Sök i Ratio Lex

Angående uppförande och inredning av byggnad för patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala m. m

1933-01-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:61, Angående uppförande och inredning av byggnad för patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående uppförande och

inredning av byggnad för patologiska och hygienisk-bakteriologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala

m. m.; given Stockholms slott den 20 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

3Iaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Nothin, Schlttek, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Vid anmälan av följande fråga bar statsrådet Undén icke närvarit.

Efter gemensam beredning med statsråden och cheferna för justitie- och

jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Engberg:

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 bar Kungl.

Majit under Utgifter för kapitalökning: Fonden för förlag till statsverket

(punkt 5 av det vid statsverkspropositionen såsom bilaga 4 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 61. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden

för förlag till statsverket» till uppförande och inredning av byggnad för

patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala m. m. för budgetåret 1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av

650,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet numera avslutats, anhåller jag att ånyo få

anmäla detsamma för Kungl, Maj:t.

Den patologiska institutionen vid universitetet i Uppsala inflyttade år

1867 i sin alltjämt begagnade byggnad. Ar 1898 utvidgades lokalerna genom

en tillbyggnad, medelst en korridor förenad med huvudbyggnaden.

Sistnämnda år uppfördes å samma tomt ett fristående gravkapell.

Då ämnet hälsovårdslära år 1914 utbröts ur patologien och under namn

av hygien och bakteriologi erhöll en särskild lärostol, förblev den sålunda

nyinrättade hygienisk-bakteriologiska institutionen alltjämt kvar i ett par

rum i den patologiska institutionsbyggnaden. Först under år 1925 inflyttade

sistnämnda institution i egna lokaler, som inreddes i en universitetet

tillhörig byggnad, benämnd Berlingska tryckeriet, där den alltjämt är inrymd.

Frågan örn beredande av större lokaler åt de båda institutionerna har

sedan flera år varit under omprövning hos olika myndigheter.

Vad till en början den patologiska institutionens lokaler beträffar, äro

dessa i många avseenden otillfredsställande. Sålunda har antalet lik, som

under ett år skola öppnas, på grund av akademiska sjukhusets utökning

stigit till omkring tre gånger det antal, för vilket lokalerna planerades.

Följden har blivit, att obduktionslokalerna och rummen för likens förvaring

numera äro alltför små och även i övrigt synnerligen otillfredsställande.

Bristen på kylanordningar gör sig också starkt gällande. Som undervisningslokal

är iustitutionsbyggnaden även mycket primitiv. Rum för självstudium

saknas helt, vadan föreläsningssalen måst tagas i anspråk för

detta ändamål. Förvaringsrummen för försöksdjur äro också små och

primitiva.

Vad den hygienisk-bakteriologiska institutionens lokaler beträffar, omfattande

allt som allt 250 kvadratmeter, äro även de mycket omoderna och

primitiva. Särskilda laboratorierum och djurstallar saknas. Det utrymme,

som står till förfogande för studenternas laborationer i bakteriologi, är

alltför litet. Särskild föreläsningssal saknas. Varken professorn, docenten

eller amanuensen kunna för egen del helt disponera sina arbetsrum, på

grund av att särskilda lokaler icke stå till förfogande för utförande

av vetenskapliga undersökningar ar andra än de ordinarie befattningshavarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

I den plan, som på riksdagens begäran under hösten 1929 av större akademiska

konsistoriet uppgjordes över de framtida byggnadsarbeten, till vilka

universitetet ämnade begära anslag, (jämför härutinnan riksdagens skrivelse

den 26 april 1929, nr 8 A, punkt 85, och Kungl. Maj:ts proposition nr 72

till 1930 års riksdag) upptogos såsom första byggnadskrav nya lokaler åt

de ifrågavarande två institutionerna. På förslag av medicinska fakulteten

angavs emellertid kravet då sålunda, att en nybyggnad skulle uppföras för

den patologiska institutionen och i samband därmed denna institutions nuvarande

byggnad inredas till hygienisk-bakteriologisk institution.

I det förslag till riksdagspetita, som medicinska fakulteten den 2 oktober

1930 avgav till större akademiska konsistoriet, upptog fakulteten ånyo frågan

örn nybyggnader för här ifrågavarande båda institutioner. Beträffande den

utförliga utredning, som i detta hänseende framlagts av fakulteten, torde

jag i huvudsak få hänvisa till handlingarna i ärendet; här torde jag endast

behöva lämna följande kortfattade redogörelse:

I detta förslag frångick fakulteten planen på att hygienisk-bakteriologiska

institutionen skulle inflytta i den nuvarande patologiska institutionsbyggnaden,

och föreslog i stället, att en för de två institutionerna gemensam nybyggnad

skulle uppföras. Orsaken därtill anfördes vara, att det befunnits

vara ur principiell synpunkt av stor fördel att kunna under samma tak i

akademiska sjukhusets närhet förena de bägge institutionerna, varigenom

skulle skapas förutsättningar för den samverkan mellan klinik, patologi och

bakteriologi, som för alla de nämnda ämnena vore av lika grundväsentlig

betydelse. En ombyggnad av ett så ålderstiget hus som den nuvarande institutionsbyggnaden

har heller icke ansetts kunna giva ett resultat svarande

mot moderna krav på institutionslokaler för en experimentell vetenskap.

