare i boet sålunda gäldas, att

en var vid tillträde av den honom tillkommande andelen i boet erlägger

så mycket av skatten, som enligt därför stadgade grunder å nämnda andel

belöper, jämte ränta efter fem för hundra örn året.

Slutligen her jag att i detta sammanhang få lämna en redogörelse för

gällande bestämmelser örn anstånd med skattens erläggande och eftergift

av skatt. Anstånd kan medgivas, a) därest boets kontanta medel samt

värdet av obligationer och andra lätt realiserbara värdepapper sammanlagt

icke uppgå till dubbla beloppet av den arvsskatt, som skall erläggas

för behållningen i boet, och denna skatt uppgår till minst 500 kronor; b)

därest i andra fall för någon skattskyldig avsevärd svårighet föreligger

att genast erlägga hela den skatt, som belöper å honom tillfallen egendom,

och skatten uppgår till minst nyssnämnda belopp; c) därest skatt skall

utgå för nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån

och avsevärd svårighet prövas föreligga att genast erlägga skattebeloppet;

och d) därest skatt skall utgå för egendom av fideikommissnatur. I de

två sistnämnda fallen kan anstånd beviljas oavsett skattens belopp. Medgivande

örn anstånd ankommer på domaren eller länsstyrelsen och får

omfatta skattens betalande genom högst fem lika årliga inbetalningar.

I de under c) och d) omförmälda fallen kan anståndet utsträckas till högst

tio lika årliga inbetalningar, i visst fall, nämligen då skatten beräknas

enligt den lindrigaste klassen i tariffen, allenast då synnerliga skäl föreligga

och efter prövning av Kungl. Majit. Å skatt, för vilken anstånd

åtnjutes, skall erläggas ränta efter 5 procent örn året av oguldet belopp.

För att anstånd skall beviljas fordras avgivande av till Kungl. Majit och

kronan ställd skuldförbindelse å skattens belopp, varjämte i vissa fall

säkerhet skall ställas. Övervakandet av skattens inbetalande ankommer

på vederbörande länsstyrelse.

Beträffande eftergift av skatt gäller, att sådan äger rum där någon, som

är skyldig utgiva arvsskatt, avlider inom sex månader från det arv fallit,

eller där innehavare av fast egendom av fideikommissnatur avlider, innan

han tillträtt egendomen. Dessutom eftergives, enligt särskilda detaljerade

bestämmelser, viss del av arvsskatten, där fideikommissinnehavare

avlider inom två eller i vissa fall inom fem år efter det han tillträtt fideikommisset.

Sistnämnda bestämmelser äga tillämpning jämväl i fråga om

den, som på livstid innehar nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst

eller annan förmån.

Vad härefter gåvoskatten angår är skattskyldigheten i motsats till förhållandet

med arvsskatten bunden vid mottagarens bosättning inom riket,

försåvitt ej fråga är örn sådan förmögenhet, som är föremål för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition nr 34.

inskränkt skattskyldighet beträffande arvsskatten oell i fråga om vilken

skattskyldighet jämväl beträffande gåvoskatt föreligger oavsett gåvotagarens

bosättning. Skattskyldig är gåvotagaren. Skattefriheten sträcker

sig här till ett större antal juridiska personer än beträffande arvsskatten;

personliga lösören o. dyl. beskattas ej genom gåvoskatt. För gåva,

vars värde icke överstiger 3,000 kronor, föreligger ej skattskyldighet, dock

att, där gåvotagaren av samma givare inom loppet av två år erhåller

flera sådana gåvor, skattskyldighet inträder, så snart gåvornas sammanlagda

värde överstiger 3,000 kronor. Av det redan anförda framgår, att

såsom gåva anses jämväl belopp, som på grund av försäkringsavtal tillfaller

förmånstagare, elter avdrag av 15,000 kronor. Vid beräkning av

skattens belopp skall hänsyn tagas jämväl till andra gåvor från samme

givare, vilka den skattskyldige mottagit inom två år före mottagandet

av den gåva, varom fråga är. Därvid tillgodoräknas givetvis vederbörande

den förut erlagda gåvoskatten.

Gåvoskatt utgår efter samma skatteskalor som arvsskatten. Att i vissa

fall arvsskatt uttages för gåva, framgår av det förut anförda.

Gåvoskatt erlägges i samband med avgivande av deklaration. Rörande

förfarandet gäller härvid i huvudsak detsamma som beträffande arvsskatt

i sådana fall, då deklaration för densamma skall avgivas.

Det torde jämväl vara på sin plats att här lämna en kort redogörelse

rörande den svenska beskattningen av förmögenhet. Dylik förekommer

främst i samband med den statliga inkomstbeskattningen så anordnad,

att till den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten

lägges ett belopp motsvarande en sextionde! av nettoförmögenheten

vid beskattningsårets slut. Skattskyldiga för förmögenhet äro i regel

fysiska personer, som varit i Sverige bosatta vid nyssberörda tidpunkt,

för all förmögenhet i Sverige och i utlandet (oinskränkt skattskyldighet).

Motsvarande skattskyldighet åligger ock undantagsvis svenska juridiska

personer. För i Sverige nedlagd förmögenhet äro i utlandet bosatta fysiska

personer samt utländska juridiska personer skattskyldiga (inskränkt

skattskyldighet). Med i Sverige nedlagd förmögenhet förstås

i huvudsak sådana tillgångar, för vilka inskränkt skattskyldighet till

arvsskatt föreligger oavsett den skattskyldiges bosättning (undantag torde

föreligga beträffande i berörda sammanhang särskilt angivna nyttjanderätter).

Det torde böra framhållas, att i vissa fall skattesatsen för juridiska

personers inkomst bestämts högre än som eljest skulle ansetts

påkallat, därför att den ansetts inkludera även skatt å förmögenhet i

sådana fall, där förmögenhetsdel ej lägges till inkomsten. Bland annat

är detta förhållandet beträffande livförsäkringsanstalter, vilka erlägga

skatt i försäkringstagarnas ställe för de räntor otc., som hos anstalten

uppkomma å försäkringstagarnas där innestående behållning.

Bihang tili riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 3b 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Jag övergår härefter till att lämna en kort översikt över beskattningen

av arv och förmögenhet i vissa främmande länder.

I England utgår den huvudsakliga arvsskatten, tile estate didy, på värdet

av all den egendom, som vid dödsfall övergår till annan rättsinnehavare,

varunder inbegripes i första rummet all den egendom, över vilken

den avlidne vid dödsfallet ägde råda, men därjämte bland annat

gåvor på dödsbädden (donationes mortis causa) och gåvor inom tre år före

dödsfallet. Till utgångspunkt för skatteberäkningen tages i regel det sammanlagda

värdet av hela kvarlåtenskapen.

Skatteskalan är numera för all egendom med undantag av jordbruksfastigheter

följande.

Av jordbruksfastigheter utgår skatten enligt en något lägre skala. Tidigare

var skalan enhetlig för all egendom, men i stället värdet av jordbruksfastigheter

maximerat i relation till avkastningen.

När kvarlåtenskapens värde är relativt obetydligt, kan i vissa fall en

fixerad avgift utgå till täckning av samtliga arvsskatter. I andra fall

medför erläggande av »estate duty» befrielse från övriga arvsskatter eller

en del av dessa.

De övriga arvsskatter, vilka utgå i England, i främsta rummet »the

legacy duty» och »Ike succession didy», spela en mera underordnad roll

i det engelska skattesystemet. Deras egentliga betydelse ligger däri.

att de möjliggöra en skatteskärpning, när kvarlåtenskapen går till oskylda

eller avlägsnare släktingar, och sålunda motväga kvarlåtenskapsskattens

tendens att ställa närmare släktingar i ett relativt ogynnsamt läge.

De båda skatterna äro alternativa.

Skattesatserna äro vid »legacy» respektive »succession duty» följande:

För efterlevande make (maka), släktingar i rakt uppstigande led, avkomlingar

och makar till dessa arvingar ........................................................ 1 procent

För syskon, syskons avkomlingar och makar till dessa arvingar 5 »

För övriga ............................................................................................... 10 » .

Kvarlåtenskapens värde

Skatteprocent

Över 100 pund men under

» 500 » » »

» 1,000 » » »

500 pund 1

1,000 » 2

5,000 » 3

Över 1,250,000 pund men under 1,500,000 pund 42

» 1,500,000 » » » 2,000,000 » 45

» 2,000,000 » ................................................ 50

50

Utöver den befrielse från arvsskatt, som på tidigare angivet sätt kan

inträda vid erläggande av skatt å kvarlåtenskap, medgives i ett flertal

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 34. 19

fall avskrivning av skatten på arvslotterna, när dessas värde är obetydligt.

I England upptages ingen förmögenhetsskatt; en differentiering i

beskattningen av hänsyn till olikhet i skattebetalningsförmågan pä

grund av inkomsternas natur har likväl genomförts på så sätt, att en

begränsad nedsättning göres i inkomstskatten, när denna utgår på inkomst

av arbete. Den ojämnhet i skattens anpassning efter betalningsförmågan,

som blir följden därav och som möter även i länder med relativt svag

förmögenhetsbeskattning, kompenseras i viss utsträckning av kvarlåtenskapsskatten,

vilken också fullt konsekvent uppfattas som en efterbeskattning

av förmögenheten, motiverad icke av det egendomsförvärv arvtagarna

göra utan av den relativt gynnade ställning arvlåtaren under livstiden

intagit.

Den franska beskattningen i händelse av dödsfall är uppbyggd på en

ren arvsskatt, le drott de mutation par décés, vilken kompletteras med

en skatt å kvarlåtenskapen, la taxa successorale.

Arvsskatten utgår enligt följande progressiva skiktskala:

Skatteprocent för

den del av arvslotten som faller mellan

Släktskapsgrad

t fr. o.

10,000

fr.

10,001

och

50.000

fr.

50,001

och

100,000

fr.

5,000,001 10,000,001

och och

10 milj. 50 milj.

fr. fr.

Över

50 milj.

fr.

Barn ..........................................

3.00

4.20

5. io

12.0 0

13.so

15.00

Makar och avkomlingar i andra led

3.G0

4. so

6.oo

13.20

14.40

lo.eo

— — —

—

—

—

—

—

Släktingar utöver fjärde led och

—

—

—

1 —

—

—

oskylda ....................................

32.40

34.80

37.2 0

öl.oo

• >4.oo

56.4 0

Frän denna skatteskala finnas vissa undantag. Örn arvslotterna icke

överstiga 500,000 francs och de tillfalla den avlidnes make eller avkomlingar

i första eller andra led samt örn vidare arvslotternas sammanlagda värde

icke överstiger 500,000 francs eller antalet levande eller representerade 1

barn gånger 500,000, komma sålunda särskilda skattesatser att tillämpas,

vilka understiga de eljest gällande. När arvslotterna icke överstiga

10,000 francs och deras sammanlagda värde är högst 25,000 francs, genomföres

även i övriga arvsklasser en reduktion. Vidare medgivas i

vissa fall nedsättningar i skatten med hänsyn till antalet harn.

Vid sidan av denna arvsskatt började staten uuder kriget att upptaga en

skatt å kvarlåtenskap, la faxe successorale, utgående efter en progressiv

skiktskala på arvsmassans sammanlagda värde. Skatten är numera inskränkt

att i huvudsak gälla fall, då den avlidne var barnlös eller efter
-

1 Barnen liro

representerade», örn de avlidit efterlämnande nykomlingar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

lämnat endast ett barn. Ägde arvlåtaren ett barn, erlägges skatten folden

del av förmögenheten som ligger under 2,000 francs med 1.20 procent

och för den del som ligger t. ex. mellan 250,000 och 500,000 francs med

7.80 procent. Vissa avdrag göras, när det mottagna arvet är relativt litet.

Det sammanlagda värdet av den del av skatten på kvarlåtenskapen, som

faller på en arvsmottagare, och av den arvsskatt, det åligger honom att

erlägga, är maximerat. Efterlevande make, bröstarvingar och arvingar

i rakt uppstigande led erlägga sålunda i skatt högst 25 procent, arvingar

1 sidoled högst 35 procent samt arvingar utöver fjärde led och oskylda

högst 40 procent. En ytterligare reduktion inträder, när arvsmottagaren

har minst tre levande harn vid tidpunkten för egendomens övergång.

Liksom i England saknas i Frankrike en årlig skatt bestämd i relation

till förmögenhetens nettovärde. En viss differentiering med hänsyn till

betalningsförmågan möjliggöres likväl därigenom, att vid sidan av den

egentliga inkomstskatten, som utgår på de skattskyldigas samlade inkomst

och icke gör någon skillnad mellan inkomst av arbete och inkomst

av kapital, upptagas särskilda skatter på intäkterna från olika inkomstkällor.

Differentieringen med hänsyn till inkomstens karaktär av kapitalintäkt

kommer till uttryck i de procentsatser med vilka de särskilda

skatterna utgå.

Skatt utgår i Tyskland på arvslotterna enligt en skala, som för barn

och därmed jämställda arvingar stiger från 2 procent för arvslotter på

upp till 10,000 riksmark till 15 procent på arvslotter överstigande 10 miljoner

mark. Oskylda och med dessa jämställda släktingar skatta efter

en skala från 14 till 60 procent. Arvslotter, vilka gå till arvlåtarens avkomlingar

och därmed jämställda personer och vilkas värde icke överstiger

5,000 mark, äro helt befriade från skatt. I övriga arvsklasser är

gränsen för skattefrihet satt till 2,000 respektive 500 mark. Befrielse

från arvsskatt är vidare medgiven i en rad specialfall, såsom —• intill

vissa värdegränser — för husgeråd respektive lösa inventarier.

Ett flertal egendomsförvärv från samma person, vilka alla falla inom

en tidrymd av 10 år före dödsfallet, sammanläggas vid skatteberäkningen

på så sätt, att skatten bestämmes för summan av alla förvärven,

varefter avdrag göres för den skatt, som skulle utgått på de tidigare

förvärven vid tidpunkten för det sista. Den skatt, som på detta sätt

blir följden av ett nytt förvärv, får emellertid icke överstiga 60 procent

av förvärvets värde.

Vid den omfattande nyordning av det tyska skatteväsendet, som genomfördes

år 1919, infördes även en skatt å kvarlåtenskap, utgående efter en

progressiv skiktskala, vilken steg från 1 procent för den del av kvarlåtenskapen

som föll under 200,000 mark till 5 procent för den del som översteg

2 miljoner mark. Uppgick kvarlåtenskapens värde icke till 200,000 mark,

befriades ett belopp av 20,000 mark från kvarlåtenskapsskatt.

Kvarlåtenskapsbeskattningen synes ha åsyftat icke så mycket en ökning

av statsinkomsterna som en efterhandskontroll av arvlåtarens in
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr lii.

kemist- oell förmögen hetsbeskattning. Den avskaffades åter redan år

1922 i samband med införandet av en årlig förmögenhetsskatt.

Den årliga skatt på nettoförmögenheten, vilken numera utgår, upptages

av riket. Dessutom erläggas till vissa delstater särskilda skatter på fast

egendom samt på verklig eller beräknad inkomst av rörelse; i sistnämnda

fall bestämmes skatten delvis i relation till det i företagen nedlagda kapitalet.

Den egentliga förmögenhetsskatten utgår reguljärt med 5 promille.

För särskilt stora liksom för mindre avsevärda förmögenheter gälla likväl

speciella satser. Sålunda utgår skatt på förmögenheter under 30,000

riksmark med 3 promille och på förmögenheter mellan 30,000 och 50,000

riksmark med 4 promille. Förmögenheter mellan 250,000 och 500,000

riksmark beskattas med 5.5 promille, förmögenheter över 5 miljoner

riksmark med 7.5 promille. För förmögenhetei’ tillhörande i''ättssubjekt

inom riket utgår ingen skatt, örn förmögenhetens värde icke överstiger

20.000 riksmark. Skattebefrielse inträder även i vissa fall, när en försörjningsplikt

åligger den skattskyldige. Eftersom förmögenhetsskatt

utgår även på bolags förmögenhet, äro aktieinvesteringar m. m. underkastade

dubbelbeskattning.

För enstaka budgetår kan förmögenhetsbeskattningen tillfälligt skärpas.

Så utgick exempelvis år 1929 förmögenhetsskatten med 108 procent

av den ordinarie skatten.

Arvsskatt utgår i Danmark enligt en progressiv skiktskala. Arvlåtarens

barn erlägga på arvslotter mellan 2,000 och 5,000 kronor dels en konstant

avgift av 10 kronor, dels 1 procent av det belopp, varmed lottens

värde överstiger 2,000 kronor. För oskylda äro motsvarande siffror 250 kronor

och 14 procent. Är lottens värde över 1 miljon kronor, erlägges skatt

av ett barn med 93,140 kronor plus 13 procent av det belopp, varmed lotten

överstiger 1 miljon, och av oskylda med 274,320 kronor plus o2 procent

av sistnämnda överskott. Arvsskatt utgår endast på arvslotter över

50 kronor. Örn kvaxdåtenskapens värde icke överstiger 500 kronor, utgår

ingen skatt. Befrielse inträder vidare för arvlåtarens efterlevande make

samt för barn under aderton år, örn värdet av den arvfallna delen av

kvarlåtenskapen icke överstiger 1,000 kronor. I vissa andra fall kan finansministeriet

befria från skatt. Detta gäller t. ex. förskott på tufvet

och andra försträckningar underkastade arvsbeskattning, när medlen i

allt väsentligt förbrukats före arvsskattepliktens inträde och mottagarens

ekonomiska ställning gör befrielse påkallad.

