Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 angående förverkande i visst fall av spritdrycker och vin

1933-01-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:44, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 angående förverkande i visst fall av spritdrycker och vin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

1

Jfr 44.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om fortsatt

giltighet av lagen den 20 juni 1924 angående förverkande

i visst fall av spritdrycker och vin; given Stockholms slott

den 20 januari 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag örn fortsatt giltighet av lagen

den 20 juni 1924 (nr 227) angående förverkande i visst fall av spritdrycker

och vin.

GUSTAF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr M.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits proposition nr 44.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 (nr 227) angående

förverkande i visst fall av spritdrycker och vin.

Härigenom förordnas, att lagen den 20 juni 1924 angående förverkande

i visst fall av spritdrycker och vin, vilken lag gäller till och med den 30

juni 1933, skall äga fortsatt giltighet efter sistnämnda dag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 44.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandle!:, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Till bestämmelserna angående fylleri i 18 kap. 15 § strafflagen ansluta

sig föreskrifter, meddelade i lagen den 20 juni 1924 angående förverkande

i visst fall av spritdrycker och vin (förverkandelagen). I denna lag •—

som äger giltighet allenast till och med den 80 juni 1933 -— stadgas, att

örn sådana drycker eller rusgivande ersättningsmedel för dem påträffas

hos person som anhålles för fylleri, vad sålunda påträffats skall tagas i

förvar av polismyndigheten och, där ansvar ådömes för fylleriförseelsen,

dömas förverkat, såvida ej särskilda omständigheten till annat föranleda.

Med drycker och ersättningsmedel, som enligt detta stadgande

dömas förverkade, skall förfaras på sätt i 90 § 2 mom. förordningen den

14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker föreskrives; och skall

belopp, som erhålles vid föryttring av förverkad vara, tillfalla kronan.

Bestämmelser av motsvarande innehåll funnos ursprungligen intagna i

den likaledes blott provisoriska förordningen den 22 juni 1921 angående

rusdryckers förverkande i vissa fall m. m. I samband med att en del

av denna förordnings bestämmelser örn förverkandepåföljd överfördes till

den år 1924 utfärdade lagen med särskilda bestämmelser angående olovlig

befattning med spritdrycker och vin (spritinförsellagen) ansågs emellertid

förverkandelagen böra utfärdas såsom fristående författning. Chefen

för finansdepartementet erinrade då, hurusom vid behandling av förslag

till 1921 års förverkandeförordning lagrådet anfört, att nu ifrågavarande

bestämmelser rätteligen hörde hemma i strafflagens 18 kap. och

att det näppeligen kunde försvaras att i en permanent lagstiftning bibehålla

dem i nämnda förordning. Något inarbetande i strafflagen borde

dock enligt departementschefens mening lämpligen icke ske med hänsyn

till ifrågasatt utbrytande av bestämmelserna örn fylleri. Då stadgandena

om denna förverkandepåföljd upptagits i en särskild författning, bade

emellertid denna erhållit begränsad giltighetstid i ändamål att föreskrifternas

sammanförande med stadgandena angående fylleriansvar — vare

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

sig i strafflagen eller i särskild lagstiftning — ånyo skulle upptagas till

bedömande.

Till en början antogs 1924 års förverkandelag att gälla till den 1 juli

1926, varefter den i samband med förlängning av spritinförsellagen erhöll

fortsatt giltighet under ytterligare två år. Av skäl, som framgår av

vad nyss anförts, upptogos sedermera föreskrifter i ämnet i det förslag

till lag angående fylleri m. m., vilket genom proposition (nr 32) förelädes

1928 års riksdag och avsågs skola träda i kraft den 1 juli 1928. Detta

förslag vann emellertid ej riksdagens godkännande. Vid anmälan inför

Kungl. Maj:t den 4 maj 1928 av den i anledning härav uppkomna frågan

örn fortsatt giltighet av förverkandelagens bestämmelser uttalade chefen

för justitiedepartementet, att då det för det dåvarande syntes böra stå

öppet, huruvida förslag till lagstiftning angående fylleri skulle ett följande

år ånyo föreläggas riksdagen, han ansåge sig endast kunna tillstyrka

en förlängning av den provisoriska lagen i oförändrad form. Ett

genom proposition (nr 252) framlagt förslag, enligt vilket förverkandelagen

skulle gälla till och med den 30 juni 1930, bifölls härefter av riksdagen.

— I en vid 1929 års riksdag väckt motion (första kammaren, nr

105) hemställdes örn antagande av ett förslag till lag angående fylleri

m. m. av i huvudsak enahanda innehåll som det för 1928 års riksdag

framlagda, men denna motion avslogs.

Enligt lag den 25 april 1930 (nr 98) har slutligen förverkandelagen, på

sätt redan nämnts, erhållit fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1933.

Vid remiss till lagrådet av det förslag, som legat till grund för propositionen

(nr 174) i detta ämne till 1930 års riksdag, yttrade chefen för

justitiedepartementet bland annat, att det knappast kunde vara föremål

för tvekan att behov alltjämt förelåge av lagbestämmelser, motsvarande

dem som återfunnes i den provisoriska förverkandelagen, och att frågan

sålunda gällde örn ej bestämmelserna borde givas permanent karaktär.

Som departementschefen emellertid ej vore beredd att underställa Kungl.

Majit frågan örn det närmare innehållet av den övriga lagstiftningen angående

fylleri och dryckenskap samt bestämmelserna örn förverkande

lämpligen syntes böra förlänas definitiv giltighet först vid slutligt ståndpunktstagande

till berörda fråga, förordades allenast förlängd giltighetstid

för förverkandelagen.

Att 1924 års förverkandelag erhållit allenast provisorisk giltighet har

haft sin orsak däri att frågan örn ett utbrytande ur strafflagens 18 kap.

av bestämmelserna örn fylleri sedan ett flertal år stått på dagordningen.

Nämnda spörsmål har vid ett par tillfällen varit föremål för riksdagens

prövning utan att likväl lia vunnit sin lösning. Vid sådant förhållande

synas skäl knappast förefinnas att alltjämt göra frågan, huruvida förverkandelagen

— vilken uppenbarligen måste erhålla fortsatt giltighet

— bör givas definitiv karaktär, beroende av frågan örn fylleribestämmel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

sernas utbrytande ur strafflagen. Jag finner mig alltså böra tillstyrka,

att förordnande nu meddelas örn fortsatt giltighet av 1924 års förverkandelag

för tiden efter den 30 juni 1933.

I enlighet härmed har jag låtit inom justitiedepartementet upprätta

förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 (nr 227)

angående förverkande i visst fall av spritdrycker och vin.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag av den lydelse bilaga 1

till detta protokoll utvisar samt hemställer, att lagrådets utlåtande över

förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

TJr protokollet:

H. Stefanson.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen lögade iagtörslagel, har

här nteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 44.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 januari

1933.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhand okomme t utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

13 januari 1933, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni

1924 (nr 227) angående förverkande i visst fall av spritdrycker och vin.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Carl Komberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 44.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller. Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, lagrådets den 19

januari 1933 avgivna utlåtande över det den 13 januari 1933 till lagrådet

remitterade förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni

1924 (nr 227) angående förverkande i visst fall av spritdrycker och vin;

därvid föredraganden hemställer att förslaget, som av lagrådet lämnats

utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:25 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 44, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 angående förverka a1 i texten
  2. 1LU 1933:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 angående förverkande i visst fall av spr s. 11 i texten