Fakulteten har dessutom trott sig kunna visa, att det även från ekonomisk

synpunkt skulle innebära en fördelaktigare byggnadspolitik, om de bägge

institutionerna sammanfördes i en gemensam byggnad. En hel del utrymmen

— föreläsningssal, toaletter och garderobsutrymmen, bibliotek, djurstallar,

operationsavdelning m. m. — skulle, blott med undantag för djurstallarna,

utan någon förstoring kunna användas för motsvarande ändamål

av en bakteriologisk institution. Den bakteriologiska institutionen skulle

fördenskull, sammanbyggd med den patologiska, blott komma att draga den

merkostnad, som åtgår för uppförandet och inredandet av befattningshavarnas

skriv- och arbetsrum, övriga behövliga forskningslokaler och vissa mindre

utrymmen för speciellt bakteriologiska behov. Dessa lokalers inrymmande

i form av en tredje våning under samma tak som den patologiska institutionen

har beräknats draga en extra kostnad av 183,000 kronor. En ombyggnad

av den nuvarande patologiska institutionsbyggnaden för den bakteriologiska

institutionens räkning har beräknats kosta ungefär 150,000 kronor

eller 33,000 kronor mindre. Denna skillnad uppväges emellertid enligt

fakultetens mening dels genom att dubblering av viss material undvikes,

om bäggo institutionerna äro under samma tak, dels genom att de på de

särskilda institutionerna belöpande driftkostnaderna bli lägre i en gemensam

byggnad än i skilda byggnader, och dels genom att den nuvarande patologiska

institutionsbyggnaden frigöres för andra ändamål. Fakultetens förslag

utmynnade i en hemställan, att konsistoriet ville bland universitetets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 61.

riksdagspetita upptaga dels anslag för en gemensam nybyggnad för de

patologiska och liygienisk-bakteriologiska institutionerna och dels anslag för

uppförande av en ny kapellbyggnad med tillhörande bårhus och svepningslokaler

för akademiska sjukhuset. Kostnaderna beräknades för institutionsbyggnaden

med inventarier till 1,850,000 kronor samt för kapellbyggnaden

med inventarier till 187,679 kronor. I dessa summor ingå kostnaderna för

planerade kulvertar mellan dels institutionsbyggnaden och gravkapellet, dels

ock akademiska sjukhuset och gravkapellet.

Universitetets drätselnämnd tillstyrkte medicinska fakultetens hemställan,

dock med den ändring att det beräknade beloppet för oförutsedda utgifter

för institutionsbyggnaden höjdes med 60,000 kronor, vadan anslag till

nämnda byggnad ansågs böra begäras med 1,910,000 kronor.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 4 oktober 1930 hemställde

därefter större akademiska konsistoriet örn utverkande av proposition

till riksdagen örn beviljande dels av ett anslag å 1,910,000 kronor för

uppförande och inredning av en gemensam nybyggnad för den patologiska

och den liygienisk-bakteriologiska institutionen med tillhörande kulvertanläggniug

och dels om ett anslag å 187,679 kronor för uppförande av en

kapellbyggnad med tillhörande kulvertanläggning, bårhus och svepningslokaler

för akademiska sjukhuset. Tillika hemställde konsistoriet, att för

beredande av plats för de föreslagna byggnaderna måtte utverkas, att universitetet

finge taga i anspråk dels för uppförande av nybyggnad för de

båda institutionerna ett söder om botaniska trädgården beläget tomtområde

örn 12,350 kvadratmeter enligt en framställningen bifogad karta, vilket område

för närvarande disponerades av fångvårdsstyrelsen, dels ock för uppförande

av begravningskapell med tillhörande bårhus och svepniugslokaler

ett å samma karta mellan förstberörda område och akademiska sjukhuset

utmärkt tomtområde örn 980 kvadratmeter, vilket område likaledes tillhörde

kronan.

Universitetskanslern förklarade sig i utlåtande den 20 oktober 1930 livligt

tillstyrka avlåtande till 1931 års riksdag av proposition i överensstämmelse

med konsistoriets förslag.

I utlåtande den 8 januari 1931 erinrade byggnadsstyrelsen till en början,

att större akademiska konsistoriet i sin ovanberörda utredning rörande universitetets

nybyggnadskrav meddelat, att nämnda byggnadskrav borde tillgodoses

i följande ordning, nämligen 1) nybyggnad för den patologiska institutionen;

2) nybyggnad för den botaniska institutionen; 3) nybyggnad folden

medicinsk-kemiska och den farmakologiska institutionen; 4) tillbyggnad

till universitetsbiblioteket. Byggnadsstyrelsen anförde bland annat:

Av dessa nybyggnader lära de under 1)—3) vara avsedda att förläggas

till nu ifrågavarande område söder om botaniska trädgården.