Skatt till staten utgår i Danmark på den personliga nettoförmögenheten

enligt en skala, som stiger från 0.C5 promille för förmögenheter mellan

10.000 och 15,000 kronor till 10,545 kronor plus 10 promille av det belopp,

varmed förmögenheten överstiger 1 miljon kronor, för förmögenheter

över denna värdegräns. Förmögenhcter under 10,000 kronor äro helt befriade

från skatt. Saknar den skattskyldige skattepliktig intäkt, utsträckes

befrielsen till förmögenheter mellan 10,000 och 15,000 kronor. 1

Danmark domieilierade personer med en förmögenhet under 100,000 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 2

Kungl. Majlis proposition nr 34.

erhålla, när deras intäkt understiger 2,000 kronor, en nedsättning i skatten

med '' 5, när intäkten understiger 3,500 kronor en reduktion med ~U, och

när den faller mellan 3,500 och 4,500 kronor en nedsättning med Vs. Bolag

erlägga ingen förmögenhetsskatt. I syfte att anpassa förmögenhetsbeskattningen

efter kapitalavkastningen har man vidare bestämmelser

örn maximering av skatten, när kapitalet varit underlag för en

relativt obetydlig intäkt.

Förmögenhetsskatt utgår icke till kommunerna. Dessa äga likväl rätt

att införa en s. k. »kildeartbeskatning», vilken möjliggör en viss differentiering

med hänsyn till betalningsförmågan.

Arvsskatt erlägges i Finland för arvslott, som tillfaller arvlåtarens

avkomling, föräldrar eller efterlevande make, när lotten ligger mellan

-,000 och 4,000 mark med 20 mark plus 2 procent av det belopp, varmed

lotten överstiger 2,000 mark, o. s. v. För lotter över 2,048,000 mark utgår

skatt med 10 procent av lottens värde.

Den för nyssnämnda arvingar gällande skatten erlägges till tredubbelt

belopp för lott som tillfaller hel- eller halvsyskon. En fyrdubbling sker,

när egendomen går till far- eller morföräldrar eller hel- respektive halvsyskons

avkomlingar. Avlägsnare släktingar oell oskylda skatta femdubbelt.

Lott, vars värde icke uppgår till 2,009 mark, är i samtliga fall

befriad från arvsskatt. Vissa avdrag äro medgivna från lotter, som gå

till arvlåtarens barn, när dessa äro minderåriga eller oförmögna till

förvärvsarbete, respektive till efterlevande make.

Skatt erlägges i Finland på förmögenhetens nettovärde såväl av enskilda

som av juridiska personer med 6 mark och 0.15 promille av det belopp

varmed förmögenhetens värde överstiger 40,000 mark, när förmögenheten

ligger mellan 40,000 och 100,000 mark, samt med 240,000 mark och 8

promille av det överskjutande beloppet, när förmögenheten överstiger 30

miljoner mark.

Arvsskatt erlägges i Norge av arvlåtarens avkomlingar med 1 procent

för den del av lottens värde, som ligger mellan 5,000 och 15,000 kronor, och

med 30 procent för den del, varmed den överstiger 485,000 kronor. Lotter

under 5,000 kronor äro fria från skatt. Oskylda, vilka erhålla egendom

genom testamente, åtnjuta skattefrihet upp till 1,000 kronor samt erlägga

för lotter mellan 1,000 och 10,000 kronor 10 procent av det belopp, varmed

lotten överstiger 1,000 kronor. För lottdel över 300,000 kronor erläggas

nO procent. Från skatt undantagas bland annat medel, som tillfalla efterlevande

make,'' samt arvslotter ur dödsbon, där värdet av den arvfallna

förmögenheten understiger 2,000 kronor.

På förmögenheten utgår till staten dels en ordinarie, dels en tillfällig

skatt. Den förra erlägges enligt en progressiv skiktskala med O.:» promille

för den del av förmögenheten, som faller under 10,000 kronor, och med 6

promille av det belopp varmed förmögenheten överstiger 4 miljoner kronor.

Den tillfälliga förmögenhetsskatten utgår med högst 3 promille.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maurts proposition nr 34. 23

Bernia skattesats tillämpas på den del av förmögenheten, som ligger

över 30 miljoner kronor.

Då det är svårt att direkt på grundvalen av skatteskalorna i olika länder

bilda sig en uppfattning örn progressionens relativa styrka, har jag

låtit göra en sammanställning av de procenttal, efter vilka arvsskatt i

skilda länder utgår på kvarlåtenskaper av i huvudsak samma storlek, uttryckt

i svenskt mynt.

Skattebelastning på kvarlåtenskapen (procent)I,

när denna tillfaller a) tre barn; b) en oskyld.

Kvarlåten-

8kap

(kr.)

Sverige

Danmark

England

Finland

Frankrike

Norge

Tyskland

a

1)

a

b

a

b

a

j a

b

a

a

b

3,000

0.7 5

5.oo

13.oo

0.91

0.91

2.50

19.99

1.2 0

39.30

6 67

—

14.00

15,000

1.40

12.50

O.so

15.li

2.oo

2.oo

4.80

31.98

2.05

40. oo

—

lO.oo

2.oo

16.00

30,000

2.oo

14.01

1.40

16.13

3.oo

12.70

5.80

36.9 b

2.5 5

40.oi

0.50

12.oo

2.60

20''oo

150,000

3.50

19.40

3.28

20.88!

4.oo

13.60

8.07

48.58

4.72

40.00

2.40

22.73

4.50

28-oo

300,000

4.2 5

20.0H

4.14

23.44 i

7.93

16.31

9.07

50. oo

7.4 0

40. oo

3.8(1

30.5S

5.oo

32.oo

1,500,000

7.oo

20. ot

7.63

28.95!

18.8 2

26.2 0

lO.oo

50.oo

10.03

40.oi)

14.82

4H.li

7.50

46‘oo

3,000,000

10. oo

20. oo

9.31

30.4 8

24.7 6

31.60

lO.oo

50.oo

11.04

40.oo

22.41

48.05

lO.oo

48.00

6,000,000

lO.oo

20.oo

11.16

31.24

30.7 0

37.00

lO.oo

öO.oo

12.14

40. oo

26.21

49.03

11.00

54.00

15,000,000

10. oo

20. oo

12.26

31.71

38.62

44.2 (

lO.oo

50. oo

13.14

40.0(

28.4 b

49.61

12.oo

60. oo

30,000,000

lO.oo

20. oc

12.63

31.81

45.55

50.6 o

lO.oo

50.oo

13.79

40. oo

29.24

49.81

15.00

60. oo

Denna beräkning kan kompletteras med följande av 1929 års norska

»skattelovkommisjon» beräknade uppgifter över den rena förmögenhetsskattens

relativa höjd i de nordiska länderna och Tyskland.3

Skatt i kronor när

förmögenheten är

100,000

kr.

500.000 ! 1 milj.

kr. i kr.

Sverige (intäkt 5 % av förmögenheten) .............................

Sverige (intäkten ingen) ..................................................

Danmark (utan nedsättning på grund av ringa kapitalavkast-

74

0

345

771

249

4,045

1,950

731

10,545

Danmark (intäkt 3 % av förmögenheten).............................

138

1,618

4,218

Danmark (intäkt 5 % av förmögenheten) ...........................

198

2,718

7,368

136

2,450

6,270

Norge (eski. tillfällig förmögenhetsskatt)..............................

473

3,098

6,848

500

3,000

6,500

1 Omräkningen tili främmande mynt har gjorts efter guldpariteten

Resultatet är icke

blilt tillfredsställande men torde dock vara lika representativt som det man kan nå på

andra vägar.

2 Formuebeskatningen. Innstilling IX Ira den Helge stortingsheslntning 19 juni 1929 nedsatte

skattelovkommisjon. sid 14.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 34.

Den nu lämnade översikten över beskattningen av förmögenhet och

arv i vissa främmande länder Ilar åsyftat att underlätta bedömandet av

det förslag till ökning av arvsbeskattningen, som jag i det följande kommer

att framlägga. Örn det statsfinansiella läget och örn nödvändigheten

att på olika vägar öka statsverkets inkomster har jag förut i dag vid anmälan

av statsverkspropositionen haft anledning att uttala mig. Såsom

av finansplanen framgår, har en ytterligare höjning av vissa konsumtionsskatter

ansetts ofrånkomlig. Även inkomstskatten har fått

lämna ett bidrag. Vid avvägning av den rimliga fördelningen av

skattehöjningarna ha starka skäl talat för att i ökad omfattning taga i

anspråk skattekraften hos de mera välbärgade eller mycket förmögna

grupperna av medborgare.

En mycket väsentlig ökning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

kunde därvid övervägas, även örn den uppenbarligen tynger

också mindre bärkraftiga samhällslager. Även en utbyggnad av den

extra inkomst- och förmögenhetsskatten erbjuder sig som en utväg, så

mycket hellre som de mindre inkomsttagarna därigenom skulle fritagas.

I stället för att nu gå vidare på denna väg har det emellertid förefallit

skäligt att låta den verkligt bärkraftiga förmögenheten lämna ett större

bidrag till täckande av statens utgifter. Det torde nämligen vara framför

allt på detta område, som den svenska beskattningen vid jämförelse med

en rad främmande länder förefaller lindrigast.

Av många olika skäl kan det icke vara lämpligt att helt enkelt

skärpa den skatt på förmögenhet, som redan utgår i samband med inkomstskatten.

Att finna helt nya former för en fristående förmögenhetsbeskattning

skulle icke möta större svårigheter, men har i nuvarande

läge icke synts påkallat, då en anknytning utan olägenhet kan vinnas

till den form av förmögenhetsbeskattning, vi redan nu äga i arvsskatten.

Utan att mera utförligt ingå på diskussionen örn olika slag av

förmögenhetsbeskattning torde man våga uttala, att en beskattning av

arvfallen egendom undviker vissa olägenheter, som kunna vara förbundna

med en årlig beskattning av förmögenhet. Då mot förmögenhetsbeskattningen,

särskilt när det gäller att för statens räkning ta ut

mera betydande belopp, stundom framställes den anmärkningen, att sparande

och kapitalbildning försvåras, vill jag erinra örn att formen för

beskattningens anordnande härvid torde vara mindre avgörande, än

man ofta föreställer sig. En hård beskattning av inkomsterna lägger

samma hinder i vägen för kapitalbildningen, och en beskattning av konsumtionen

kan likaså för de mindre bemedlade försvåra eller omöjliggöra

strävandet att skaffa sig besparingar. I den mån nu nämnda uppfattning

örn förmögenhetsskatterna såsom motverkande den enskilda

kapitalbildningen har någon grund, synes det böra leda till att dessa

skatter i främsta rummet tagas i bruk för sådana ändamål, som innebära

att kapital bildas i det allmännas hand eller med bistånd från det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 34.

allmänna. Såsom av årets statsverksproposition framgår, åsyftar den

ökning av arvsskattemedlen, som antagandet av här framlagda förslag

skulle medföra, till en början att trygga den snabba återbetalningen av

lånen för utvidgade offentliga arbeten. Även den redan nu utgående

arvsskatten skulle reserveras för detta ändamål, alltså för en ökning av

tillgången på varaktiga nyttigbeter, och icke som hittills användas för

löpande utgifter.

Den obillighet som under vissa förhållanden kan anses ligga däri, att

även mycket måttliga arv genom beskattningen förminskas, fastän de

kunna äga avgörande betydelse för efterlevandes försörjning, har jag

sökt undanröja genom en avsevärd höjning av det skattefria beloppet

för make och bröstarvingar. Såsom av verkställda beräkningar framgår,

lägga statsfinansiella synpunkter inga verkliga binder i vägen för

en dylik lättnad i beskattningen. Att dessa statsfinansiella synpunkter

varit avgörande för det nu utarbetade förslaget, torde vara uppenbart.

Varje särskild beskattning av större inkomster eller större förmögenbeter

kan antagas därjämte i någon mån verka utjämnande på inkomsternas

och förmögenhetens fördelning. Denna mera omstridda fråga örn

beskattningen som medel till ekonomisk utjämning bar jag emellertid

här ansett mig kunna förbigå, då alla borde kunna enas därom att statsverkets

oavvisliga behov av ökade inkomster liksom den relativt lindriga

karaktären hos den svenska beskattningen av förmögenhet innebära tillräckliga

skäl för det nu föreliggande förslaget.

En ökning av statsverkets inkomster genom arvsskattemedlen kan

åvägabringas efter olika principer. Enklast kunde måhända synas vara

att inskränka sig till att inom det nuvarande skattesystemet ändra

skalorna i de för de särskilda arvsklasserna gällande tarifferna. Men

med fasthållande av den av mig angivna utgångspunkten, att vad som

i huvudsak åsyftas är en utökning av förmögenhetsbeskattningen såsom

sådan, har jag ej funnit denna väg vara den lämpligaste.

Såsom jag förut framhållit är vår nu gällande arvsbeskattning i huvudsak

anordnad såsom en arvslottsskatt, varmed förstås en skatt, som utgår

av arvingars och testamentstagares särskilda lotter i kvarlåtenskapen utan

hänsyn till storleken av den sammanlagda behållningen i boet. Skattens

belopp bestämmes därvid för varje lottberättigad efter lottens storlek och

den arvsberättigades skyldskap till arvlåtaren. Denna form av arvsbeskattning

är motiverad såsom en skatt å det tillskott i förmögenhet, som

arvtagaren i följd av dödsfallet erhåller. Att med utgångspunkt fran skatteförmågeprincipen

en dylik motivering för ett statens skatteanspråk är

fullt burande, därom torde man i allmänhet vara ense. Vid sådant förhållande

torde en beskattning efter nu gällande principer böra betecknas

som rimlig och riktig.

Den andra formen för arvsbeskattning utgöres av den s. k. kvarlutenskapsskalten,

vilken, såsom benämningen auger, är en skatt, som utgår

av kvarlåtenskapen i dess helhet. Av den lämnade översikten (iver ut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

ländsk arvsbeskattning framgår, att en sådan skatt utgår, jämsides med

en arvslottsbeskattning, i England och Frankrike. Skatten, där den så

lunda förekommer, är utformad som en skatt å boets behållna kvarlåten

skap och beräknas i förhållande till dennas storlek. Skulle man betrakta

kvarlåtenskapsskatten såsom arvsskatt i inskränkt mening, kan mot densamma

naturligtvis resas den invändningen att den bryter mot grund

satsen, att arvsskatten med hänsyn till rättvisa och billighet bör anpassas

efter arvingarnas skyldskap till arvlåtaren och deras ekonomiska

bärkraft, sådan denna låter sig utläsa av arvslotternas storlek. Meri

motiveringen för en kvarlåtenskapsskatt är en annan än den, som

förut anförts för arvsskatten i inskränkt mening; kvarlåtenskapsskatten

skall utfylla eller ersätta förmögenhetsskatt i annan form. Denna

skatt bör alltså uttagas där principiellt sett en högre beskattning å arvlåtarens

förmögenhet under dennes livstid varit på sin plats. Saken kan

med andra ord uttryckas så, att den ökning av förmögenhetsbeskattningen,

som finnes motiverad, får form av en skatt, som uttages först efter

det förmögenhetens ägare avlidit. Då, såsom den föregående framställningen

ger vid handen, den svenska förmögenhetsbeskattningen är föga

utvecklad, får hos oss förutsättningen för en kvarlåtenskapsskatt anses

föreligga. Jag erinrar i detta sammanhang därom, att kvarlåtenskapsskatten

ingalunda har karaktären av ett nytt institut inom svensk beskattningsrätt

utan att den tvärtom har gammal hävd i högre grad än

den nu gällande arvslottsbeskattningen och först under 1800-talets sista

årtionde försvann ur vårt skattesystem.

Jag förordar alltså återinförandet av en kvarlåtenskapsskatt att utgå

sidoordnad med en reformerad arvslottsbeskattning.

Den inbördes avvägningen av de båda skatteformernas effekt bör åsyfta

att tillgodose kravet på billighet och rättvisa i fråga örn beskattning av

å ena sidan förmögenheten såsom sådan och å den andra vinster genom

arv. Vid denna avvägning måste emellertid beaktas, att den nuvarande

arvsskatten icke är med full konsekvens utformad såsom en arvslottsbeskattning,

något som framgår av bland annat den omständigheten, att

skatten i praktiken erlägges av dödsboet före arvskiftet och i det vida övervägande

antalet fall beräknas på grundval av ett fiktivt skifte. Under

sådana förhållanden kan det ej vara erforderligt eller ens tillrådligt att

uppbygga den nya skatteformen såsom en i alla hänseenden konsekvent

anordnad kvarlåtenskapsskatt.

Den gällande arvsbeskattningen kompletteras, såsom av det förut anförda

framgår, av en skatt å gåva. Denna har, bland annat, den viktiga

uppgiften att förhindra undandragande av tillgångar från arvsskatt ge

nom gåvor under livstiden, eventuellt i förening med förbehåll örn nyttjanderätt

för givaren så länge han lever. I de länder, i vilka gåvoskatt ej

förekommer, har man sökt vinna motsvarande syfte exempelvis på den

väg, att gåvor, som givits inom visst antal år före givarens död, medräknas

i dödsboet vid arvsskattens bestämmande. Även enligt våra beskatt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majlis proposition nr 34.

27

ilin “snor mer skola gåvor, sorn. arvinge eller testamentstagare erhållit av

arvlåtaren inom två år före dennes dödsfall, i regel medräknas vid arvsskattens

fastställande. Denna bestämmelse har till syfte att tillförsäkra

staten det högre skattebelopp, som på grund av progressionen i skatteskalan

skall utgå örn gåvan och arvsaudelen gemensamt räknas som en

lott i stället för att beskattas var för sig. Givetvis skall vid uttagande

av skatten å den sammanlagda lotten förut erlagd gåvoskatt tillgodoräknas

vederbörande.

