Kungl. Majlis proposition nr 41
1933-01-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:41, Kungl. Majlis proposition nr 41
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 41.
1
Nr 41.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående av vissa
hamnområden inom Klädesholmens municipalsamhälle; gi/ven
Stockholms slott den 13 januari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritjof Ekman.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 13 januari 1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Ekman, anför:
Med bifall till Kungl. Maj:ts till 1917 års riksdag avlåtna proposition
nr 355 medgav riksdagen, enligt skrivelse nr 364, bland annat, att de i
Stenkyrka socken av Göteborgs och Bohus län belägna kronolägenheterna
Klädesholmen nr 1 samt Koholmen nr 1, Stora och Lilla, med därtill hörande,
å en av konon issionslantmätaren A. A. Rönnbeck år 1888 upprättad
karta över Koholmen med nr 237, 238, 239, 240, 241 och 242 betecknade holmar,
med undantag av bland annat de vid holmarna belägna hamnar, som
vöre att anse som allmänna, finge — under förutsättning att ett mellan
lotsverket och Klädesholmens kapellförsamling den 26 juli 1888 upprättat
kontrakt angående upplåtelse av viss del av Koholmen upphörde att gälla
Bihang till riksdagens protokoll 19,13. 1 sami. Nr M. 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
— försäljas till Klädesholmens municipalsamhälle för en köpeskilling av
10,000 kronor.
Kammarkollegium ombesörjde sedermera, jämlikt erhållet bemyndigande,
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar försäljningen av förevarande
områden samt utfärdade, efter det förenämnda mellan lotsverket och
Klädesholmens kapellförsamling upprättade kontrakt den 1 juni 1918
upphört att gälla, den 17 november 1920 vederbörligt köpebrev å områdena
i fråga.
I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
med utlåtande av den 9 december 1931 överlämnad skrift av den 19 oktober
1931 har nu Klädesholmens municipalsamhälle anhållit, att Kungl.
Majit måtte till samhället överlåta kronans rätt eller, örn detta ej kunde
medgivas, dispositionsrätten till de allmänna hamnar och vattenområden,
som undantagits vid nyssnämnda holmars försäljning till samhället år
1920.
Erinras ina i detta sammanhang att Kungl. Majit genom beslut den 9
oktober 1931 och den 4 november 1932 för anläggning av fiskehamn vid
Klädesholmen i enlighet med en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordad
plan beviljat statsbidrag med tillhopa 68,360 kronor att utgå av
till beredskapsarbeten anvisade medel. Enligt nämnda plan skall fiskehamnen
omfatta det område, som begränsas i öster av en mellan Klädesholmen
och Koholmen befintlig bro, i norr av Koholmen och holmen Hjälmen,
i väster av Hjälmen och Skaboholmen samt i söder av Klädesholmen,
Arbetet är numera påbörjat och till övervägande del fullbordat.
I sitt berörda utlåtande den 9 december 1931 har länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län tillstyrkt municipalsamhällets ansökning samt därvid
anfört bland annat:
Vilka vattenområden, som vid den ar 1917 beslutade försäljningen undantagits
därifrån, syntes icke vara möjligt att klart utreda. Lotsstyrelsen
hade i annat sammanhang uttalat sig för den uppfattningen, att
endast det vattenområde, som vore beläget i viken mellan nordöstra sidan
av Klädesholmen och sydöstra sidan av Koholmen, omfattats av berörda
undantag. Vore denna tolkning, som det syntes länsstyrelsen, riktig,
skulle samhället redan äga hela vattenområdet i den blivande fiskehamnen.
Med hänsyn till gällande bestämmelser örn hamnumgälder i statsunderstödd
fiskehamn och svårigheten att i praktiken begränsa blivande
hamntaxeområde allenast till den egentliga fiskehamnen hade emellertid
förutsatts, att till hamnområde, där hamnavgifter skulle i viss utsträckning
förekomma, skulle räknas jämväl det vattenområde, som vore beläget
öster örn bron mellan Klädes- och Koholmarna och i övrigt begränsades
av dessa holmar och en rak linje, så dragen, att den tangerade holmarnas
yttersta punkter i öster. Det vore med tanke härpå, som municipalsamhället
ansett erforderligt för hamnändamål förvärva rätt till alla
de vattenområden, som kronan undantagit vid försäljningen 1920.