Byggnadsstyrelsen har för sin del intet att i princip erinra mot att ifrågavarande

område tages i anspråk för universitetets byggnadsbehov. Styrelsen

vill emellertid betona, att upplåtelser för dylika ändamål böra föregås

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 01.

icke blott av en fullständig nybyggnadsplan utan även av en utredning,

avseende huru det sålunda disponerade området på lämpligaste sätt bör anslutas

till angränsande stadsplaneområden, varvid jämväl bör uppmärksammas

det ekonomiska mellanhavandet mellan universitetet och staden rörande

inom institutionsområdet förekommande gatumark och till allmän plats avsedd

mark.

Den av större akademiska konsistoriet på riksdagens anmodan framlagda

planen synes styrelsen böra fullständigas med utredningar rörande de olika

institutionsbyggnadernas ändamålsenliga förläggning med hänsyn till de

olika institutionernas speciella art och byggnadernas omfattning och en på

grundval därav uppgjord allmän plan för hela områdets framdeles tänkta

bebyggelse.

Byggnadsstyrelsen, som icke kunnat ingå på en slutgiltig granskning

av det föreliggande byggnadsförslaget, har funnit den för uppförande av

ifrågavarande institutionsbyggnad angivna kostnadssumman 1,910,000 kronor

skälig.

Vad slutligen beträffar förslaget till begravningskapell har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra vare sig mot att den föreslagna platsen tages

i anspråk för ändamålet, eller mot själva ritningsförslaget och den å 187,679

kronor slutande kostnadsberäkningen.

Härefter avgav fångvårdsstyrelsen den 2 februari 1931 utlåtande i ärendet

och anförde därvid bland annat:

Vad först beträffar frågan örn upplåtelse av sådan utav fångvården disponerad

mark, som skulle erfordras för den föreslagna gemensamma nybyggnaden

för den patologiska och den hygienisk-bakteriologiska institutionen,

får fångvårdsstyrelsen framhålla, att den för den nu ifrågasatta institutionsbyggnaden

avsedda tomten skulle utgöras av följande områden:

a) sydöstra hörnet av ett söder om straffängelsets i Uppsala fängelsetomt

beläget område (ägofigur 3 å en handlingarna bifogad kartskiss), beträffande

vilket Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande genom brev den 13 juni 1913

förordnat, att detsamma skulle, när det bleve erforderligt för utvidgning av

fängelsets tomt, överlämnas till fångvården att för sådant ändamål användas;

och har detta område numera tagits i anspråk för fängelset;

b) större delen av ett sydost därom beläget område (ägofigur 4), i fråga

örn vilket Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i brev till

fångvårdsstyrelsen den 29 september 1916 meddelat, att hushållningssällskapet

för sin del icke hade något att erinra mot att även ifrågavarande del

av det kronan tillhöriga s. k. slottsområdet, som dittills disponerats av hushållningssällskapets

trädskola, finge inräknas i den jordöverlåtelse, som skett

enligt Kungl. Maj:ts nyssberörda brev den 13 juni 1913;

c) östra delen av det s. k. Kåbogärdet (ägofigur 5), vilket är ställt under

domänstyrelsens förvaltning, och som av fångvården arrenderats till den 14

mars 1936 enligt kontrakt med domänstyrelsen den 31 mars 1916, förnyat

den 20 februari 1925;

d) östra hörnet av den s. k. slottsträdgården eller Lugnets handelsträdgård

(del av ägofigur 7), vilken disponeras av fångvården enligt kontrakt

den 10 april 1917 med dåvarande landshövdingen K. H. L. H. Hammarskjöld,

godkänt genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juli 1917 och sedermera i

mars 1927 förnyat med landshövding Hammarskjöld för hans återstående

tjänstetid.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts pr (»''position Nr 61.

Då sistnämnda område, slottsträdgården, torde vara att anse såsom tillhörande

landshövdingens i Uppsala län bostadslägenhet, har kontraktet om

fångvårdens dispositionsrätt till detsamma — på grund av bestämmelserna

i de genom Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1925 fastställda avlöningsbestämmelserna

för landshövdingar — efter landshövding Hammarskjölds avgång

från tjänsten med utgången av december månad 1930 ansetts gälla

till nästa fardag eller till den 1 april 1931. Styrelsen har emellertid för

avsikt att söka få även av landshövding Hammarskjölds efterträdare arrendera

sagda område.

Anledningen till att för strafffängelsets i Uppsala räkning arrenderas

Kåbogärde och slottsträdgården har bland annat varit, att, sedan Uppsalafängelset

anordnats såsom ungdomsfängelse, till en början avsetts, att i

fängelset intagna unga manliga förbrytare skulle i stor omfattning sysselsättas

med trädgårdsarbete. Sedan emellertid viss omläggning av de unga

fångarnas arbete befunnits lämplig, har fängelsets behov av trädgårdsjord i

viss mån minskats.

Vid sådant förhållande är från fångvårdsstyrelsens sida icke någon erinran

att framställa mot att det för omhandlade institutionsbyggnad avsedda

tomtområdet avskiljes från den av fångvården nu disponerade marken.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen i ärendet anfört anmodades

härefter kanslern att efter vederbörandes hörande avgiva förnyat utlåtande.