I avseende å kvarlåtenskapsskatten uppställer sig nu samma problem

som beträffande den gällande arvsskatten, och det gäller att avgöra, huruvida

man skall förekomma undgående av skatt genom komplettering av

gåvoskatten eller genom en regel, enligt vilken vid arvfallet retroaktiv

beskattning skall äga rum av gåvor, som givits inom viss längre tid före

dödsfallet. Det lärer knappast kunna betvivlas, att den metod, som förlägger

den huvudsakliga beskattningen till tiden för fånget, är att föredraga —

en beskattning efter ett större antal år skulle ofta förefalla obillig och

skulle dessutom med rätt stor säkerhet ej sällan bliva ineffektiv på grund

av mellankommande kapitalförstöring; måhända skulle den i något fall

till och med uppmuntra till kapitalförstöring. Att nu komplettera gåvoskatten

så, att den i huvudsak kommer att motsvara även kvarlåtenskapsskatten,

erbjuder ej synnerliga svårigheter. En sammanläggning av skalorna

för kvarlåtenskaps- och arvslottsskatten medför samma resultat,

som örn i ett dödsbo kvarlåtenskapen utgjort en enda arvsandel, med den

skillnaden, att vid gåvans beskattning avdrag ej sker för kvarlåtenskapsskatt.

Sker följaktligen jämförelse med ett dödsbo, vari finnas flera delägare,

kommer beskattningen vid gåva att bliva lindrigare än vid arvfall;

sker jämförelse åter med ett dödsbo med en delägare, kommer gåvoskatten

att bliva något kännbarare. Jag har emellertid funnit mig böra

förorda denna metod med den komplettering, att även här gåvor, som

av arvinge eller testamentstagare mottagits inom två år före arvlåtarens

dödsfall, skola inräknas i boet, och med iakttagande av att maxima

ej sättas högre än vid kombinerad kvarlåtenskaps- och arvslottsbeskattning.

Denna anordning har i själva verket den följden, att beträffande

gåvor, som givits under de två sista åren, ojämnheten mellan

arvfallsbeskattningen och gåvobeskattningen i regel helt utjämnas.

Vad åter angår gåvor som förekommit tidigare, gör ju gåvotagaren —

liksom för närvarande är fallet — viss vinst genom den svagare progressiviteten,

och härigenom utjämnas i stort sett den merbeskattning som

för vissa gåvotagare följer av att avdrag ej medgives för kvarlåtenskapsskatt.

I förslaget bär alltså gåvoskatten kompletterats på nu angivet

sätt.

1 det föregående har jag antytt, att det skattefria beloppet borde kunna

ej oväsentligt höjas. För närvarande utgör detta belopp för makar och

bröstarvingar samt med dem likställda (arvsklass T) allenast 1.000 kronor

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kuni)!. Maj:ts proposition nr 34.

för varje arvslott och för övriga skattskyldiga endast 200 kronor tor

varje arvslott. En granskning av det statistiska material rörande arvsskattens

storlek och fördelning under åren 1930 och 1931, som jag låtit införskaffa

och som ingår i en promemoria, vilken torde få såsom bilaga fogas

vid statsrådsprotokollet, har givit vid handen, att från statsfinansiell

synpunkt avgörande hinder icke möta för utvidgad skattefrihet, då den

arvsskatt, som hittills utgått av ett jämförelsevis mycket stort antal smärre

arvslotter, stannat vid ett relativt obetydligt sammanlagt belopp. Den

mest betydande höjningen av det skattefria beloppet har jag förutsatt för

arvsklass I. Med den kombination av en kvarlåtenskapsskatt och en arvslottsskatt,

som jag nu föreslår, är det uppenbart, att det skattefria beloppet

måste bestämmas särskilt för vardera skatten. Jag föreslår emellertid,

att det skattefria beloppet fastställes till 20,000 kronor för såväl

kvarlåtenskapsskatten som arvslottsskatten inom klass I. Vad angår

arvingar och testamentstagare inom övriga klasser finner jag ej någon

mera väsentlig höjning av det skattefria beloppet påkallad men anser

höjningen av detta belopp rimligtvis böra göras något större för föräldrar,

syskon och deras avkomlingar samt med dem likställda (arvsklass

II) än för återstående, vilka hänföras till arvsklasserna III och IV. En

skattebefrielse för andelar örn högst 2,000 kronor för arvsklass II och

högst 1,000 kronor för arvsklasserna lil och IV kommer att från skattskyldighet

avföra ett betydande antal arvsandelar men betyder i mistad

skatteintäkt ej ett par hundratal tusen kronor.

Utformningen av skatteskalorna har skett från den utgångspunkten,

att den åsyftade ökningen av arvsskatten bör uttagas i form av kvarlåtenskapsskatt,

och att alltså arvslottsskatten bör inbringa ungefär

lika mycket som den nuvarande arvsskatten. Detta betyder givetvis ej,

att den sistnämndas anordning kan lämnas oförändrad. Redan höjningen

av de skattefria heloppen medför ett behov av justering av skalorna.

Den omständigheten, att de till arvslottsskatt skattepliktiga beloppen

minskas genom avdraget för kvarlåtenskapsskatt, föranleder en genomsnittlig

höjning av skatteskalorna.

De skatteskalor, vid vilka jag efter prövning av olika alternativ funnit

mig böra stanna, framgå av en särskild tabell IV. Skalorna äro anordnade

såsom s. k. skiktskalor, liknande de nu gällande och dem som finnas

fastställda för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten. Då

det emellertid är svårt att av dessa skalor utläsa deras faktiska verkningar,

tillåter jag mig hänvisa till tabell V, vilken för beskattningsbara

belopp av olika storlek angiver skatten dels enligt nu gällande skatteskalor,

dels enligt förslagen till kvarlåtenskapsskatt och till arvslottsskatt.

För att få en föreställning örn de kombinerade skatteformernas verkningar

måste man tydligen göra vissa antaganden rörande det antal arvslotter,

på vilka kvar låtenskapen i olika fall delas. Under antagande av tre arvslotter

(det enligt den statistiska undersökningen faktiska genomsnittliga

antalet) belysas verkningarna för de olika arvsklasserna av tabell VI a—d.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

De betydelsefullaste dragen torde vara följande. Kvarlåtenskapsskatten

börjar först vid ett arvfallet belopp av 20,000 kronor. Det bör kanske erinras

om att makes giftorättsandel icke ingår i detta belopp, och att, då

efterlevande make finnes, boets samlade tillgångar alltså skola överstiga

40.000 kronor innan skattskyldighet inträder. Vid 30,000 kronor i skattepliktig

kvarlåtenskap utgår skatten med 400 kronor, vid 50,000 kronor med

1,200 kronor, vid 100,000 kronor med 5,200 kronor, varefter skalan relativt

hastigt stiger och når sitt maximum med 20 procent vid en skattepliktig

kvarlåtenskap på 4,080,000 kronor.

Skatten på arvslotter utgår enligt samma fyra arvsklasser som nu. För

make och bröstarvingar föreslås, såsom redan blivit nämnt, ett skattefritt

belopp på 20,000 kronor. För arvslott på 25,000 kronor är skatten 200 kronor,

för 50,000 kronor är den 1,800 kronor, för 100,000 kronor är den 6,800

kronor o. s. v., tills den når sitt maximum med 16 procent vid arvslotter på

1.660.000 kronor. Vid övriga arvsklasser är stegringen skarpare, maximum

inträder tidigare och är för klasserna II, III och IV satt till respektive

20 procent, 24 procent och 28 procent.

Hur en sammanläggning av kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt verkar

under antagande av tre arvslotter, kan jag här ge några exempel på.

Kvarlåten-

skap,

kr.

Gällande

skatt i %

Skatt enligt förslaget i

°/

''O

Kl. I

Kl. II

Kl. III

Kl. IV

Kl. I

Kl. 11

Kl. lil

Kl. IV

5,000

0.90

1.56

3.so

3.30

_

1.44

1.44

10,000

1.19

2.41

5.4 0

5.4 0

_

1.17

4.32

4.82

30,000

2.00

5.oo

11.00

11.00

1.33

5.11

10.29

10.29

50,000

2.59

5.7 7

11.55

12.74

2.4 0

8.09

12.38

13.87

100,000

3.10

7.19

12.19

14.58

6.74

13.39

17.13

19.73

200,000

3.87

8.2 4

13.19

17.38

12.94

20.2 6

22.90

25.96

300,000

4.2 5

9.00

13.80

18.00

16.70

24.4 4

27.32

30.4 8

1,000,000

6.00

11.00

15.oo

20.oo

25.7 9

32.4 4

35.7 9

39.00

6,000,000

IO.00

15.oo

15.oo

20.00

32.7 4

36.00

39.20

42.40

15,000,000

IO.00

15.00

15.00

20.00

! 32.80

36.00

39.20

42.40

30,000,000

10 00

15.no

15.00

20. «o

1 32.80

36.00

39.20

42.40

För den viktigaste arvsklassen, alltså för make och bröstarvingar, finner

man vid jämförelse med nu gällande arvsskatt, att den nya kombinerade

skatten i genomsnitt blir mildare, så länge den skattepliktiga kvarlåtenskapen

icke överstiger 50,000 kronor, d. v. s., under förutsättning att

make efterlever, i regel en samlad förmögenhet i boet på 100,000 kronor.

Vid denna kvarlåtenskap utgår den nuvarande skatten, alltjämt under

antagande av tre arvslotter, med 2.59 procent, medan den föreslagna håller

sig vid 2.40 procent. Därefter stiger emellertid skatten snabbt. Den

uppgår vid en skattepliktig kvarlåtenskap på 100,000 kronor till 6.74 pro
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunell. Majlis proposition nr 34.

cent mot 3.io procent enligt nu gällande grunder oell fortsätter att stiga

tills den når sitt maximum med 32.so procent, vilket inträffar då den

skattepliktiga kvarlåtenskapen uppgår till 6,223,000 kronor.

Beträffande övriga arvsklasser hänvisar jag utöver nyss anlorda exempelsamling

till de vid bilagan fogade tabellerna.

Då utgångspunkten för förslaget om skattehöjning varit behovet av en

inkomstökning från förevarande skattekälla på omkring 25 miljoner kronor,

ha skatteskalorna tydligen blivit ganska mycket beroende av de beräkningar,

som kunna göras angående den sannolika storleken och fördelningen

av kvarlåtenskapen under den närmaste framtiden. Såsom avredogörelsen

i bilagan framgår ha av de tillgängliga siffrorna de för år

1930 ansetts väsentligt säkrare såsom underlag för framtid sberäkningar

än de avsevärt mycket högre för år 1931. Med utgångspunkt från 1930

års siffror beräknas kvarlåtenskapsskatten ge en inkomst på något över

25 miljoner kronor och arvslottsskatten över 17 miljoner kronor eller sammanlagt

närmare 43 miljoner kronor. De tillägg till denna siffra, som

behöva göras på grund av gåvoskatt etc., äro svåra att beräkna, men sannolikt

vågar man höja den till närmare 45 miljoner kronor. I betraktande

av den ovisshet, som måste råda ifråga örn förmögenhetsvärdenas utveckling,

finnes anledning att vid beräkning av skattens avkastning iaktta

försiktighet, och i riksstatsförsiaget lia därför arvsskattemedlen beräknats

till 40 miljoner kronor.

Såsom jag redan förut nämnt, medför den vidsträckta befrielsen från

arvsskatt inga alltför menliga verkningar i fråga örn skattens avkastning.

Bortfallet av inkomster skulle efter nu gällande skatteskalor uppgå

till någon miljon, och då nu föreslagna omläggning utgår från att en

mildring av skatten för de mera blygsamma arven är befogad, bleve det

icke några betydande belopp som ytterligare skulle erhållas genom en

sänkning av gränsen för hel befrielse från skatt. Att denna befrielse å

andra sidan gäller ett mycket stort antal kvarlåtenskaper och arvslotter,

framgår av den i bilagan företagna beräkningen. Av mer än 23,000 kvarlåtenskaper

år 1930 skulle endast 3,300 lia kommit över den gräns på 20,000

kronor, vid vilken kvarlåtenskapsskatten inträder. Och av knappt 62,000

arvslotter skulle 50,000 ha blivit fria från arvslottsskatt.

Söker man bedöma den nu föreslagna höjningen av arvsskatten med

hänsyn till nu utgående skatter på förmögenhet, möter mau svårigheten,

att den i inkomst- och förmögenhetsskatten ingående förmögenhetsdelen

icke kan med noggrannhet angivas. Örn man emellertid med den s. k.

bolagsskatteberedningen vågar uppskatta den i samband med inkomstskatten

uttagna förmögenhetsskatten till omkring 16 miljoner kronor för

år 1931 och därtill lägger 17 till 19 miljoner kronor från en utgående arvsskatt,

får man ett samlat belopp på inemot 35 miljoner kronor. Med en

kvarlåtenskapsskatt och en skatt på arvslotter, som vid samma tidpunkt

kunde ha beräknats ge åtskilligt över 40 miljoner kronor, skulle man lia

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 31

kommit till en samlad statlig förmögenhetsskatt på omkring 60 miljoner

kronor.

Hur den nu åsyftade omläggningen av arvsskatten kan tänkas påverka

skattebördan för olika befolkningslager, undandrar sig beräkningar. Någon

särskild del av näringslivet blir icke utsatt för oberäkneliga eller

ogynnsamma verkningar. En allmän förmögenhetsskatt, som ginge djupt

ned bland den stora massan av små egendomsägare, kunde tänkas bli en

börda t. ex. för den jordägande befolkningen. Från denna synpunkt har

det ett visst intresse att uppmärksamma några siffror rörande jordbrukets

skattebörda, som återfinnas i den åberopade bilagan. Enligt dessa

låt vara approximativa siffror skulle för år 1931 av en inkomst- och förmögenhetsskatt

på 168 miljoner kronor endast 5 miljoner kronor härröra

från enskildas inkomst av jordbruksfastighet och högst 2 miljoner från i

jordbruk nedlagd förmögenhet, och av en samlad summa inkomst- och förmögenhetsskatt

samt fastighetsskatt till stat och kommun på över

600 miljoner kronor skulle blott omkring 60 miljoner kronor, alltså omkring

10 procent, ha erlagts av det jordbruk och skogsbruk, som ej bedrives

av aktiebolag. Fastän den skattepliktiga jordbruksfastigheten i

riket är taxerad tili över 6,000 miljoner kronor, kan man påstå, att nu utgående

förmögenhetskatt — bortsett från arvsskatten — i stort sett saknar

betydelse för jordbruksnäringen. Hur pass tyngande den nu utgående

arvsskatten kan vara, är svårt att uttala sig om. Med det nu föreliggande

förslaget skulle väl följa, att de allra flesta jordbrukare bleve helt

befriade från arvsskatt, och att för en god del av de övriga skatten bleve

lindrigare än nu.

Till slut synes det just i samband med frågan om den i fast egendom

nedlagda förmögenheten vara skäl att påpeka, att alla de betänkligheter

mot en ökning av arvsskatten, som lia sin grund allenast i de svårigheter,

som under vissa förhållanden äro förbundna med att erlägga en på dylik

förmögenhet utgående, kanske betydande skatt, torde väsentligen kunna

undanröjas genom de ytterligare lättnader i fråga örn anstånd med skattens

erläggande, som innehållas i nu framlagda förslag.

När det nu gällt att i författningstext omsätta den tankegång, varför

jag i det föregående givit uttryck, hade det med hänsyn till kvarlåtenskapsskattens

och arvsskattens inbördes förhållande legat nära till hands

att låta fullständigt omredigera hela lagstiftningen om skatt för arv och

gåva. Såsom vid upprepade tillfällen framhållits, lärer denna lagstiftning

alldeles oavsett den nu ifrågasatta materiella omläggningen vara i

behov av omarbetning. Till detta behovs aktualisering har de senaste

årens reformarbete på arvs- och testamentsrättens område bidragit. För

närvarande pågår föredragning inför lagrådet av lagberedningens förslag

till lagstiftning rörande boutredning och arvskifte m. m., och är det avsikten,

att förslag rörande berörda spörsmål skall föreläggas innevaran
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 34.

de års riksdag. Den omarbetning av arvsskattelagstiftningen, som jag nu

åsyftar, bör ej lämpligen genomföras, förrän lagstiftningen örn boutred

ning och arvskifte bringats till sitt slut.

Emellertid förhåller det sig så, att, utan äventyrande av den föreslagna

kvarlätenskapsskattens allmänna karaktär, denna befunnits kunna anknytas

till den gällande lagstiltningen örn arvsskatt, vilken skulle i huvud

sak bibehållas och innehålla bestämmelserna örn arvslottsskatten. Att

för denna skatt under någon tid bibehålla namnet »arvsskatt» synes

knappast behöva väcka några betänkligheter, då man lätteligen kan skilja

mellan »arvsskatt enligt 1914 års förordning» och den särskilda arvsskatt,

som skulle erhålla benämningen »kvarlåtenskapsskatt». Lagstiftningen

rörande sistnämnda skatt skulle få sin plats i en särskild förordning. Att

såväl »arvsskatten enligt 1914 års förordning» som »kvarlåtenskapsskatten»

skulle betecknas som arvsskatt i vidsträckt bemärkelse, är givet.

En betydelsefull förutsättning för den nu antydda anordningens lämplighet

har synts mig vara, att ansvarigheten för kvarlåtenskapsskatten

kunde ordnas på i huvudsak samma sätt som beträffande gällande arvsskatt.

Det läte väl tänka sig, att kvarlåtenskapsskatt skulle utgå av boet,

innan arvslotter och testamentsandelar bestämdes, och att denna tankegång

fullföljdes med sådan konsekvens, att t. ex. legat aldrig skulle

träffas av kvarlåtenskapsskatten utan utgå med i testamentet angivna

belopp oavkortade eller reducerade endast genom arvslottsskatt, alldeles

oavsett att boets återstående tillgångar måhända skulle i huvudsak

medtagas av kvarlåtenskapsskatten. Kvarlätenskapsskattens karaktär

av en i efterskott uttagen förmögenhetsskatt å den avlidne kunde

innebära ett motiv för en dylik tankegång. Av olika skäl har jag emellertid

ansett mig ej böra följa denna linje. Framför allt har jag därvid

beaktat, att vilken bestämmelse man än inför i dylikt avseende, det i sista

hand blir beroende på testator, vem som skall vidkännas en viss skatteutgift.