Någon olägenhet för kronan syntes icke kunna väntas uppkomma, därest
3
Kungl. May.ts proposition nr 41.
förevarande områden förvärvades av samhället. Huruvida förvärvet skedde
med äganderätt eller allenast med ständig dispositionsrätt, syntes icke i
förevarande fall vara av större betydelse för samhället. Länsstyrelsen
ansåge sig dock höra uttala sig för överlåtelse av områdena med full
äganderätt.
Beträffande köpeskillingens storlek anför länsstyrelsen härefter:
Att köpeskillingen för dylikt fall borde sättas synnerligen lågt och i
själva verket endast bliva nominell, torde vara betingat redan därav, att
den syntes böra stå i skäligt förhållande till den år 1920 erlagda köpeskillingen,
10,000 kronor, för praktiskt taget hela Klädes- och Koholmarna.
Men även den omständigheten, att omfattningen av kronans förbehåll vore
oklart, gåve anledning till en obetydlig köpesumma.
I ärendet har vidare lotsstyrelsen den 26 februari 1932 utlåtit sig samt
därvid anfört bland annat följande:
Med hänsyn till de intressen lotsstyrelsen hade att företräda funnes icke
anledning till erinran mot att municipalsamhället finge med äganderätt
förvärva ifrågavarande »allmänna hamnar». Vad beträffade köpeskillingens
storlek, delade lotsstyrelsen länsstyrelsens uppfattning, att köpeskillingen
borde sättas synnerligen lågt.
Slutligen har kammarkollegium i ett den 28 april 1932 dagtecknat utlåtande
anfört:
I)å området i fråga icke torde representera något ekonomiskt värde för
kronan eller vara för något kronans särskilda ändamål erforderligt samt
ett avstående av kronans eventuella rätt till detsamma, under förutsättning
att hamnbehovet fortfarande bleve tillgodosett, syntes stå i överensstämmelse
med grunderna för statsmakternas beslut år 1917 i försäljningsfrågan,
hemställde kollegium, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen
medgiva, att den rätt kronan må äga till de hamnar, som varit att anse
såsom allmänna och på den grund undantagits från den år 1917 av riksdagen
beslutade försäljningen till samhället av Klädesholmen och Koholmen
med flera holmar, finge till samhället avstås utan ersättning, med
skyldighet för samhället att fortfarande hålla områdena i fråga tillgängliga
för allmänt hamnändamål.
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att anledning ej finnes att Departementsantaga,
att ifrågavarande hamnområden komma att bliva erforderliga ehpfen.
vare sig för lotsverkets eller för annat statligt ändamål. Vid sådant förhållande
och då områdena synas behövliga för tillgodoseende av samhällets
hamnändamål, finner jag mig böra tillstyrka, att områdena få av
samhället förvärvas med äganderätt. Med hänsyn till, bland annat, områdenas
i och för sig ringa värde föreslår jag i likhet med kammarkollegium,
att desamma avträdas utan ersättning. Såsom villkor för avståendet
av berörda områden torde, på sätt kammarkollegium framhållit, höra
uppställas, att samhället skall vara skyldigt att som hittills hålla dem
tillgängliga för allmänt hamnändamål.
.lag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
att den rätt kronan må äga till de hamnområden,
som undantaglts från den av 1917 års riksdag beslutade
försäljningen till Klädesholmens municipalsamhälle
av Klädesholmen och Koholmen med flera holmar,
må till samhället utan ersättning avstås, med
skyldighet för samhället att hålla hamnarna i fråga
tillgängliga för allmänt hamnändamål.
Vad. chefen för handelsdepartementet sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt
förordnar tillika, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Einor Kördel.
380127. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:65 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av vissa hamnområden inom Klädesholmens municipalsamhälle. a1 i texten
- JoU 1933:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående avstående av vissa hamnområden inom Klädesholmens municipalsamhälle. a1 i texten