I anledning härav samrådde universitetets drätselnämnd genom universitetets

rektor under hand med dåvarande t. f. chefen för byggnadsstyrelsen,

byggnadsrådet C. Bergsten, angående sådan fortsatt beredning av ärendet,

att de av byggnadsstyrelsen framförda synpunkterna kunde i möjligaste

mån vinna beaktande. Drätselnämnden lät därpå, efter från byggnadsstyrelsen

lämnade anvisningar, företaga omfattande borrningar på hela det område,

som utgöres av stadsägorna n:ris 672—680 och 346, i syfte att vinna

säker kännedom örn grundens beskaffenhet. Sedermera biträdde byggnadsrådet

Bergsten vid den fortsatta utredningen och uppgjorde en allmän plan

för det framtida ordnandet av det ifrågavarande områdets bebyggande. Därvid

ägde samråd ruin såväl med stadsingenjören i Uppsala K. E. Romson

som med byggnadsstyrelsen.

Beträffande den av byggnadsrådet Bergsten uppgjorda planen, torde jag

få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Stadsingenjören Romson har genom anteckning å planen vitsordat, att

svårigheter ej möta i avseende å den planerade institutionsbyggnadens anslutning

till stadens vatten- och avloppsledningar.

Drätselnämnden förklarade sig, efter hörande av i frågan närmast intresserade

institutionsföreståndare, för sin del icke hava något att erinra mot

nämnda plan. Enligt drätselnämndens uppfattning, anförde nämnden vidare,

borde sålunda de i byggnadsstyrelsens utlåtande anförda tekniska synpunkterna

ej längre utgöra hinder för realiserande av den föreliggande planen

till en ny byggnad för de patologiska och hygieniska institutionerna.

Det större akademiska konsistoriet anslöt sig i utlåtande den 10 oktober

1931 till vad drätselnämnden sålunda anfört.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 61.

Med utlåtande den 17 oktober 1931 överlämnade kanslern samtliga till

ärendet hörande handlingar, ritningar och planer och anförde därvid:

Den från universitetets sida presterade nya utredningen torde icke vara

fullt så omfattande som byggnadsstyrelsen i sitt yttrande ifrågasatt, men

den synes mig dock vara tillräcklig för att väsentligen tillgodose de önskemål,

som byggnadsstyrelsen uttalat.

I samband med avgivandet av berörda utlåtande upprepade kanslern, i

likhet med de akademiska myndigheterna, sina tidigare framställningar om

proposition till riksdagen för här ifrågavarande ändamål.

Sedan härefter länsstyrelsen i Uppsala anbefallts att avgiva utlåtande i

ärendet i vad avsåge upplåtande åt universitetet i Uppsala av det för ifrågavarande

institutionsbyggnad föreslagna tomtområdet, anförde länsstyrelsen

i utlåtande den 16 november 1931 bland annat:

Länsstyrelsen har beträffande områdesupplåtelsen hyst tvekan, huruvida

upplåtelsen skulle kunna lända till nackdel för det trädgårdsarbete, som bedrives

vid ungdomsfängelset i Uppsala. Frågan blir mera betydelsefull, örn

man föreställer sig, att under nuvarande ekonomiska läge ungdomsfängelset

såsom sådant kan komma att vara kvar härstädes längre än tidigare antagits.

Länsstyrelsen har därför satt sig i förbindelse med föreståndaren

för patologiska institutionen och av denne inhämtat, att den begärda upplåtelsen

icke — såsom av den vid fångvårdsstyrelsens utlåtande i februari

1931 fogade kartskissen syntes framgå — avsåge någon del av det område,

som är beläget norr örn den med en häck planterade gränslinjen mellan

Kåbo gärde och skiftet Lugnet, vilket sistnämnda i denna del för närvarande

användes för trädgårdsarbete vid fängelset.

Vid sådant förhållande har länsstyrelsen icke något att erinra mot upplåtelsen.

Härefter avgav byggnadsstyrelsen den 14 januari 1932 förnyat utlåtande i

ärendet och anförde därvid:

Vad beträffar det av byggnadsstyrelsen framhållna behovet av en stadsplaneutredning

har numera ådagalagts, att vatten- och avloppsledningar från

den föreslagna patologiska institutionen kunna anslutas till stadens ledningar.

Någon stadsplaneutredning i egentlig bemärkelse föreligger emellertid icke.

Från universitetets sida har dock under hand gjorts gällande, att hela området

borde betraktas såsom ett kvarter för offentligt bebyggande, emedan

inom området icke skulle behöva förekomma någon gatumark eller till

allmän plats avsedd mark. Under förutsättning av stadens medverkan till

att ett sådant kvarter komrne till stånd, vilket enligt vad byggnadsstyrelsen

kan finna borde kunna påräknas, skulle den önskade stadsplaneutredningen

alltså kunna förenklas till utläggandet av ett kvarter för offentligt bebyggande,

varvid någon särskild undersökning örn anslutningen till angränsande

stadsplaneområden icke skulle vara erforderlig.

Med hänsyn till dessa omständigheter och då den föreslagna institutionsbyggnadens

läge på området icke utgör något hinder för en sådan stadsplan,

skulle ett uppskov med genomförandet av stadsplan för området kunna

tänkas, på det att byggnadens uppförande icke måtto fördröjas.