Det förekommer redan nu ofta i testamenten, särskilt där det

gäller legat rörande vissa föremål, förordnande, att »boet skall vidkännas

därå belöpande arvsskatt». Detta innebär i sak, att det testamentariska

förordnandet avser, förutom det ifrågavarande föremålet, så stort belopp,

som åtgår till arvsskatt. Med andra ord, i den mån testamentsfrihet föreligger

beror det på testator att genom sin fördelning av boets bruttobehållning

bestämma, vem som i verkligheten skall få vidkännas skatten. I betraktande

av detta förhållande torde få erkännas, att nyssberörda principiella

hänsyn ej kunna anses synnerligen betydelsefulla. Det viktiga synes vara

att en sådan anordning träffas, som praktiskt sett kan antagas närmast

överensstämma med flertalet testamentsgivares önskningar. Och dessa

torde väl oftast ej gå ut därpå, att testamentstagare, som erhålla vissa

föremål eller vissa angivna belopp, skulle ställas i förmånligare läge än

övriga arvs- och testamentstagare, utom i sådana avseenden, där testator

uttryckligen så förordnat. En fördelning av ansvaret för skatten på

alla arvs- och .testamentstagare i förhållande till deras andelar synes

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majrts proposition nr 34.

därför vara den naturliga primära regeln för kvarlåtenskapsskatten.

Det torde emellertid få framhållas, att en dylik regel ingalunda kan

sägas stå i strid mot de resultat, till vilka man kommer vid anläggande

av synpunkten, att fråga är örn en efterföljande förmögenhetsbeskattning.

Vid den med inkomstbeskattningen sammankopplade förmögenhetsbeskattningen

gäller nämligen, när fråga är örn skatt, som förfaller

till betalning efter den avlidnes död, att, örn dödsboet skiftats, bodelägare

ej skall svara för mera än vad av skatten å hans lott belöper och icke i något

fall med mera än hans lott i boet utgör. Denna regel utgör påtagligen

ett utslag av den grundtanken, att, såvitt fråga är örn skatteförpliktelser,

arvtagarna skola proportionellt ansvara även i sådana fall, där det

formellt är fråga örn en den avlidnes skuld. En anknytning till gällande

bestämmelser rörande arvsskatt synes mig därför böra äga rum i fråga

örn ansvarigheten för kvarlåtenskapsskatten.

Förordningen örn lcvarlåtenskapsskatt kan följaktligen få sitt innehåll

väsentligen bestämt därigenom, att hänvisningar ske till 1914 års förordning.

Att ändringar i den sistnämnda förordningen erfordras följer emellertid

redan därav att nya skatteskalor skola införas. Härjämte bliva ytterligare

vissa ändringar behövliga på grund av kvarlåtenskapsskattens införande

och den sammanlagda arvsbeskattningens ökning. I förra avseendet

må hänvisas särskilt till att vid arvslottsskattens beräkning avdrag

från arvsandelarna skall få ske med kvarlåtenskapsskattens belopp. I

senare avseendet åter må lramhallas, att den sammanlagda skattehöjningen

synts mig böra föranleda utökad rätt till anstånd med och eftergift

av skatt, ej minst beträffande fideikommiss och liknande rättigheter.

Vad härefter författningstextens detaljutformning angår, skall jag till

en början beröra förslaget till förordning örn kvarlåtenskapsskatt.

Genom formuleringen av 1 § har givits en antydan örn att under begreppet

arvsskatt i vidsträckt bemärkelse inbegripes även kvarlåtenskapsskatten.

2 och 3 §§ anknyta kvarlåtenskapsskatten till 1914 års förordning örn

arvsskatt och skatt för gåva. Det är de sammanlagda arvsandelar, vilka

faktiskt beskattas enligt sistnämnda förordning, som utgöra kvarlåtenskapen.

Härav följer, att t. ex. andel som tillkommer kronan — även allmänna

arvsfonden — blir fri från kvarlåtenskapsskatt, likaså museisamling,

för vilken Konungen jämlikt 2 § i 1914 års förordning meddelar

skattebefrielse, så ock egendom, som är skattefri på grund av överenskommelse

med utlandet jämlikt 56 §, m. m. Även för sådan egendom, som

på grund av testamente tillfaller någon vid annat tillfälle än förre rättsinnehavarens

dödsfall, utgår kvarlåtenskapsskatt likaväl som arvsskatt.

Det har emellertid ansetts böra uttryckligen utsägas, att de regler om

skattefrihet, som hänföra sig till själva skatteskalornas utformning och

Bihang till riksdagens protokoll 193.1. 1 saini. Nr .‘M. ■''>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 34.

som återfinnas i gällande arvsskatteförordnings 19 § med motsvarighet

även enligt den föreslagna nya lydelsen av berörda lagrum, ej skola föranleda

frihet även från kvarlåtenskapsskatt, som i detta avseende blir

underkastad särskilda regler (se 4 §).

Ett par särskilda frågor torde böra i detta sammanhang något närmare

belysas. Då det i 2 § uttalas, att såsom kvarlåtenskap enligt förordningen

skall anses egendom, för vilken arvsskatt skall utgöras enligt 1914 års förordning,

så följer härav, att även gåva, som medräknas vid arvsskattens

bestämmande, ingår i kvarlåtenskapen. Enligt 26 § berörda förordning

skall nämligen »arvsskatten» beräknas som örn allt vore på en gång arvfallet.

Gällande lagstiftnings ordalydelse är emellertid ej fullt tydlig därutinnan,

att även sådan gåva, som anses föreligga för vad som tillfaller

någon på grund av att han i enlighet med lagen örn försäkringsavtal blivit

insatt såsom förmånstagare, skall medräknas i arvslotten i sådana fall,

då förfoganderätt över försäkringen tillfaller förmånstagaren vid dödsfallet.

I 26 § av 1914 års förordning talas nämligen örn gåvor, som erhållits

inom två år före dödsfallet. Jag föreslår i berörda 26 § sådan ändring,

att all möjlighet till tvekan i berörda avseende bortfaller. Sådan

försäkring, varom här är fråga, inräknas sålunda i vederbörandes arvsandel,

som beskattas genom arvsskatt, och jämväl kvarlåtenskapsskatten

kommer då att gälla ifrågavarande försäkringsbelopp. Jag vill här erinra,

att av dylikt försäkringsbelopp, som tillfaller förmånstagare, i regel

15,000 kronor undantagas såsom skattefria. Det framhölls i förarbetena

till 1931 års lagstiftning rörande sådana försäkringars beskattning (prop.

211/1931), att stadgandet i fråga borde så förstås, som örn gåvan omfattade

ett med 15,000 kronor reducerat belopp. Med hänsyn till de konsekvenser

vid tillämpningen av den nu föreslagna lagstiftningen, som detta

stadgande kan föra med sig, har jag velat understryka detta förhållande.

Förslaget bibehåller det nu gällande privilegiet för dylika försäkringar

oförändrat. Genom den höjda skattefrihetsgränsen för beskattningen kan

det i själva verket inträffa, att ett väsentligen större försäkringsbelopp

blir skattefritt. Framför allt blir detta händelsen i arvsklass I, därest

kvarlåtenskapen ej är fördelad på ett flertal andelar och vid beskattningen

ej medräknas andra nämnvärda tillgångar än försäkringsbeloppet.

Det är tänkbart, att en tillämpning av 26 § arvsskatteförordningen kan

för kvarlåtenskapsskattens vidkommande i undantagsfall medföra mindre

tilltalande konsekvenser. Örn exempelvis en gåvotagare vid givarens inom

två år efter gåvans mottagande timade död i testamente erhåller en obetydlig

del av givarens måhända mycket stora kvarlåtenskap, kan det inträffa,

att skatten uppgår till mer än denna andel, varav följer, att gåvotagaren

försättes i ett sämre läge än örn han ej varit testamentstagare i

boet. Genom det föreslagna stadgandet i 2 § andra stycket möjliggöres

att förebygga en sådan situation.

Det sätt, på vilket skatteskalan för kvarlåtenskapsskatten införts i 4 §

— och som jämväl följts beträffande de nya skalorna i 1914 års förord
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

ning — har sin förebild i förordningen om extra inkomst- och förmögenhetsskatt

och avser att göra skalan lättare att omedelbart uppfatta än

den nuvarande uppställningen.

Det har ansetts rimligt att såsom särskild kvarlåtenskap, för vilken

skatt skall för sig beräknas, anse viss egendom, som ej med vanlig äganderätt

tillhört den avlidne och över vilken han ej haft tillfälle att förfoga genom

testamente. Särskilt är detta fallet med fideikommissegendom. Att förekomsten

av ett stort fideikommiss skulle öka den skatt som faller på de

arvingar, vilka erhålla del av den avlidnes kanske ganska obetydliga tillgångar

i övrigt, är knappast skäligt. Att en ytterligare uppdelning av

fideikommissen i fastighetsfideikommiss och andra föreslås, har sin grund

däri, att stämpelheläggningen av fastighetsfideikommiss sker utan samband

med stämpelbeläggning av kvarlåtenskapen i övrigt, nämligen när

lagfart vinnes å den fasta fideikommissegendomen. Med fideikommiss

har ansetts böra jämställas det fall, som avses i 13 § andra stycket i 1914

års förordning. Rörande innebörden av detta fall tillåter jag mig hänvisa

till förordningen.

Från arvsskatt får enligt gällande regler avdragas dels lösen, som på

grund av äldre privilegier tillfaller vissa städer vid boupptecknings registrering,

dels ock tidigare erlagd gåvoskatt, som hänför sig till egendom,

vilken inräknas i arvs- eller testamentslott. Det förefaller uppenbart, att,

i den mån dylikt avdrag ej kunnat utnyttjas i sin helhet beträffande arvslottsskatten,

avdrag i andra hand bör få ske från kvarlåtenskapsskatten.

Detta har stadgats i sista stycket av 4 §.

5 § giver uttryck åt den grundsats, för vilken jag redan tidigare redogjort,

nämligen att ansvaret för kvarlåtenskapsskatten skall åläggas dödsbodelägarna

i förhållande till deras andelar.

6—9 §§ innehålla företrädesvis hänvisningar till 1914 års förordning

och sådana särskilda bestämmelser, som föranledas av rent formella skäl.

10 § erfordrar ingen särskild motivering.

Den nya lagstiftningen föreslås skola träda i kraft den 1 april 1933 och

hänföra sig till kvarlåtenskaper efter personer, som avlida elter förordningens

ikraftträdande. Då registrering av bouppteckningar och följaktligen

uttagande av arvsskatt sker först någon tid elter dödslallet, har

förordningens ikraftträdande vid sagda tidpunkt betraktats såsom en förutsättning

för att den sammanlagda skatten av arv och gåva skall kunna

under nästa budgetår inbringa det i riksstatsförslaget beräknade beloppet.

De föreslagna ändringarna i 1914 års förordning hava redan i huvudsak

motiverats. 19 och 38 §§ innehålla de nya skatteskalorna lör arvslottsrespektive

gåvoskatten. Ändringen i 26 § har jämväl i det föregående

berörts.

I 47 § meddelas regler om anstånd med skattens erläggande. Det

är givet, att, när skattens belopp ökas, skälen för större anståndsrätt

jämväl ökas. Förslaget innebär nu i första hand en utökning av den

mora normala rätt till anstånd, som beviljas av domaren eller läns
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

styrelsen. Denna kommer enligt förslaget att genomgående gälla

högst tio år med lika årliga inbetalningar. Ränta erlägges med 5 procent

å det belopp, för vilket anstånd åtnjutes. Den rätt till extraordinärt

anstånd, som tidigare kunnat meddelas av Kungl. Maj:t, kommer nu

att innefattas i den mera normala anståndsrätten. Men dessutom föreslås,

att i Kungl. Maj:ts hand lägges befogenhet att inom vidare gränser än hittills

medgiva anstånd, dels på det sätt, att regeln örn lika årliga inbetalningar

kan frångås, och dels så, att anståndsrätten kan utsträckas utöver

tio år. Å ena sidan finnes anledning att såvitt möjligt underlätta skattebetalningen

för de skattskyldiga. Men å andra sidan måste givetvis en

viss återhållsamhet vid anstånds beviljande iakttagas, så att ej uppbördsapparaten

alltför mycket betungas och förfarandet i övrigt över

hövan försvåras. Då den ökade anståndsrätten i huvudsak lagts i Kungl.

Maj:ts hand, ligger häri en garanti för enhetlig och lämpligt avvägd

tillämpning av den friare prövning, vars införande jag förordar.

48 § 2 mom. innehåller bestämmelser örn partiell eftergift av skatt för

fideikommiss och vissa andra nyttjanderätter m. m., som äro begränsade

till vederbör andes livstid. Jag föreslår med hänsyn till skattens höjning

en ganska betydande utökning av denna rätt. För övrigt hava ordalagen

valts på sådant sätt, att det av dem tydligt framgår, att skattens

omedelbara erläggande ej skall försätta vederbörande i ett sämre läge än

örn anstånd åtnjutes.

I 56 § rättas en nu förekommande felaktig paragrafhänvisning, som ej

äger samband med de eljest i detta sammanhang berörda frågorna.

Övergångsbestämmelsen har fått sitt innehåll bestämt därav, att förordningen

ej bör kunna kringgås genom bortgivande i förtid av större

belopp. Något obilligt synes mig å andra sidan ej ligga i de föreslagna

bestämmelserna, då dessa anknyta till den dag, då det föreliggande förslagets

framläggande beräknas bliva känt för allmänheten, nämligen dagen

för 1933 års riksdags öppnande.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom finansdepartementet

uppgjorda förslag till dels förordning örn kvarlåtenskapsskatt,

dels förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva samt hemställer, att berörda

förslag måtte i proposition iöreläggas riksdagen till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen bifalla, och

skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

R. Borgström.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

37

Bilaga.

P. M.

med statistisk utredning rörande vissa med förslag örn ändrade

grunder för arvsbeskattningen sammanhängande frågor.

Beskattningen av arv och gåva enligt gällande grunder samt enligt ett inom

finansdepartementet utarbetat förslag.

Inom statistiska centralbyrån har verkställts en utredning rörande dels

bouppteckningar, fördelade efter kvarlåtenskapernas storlek, dels arvsoch

testamentsandelar, fördelade efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper,

samt arvsskatt, avseende åren 1930 och 1931. Motsvarande utredning

för 1929 har påbörjats, men utredningen beträffande detta år föreligger

för närvarande färdig endast såtillvida, att kvarlåtenskapernas belopp

enligt bouppteckningarna inklusive efterlevande makars giftorättsandelar

uträknats för olika storleksgrupper. I tabellerna I, II och III

redovisas resultatet av dessa statistiska centralbyråns utredningar.

Av praktiska skäl har vid arvs- och testamentsdelarnas uppdelning efter

skyldskapsklasser och i storleksgrupper hänsyn ej tagits till de tilläggsbouppteckningar,

som ej sällan förekomma till rättelse av ofullständigheter

i de ursprungliga bouppteckningarna m. m. och som föranleda viss

ökning av arvsstämplarna. Dessa »tillägg» redovisas fördenskull särskilt

utan dylik fördelning. Vid bouppteckningarnas fördelning å olika

storleksgrupper efter kvarlåtenskapens storlek hava däremot berörda tilllägg

ingått. De tilläggsstämplar, som tillkommit efter anmärkning av

advokatfiskalerna hos hovrätterna, ingå ej i de belopp, som i centralbyråns

utredning redovisas, ej heller stämplar å testamenten, som bevakats efter

bouppteckningarnas inregistrering, å fastighetsfideikommiss, som stämpelbelagts

i samband med lagfarts beviljande, eller å arv, som stämpelbelagts

i samband med avgiven deklaration. A andra sidan äro belopp,

för vilka anstånd beviljats, ej undantagna. De belopp, som under respektive

år influtit efter erhållet anstånd och som ej uttagas genom dubbla

beläggningsstämplar, medräknas överhuvud ej i den föreliggande statistiken,

och ej heller har hänsyn kunnat tagas till återbetalningar på

grund av feldebitering, övriga restitutioner m. m.

Kvarlåtenskapens storlek enligt bouppteckningarna utgjorde enligt ta
-

bellerna:

1929 1930 1931

kr. kr. kr.

inklusive giftorättsandelar........................... riol,985,744 :>130,064,592 595,211,641

exklusive » ......................... — 389,964,970 450,444,564

Den å bouppteckningarna belöpande, i tabellerna redovisade arvsskatten

utgjorde år 1930 17,697,630 kronor och är 1931 20,881,638 kronor.

Vissa övriga i tabellerna redovisade siffror skola angivas i det följande.

Ur den av trycket årligen utkommande publikationen »Statistik över användningen

av dubbla beläggningsstämplar» inhämtas rörande arvs- och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

gåvoskattens storlek under olika år, bland annat, följande siffror för under

respektive år influtna stämpelbelopp:

1927

1928

1929

1930

kr.

kr.

kr.

kr.

Bouppteckningar ..............................

15,130,807

16,727,458

17,698,360

17,290,201

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits

vid bouppteckningarnas stämpelbe- läggning .....................................

297

5,289

494

1,053

Deklarationer till länsstyrelser om gåva

och vissa arv m. m......................

1,017,047

1,131,212

1,305,462

993,279

Fideikommissbrev å fastigheter............

1,178,552

148,340

43,787

336,684

Summa

17,326,703

18,012,299

19,048,103

18,621,217

Tillika ina meddelas, att den år 1931 influtna skatten å testamenten, som

bevakats efter bouppteckningarnas registrering, uppgick till 14,215 kronor

och den efter deklarationer influtna skatten för gåva och vissa arv

till 1,682,469 kronor. Anmärkas bör, att, såsom nyss framhållits, skatt efter

erhållet anstånd, vilken ej influtit i form av stämpelmedel, ej ingår i uppgifterna

men att å andra sidan återbetalningar o. dyl. ej avdragits. I

siffran för fastighetsfideikommiss ingå även lagfartsstämplar.

I tabell IV angivas, med varandra sammanställda, de inom finansdepartementet

utarbetade skalorna för dels kvarlåtenskapsskatt, dels arvslottsskatt

för olika arvsklasser.