Vidkommande det av byggnadsstyrelsen framhållna behovet av en plan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

tor områdets bebyggande med universitetsinstitutioner har universitetet uppdragit

åt förra byggnadsrådet, professorn Carl Bergsten att verkställa erforderlig

utredning. Då emellertid universitetet, enligt vad under hand inhämtats,

ännu icke kail lämna några närmare uppgifter örn den blivande bebyggelsen

och örn de ifrågasatta institutionerna och deras storlek, har Bergstens

utredning inskränkts till en uppdelning av markområdet för de institutioner,

som kunna tänkas ifrågakomma, varjämte Bergsten föreslagit, att

området skulle ordnas som en parkanläggning med däri fritt inlagda institutionsbyggnader,

vilket, då området består av öppen jord, förutsätter en

omfattande trädplantering. Området skulle sålunda bliva en fortsättning av

det parkbälte, som sträcker sig norr om stadens centrala delar, och såsom

park erbjuda en viss frihet för de olika byggnadernas placering och utformning,

en omständighet av vikt då ju bebyggandet kommer att sträcka sig

över en lång tidrymd.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot att den av Bergsten uppgjorda

planen lägges till grund för en närmare utredning rörande områdets bebyggande.

Då den föreslagua förläggningen av den patologiska och den hygieniskbakteriologiska

institutionsbyggnaden icke skulle komma att föregripa en

planläggning av det ifrågavarande områdets disponerande i den av professorn

Bergsten angivna riktningen, anser sig byggnadsstyrelsen kunna för

sin del tillstyrka realiserandet av ifrågavarande byggnadsförslag.

Jämväl i sina hösten 1932 avlåtna framställningar i ärenden, avsedda att

föreläggas 1933 års riksdag, upprepade de akademiska myndigheterna sin

hemställan om anslag för här ifrågavarande ändamål. Beträffande dessa

framställningar tillåter jag mig att hänvisa till handlingarna i ärendet.

Vidare upptog statens organisationsnämnd i sitt den 25 oktober 1932 avgivna

»Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast

kommande tioårsperiod» (statens offentliga utredningar 1932: 25) frågan örn

anslag för här ifrågavarande ändamål och anförde därvid efter en redogörelse

för ärendets förhistoria bland annat:

.Organisationsnämnden finner för sin del med hänsyn till de påtagliga

brister, som vidlåda de ifrågavarande båda institutionernas nuvarande lokaler,

att frågan om anskaffande av tidsenligare lokaler måste under de närmaste

åren på ett eller annat sätt vinna sin lösning. I samband därmed lärer

också ett nytt gravkapell böra anordnas.

De förslag, som nu föreligga, draga emellertid sådana avsevärda kostnader,

att organisationsnämnden icke anser sig kunna förorda deras utförande utan

omarbetning. Nämnden vill därvidlag framhålla, att byggnadsstyrelsen icke

varit i tillfälle att ingå på en slutgiltig granskning av förslaget till institutionsbyggnad.

Nämnden anser sig kunna utgå ifrån, att därest de föreliggande

förslagen underkastas förnyad granskning med hänsyn till det föreliggande

utrymmesbehovet, de tilltänkta byggnadernas storlek och därmed

även kostnaderna för desamma skola kunna nedbringas väsentligt under

vad det föreliggande förslaget utvisar. Därvid är givetvis en förutsättning,

att en kraftig avprutning på de från fakultetens sida framställda kraven

måste äga rum; den statsfinansiella synpunkten på frågan lärer kräva, att

så sker.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 61.

Organisationsnämnden, som finner skälen för att i en nybyggnad sammanföra

såväl den patologiska som den hygienisk-bakteriologiska institutionen i

och för sig vara övertygande, finner sålunda, att en nybyggnad för de

nämnda båda institutionerna ävensom ett nytt gravkapell böra uppföras

inom de närmaste åren, men håller före, att kostnaderna för dessa byggnader

böra nedbringas betydligt under do i förslaget angivna, tillhopa inemot

2,100,000 kronor. Nämnden anser för sin del, att ett nedbringande med

minst en fjärdedel bör utgöra förutsättningen för att statsmakterna skola

medgiva nybyggnadernas igångsättande. Efter denna beräkningsgrund anser

nämnden böra för institutionsbyggnaden beräknas högst 1,400,000 kronor

och för gravkapellet omkring 140,000 kronor.

Åt vederbörande akademiska myndigheter bör fördenskull uppdragas att,

i samråd med byggnadsstyrelsen, uppgöra förslag till dels nybyggnad för

de båda institutionerna och dels nytt gravkapell inom ramen för de kostnader,

som nyss angivits. Med hänsyn till den stora vikten av att de ifrågavarande

institutionernas lokalbehov snarast möjligt tillgodoses, böra dessa

förslag föreligga färdiga inom sådan tid, att proposition i ämnet kan avlåtas

till 1933 års riksdag. Byggnadsarbetena böra vidtagas i sådan ordning, att

kostnaderna för institutionsbyggnaden fördelas på två budgetår och kostnaden

för gravkapellet åbelöper det därpå följande budgetåret. Nämnden föreslår

i detta hänseende, att kostnaderna för den nya institutionsbyggnaden må

belasta riksstaten för budgetåret 1933 1934 med 650,000 kronor och för

budgetåret 1934/1935 med 750,000 kronor samt att det för gravkapellets

uppförande erforderliga beloppet upptages under budgetåret 1935/1936.

Organisationsnämnden vill i detta sammanhang framhålla, hurusom de

lokaler, som nu disponeras av hygienisk-bakteriologiska och patologiska

institutionerna, efter dessa institutioners inflyttande i den föreslagna nybyggnaden

komma att i hög grad underlätta lösandet av förefintliga och väntade

lokalsvårigheter för vissa andra universitetsinstitutioner. Detsamma gäller

de lokaler, som för närvarande disponeras av medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna men som bliva frigjorda efter uppförandet av deli

nybyggnad för dessa institutioner, som i annat sammanhang föreslås. Sålunda

äro ämnena matematik samt mekanik och matematisk fysik i behov av större

och bättre lokaler än de nuvarande. Ämnet statistik är ock sedan länge i

behov av ökade lokaler. Universitetsbiblioteket lärer vidare för framtiden

liksom nu behöva åtskilliga förvaringsrum och andra lokaler utanför själva

biblioteksbyggnaden, även örn densamma, såsom föreslås, väsentligen utvidgas.

Dessa och andra lokalfrågor lära kunna på ett tillfredsställande sätt

lösas genom ianspråktagande av de byggnader, som nu föreslås skola lämnas

av de institutioner, vilka för närvarande disponera dem.

Med anledning av organisationsnämndens sålunda framlagda förslag hava

de akademiska myndigheterna i samråd med byggnadsstyrelsen verkställt

förnyade utredningar och kostnadsberäkningar i ämnet.

Medicinska fakulteten lät till en början genom arkitekten (''. Westman i

Stockholm omarbeta förut uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar till

byggnaderna samt anförde i ett i ärendet den 7 november 1932 avgivet,

förnyat utlåtande bland annat:

För att tillmötesgå direktiven på reduktion av byggnadskostnaderna vill

medicinska fakulteten under hänvisning till den det tidigare förslaget åtföljände

motiveringen beträffande institutionsbyggnaden föreslå följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Densammas huvudlänga innesluter i bottenvåningen gemensamma undervisningslokaler

för såväl den patologiska som den hygienisk-bakteriologiska

institutionen, i våningen en trappa upp arbetsrum för den ordinarie personalen

vid den patologiska institutionen jämte lokaler för dess löpande rutinarbete

samt i våningen två trappor upp motsvarande utrymmen för den

hygienisk-bakteriologiska institutionen. Varken storlek eller antal av dessa

lokaler kunna reduceras utan att värdet av en nybyggnad mer eller mindre

fullständigt äventyras.

Fakulteten vill i detta sammanhang åter erinra därom att de bägge institutionerna

hava att svara för undervisning och forskning i icke mindre

än fem skilda discipliner — nämligen den patologiska institutionen för

nämnda verksamhet i allmän patologi och speciell patologisk anatomi, tvenne

studieämnen som vid såväl Lunds universitet som vid karolinska institutet

äro företrädda av skilda professurer, samt dessutom i rättsmedicin i viss

omfattning — den hygienisk-bakteriologiska institutionen såsom namnet anger

i såväl hygien som bakteriologi.

Ej heller kan en reduktion företagas av den mindre, östliga flygeln innehållande

tvenne vaktmästarbostäder. Fakulteten har i sitt tidigare förslag

till institutionsbyggnad motiverat nödvändigheten av tvenne vaktmästarbefattningar

å den patologiska institutionen. Arten av det arbete, som bedrives

å nämnda institution, gör det nämligen i hög grad önskvärt att bägge

de vid densamma anställda vaktmästarna äro boende inom institutionsbyggnaden.

Detsamma gäller i lika hög grad den hygienisk-bakteriologiska institutionens

vaktmästare.

Däremot föreligger enligt fakultetens mening möjlighet till en väsentlig

nedskärning av den större, västligt belägna flygelbyggnaden.

I den ifrågavarande flygeln kunde inrymmas en tidsenlig och för hela

fakultetens behov tillfredsställande djurexperimentell avdelning.

Nödsakad att företaga en betydande nedskärning av det tidigare byggnadsförslaget

anser sig fakulteten emellertid i första rummet böra göra avkall

på ovannämnda krav i hopp att detsamma i en framtid måtte kunna

komma att realiseras.

Den ifrågavarande flygeln inrymmer emellertid dessutom enligt det tidigare

förslaget vad som kan betecknas som reservlokaler för vetenskapliga

forskare, närmast för sådana tillhörande den patologiska och den hygieniskbakteriologiska

institutionen och inbegripande rum särskilt för de bägge

institutionernas professores emeriti.

Aven dessa utrymmen i det ursprungliga förslaget kunna enligt fakultetens

mening i viss utsträckning reduceras.

Fakulteten föreslår följaktligen att större delen av den västliga flygeln

utgår ur förslaget såsom av en jämförelse av de tidigare med de nu föreliggande

ritningarna framgår.