Tabell V utvisar, huru de föreslagna skatteskalorna för envar av skatterna

verka vid olika angivna belopp, med uppgifter dels i kronor (tabell

V a) dels i procent (tabell V b). Det bör anmärkas, att de angivna beloppen

beteckna, där fråga är örn kvarlåtenskapsskatten, kvarlåtenskapens storlek,

och, där fråga är örn arvslottsskatten, arvsandelens storlek. Såsom

jämförelsematerial angives skatt enligt gällande grunder. Enär vid arvslottsskatten

avdrag från arvsandelen sker med utgående kvarlåtenskapsskatt,

kan ej av tabell V den sammanlagda skatten av båda slagen erhållas

genom en blott sammanläggning av kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt

för samma belopp ens för det fall att kvarlåtenskapen utgör en enda arvslott.

Däremot kan intill den gräns, där maximeringen för arvslottsskatten

börjar göra sig gällande, den föreslagna gåvoskattens storlek vid

olika gåvobelopp erhållas genom en dylik sammanläggning.

Storleken av den kombinerade kvarlåtenskaps- och arvslottsskatten för

vissa antagna fall framgar av tabell VI. Det har vid denna tabells utarbetande

antagits, att varje kvarlåtenskap vore uppdelad på tre lika stora

andelar. Detta antagande stämmer påfallande väl med det faktiska genomsnittliga

förhållandet. Antalet kvarlåtenskaper utgjorde nämligen år 1930

21,321 och antalet arvsandelar (»tilläggen» inbegripna) samma år 62,893. År

1931 voro motsvarande siffror 23,967 respektive 71,039.

Rörande skatteskalornas utformning och verkningar må framhållas följande.

Maximum för kvarlåtenskapsskatten utgör 20 procent och inträder

vid en kvarlåtenskap av 4,080,000 kronor, maximum för arvslottsskatten utgör

respektive 16, 20, 24 och 28 procent, inträdande vid arvslotter å 1,660,000,

641,000, 454,000 och 474,000 kronor för respektive arvsklasserna I—IV. De

sammanlagda maxima för båda skatteformerna utgöra emellertid, eftersom

för arvslottsskattens beräkning avdrag för utgående kvarlåtenskapsskatt

sker vid det skattepliktiga beloppets fastställande, ej summan av de sam
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition nr 34.

inanlagda maxima för båda skatteformerna. De sammanlagda maxima

— vilka äro desamma, vare sig kvarlåtenskapen utgör en eller är delad

på flera andelar — framgå av tabell VI och äro för de olika arvsklasserna

respektive 32.so procent, 36 procent, 39.20 procent och 42.40 procent

samt inträda, under den givna förutsättningen att fråga är om tre lika

stora arvsandelar, för samtliga arvsklasser utom den första vid samma

punkt som maximum för kvarlåtenskapsskatten och för första arvsklassen

vid en kvarlåtenskap å 6,225,000 kronor. Det torde också beträffande

arvsklasserna II—IV endast undantagsvis inträffa, att den punkt,

där maximum för den kombinerade beskattningen inträder, ej kommer att

sammanfalla med den, där maximum för enbart kvarlåtenskapsskatten inträder.

Består kvarlåtenskapen av en enda arvslott, blir för övrigt

förhållandet detsamma beträffande klass I, men redan vid två lika arvslotter

kommer maximum för klass I att ligga högre än för enbart kvarlåtenskapsskatten.

Det anförda visar emellertid, att maximum för än

den ena, än den andra skatteformen kan komma att beteckna maximum

för den kombinerade beskattningen. Det ligger i sakens natur, att skillnaden

mellan procenttalen för de olika arvsklasserna —vare sig fråga

är örn enbart arvslottsskatten eller det gäller den kombinerade beskattningen

—- ej genomgående är lika med skillnaden mellan maxima.

Det torde få tilläggas, att, under antagande alltjämt, att kvarlåtenskapen

är fördelad på tre lika stora arvsandelar, den föreslagna kombinerade beskattningen

kommer att bliva lägre än den nuvarande skatten för kvarlåtenskaper

som ej uppgå till, vid arvsklass I 52,100 kronor, vid arvsklass

II 28,600 kronor, vid arvsklass III 37,000 kronor och vid arvsklass IV 35,300

kronor. Är kvarlåtenskapen fördelad på mer än tre andelar, kommer skatten

givetvis att bliva mindre, och kommer då, enär kvarlåtenskapsskattens

relativa betydelse ökas, skillnaden i skatt mellan de olika arvslotterna

även att bliva mindre.

Gåvoskattens maxima utgöra enligt förslaget samma procent av gåvans

belopp, som här ovan angivits för den kombinerade kvarlåtenskapsoch

arvslottsskatten, d. v. s. för de olika klasserna respektive 32.so, 36, 39.20

och 42.40 procent. Dessa inträda vid gåvobelopp å 1,193,600 kronor, 744,200

kronor, 586,500 kronor och 530,000 kronor för respektive klasser.

En undersökning har jämväl verkställts rörande vad ifrågavarande beskattning

enligt förslaget skulle inbringat, därest den avsett de bouppteckningar,

som registrerats åren 1930 respektive 1931. Av olika skäl bär det ansetts

lämpligt att härvid lägga tyngdpunkten vid 1930 års material. 1931 betecknar

nämligen såtillvida ett onormalt år, att under det året ej mindre

än tre mycket stora bouppteckningar inregistrerades, vilka endast undantagsvis

kunna beräknas få någon motsvarighet under andra år. Året

1930 kan otvivelaktigt i förevarande avseende betecknas som mera typiskt

än 1931 för de konjunkturer, med vilka vi för den närmaste framtiden

hava att räkna. Äret 1930 utmärkes av någon underdödlighet, men

ä andra sidan hava tillgångar av flera slag sedan dess så mycket sjunkit

i värde, att ej ens det årets resultat lärer kunna utan en rätt betydlig

reduktion läggas till grund för en beräkning av framtida intäkter

av arvsskatt. Vad de hittills hillida siffrorna flir år 1929 angar, visa dessa,

att en bearbetning av desamma skulle resulterat i ett högre skattebelopp

enligt förslaget än 1930 ars sif tror, varför dessa senare torde vara mera

lämpade än även 1929 års siffror för den kalkyl, varom nu är fråga. Att

emellertid beträffande 1929 års bouppteckningar föreligger ett alltför ofull
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 34.

ständigt tabellmaterial för att läggas till grund för några egentliga kalkyler,

framgår av det förut anförda.

Resultatet av den verkställda bearbetningen, såvitt angår 1930, framgår

av tabellerna VII och VIII. Att här intaga motsvarande tabellmaterial

för år 1931 har ej ansetts påkallat. Att skattens uträkning måst ske enligt

en approximativ metod på grundval av medeltalssiffror, ligger i sakens

natur. Den påräkneliga skatteintäkten enligt förslaget för såväl år 1930

som år 1931 framgår emellertid av följande sammanställning, vilken upptager

jämväl beloppen av de enligt gällande grunder bouppteckningarna

åsätta stämplarna. Vad gällande skatt och arvslottsskatt enligt förslaget

angår har hänsyn ej kunnat tagas till förenämnda »tillägg», som representera

belopp å några tiotusental kronor.

19 3 0

1

9 3 1

Gällande

Skatt eill.

Gällande

Skatt enl.

skatt

förslaget

skatt

förslaget

kr.

kr.

kr.

kr.

Kvarlåtenskapsskatt

............... —

25,432,298

—

33,463,859

Arvslottsskatt klass

I ...

............... 9,757,548

9,380,767

11,725,621

12,076,975

» »

Il ...

............... 4,391,808

4,758,008

5,985,492

6,636,820

» * >

III ...

............... 212,652

232,460

185,942

194,070

2> »

IV ...

............. 3,271,645

3,196,067

2,926,489

2,875,822

Summa 17,633,648

42,999,600

20,823,544

56,247,546

Till det belopp, som framkommit, sedan med hänsyn till fallande konjunkturer

slutsiffran för 1930 reducerats med tillräckligt belopp, böra,

såsom av det föregående framgår, läggas vissa andra belopp, nämligen

framför allt skatt på grund av deklaration för gåva och vissa arv samt

skatt för fastighetsfideikommiss. Att grunda beräkningen av dessa skattebelopp

å 1930 års påfallande låga siffror finnes knappast anledning. Det

synes svårt att vid en dylik uppskattning komma närmare än att med de

höjda skatteskalorna för såväl arvs- som gåvoskatten ett belopp av 2 miljoner

kronor bör kunna påräknas.

Med utgångspunkt från dessa siffror synes en kalkyl, enligt vilken av

arvs- och gåvoskatten kan för nästkommande budgetår beräknas en intäkt

av 40 miljoner kronor, kunna betecknas som jämförelsevis försiktig. Härvid

bör, bland annat, märkas, att de gällande taxeringsvärdena å fastighet

komma att bliva grundläggande för en avsevärd del av arvs- och gåvoskatten

under nästa budgetår. Att å andra sidan av 1931 års siffror draga

den slutsatsen, att beräkningen gjorts med alltför stor säkerhetsmarginal,

lärer ej vara befogat. Detta belyses bäst därav, att den sammanlagda

skatten för förberörda tre stora arv ingår i kalkylen för 1931 med över

11 miljoner kronor.

Det återstår att något beröra, huru många nu skattskyldiga kunna antagas

genom höjningen av de skattefria beloppen bliva fria från såväl

kvarlåtenskaps- som arvslottsskatt. Även en sådan kalkyl måste bliva i

rätt hög grad approximativ. Av tabellerna II och III framgår emellertid,

att antalet kvarlåtenskaper utgjorde år 1930 21,321 och år 1931 23,967. Antalet

kvarlåtenskaper (giftorättsandelar ej inbegripna) å minst 20,000 kronor

uppgick år 1930 till 3,319 och år 1931 till 3,648. Endast dessa skulle alltså

under respektive år träffats av kvarlåtenskapsskatt, medan de övriga

18,002 respektive 20,319 nu beskattade kvarlåtenskaperna skulle undantagits

från kvarlåtenskapsskatt. Vad arvslottsskatten angår framgår be
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

frieisens omfattning av följande sammanställning, vilken såtillvida utgår

från ett annat material än de anförda siffrorna beträffande kvarlåtenskapsskatten,

att i densamma ej kunnat medräknas de förut omförmälda

»tilläggen»:

Hela antalet

arvsandelar

utgjorde

19 3 0

Till arvs- lottsskatt

skatt- skyldiga

Från arvs- lottsskatt

befriade

Hela antalet

arvsandelar

utgjorde

19 3 1

Till arvs- lottsskatt

skatt- skyldiga

Från arvs- lottsskatt

befriade

klass

I a.

........... -1,029

506

3,523

4,364

549

3,815

I b-

........... 31,177

1,573

29,604

35,081

1,518

33,563

II a.

........... 21,110

6,132

14.978

24,404

7,202

17,202

»

II b

........... 359

274

85

435

342

93

III ...

........... 173

124

49

165

119

46

»

IV....

........... 4,960

3,198

1,764

5,421

3,362

2,059

Summa 61,808

11,805

50,003

69,870

13,092

56,778

Det kan nu med hänsyn till de jämförelsevis låga belopp, som vid arvsklasserna

II—IV utgöra gränsen för skattskyldigheten, antagas att, frånsett

ett eller annat undantagsfall, i dessa arvsklasser enligt förslaget kvarlåtenskapsskatt

ej förekommer utan att samtidigt arvslottsskatt utgår.

För klass I är förhållandet det motsatta. I denna klass utgöres ej arvslottsskatt

utan att också kvarlåtenskapsskatt utgår. Av sammanställningen

framgår antalet till arvslottsskatt enligt förslaget skattskyldiga arvsandelar

i klasserna II—IV; detta antal utgjorde år 1930 9,726 och år 1931

11,025. Kunde man nu fastställa antalet av de arvsandelar under klass I,

som bliva skattskyldiga till kvarlåtenskapsskatt, så vore därmed hela antalet

skattskyldiga respektive skattefria fastslaget. Antalet dylika andelar

kan emellertid ej beräknas. Meli vissa sannolikhetskalkyler giva vid

handen, att antalet dylika skattskyldiga andelar ej vare sig år 1930 eller

1931 överstigit 8,000. Av hela antalet enligt gällande grunder år 1930 skattskyldiga,

omkring 62,000, belöpte, såsom av ovanstående sammanställning

lätt kan konstateras, på arvsklass I cirka 35,000 och på arvsklasserna II—

IV cirka 27,000. Av de 35,000 sålunda skattskyldiga andelarna i arvsklass

I skulle alltså enligt det föreliggande förslaget omkring 8,000 kvarstå

såsom skattskyldiga, medan vad angår övriga arvsklasser tillhöriga cirka

27,000 andelar i runt tal 10,000 skulle kvarstå såsom skattskyldiga. För

1931 giver en liknande kalkyl det resultat, att sammanlagda antalet enligt

gällande grunder skattskyldiga andelar utgjorde cirka 70,000, fördelade

med 40,000 på arvsklass I och 30,000 på arvsklasserna II—IV, att av berörda

40,000 nu skattskyldiga andelar omkring 8,000 under arvsklass I

skulle kvarstå såsom skattskyldiga, samt att av berörda 30,000 nu skattskyldiga

andelar under arvsklasserna II—IV omkring 11,000 skulle kvarstå

såsom skattskyldiga. År 1930 skulle sammanlagt 44,000 nu skattskyldiga

andelar blivit befriade från skatt, och år 1931 skulle skattebefrielsen avsett

mer än 50,000 nu skattskyldiga andelar.

Det belopp i skatt, som belöper å de sålunda från skatt befriade andelarna,

torde år 1930 knappast hava överstigit 1 miljon kronor och år 1931

knappast l.i miljon kronor. Dessutom kan emellertid, särskilt inom arvsklass

I, förutses någon skattein i usko ing för vissa kvar låtenskaper och

arvslotter. Vad angår arvsklasserna II—IV blir skattelättnaden för dem,

som kvarstå såsom skattskyldiga, i regel jämförelsevis obetydlig.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Arvsbeskattningen sammanställd med den i inkomst- och förmögenhetsskatten

ingående beskattningen av förmögenhet.

Vad den i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående skatten

å förmögenhetsdelen angår, kalkylerades denna av den s. k. bolagsskatteberedningen

i anslutning till den i riksstaten för budgetåret 1931/

1932 gjorda beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten till 16 miljoner

kronor; härvid förutsattes, att den å förmögenhetsdelen utgående

skatten utgjorde den översta delen av inkomst- och förmögenhetsskatten.

I detta sammanhang har ej tagits hänsyn till att i vissa fall och särskilt

beträffande försäkringsföretag skattesatsen för inkomstbeskattningen bestämts

högre därför att i det beskattningsbara beloppet ej inginge förrnögenhetsdel.

Lägges härtill arvs- och gåvoskatt å mellan 18 och 19 miljoner

kronor, skulle den sammanlagda förmögenhetsskatten till staten omkring

år 1930 hava utgjort i runt tal 35 miljoner kronor.

Den höjning av arvsbeskattningen, som år 1930 skulle uppkommit, därest

de ifrågasatta nya beskattningsgrunderna då varit genomförda, kan kalkyleras

till omkring 27 miljoner kronor.

En kalkyl motsvarande den nu gjorda i avseende å framtida förhållanden

låter sig svårligen åstadkomma med hänsyn särskilt till svårigheten

att åstadkomma en uppskattning av den vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

medräknade förmögenhetsdelen. De uu lämnade

uppgifterna visa blott den storleksordning, varom beskattningen av förmögenhet

rör sig. Det behöver knappast påpekas, att med ökning av det

procenttal å grundbeloppet, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt uttages,

så ock med införandet av extra inkomst- och förmögenhetsskatt, givetvis

följa ändrade siffror för förmögenhetsbeskattningen i inskränkt mening.

Beskattningen av jordbruk och jordbruksinkomster.

Rörande arvsbeskattningen av jordbruksfastighet och jordbruksinventarier

kunna inga uppgifter förebringas. Däremot har en approximativ

kalkyl rörande den direkta beskattningen av jordbrukets och skogsbrukets

inkomster år 1931 kunnat åvägabringas. Kalkylen avser dock endast den

jordbruksfastighet, som ej är i aktiebolags händer. Även fastighetsskatt och

vägskatt för fastighet är medräknad men ej förmögenhetsskatt eller skogsapel.

Vid beräkningen har antagits, att de skattefria avdragen fördela

sig proportionellt å jordbruks- inklusive skogsbruksinkomster och övriga

inkomster. Siffrorna för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

samt i synnerhet kommunala progressivskatten och utjämningsskatten torde

få anses mindre säkra än övriga siffror men torde dock giva en föreställning

örn de belopp, varmed dessa skatter ingå i jordbrukets hela skattesumma.

Siffrorna avse de skatter, som utdebiterats för att betalas år 1931.

I vad mån skatter från de olika beskattningsföremålen verkligen influtit,

kan gi\ etvis icke avgöias. Skatt av jordbraks
Total

skatt fastighet (exkl.

aktiebolag)

kr. kr.

Allmän kommunalskatt å landsbygden (efter skatteutjämning) 122,000,000 29,000,000

» » i städerna.................................... 20(5,000,000

Landstingsskatt ........................................................... (52,000,000

Vägskatt........................................................................ 32,000,000

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ........................... 168,000,000

Kommunal progressivskatt och utjämningsskatt ............... 25,000,000

Summa 615,000,000

850.000

''.*,500,000

14,000,000

5,000,000

300.000

58,650,000

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

I siffrorna för skatten å jordbruksfastighet ingår skatt, som erlägges

av domänstyrelsen, med 3 å 3.5 miljoner kronor. Skogsaccisen har för enskilda

och bolag tillsammans uppgått till 3 å 4 miljoner kronor. Skatten å

förmögenhetsdel i jordbruksfastighet och jordbruksinventarier torde ej

hava uppgått till ett par miljoner kronor. Även örn en eller annan av

de anförda siffrorna kan vara i viss mån osäker, kunna felen ej vara av

den storleksordning att de rubba slutsatsen, att under år 1931 ungefär en

tiondel av den direkta skatten utgått av det av enskilda personer bedrivna

jordbruket och skogsbruket.

Det torde tillika böra antecknas, att den skattepliktiga jordbruksfastigheten

i riket är taxerad till ett värde av omkring 6.5 miljarder kronor,

därav på aktiebolagen cirka 0.8 miljarder kronor.

Stockholm i finansdepartementet den 3 januari 1933.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell I.

Avser

1 Avser

ningen.

Bouppteckningar1, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek, år 1929.

boens hela kvarlåtenskap, efterlevande makars giftorättsandelar inberäknade.

Storleksgrupper

kr.

|

Antal

''

Kvarlåtenskap

kr.

0—

499

379

136,193

500—

999

928

688,378

1,000—

1,999

1,613

2,358,105

2,000—

2,999

1,769

4,374,540

3,000—

3,999

1,515

5,262,596

4,000-

4,999

1,378

6,175,180

5,000—

5,999

1,274

6,997,678

6,000—

7,499

1,641

10,988,516

7,500—

7,999

465

3,595,178

8,000—

9,999

1,661

14,860,253

10,000—

11,999

1,366

14,967,423

12,000—

14,999

1,506

20,231,746

15,000—

19,999

1,710

29,647,334

20,000—

29,999

1,838

44,693,007

30,000—

39,999

937

32,315,831

40,000—

49,999

562

25,084,382

50,000—

59,999

348

19,011,249

60,000—

74,999

331

22,108,278

75,000—

99,999

310

26,634,155

100,000—

119,999

150

16,383,736

120,000—

149,999

159

21,355,090

150,000—

199,999

151

26,212,993

200,000—

239,999

75

16,240,869

240,000—

399,999

124

38,069,328

400,000—

599,999

58

28,378,143

600,000—

799,999

36

24,772,092

800,000—

999,999

12

10,834,307

1,000,000—4,999,999

37

65,847,793

5,000,000—9,999,999

2

13,761,371

10,000,000—

—

—

Summa

22,335

551,985,744

därav tillägg

363

2,010,410 1

endast bouppteckningar, som belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförord
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34. 45

Tabell II a. Bouppteckningarl, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek,

år 1930.

Storleksgrupper

kr.

Kvarlåtenskap, etterlevande makars

giftorättsandelar inberäknade

Kvarlåtenskap, utom efterlevande

makars giftorättsandelar

Antal

Kvarlåtenskap

kr.

Antal

Kvarlåtenskap

kr.

0—

499

357

122,555

397

131,263

500—

999

832

622,365

827

617,566

1,000—

1,999

1,480

2,167,121

2,514

3,672,543

2,000—

2,999

1,740 |

4,297,983

2,165

5,351,771

3,000—

3,999

1,498

5,199,778

1,897

6,582,868

4,000—

4,999

1,344

6,035,032

1,546

6,921,145

5,000—

5,999

1,198

6,569,217

1,391

7,619,534

6,000—

7,499

1,622

10,931,957

1,683

11,331,682

7,500—

7,999

433

3,356,838

489

3,791,132

8,000—

9,999

1,590

14,235,111

1,564

13,986,658

10,000—

11,999

1,271

13,934,256

1,099

12,035,235

12,000—

14,999

1,463

19,597,717

1,229

16,468,515

15,000—

19,999

1,668

28,920,309

1,201

20,753,572

20,000—

29,999

1,750

42,808,494

1,220

29,789,323

30,000—

39,999

890

30,723,421

602

20,682,454

40,000—

49,999

503

22,445,487

331

14,740,277

50,000—

59,999

326

17,886,698

216

11,857,085

60,000—

74,999

340

22,662,375

231

15,445,574

75,000—

99,999

273

23,617,617

210

18,198,262

100,000—

119,999

139

15,383,647

91

10,026,675

120,000—

149,999

132

17,726,606

90

12,126,341

150,000—

199,999

142

24,448,188

94

15,969,907

200,000—

239,999

53

11,654,450

39

8,508,650

240,000—

399,999

130

40,063,380

92

28,195,585

400,000—

599,999

56

26,912,676

45

22,241,362

600,000—

799,999

34

23,427,006

24

16,457,475

800,000—

999,999

10.

8,644,581

7

6,240,746

1,000,000—

4,999,999

46

80,350,681

27

50,211,770

5,000,000-

9,999,999

1

5,309,046

—

—

10,000,000-

—

—

—

—

Summa

21,321

530,054,592

1 21,321

389,954,970

därav tillägg

396

1,756,359

396

866,518

1 Avser endast bouppteckningar, sora belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Martts proposition nr 34.

Tabell II b. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna1, fördelade

efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt2, år 1930: klass I.

Andelar, som tillkommit efter- levande make

Andelar, som tillkommit barn

eller adoptivbarn etc.

Storleksgrupper

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

kr.

Antal

kr.

kr.

1,000—

1,900

849

1,211,100

10,948

13,180

18,224,200

161,489

2,000—

3,900

1,007

2,880,600

33,208

8,847

24,428,700

278,060

4,000—

5,900

575

2,809,100

38,935

3,144

15,154,100

209,196

6,000—

7,900

368

2,544,300

41,601

1,636

11,213,500

182,222

8,000—

9,900

213

1,887,700

35,331

918

8,167,900

153,237

10,000—

11,900

160

1,740,900

36,985

683

7,451,200

158,359

12,000—

14,900

176

2,350,500

55,890

564

7,534,000

179,217

15,000—

19,900

175

2,987,800

78,289

632

10,812,200

283,540

20,000—

29,900

199

4,904,400

141,739

557

13,690,300

395,349

30,000 —

39,900

72

2,426,700

75,468

241

8,359,100

259,937

40,000—

49,900

52

2,339,000

79,264

140

6,345,000

215,537

50,000—

59,900

44

2,432,800

88,640

125

6,766,700

243,480

60,000—

74,900

38

2,556,200

98,655

105

7,024,200

273,120

75,000—

99,900

29

2,523,200

104,410

115

9,762,200

393,985

100,000—

149,900

32

3,750,200

163,510

127

15,670,000

685,694

150,000-

199,900

18

3,169,500

152,020

53

8,947,700

419,865

200,000—

399,900

15

4,281,800

246,140

76

21,233,800

1,213,044

400,000—

599,900

5

2,365,100

161,510

12

6,235,400

443,540

600,000-

799,900

2

1,299,900

102,488

8

5,038,400

389,801

800,000—

999,900

—

—

—

7

5,889,800

533,470

1,000,000—4,999,900

—

—

—

7

9,403,900

940,370

5,000,000—

—

—

—

—

•—

—

tillägg

100

201,600

8.323

718

866.400

35,199

Summa

4,129

50,662,400

1,753,354

31,895

228,218,700

8,047,711

1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

2 Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen som avses

i 21 § i samma förordning).

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Majlis proposition nr 34.

Tabell II c. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade

efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt % år 1930: klass II.

Storleksgrupper

kr.

Andelar, som tillkommit fader,

moder, broder ete.

Andelar, som tillkommit akademi,

vetenskapligt samfund etc.

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

kr.

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

Antal

kr.

200— 400

6,484

1,806,500

15,272

19

5,500

46

500— 900

4,675

3,081,100

34,817

24

14,100

151

1,000— 1,900

3,819

5,159,500

78,455

42

47,500

647

2,000— 2,900

1,772

4,194,300

83,113

37

82,500

1,571

3,000— 3,900

1,077

3,661,500

90,851

22

69,700

1,641

4,000— 4,900

683

3,019,100

90,194

10

40,800

1,142

5,000— 9,900

1,345

9,220,700

387,533

72

431,500

16,531

10,000— 19,900

702

9,829,400

546,157

74

908,700

48,809

20,000— 59,900

447

14,318,900

1,013,685

42

1,261,900

88,371

60,000— 99,900

63

4,882,300

418,144

13

1,018,300

87,424

100,000—199,900

24

3,005,600

282,616

1

116,900

10,859

200,000-399,900

14

3,786,500

403,314

1

200,000

20,000

400,000—599,900

4

2,013,700

242,045

1

500,200

60,030

600,000—799,900

—

—

—

—

—

—

800,000—999,900

—

—

—

1

890,000

128,000

1,000,000—

1

1,602,600

240,390

—

—

—

tillägg

235

267,200

15,798

3

5,500

779

Summa

21,345

69,848,900

3,942,384

362

5,593,100

466,001

[1 Inberäknat ''gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jtr

26 § i arvsskattelörordningen). Tillägg, som tillkommit elter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

a Beräknad jämlikt 19 § i arvsskattelörordningen (i stad ulan avdrag av lösen, som avses

i 21 § i samma förordning).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell II d. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade

efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt*, år 1930:

klass III.

Klass III avser andelar, som tillkommit kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Storleksgrupper

Sammanlagt andelsbelopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

kr.

200— 400

20

6,100

106

500— 900

29

16,300

344

1,000— 1,900

38

''A 44,400

1,270

2,000— 2,900

17

35,800

1,411

3,000— 3,900

11

36,300

1,846

4,000— 4,900

5

20,500

1,151

5,000— 9,900

18

115,200

10,460

10,000— 29,900

25

383,200

44,152

30,000— 59,900

5

205,100

25,714

60,000—119,900

3

262,100

35,715

120,000-239,900

1

129,300

18,288

240,000—999,900

1

481,300

72,195

1,000,000—

—

—

tillägg

4

12,000

1,810

Summa

177

1,747,600

214,462

1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jlr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit elter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskattelörordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses

i 21 § i samma lörordning).

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell II e. Arvs- och testamentsandelar* enligt bouppteckningarna, lördelade

elter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1930 :

klass IV.

Klass IV avser andelar, som tillkommit annan arvinge eller testamentstagare än sådan,

som nbegripes under de tre föregående klasserna.

Storleksgrupper

Sammanlagt andelsbelopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

kr.

200 — 400

807

217,600

3,444

500— 900

957

569,500

12,273

1,000— 1,900

1,135

1,371,700

40,205

2,000— 2,900

552

1,232,200

51,674

3,000— 3,900

287

1,070,800

52,030

4,000— 4,900

210

913,100

61,657

5,000— 9,900

508

3,250,600

293,423

10,000— 29,900

401

6,104,300

764,699

30,000— 59,900

54

2,335,900

369,980

60,000-119,900

36

3,170,900

575,604

120,000—239,900

8

1,611,600

319,236

240,000—999,900

4

2,129,800

425,960

1,000,000-

1

1,507,300

301,460

tillägg

25

12,600

2,073

Summa

4,985

25,497,800

3,273,718

1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

2 Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses

i 21 § i samma förordning).

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami. Nr 34.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Majlis proposition nr 34.

Tabell III a. Bouppteckningar1, fördelade efter kvarlåtenskapens storlek,

år 1931.

Storleksgrupper

kr.

Kvarlåtenskap, efterlevande makars

giftorättsandelar inberäknade

Kvarlåtenskap, utom efterlevande

makars giftorättsandelar

Antal

Kvarlåtenskap

kr.

Antal

Kvarlåtenskap

kr.

!

0-

499

397

138,944

424

142,908

500-

999

932

687,654

957

704,862

1,000—

1,999

1,654

2,401,600

2,676

3,900,847

2,000-

2,999

1,856

4,567,032

2,430

5,967,500

3,000—

3,999

1,654

5,764,448

2,176

7,584,427

4,000—

4,999

1,600

7,170,180

1,822

8,153,524

5,000-

5,999

1,374

7,507,460

1,604

8,784,791

6,000—

7,499

1,799

12,089,045

1,940

13,036,520

7,500—

7,999

568

4,400,197

546

4,225,281

8,000—

9,999

1,846

16,538,982

1,763

15,785,605

10,000—

11,999

1,471

16,130,040

1,253

13,745,413

12,000—

14,999

1,638

22,012,330

1,361

18,188,237

15,000—

19,999

1,838

31,885,914

1,367

23,569,132

20,000—

29,999

2,000

48,661,183

1,415

34,340,292

30,000—

39,999

976

33,459,795

671

23,051,050

40,000—

49,999

584

26,017,380

381

17,057,616

50,000—

59,999

370

20,138,558

227

12,313,730

60,000—

74,999

354

23,758,310

235

15,668,225

75,000—

99,999

327

27,977,501

220

18,799,606

100,000—

119,999

162

17,645,704

133

14,460,651

120,000—

149,999

146

19,378,331

81

10,745,685

150,000—

199,999

117

20,061,793

73

12,281,702

200,000—

239,999

77

17,074,825

43

9,735,823

240,000—

399,999

101

30,398,061

83

24,708,422

400,000—

599,999

50

24,643,059

30

14,872,651

600,000—

799,999

27

18,639,167

20

13,485,599

800,000—

999,999

8

7,389,307

6

5,643,265

1,000,000—4,999,999

37

75,485,455

27

55,862,808

5,000,000—9,999,999

2

15,730,378

1

6,169,474

10,000,000—

2

37,458,908

2

37,458,908

Summa

23,967

595,211,541

23,967

450,444,554

därav tillägg

421

2,392,400

421

2,044,629

1 Avser endast bouppteckningar, som belagts med stämpelavgift enligt arvsskatteförordningen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

51

Tabell 111 b. Arvs- och testamentsandelar enligt bouppteckningarna 1, fördelade

efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1931: klass I.

Andelar, som tillkomma

efterlevande

Andelar,

som tillkommit barn eller

make

adoptivbarn etc.

Storleksgrupper

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

kr.

Antal

kr.

kr.

1,000—

1,900

846

1,215,100

11,030

14,757

20,212,500

179,243

2,000—

3,900

1,122

3,199,600

36,894

9,958

27,335,700

310,921

4,000—

5,900

623

3,015,100

41,617

3,865

18,587,300

255,870

6,000—

7,900

412

2,831,800

46,148

1,852

12,655,900

206,198

8,000—

9,900

254

2,258,700

42,364

1,080

9,578,900

179,367

10,000—

11,900

180

1,943,900

40,923

726

7,887,400

168,346

12,000—

14,900

195

2,601,300

61,914

686

9,106,000

215,856

15,000—

19,900

183

3,145,800

82,688

639

10,963,500

287,720

20,000—

29,900

194

4,727,400

136,396

546

13,127,400

376,931

30,000—

39,900

110

3,824,100

120,137

276

9,636,600

302,664

40,000—

49,900

60

2,682,000

89,275

178

7,766,800

261,038

50,000—

59,900

34

1,863,500

67,675

130

7,107,200

257,860

60,000—

74,900

35

2,301,500

88,625

85

5,796,400

226,070

75,000—

99,900

38

3,199,200

131,460

79

6,743,300

269,145

100,000-

149,900

39

4,691,100

205,305

75

8,618,500

374,080

150,000—

199,900

15

2,561,600

121,505

48

7,939,300

372,057

200,000—

399,900

14

3,710,100

208,262

60

17,185,200

988,157

400,000—

599,900

4

2,087,300

148,730

18

8,561,500

586,150

600,000—

799,900

1

673,900

54,237

9

6,249,800

504,073

800,000—

999,900

1

942,400

91,360

2

1,902,500

185,375

1,000,000—

4,999,900

4

5,363,800

536,380

9

15,279,100

1,376,910

5,000,000—

—

—

—

3

18,428,700

1,478,465

tillägg

101

186,100

6,258

617

541,000

18,465

Summa

4,465

59,025,300

2,369,383

35,698

251,210,500

9,380,961

1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen som avses

i 21 § i samma förordning).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 34.

Tabell III c. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade efter

skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1931: klass II.

Andelar, som tillkommit fader,

moder, broder, etc.

Andelar, som tillkommit akademi,

vetenskapligt samfund etc.

Storleksgrupper

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

Sammanlagt andels- belopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

kr.

Antal

kr.

kr.

200— 400

7,372

2,080,100

17,677

17

5,000

44

500— 900

5,219

3,461,900

39,069

24

13,300

140

1,000— 1,900

4,611

6,217,000

94,010

52

57,000

769

2,000 - 2,900

2,115

5,048,700

100,445

54

116,400

2,163

3,000— 3,900

1,211

4,140,400

103,221

27

85,800

2,028

4,000— 4,900

749

3,295,500

98,091

24

105,800

3,157

5,000— 9,900

1,659

11,323,800

481,542

90

525,700

19,746

10,000— 19,900

843

11,396,800

629,452

58

665,600

34,992

20,000— 59,900

485

15,635,400

1,110,420

63

2,065,400

147,276

60,000— 99,900

66

4,889,500

414,402

9

720,600

62,164

100,000—199,900

50

6,730,100

639,811

10

1,164,000

108,040

200,000—399,900

17

5,039,900

545,178

6

1,541,600

162,702

400,000—599,900

4

2,298,500

284,775

—

—

—

600,000—799,900

1

763,300

103,578

—

—

_

800,000—999,900

—

—

—

—

—

_

1,000,000—

2

3,516,800

527,520 1

1

1,687,200

253,080

tillägg

347

401,600

22,465 |

5

6,200

543

Summa

24,751

86,239,300

5,211,656 |

440

8,759,600

796,844

Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

Beräknad jämlikt 19 § i arvsskattelörordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses

i 21 § i samma förordning).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 34.

53

Tabell lil d. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, tördelade elter

skyldskapsklasser och i storleksgrupper, samt arvsskatt’, år 1931: klass lil.

Klass III avser andelar, som tillkommit kyrka, landsting, kommun eller hushållningssällskap.

Storleksgrupper

Sammanlagt andelsbelopp

Skatt

kr.

Antal

kr.

kr.