Såsom en oundviklig konsekvens härav måste emellertid vissa av de i

densamma ingående lokalerna överflyttas till huvudbyggnaden. En djuroch

djuroperationsavdelning av väsentligt minskad omfattning och blott

avsedd att tillfredsställa den patologiska och den hygienisk-bakteriologiska

institutionens behov har därför i det nya förslaget blivit inrymd i den västliga

delen av huvudbyggnadens källarvåning, vilket låtit sig göra tack vare

en inskränkning av vissa lokalbehov inom källaren enligt det ursprungliga

förslaget.

Det har naturligtvis vidare varit nödvändigt att i det nya reducerade förslaget

bibehålla vissa reservrum närmast avsedda för professores emeriti.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Denna fråga Ilar för den patologiska institutionens vidkommande funnit sin

lösning på så sätt att den östra flygeln påbyggts med en våning. Densamma

blir då i fyra våningar —- de bägge understa avsedda för den patologiska

institutionens vaktmästare, den översta för den hygieniskbakteriologiska

institutionens vaktmästare, under det att våningen två trappor upp,

innehållande fyra mindre laboratorierum, tillfaller den i samma plan liggande

patologiska institutionen. Genom påbyggnad av den resterande delen

av den västliga flygeln med likaledes en våning har motsvarande utrymmesökning

åstadkommits för den hygienisk-bakteriologiska institutionen.

Såsom av de bilagda kostnadsberäkningarna framgår har det på så sätt

varit möjligt att nedbringa utgifterna för institutionsbyggnaden i överensstämmelse

med det av statens organisationsnämnd lämnade direktivet, nämligen

till 1,400,000 kronor, däri inberäknat de 32,600 kronor, som universitetets

drätselnämnd ansett sig böra påföra arkitektens kostnadsförslag med

hänsyn till oförutsedda utgifter.

Beträffande den av organisationsnämnden föreslagna kostnadsreduktionen

av kapellbyggnaden vill fakulteten föreslå följande.

Den kulvertanläggning, som i det tidigare förslaget avsetts att österut

förena kapellbyggnaden med sjukhusområdet, drager i trots av sin ringa

längd en mycket betydande kostnad på omkring 38,500 kronor. Förklaringen

till detta förhållande är att söka i den stora nivåskillnaden mellan

den för kapellbyggnaden avsedda tomten och den i höjd med den kirurgiska

klinikbj^ggnadens sockel belägna gårdsplanen inom sjukhusområdet,

där kulverten enligt det tidigare förslaget avsetts att öppna sig i den branta

slänt, som grusåsen därstädes bildar.

Förlusten av denua kulvertförbindelse är, framförallt med hänsyn till att

liktransporten mellan sjukhuset och kapellbyggnaden i så fall måste ske på

en omväg och under anlitande av motorfordon, betydande. Fakulteten vill

emellertid framhålla, att nämnda kulvert icke på fullt tillfredsställande sätt

realiserade det väsentliga önskemålet, nämligen en till alla delar dold inomhusförbindelse

mellan kapellbyggnaden och sjukhusets korridorsystem. Tyvärr

är en sådan plan inom rimliga kostnadsgränser i själva verket fullständigt

ogenomförbar på grund av den kirurgiska klinikbyggnadens förhållande

till terrängen på den enda plats, som för en sådan förbindelse kan

komma ifråga. Fakulteten vill emellertid framhålla, att även med en indragning

av nämnda kulvert liktransporten kommer att ställa sig mera tillfredsställande

än vad som nu är förhållandet, då de döda kropparna efter

på akademiska sjukhuset avlidna patienter måste överföras till den patologiska

institutionen via livligt trafikerade delar av Uppsala stads gatunät.

Tack vare denna besparing jämte en nedpressning av byggnadskostnaderna

på 2,100 kronor har det lyckats fakulteten att såsom bilagda kostnadsberäkningar

utvisa nedbringa utgifterna för kapellbyggnaden till 147,000

kronor.

Med hänvisning till fakultetens framställning i detta ärende den 2 oktober

1930 och under åberopande av vad medicinska fakulteten här ovan anfört

får fakulteten anhålla, att konsistoriet behagade göra framställning örn avlåtande

av proposition till 1933 års riksdag örn beviljande av anslag å dels

1,400,000 kronor för uppförande och inredning av nybyggnad för den patologiska

och den hygienisk-bakteriologiska institutionen, dels 147,000 kronor

för uppförande och inredning av ett begravningskapell med tillhörande bårhus

och svepningslokaler, allt i huvudsaklig överensstämmelse med nu före

liggande ritningar och kostnadsberäkningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Över de sålunda uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna avgav

byggnadsstyrelsen den 17 november 1932 utlåtande och anförde därvid:

Byggnadsstyrelsen får meddela, att styrelsen icke har något annat att

erinra beträffande det omarbetade förslaget till själva institutionsbj^ggnaden,

än att det med hänsyn till byggnadens storlek torde vara behövligt att anordna

två trappförbindelser till institutionslokalerna. Det är därför önskvärt,

att den föreslagna trappan till vaktmästarbostaden gives en något förändrad

förläggning, så att densamma jämväl skall kunna användas för institutionslokalerna.