200— 400

20

5,800

98

500— 900

26

14,200

296

1,000— 1,900

26

28,100

755

2,000— 2,900

23

50,400

2,055

3,000— 3,900

11

35,400

1,890

4,000— 4,900

8

33,800

2,224

5,000— 9,900

19

116,900

10,355

10,000— 29,900

19

303,900

35,140

30,000— 59,900

6

226,100

28,054

60,000—119,900

6

499,000

67,650

120,000—239,900

—

—

—

240,000—999,900

1

249,500

37,425

j 1,000,000—

—

—

—

tillägg

1

100

30

Summa

166

1,563,200

185,972

1 Inberäknat gåva i de tall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses

i 21 § i samma förordning).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell III e. Arvs- och testamentsandelar1 enligt bouppteckningarna, fördelade

efter skyldskapsklasser och i storleksgrupper, saint arvsskattår 1931: klass IV.

Klass IV avser andelar, som tillkommit annan arvinge eller testamentstagare än sådan, som

inbegripes under de tre föregående klasserna.

i

Storleksgrupper

kr.

Sammanlag

Antal

t andelsbelopp

kr.

Skatt

kr.

200— 400

949

263,100

4,238

500— 900

1,110

681,600

4,878

1,000— 1,900

1,235

1,499,700

44,097

2,000— 2,900

590

1,331,900

55,722

3,000— 3,900

366

1,216,700

66,222

4,000— 4,900

173

757,700

51,475

5,000- 9,900

521

3,368,200

305,989

10,000— 29,900

347

5,432,400

675,194

30,000— 59,900

78

3,033,800

466,420

60,000-119,900

42

3,725,000

680,959

120,000—239,900

8

1,309,500

255,795

240,000—999,900

1

267,900

53,580

1,000,000—

1

1,669,600

8 251,920

tillägg

98

82,700

10,333

Summa

5,519

24,639,800

2,936,822 1

1 Inberäknat gåva i de fall, då denna beskattas i sammanhang med bouppteckning (jfr

26 § i arvsskatteförordningen). Tillägg, som tillkommit efter bouppteckningarnas registrering,

hava i tabellen redovisats särskilt.

* Beräknad jämlikt 19 § i arvsskatteförordningen (i stad utan avdrag av lösen, som avses

i 21 § i samma förordning).

8 Avdrag verkställt av förut erlagd gåvoskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell IV. Skatteskalor enligt förslag till kvarlåtenskapsskatt och arvslottsskatt.

Kvarlåtenskap sskatt

—

A

rys

1 0 t

t S 8

kat

t

Klass I

Klass II

Klass III

Klass IY

Kvarlåten-

skap,

kr.

Skatte-

belopp,

kr.

Ökning

för över- skjutande

belopp

inom

inter- vallet

i % !

Andels-

belopp,

kr.

Skatte-

belopp,

kr.

Ökning

för över- skjutande

belopp

inom

inter- vallet

i %''

Andels-

belopp,

kr.

Skatte-

belopp,

kr.

Ökning

för över- skjutande

belopp

inom

inter- vallet

i %

An dels- belopp,

kr.

Skatte-

belopp,

kr.

Ökning

för över.

skjutande

belopp

inom

inter- vallet

i %

Andels-

belopp,

kr.

Skatte-

belopp,

kr.

Ökning

för över- skjutande

belopp

inom

inter- vallet

i %

20,000

4.oo

20,000

_

4.oo

2,000

—

3.oo

1,000

—

4.oo

1,000

—

4.oo!

50,000

1,200

8.oo

30,000

400

7.oo

5,000

90

6.oo

2,000

40

8.oo

2,000

40

8.oo

100,000

5,200

12.00

50,000

1,800

10. oo

10,000

390

9.oo

4,000

200

12.oo

4,000

200

12.oo

200,000

17,200

16.00

100,000

6,800

12.00

20,000

1,290

12.oo

20,000

2,120

16.oo

10,000

920

16.00

300,000

33,200

18.00

200,000

18,800

14.00

30,000

2,490

15.oo

40,000

5,320

20.oo

20,000

2,520

20. oo

500,000

69,200

20. oo

400,000

46,800

16.oo

40,000

3,990

I8.00

60,000

9,320

24.oo

40,000

6,520

24.oo

1,000,000

169,200

21.oo

800,000

110,800

18.00

60,000

7,590

20.oo

200,000

42,920

26.00

60,000

11,320

28.oo

200,000

35,590

21.00

200,000

50,520

30.00

Maximum 20 %, som in- träder vid belopp uppgå- , ende till 4,080,000 kr.

Maximum 16 °o> som

inträder vid belopp upp- gående till 1,660,000 kr.

Maximum 20 %, som

inträder vid belopp upp- gående till 641,000 kr.

Maximum 24 %, som

inträder vid belopp upp- gående till 454,000 kr.

Maximum 28 %, som

inträder vid belopp upp- gående till 474,000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell V a, utvisande för kvarlåtenskaper resp. arvsandelar å angivna belopp

skattens storlek i kronor dels tor kvarlåtenskapsskatt enligt förslag, dels

för arvslottsskatt enligt förslag, dels för gällande arvsskatt.

1

Belopp

kr.

Kvar-

låten-

skaps-

skatt

kr.

Arvslottsskatt

enl. förslag, kr.

Arvsskatt enl. gällande bestäm- melser, kr.

i ______ ....

kl. I

kl. II

kl. III

kl. IV

kl. I

kl. II

kl. III

kl. IV :

1,000

—

''1

—

—

—

7.50

12.50

25

251

2,000

—

—

40

40

20

35

75

75;

3,000

—

30

120

120

35

67.50

150

iso''

4,000

—

—

60

200

200

50

ilo

250

250

5,000

—

—

90

320

320

70

162.60

375

375

6,000

—

—

150

440

440

90

230

525

520

8,000

—

—

270

680

680

140

365

820! 810!

10,000

—

—

390

920

920

200

500

1,100

1,100''

15,000

840

1,520

1,720

375

850

1,725

1,875 j

20,000

—

1,290

2,120

2,520

550

1,200

2,350

2,650

25,000

200

200

1,890

2,920

3,520

725

1,650

2,975 3,425!

30,000

400

400

2,490

3,720

4,520

900

2,100

3,600

4,200

35,000

600

750

3,240

4,520

5,520

1,100

2,550

4,300

5,200,

40,000

800

1,100

3,990

5,320

6,520

1,300

3,000

5,000

6,200

50,000

1,200

1,800

5,790

7,320

8,920

1,750

.3,900

6,400

8,200

60,000

2,000

2,800

7,590

9,320

11,320

2,250

4,800

7,800

10,200

70,000

2,800

3,800

9,590

11,720

14,120

2,750

5,850

9,300

12,300

80,000

3,600

4,800

11,590

14,120

16,920

3,250

6,900

10,800

14,400

90,000

4,400

5,800

13,590

16,520

19,720

3,750

7,950

12,300

16,500

100,000

5,200

6,800

15,590

18,920

22,520

4,250

9,000

13,800

18,600

125,000

8,200

9,800

20,590

24,920

29,520

5,500

11,750

17,600

23,850

150,000

11,200

12,800

25,590

30,920

36,520

6,750

14,500

21,600

29,100

200,000

17,200

18,800

35,590

42,920

50,520

10,000

20,000

29,600

39,600

300,000

33,200

32,800

56,590

68,920

80,520

17,500

32,500

45,000

60,000

400,000

51,200

46,800

77,590

94,920

110,520

25,000

45,000

60,000

80,000

500,000

69,200

62,800

98,590

120,000

140,000

35,000

60,000

75,000

100,000

600,000

89,200

78,800

119,590

144,000

168,000

45,000

75,000

90,000

120,000

700,000

109,200

94,800

140,000

168,000

196,000

57,500

92,500

105,000

140,000

800,000

129,200

110,800

160,000

192,000

224,000

70,000

110,000

120,000

160,000

1,000,000

169,200

146,800

200,000

240,000

280,000

100,000

150,000

150,000

200,000

2,000,000

379,200

320,000

400,000

480,000

560,000

200,000

300,000

300,000

400,000

3,000,000

589,200

480,000

600,000

720,000

840,000

300,000

450,000

450,000

600,000

4,000,000

799,200

640,000

800,000

960,000

1,120,000

400,000

600,000

600,000

800,000

5,000,000

1,000,000

800,000

1,000,000

1,200,000

1,400,0001

500,000

750,000

750,000

1,000,000

6,000,000

,200,000

960,000

1,200,000

1,440,000

1,680,000

600,000

900,000

900,000

1,200,000

10,000,000

2,000,God

1,600,000

2,000,000

2,400,000

2,800,000

1,000,000

1,500,000

1,500,000

2,000,000

15,000,000

3,000,000

2,400,000

3,000,000

3,600,000

4,200,000

1,500,000

2,250,000

2,250,000

3,000,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. May.ts proposition nr 34.

Tabell V b, utvisande för kvarlåtenskaper resp. arvsandelar å angivna belopp

skattens storlek i procent dels för kvarlåtenskapsskatt enligt förslag, dels för

arvslottsskatt enligt förslag, dels för gällande arvsskatt.

Belopp

kr.

Kvar-

låten-

skaps-

skatt,

%

Arvslottsskatt enl. förslag,

%

Arvsskatt enl. gällande

bestämm ser

O/

7o

kl. I

kl. II

kl. III

kl. IY

kl. I

kl. II

kl. III

kl. IY

1,000........................

—

—

—

—

—

0.75

1.25

2.50

2.60

2,000........................

—

—

—

2.oo

2.oo

1.00

1.75

3.75

3.75

3,000.......................

—

—

1.00

4.oo

4.oo

1.17

2.25

5.oo

5.oo

4,000........................

—

—

1.50

5.oo

5.oo

1.25

2.75

6.2 5

6.25

5,000........................

—

—

1.80

6.40

6.40

1.40

3.25

7.50

7.60

6,000.......................

—

—

2.50

7.38

7.38

1.50

3.88

8.75

8.67

8,000 .......................

—

—

3.38

8.50

8.50

1.75

4.56

10.2 5

10.13

10,000........................

—

—

3.90

9.20

9.20

2.oo

5.oo

11.00

11.00

15,000........................

—

—

5.60

10.13

11.47

2.60

5.67

11.50

12.50

20,000........................

—

—

6.45

10.60

12.60

2.75

6.oo

11.75

13.26

25,000........................

0.80

0.80

7.56

11.68

14.08

2.90

6.60

11.90

13.70

30,000........................

1.88

1.33

8.30

12.40

15.07

3.oo

7.oo

12.00

14.oo

35,000........................

1.71

2.14

9.2 6

12.91

15.77

3.14

7.29

12.2 9

14.86

40,000........................

2.oo

2.7 5

9.98

13.30

16.30

3.25

7.60

12.50

15.50

50,000........................

2.40

3.60

11.58

14.64

17.84

3.50

7.80

12.80

16.40

60,000........................

3.38

4.67

12.65

15.53

18.87

3.75

8.oo

13.00

17.oo

70,000........................

4.00

5.48

13.70

16.74

20.17

3.93

8.86

13.29

17.57

80,000........................

4.50

6.oo

14.49

17.65

21.16

4.06

8.68

13.50

I8.00

90,000........................

4.S9

6.44

15.10

18.86

21.91

4.17

8.83

13.67

18.33

100,000........................

5.20

6.80

15.59

18.92

22.5 2

4.25

9.oo

13.80

18.60

125,000........................

6.56

7.84

16.47

19.94

23.02

4.40

9.40

14.08

19.08

150,000........................

7.4 7

8.58

17.06

20.61

24.35

4.50

9.6 7

14.40

19.40

200,000........................

8.60

9.40

17.80

21.46

25.2 6

5.oo

lO.oo

14.80

19.80

300,000........................

11.07

10.98

18.86

22.9 7

26.84

5.88

10.83

15.00

20.oo

400,000........................

12.80

11.70

19.40

23.73

27.63

6.25

11.26

15.00

20.oo

500,000........................

13.84

12.56

19.7 2

24.00

28.0 0

7.oo

12.oo

15.oo

20.oo

600,000........................

14.87

13.18

19.93

24.0 0

28.00

7.50

12.50

15.00

20.oo

700,000........................

15.60

13.54

20. oo

24.00

28.00

8.21

13.21

15.00

20.oo

800,000........................

16.15

13.85

20. oo

24.00

28.00

8.76

13.7 5

15.00

20.oo!

1,000,000........................

16.92

14.68

20. oo

24.oo

28.oo

10.00

15.oo

15.00

20.oo]

2,000,000........................

18.96

I6.00

20. oo

24.00

28.00

10.00

15.00

15.oo

20.ooj

3,000,000........................

19.64

16.00

20. oo

24.00

28.oo

10.00

15.00

15.00

20.00

4,000 000........................

19.98

16.00

20. oo

24.00

28.00

10. oo

15.00

15.oo

20.ooj

5,000,000........................

20.00

16.00

20.oo

24.0 0

28.0 0

lO.oo

15.00

15.oo

20.0 o|

fi 000 000 ....................

20. oo

16.00

20. oo

24.00

28.oo

lO.oo

15.oc

15.oo

20.oo

10,000,000.......................

20. o c

16.oo

20. oo

24.00

28.oo

10.oo

15.oc

15.oo

20.00

15,000,000.......................

20. Of

16.ot

1 20.o c

24.oo

28.0C

lO.oo

IS.oc

15.00

20. oo

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Martts proposition nr 34.

Tabell VI a, utvisande storleken av kombinerad kvarlåtenskapsskatt och arvs
lottsskatt

för kvarlåtenskaper & angivna belopp enligt förslag i jämförelse med

arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass I.

(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)

Kvarlåten-

skap

kr.

Kvar-

låten-

skaps-

skatt

kr.

Återstå- ende kvar- låtenskap

kr.

Arvs-

lotter,

3 andelar

å kr.

Arvs- lottsskatt

pr andel

kr.

Summa

arvslotts-

skatt

kr.

Summa skatter

Arvsskatt enligt

gällande skala

kr.

%

kr.

%

3,00C

—

3,00C

1,000

—

22.50

0.75

4,00C

—

4,000

1,333

—

—

—

33.75

0.84

5,OCK.

—

5,000

1,667

—

—

—

—

45

0.90

6,00C

—

6,000

2,000

—

—

—

60

1.00

8,000

—

8,000

2,667

—

—

—

—

87

1.09

10,000

—

10,000

3,333

—

—

—

—

118.60

1.19

16,000

—

15,000

5,000

—

—

—

—

210

1.40

20,000

—

20,000

6,667

—

-

—

—

315

1.58

25,000

200

24,800

8,267

—

—

200

0.80

447

1.79

30,000

400

29,600

9,867

—

—

400

1.33

600

2.00

35,000

600

34,400

11,467

—

—

600

1.71

768

2.19

40,000

800

39,200

13,067

—

—

800

2.oo

946.50

2.37

50,000

1,200

48,800

16,267

—

—

1,200

2.40

1,293

2.59

60,000

2,000

58,000

19,333

—

—

2,000

3.83

1,650

2.76

70,000

2,800

67,200

22,400

96

288

3,088

4.41

1,996.50

2.85

80,000

3,600

76,400

25,467

216

648

4,248

5.31

2,343

2.93

90,000

4,400

85,600

28,533

340

1,020

5,420

6.02

2,700

3.00

100,000

5,200

94,800

31,600

512

1,536

6,736

6.74

3,096

3.io

120,000

7,600

112,400

37,467

918

2,754

10,354

8.63

3,900

3.26

150,000

11,200

138,800

46,267

1,534

4,602

15,802

10.53

5,250

3.50

200,000

17,200

182,800

60,933

2,890

8,670

25,870

12.94

7,740

3.87

300,000

33,200

266,800

88,933

5,690

17,070

50,270

16.76

12,750

4.25

400,000

51,200

348,800

116,267

8,744

26,232

77,432

19.36

17,745

4.4 4

500,000

69,200

430,800

143,600

12,032

36,096

105,296

21.06

23,487

4.70

600,000

89,200

510,800

170,267

15,224

45,672

134,872

22.48

30,000

5.oo

700,000

109,200

590,800

196,933

18,428

55,284

164,484

23.50

37,492.50

5.36

800,000

129,200

670,800

223,600

22,104

66,312

195,512

24.44

44,985

5.62

1,000,000

169,200

830,800

276,933

29,566

88,698

257,898

25.7 9

59,992.50

6.oo

1,200,000

211,200

988,800

329,600

36,944

110,832

322,032

26.84

75,000

6.25

2,000,000

379,200

1,620,800

540,267

69,232

207,696

586,896

29.3 4

159,975

8.oo

3,000,000

589,200

2,410,800

803,600

111,448

334,344

923,544

30.78

300,000

10. oo

4,000,000

799,200

3,200,800

1,066,933

158,842

476,526

1,275,726

31.89

399,990

lO.oo

5,000,000

1,000,000

4,000,000

1,333,333

206,794

620,382

1,620,382

32.41

499,980

10.00

6,000,000

1,200,000

4,800,000

1,600,000

254,800

764,400

1,964,400

32.74

600,000

lO.oo

9,000,000

1,800,000

7,200,000

2,400,000

384,000

,152,000

2,952,000

32.80

900,000

lO.oo

12,000,000

2,400,000

9,600,000

1,200,000

512,000

,536,000

3,936,000

32.80

,200,000

10.00

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell VI b, utvisande storleken av kombinerad kvarl&tenskapsskatt och arvs
lottsskatt

för kvarl&tenskaper å angivna belopp enligt förslag i Jämförelse med

arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass II.

(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)

Kvarlåten-

skap

kr.

Kvar-

låten-

skaps-

skatt

kr.

Återstå- ende kvar- låtenskap

kr.

Arvs-

lotter,

3 andelar

å kr.

Arvs- lottsskatt

pr andel

kr.

Summa

arvslotts-

skatt

kr.

Summa skatter

Arvsskatt enligt

gällande skala

kr.

%

kr.

%

3,000

3,000

1,000

_

—

—

—

37.50

1.25

4,000

—

4,000

1,333

—

—

—

—

57.75

1.44

3,000

—

5,000

1,667

—

—

—

—

78

1.56

6,000

6,000

2,000

—

—

—

-

105

1.76

8,000

—

8,000

2,667

18

54

54

0.68

163.50

2.04

10,000

—

10,000

3,333

39

117

117

1.17

240.7 5

2.41

13,000

—

15,000

5,000

90

270

270

1.80

487.50

3.26

20,000

—

20,000

6,667

186

558

558

2.79

811.50

4.06

25,000

200

24,800

8,267

282

846

1,046

4.18

1,155.76

4.62

30,000

400

29,600

9,867

378

1,134

1,534

5.11

1,500

5.oo

33,000

600

34,400

11,467

516

1,548

2,148

6.14

1,836

5.25

40,000

800

39,200

13,067

660

1,980

2,780

6.95

2,193

5.48

50,000

1,200

48,800

16,267

948

2,844

4,044

8.09

2,886

5.77

60,000

2,000

58,000

19,333

1,227

3,681

5,681

9.47

3,600

6.oo

70,000

2,800

67,200

22,400

1,578

4,734

7,534

10.76

4,491

6.4 2

80,000

3,600

76,400

25,467

1,938

5,814

9,414

11.77

5,382

6.73

90,000

4,400

85,600

28,533

2,310

6,930

11,330

12.59

6,300

7.00

100,000

5,200

94,800

31,600

2,730

8,190

13,390

13.89

7,191

7.19

120,000

7,600

112,400

37,467

3,600

10,800

18,400

15.38

9,000

7.50

150,000

11,200

138,800

46,267

5,106

15,318

26,518

17.68

11,700

7.80

200,000

17,200

182,800

60,933

7,770

23,310

40,510

20.26

16,479

8.24

j 300,000

33,200

266,800

88,933

13,370

40,110

'' 73,310

24.44

27,000

9.oo

400,000

51,200

348,800

116,267

18,830

56,490! 107,690

26.92

37,989

9.50

1 500,000

69,200

430,800

143,600

24,310

72,930

142,130

28.4 3

48,978

9.80

1 600,000

89,200

510,800

170,267

29,630

88,890

178,090

29.68

60,000

lO.oo

700,000

109,200

590,800

196,933

34,970

104,910 214,110

30.5 9

72,487.50

10.86

800,000

129,200

670,800

223,600

40,546

121,638

250,838

31.35

84,975

10.6 2

1,000,000

169,200

830,800

276,933

51,739

155,217

324,417

32.44

109,987.50

11.00

1,200,000

211,200

988,800

329,600

62,806

188,418

399,618

33.80

135,000

11.35

2,000,000

379,200

1,620,800

540,267

107,032

321,096

700,296

35.01

259,965

13.00

3,000,000

589,200

2,410,800

803,600

160,720

482,160

1,071,360

35.71

450,000

15.oo

4,000,000

799,200

3,200,800

1,066,933

213,380

640,140

1,439,340

35.98

599,985

15.oo

5,000,000

1,000,000

4,000,000

1,333,333

266,660

799,980

1,799,980

36.00

749,970

15.oo

6,000,000

1,200,000

4,800,000

1,600,000

320,000

960,000

2,160,000

36.00

900,000

15.00

9,000,000

1,800,000

7,200,000

2,400,000

480,000

1,440,000

3,240,000

36.00

1,350,000

15.oo

12,000,000

2,400,000

9,600,000

3,200,000

640,000

O

c

o

ö

71

1 4,320,000

36.00

1,800,000

15.oo

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

Tabell VI c, utvisande storleken av kombinerad kvarlåtenskapsskatt och arvs
lottsskatt

tor kvarlåtenskaper å angivna belopp enligt förslag i jämförelse med

arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass lil.

(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)

Kvarlåten-

skap

kr.

Kvar-

låten-

skaps-

skatt

kr.

Återstå- ende kvar

låtenskap

kr.

Arvs-

lotter,

3 andelal

å kr.

Arvs- lottsskatt

pr andel

i kr.

Summa

arvslotts

skatt

kr.

Summa

skatter

j

j Arvsskatt enligt

gällande skala

kr.

°/

''°

kr.

%

3,000

—

3,000

[

1,000

1

75

2.50

4,000

—

4,000

1,333

12

36

36

0.90

120

3.oo

5,000

—

5,000

1,667

24

72

72

1.44

165

3.30

6,000

—

6,000

2,000

40

120 120

2.00

225

3.7 5

8,000

_

8,000

2,667

88

264

264

3.30

360

4.50

10,000

10,000

3,333

144

4321 432

4.32

540

5.4 0

15,000

—

15,000

5,000

320

960

960

6.40

1,125

7.50

20,000

—

20,000

6,667

512

1,536} 1,536

7.68

1,845

9.23

25,000

200

24,800

8,267 704

2,112

2,312 9.3 5

2,586

10.34

30,000

400

29,600

9,867

896

2,688

3,088 10.2 9

3,300

11.00

35,000

600

34,400

11,467

1,088

3,264

3,864

11.04

3,900

11.14

40,000

800

39,200

13,067

1,280

3,840

4,640

11.60

4,537.6 0

11.34

50,000

1,200

48,800

16,267

1,664

4,992

6,192

12.38

5,775

11.55

60,000

2,000

58,000

19,333

2,036

6,108

8,108

13.51

7,050

11.76

70,000

2,800

67,200

22,400

2,504

7,512

10,312

14.78

8,287.50

11. S4

80,000

3,600

76,400

25,467

2,984

8,952

12,552

15.69

9,525

11.91

90,000

4,400

85,600

28,533

3,480

10,440

14,840

16.49

10,800

12.oo

100,000

5,200

94,800

31,600

3,976

11,928

17,128

17.13

12,186

12.19

120,000

7,600

112,400

37,467

4,904

14,712

22,312

18.59

15,000

12.50

150,000

11,200

138,800

46,267

6,560

19,680

30,880

20.59

19,200

12.80

200,000

17,200

182,800

60,933

9,536

28,608

45,808

22.90

26,370

13.19

300,000

33,200

266,800

88,933

16,256

48,768

81,968

27.32

41,400

13.80

400,000

51,200

348,800

116,267

22,808

68,424

119,624

29.91

56,784

14.20

500,000

69,200

430,800

143,600

29,384

88,152

157,352

31.47

72,768

14.55]

600,000

89,200

510,800

170,267

35,768

107,304

196,504

32.75

88,800

14.80

700,000

109,200

590,800

196,933

42,176

126,528

235,728

33.68

104,784

14.97

800,000

129,200

670,800

223,600

49,056

147,168

276,368

34.55

119,970

15.oo

1,000,000

169,200

830,800

276,933

62,914

188,742

357,942

35.7 9

149,985

15.00

1,200,000

211,200

988,800

329,600

76,616

229,848

441,048

36.75

180,000

15.00

2,000,000

379,200

1,620,800

540,267

129,664

388,992

768,192

38.41

299,970

15.oo

3,000,000

589,200

2,410,800

803,600

192,864

578,592

1,167,792

38.93

450,000

15.00

4,000,000

799,200

3,200,800

1,066,933

256,056

768,168

1,567,368

39.18

599,985

15.00

5,000,000

1,000,000

4,000,000

1,333,333

319,992

959,976

1,959,976

39.2 0

749,970

15.oo

6,000,000

1,200,000

4,800,000

1,600,000

384,000

1,152,000

2,352,000

39.20

900,000

15.oo

9,000,000

1,800,000

7,200,000

2,400,000

576,000

1,728,000

3,528,000

39.20

1,350,000

15.oo

12,000,000

1,400,000

9,600,000

3,200,000

768,000

2,304,000

4,704,000

39.2 0

1,800,000

15.oo

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 34.

61

Tabell VI d, utvisande storleken av kombinerad kvarlåtenskapsskatt och arvs
lottsskatt

för kvarlåtenskaper å angivna belopp enligt förslag i jämförelse med

arvsskatt enligt gällande bestämmelser. Arvsklass IV.

(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)

Kvarlåten-

skap

kr.

Kvar-

låten-

skaps-

skatt

kr.

Återstå-,

ende kvar- låtenskap

kr.

Arvs-

lotter,

3 andelar

a kr.

Arvs- lottsskatt

pr andel

kr.

Summa

arvslotts-

skatt

kr.

Summa skatter

Arvs ska tt enligt

gällande skala

I

kr.

kr.

%

3,000

_

3,000

1,000

_

_

_

_

75

2.60

4,000

—

4,000

1,333

12

36

36

0.90

120

3.oo

5,000

—

5,000

1,667

24

72

72i

1.44

165

3.30

6,000

—

6,000

2,000

40

120

120

2.oo

225

3.75

8,000

—

8,000

2,667

88

264

264

3.30

360

4.60

10,000

—

10,000

3,333

144

432

432

4.32

540

5.40

15,000

—

15,000

5,000

320

960

960

6.40

1,125

7.60

20,000

—

20,000

6,667

512

1,536

1,536

7.68

1,821

9.11

25,000

200

24,800

8,267

704

2,112

2,312

9.25

2,560.50

10.24

30,000

400

29,600

9,867

896

2,688

3,088

10.2 9

3,300

11.00

35,000

600

34,400

11,467

1,144

3,432

4,032

11.52

4,044

11.56

40,000

800

39,200

13,067

1,400

4,200

5,000

12.50

4,834.50

12.09

50,000

1,200

48,800

16,267

1,912

5,736

6,936

13.87

6,369

12.74

60,000

2,000

58,000

19,333

2,408

7,224

9,224

15.37

7,950

13.26

70,000

2,800

67,200

22,400

3,000

9,000

11,800

16.86

9.484.60

13.55

80,000

3,600

76,400

25,467

3,600

10,800

14,400

18.00

11,019

13.7 7

90,000

4,400

85,BOO

28,533

4,220

12,660

17,060

18.96

12,600

14.00

100,000

5,200

94,800

31,600

4,840

14,520

19,720

19.72

14,580

14.58

120,000

7,600

112,400

37,467

6,000

18,000

25,600

21.33

18,600

15.60

150,000

11,200

138,800

46,267

8,008

24,024

35,224

23.48

24,600

16.40

200,000

17,200

182,800

60,933

11,572

34,716

51,916

25.96

34,758

17.38

300,000

33,200

266,800

88,933

19,412

58,236

91,436

30.4 8

55,800

18.60

400,000

51,200

348,800

116,267

27,056

81,168

132,368

33.09

76,779

19.19

500,000

69,200

430,800

143,600

34,728

104,184

173,384

34.6 8

97,758

19.65

600,000

89,200

510,800

170,267

42,176

126,528

215,728

35.96

118,800

19.80

700,000

109,200

590,800

196,933

49,652

148,956

258,156

36.88

139,779

19.97

800,000

129,200

670,800

223,600

57,600

172,800

302,000

37.75

159,960

20.oo

1,000,000

169,200

830,800

276,933

73,590

220,770

389,970

39.00

199,980

20. oo

1,200,000

211,200

988,800

329,600

89,400

268,200

479,400

39.96

240,000

20. oo

2,000,000

379,200

1,620,800

540,267

151,256 453,768

832,968

41.65

399,960

20. oo

3,000,000

589,200

2,410,800

803,600

225,008 675,024

1,264,224

42.14

600,000

20.oo

4,000,000

799,200

3,200,800

1,066,933

298,732 896,196

1,695,396

42.88

799,980

20.oo

5,000,000

1,000,000

4,000,000

1,333,333

373,324

1,119,972

2,119,972

42.40

999,960

20. oo

6,000,000

1,200,000

4,800,000

1,600,000

448,00(

1,344,000

2,544,000

42.40

1,200,000

20. oo

9,000,000

1,800,000

7,200,000

2,400,000

672,00C

2,016,00(

3,816,000

42.4 0

1,800,000

20. oo

12,000,000

2,400,000

9,600,000

3,200,000

896,000 2,688,000

5,088,000

42.40

2,400,000

20. oo

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 34.

Tabell VII, utvisande beräknad kvarl&tenskapsskatt år 1930 för kvarlåtenskaper

i olika storleksgrupper enligt förslag.

[ Storleksgrupper

'' kr.

Antal

Kvarl&tenskap,

medelstorlek,

kr.

Kvarl&tenskaps- skatt per kvarl&ten- skap av medel- storlek,

kr.

Summa

kvarlåtenskaps-

skatt,

kr.

20,000— 49,999

2,153

30,289

411: 56

886,089

50,000— 99,999

657

69,256

2,740: 48

1,800,495

100,000— 199,999

275

138,629

9,835: 48

2,704,757

200,000— 299,999

39

218,171

20,107: 3 0

784,187

300,000— 499,999

137

368,153

45,467: 54

6,229,053

500,000— 999,999

31

732,201

115,640: 20

3,584,846

1,000,000 -

27

1,859,695

349,735: 95

9,442,871

3,319

25,432,298

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34.

63

Tabell VIII, utvisande beräknad arvslottsskatt år 1930 för arvslotter i olika stor
Ieksgrupper

enligt förslag.

(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)

Storleksgrupper

kr.

Antal

arvs-

lotter

Arvslott,

medelstorlek,

kr.

Kvarlåten- skapsskatt

pr arvslott,

kr.

Återstående

arvslott,

medelstorlek,

kr.

Arvslotts- skatt pr

arvslott,

kr.

Summa

arvslotts-

skatt,

kr.

Arvsklass

I A:

20,000—

29,999

199

24,645

1,038

23,607

144.28

28,712

30,000—

49,999

124

38,433

2,345

36,088

826.16

102,444

50,000—

99,999

lil

67,677

5,895

61,782

2,978.20

330,580

100,000-

199,999

50

138,394

17,978

120,416

9,249.92

462,496

200,000—

399,999

15

285,453

46,824

238,629

24,208.06

363,121

400,000—

799,999

7

523,571

96,350

427,221

51,155.36

358,088

800,000—

1,659,999

—

—

—

—

-

1,660,000—

—

—

—

—

—

—

506

1645 441

Arvsklass

I B:

20,000—

29,999

557

24,579

1,033

23,546

141.84

79,005

30,000—

49,999

381

38,593

2,364

36,229

836.03

318,527

50,000—

99,999

345

68,270

5,990

62,280

3,028.oo

1,044,660

100,000—

199,999

180

136,765

17,684

119,081

9,089.7 2

1,636,150

200,000—

399,999

76

279,392

45,612

233,780

23,529.2 0

1,788,219

400,000—

799,999

20

563,690

104,775

458,915

56,226.4 0

1,124,528

800,000—1,659,999

14

1,092,407

215,805

876,602

124,588.8 6

1,744,237

1,660,000—

—

—

—

—

—

—

1,573

7,736,326

Arvsklass

II A:

2,000—

4,999

3,532

3,079

3,079

32.3 7

114,331

5,000—

9,999

1,345

6,856

8

6,848

200.88

270,184

10,000—

19,999

702

14,002

293

13,709

723.81

508,115

20,000—

29,999

—

—

—

—

—

—

30,000—

39,999

447

32,033

1,629

30,404

2,550.60

1,140,118

40,000—

59,999

—

—

—

—

—

—

f 63

77,497

7,466

70,031

9,596.2 0

604,561

60,000—

199,999

*4

125,233

15,609

109,624

17,514.80

420,355

r 14

270,464

43,826

226,638

41,183.98

576,576

200,000—

640,999

)

1 4

503,425

92,119

411,306

79,964.26

319,857

641,000—

1

1,602,600

320,520

1,282,080

256,416.0 0

256,416

6,132

4,210,513

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 i.

Tabell VIII (forts.), utvisande beräknad arvslottsskatt år 1930 för arvslotter i olika

storleksgrupper enligt förslag.

(Varje kvarlåtenskap antages uppdelad på 3 lika stora andelar.)

Storleksgrupper

kr.

Antal

arvs-

lotter

Arvslott,

medelstorlek,

kr.

Kvarlåten- skapsskatt

pr arvslott,

kr.

.

Återstående

arvslott,

medelstorlek,

kr.

Arvslotts- skatt pr

arvslott,

kr.

Samma

arvslotts-

skatt,

Kr.

Arvsklass

IIB:

2,000—

4,999

69

2,797

—

2,797

23.91

1,650

5,000—

9,999

72

5,993

_

5,993

149.58

10,770

10,000—

19,999

74

12,280

225

12,055

574.95

42,546

20,000—

29,999

42

30,045

1,470

28,575

2,319.oo

97,398

30,000—

39,999

—

—

—

—

—

—

40,000—

59,999

—

—

—

—

-

—

( 13

78,331

7,600

70,731

9,736.2 0

126,571

60,000—

199,999

116,900

14,109

102,791

16,148.2 0

16,148

1 1

200,000

29,733

170,267

29,643.40

29,643

200,000—

640,999

1

500,200

91,442

408,758

79,429.18

79,429

641,000—

1

890,000

173,300

716,700

143.340.oo

143,340

274

547,495

Arvsklass

lii:

1,000—

1,999

38

1,168

—

1,168

6.72

255

2,000—

3,999

28

2,575

—

2,575

86.00

2,408

4,000—

19,999

48

10,810

166

10,644

997.28

47,869

20,000—

39,999

5

41,020

2,656

38,364

5,058.24

25,291

40,000—

59,999

—

—

—

—

—

60,000—

199,999

4

97,850

10,723

87,127

15,830.48

63,322

200,000-

453,999

1

481,300

87,473

393,827

93,315.02

93,315

454,000—

—

—

—

—

—

—

124

232,460

Arvsklass

IV:

1,000—

1,999

1,135

1,209

—

1,209

8.86

9,489

2,000—

3,999

839

2,745

—

2,745

99.60

83,564

4,000—

9,999

718

5,799

—

5,799

415.88

298,602

10,000—

19,999

401

15,223

342

14,881

1,700.96

682,085

20,000—

39,999

—

—

—

—

—

_

40,000—

59,999

54

43,257

2,924

40,333

6,599.92

356,396

60,000—

199,999

44

108,693

12,631

96,062

21,417.86

942,364

200,000—

473,999

—

—

—

—

_

—

474,000—

5

727,420

139,158

588,262

164,713.36

823,567

3,196

3,196,067

823174. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn kvarlåtenskapsskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SärU 1933:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning orri kvarlåtenskapsskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. BevU 1933:13 Bevillningsutskottets memorial Nr 13 s. 1 i texten