Kostnaderna för uppförandet av institutionsbyggnaden sådan denna angivits

å det omarbetade förslaget, hava av arkitekten Westman beräknats

uPPgå Bil sammanlagt 1,400,000 kronor. Detta belopp synes styrelsen

knappt tilltaget men då, enligt vad föreståndaren för patologiska institutionen

meddelat, vissa ändringar av tekniska skäl torde komma att genomföras

beträffande hörsalen, vilka ändringar äro ägnade att nedbringa bvggnadskostnaderna,

torde desamma dock, under förutsättning att stor sparsamhet

iakttages beträffande byggnadsmaterial m. m., kunna hållas inom

den av arkitekten Westman angivna summan. I detta avseende får styrelsen

även framhålla, att, därest byggnadsarbetena igångsättas under budgetåret

1933/1934, möjlighet föreiigger att anordna gemensam arbetsledning

och verkställa gemensamma materialinköp för ifrågavarande byggnadsföretag

och det av byggnadsstyrelsen handhavda arbetet med uppförandet av

en nybyggnad för lantbrukshögskolan i Ultuna, vilken anordning givetvis

skulle innebära vissa ekonomiska fördelar.

Beträffande den av organisationsuämnden föreslagna fördelningen av anslaget

till uppförande av institutionsbyggnaden med 650,000 kronor för budgetåret

1933/1934 och 750,000 kronor för budgetåret 1934/1935 har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra.

Yad beträffar det omarbetade förslaget till kapellbyggnad finner byggnadsstyrelsen

vissa förenklingar önskvärda, i avsikt att om möjligt ytterligare

nedbringa byggnadskostnaderna. Då arkitekten Westman under hand

meddelat, att detta förslag kommer att av honom bliva föremål för ytterligare

överarbetning, och anslag till kapellbyggnaden icke skulle, enligt vad

organisationsnämnden föreslagit, anvisas förrän under budgetåret 1935/1936,

saknar byggnadsstyrelsen anledning att nu göra något närmare uttalande rörande

detta förslag, utan förutsätter styrelsen, att styrelsen blir i tillfälle att

granska förslaget efter den avsedda överarbetningen. Styrelsen vill för närvarande

endast framhålla, att kostnaderna för kapellbyggnadens uppförande

i varje fall torde kunna hållas inom det av organisationsnämnden angivna

kostnadsbeloppet å 147,000 kronor.

Den 1 december 1932 beslöt drätselnämnden dels hemställa hos större

akademiska konsistoriet att utverka proposition till 1933 års riksdag i enlighet

med medicinska fakultetens förslag och dels förklara, att drätselnämnden

på grund av byggnadsstyrelsens i ärendet avgivna utlåtande intet

hade att för sin del erinra emot två av arkitekten C. Westman den 29 oktober

1932 upprättade kostnadssammandrag och att det syntes drätselnämnden

lämpligast, att universitetet sedermera under ärendets behandling finge

tillfälle att närmare yttra sig rörande de detaljspörsmål, som byggnadsstyrelsen

i sin skrivelse berört.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

I skrivelse till kanslern den 3 december 1932 hemställde härefter det

större akademiska konsistoriet i enlighet med medicinska fakultetens framställning,

att kanslern måtte utverka proposition till 1933 års riksdag om

beviljande av anslag å dels 1,400,000 kronor för uppförande och inredning

av nybyggnad för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna,

dels 147,000 kronor för uppförande och inredning av ett begravningskapell

med tillhörande bårhus och svepningslokaler allt i huvudsaklig

överensstämmelse med nu föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar.

Tillika hemställde konsistoriet, att för beredande av föreslagna byggnadsplatser

måtte utverkas, att universitetet hnge taga i anspråk dels ett söder

om botaniska trädgården beläget tomtområde örn 12,350 kvadratmeter enligt

skrivelsen bifogad karta för uppförande av nybyggnad för den patologiska

och den hygienisk-bakteriologiska institutionen, vilket område för närvarande

disponerades av fångvårdsstyrelsen, och dels ett å samma karta

mellan denna byggnadsplats och akademiska sjukhuset utmärkt tomtområde

om 980 kvadratmeter för uppförande av begravningskapell med tillhörande

bårhus och svepningslokaler, vilket område likaledes tillhörde kronan.

Slutligen har kanslern i utlåtande den 13 december 1932 — under förklaring,

att han med stor tillfredsställelse sett, att medel kunde ställas till förfogande

för här ifrågavarande viktiga ändamål — hemställt om avlåtande till

1933 års riksdag av proposition i överensstämmelse med konsistoriets förslag.

Slutligen har domänstyrelsen den 13 januari 1933 avgivit utlåtande i

ärendet och därvid bland annat — med förmälan att Kåbogärdet, vilket

vore ställt under styrelsens förvaltning, vore utarrenderat till fångvårdsstyrelsen

intill den 14 mars 1936 mot en årlig avgift av 265 kronor — förklarat

sig icke hava något att erinra mot att den del av Kåbogärdet, som

erfordrades för institutionsbyggnaden, vid löpande arrendeperiods utgång

eller dessförinnan, därest universitetet med arrendatorn härom kunde träffa

överenskommelse, överlämnades till Uppsala universitet, därvid dock för

vinnande av bättre konfiguration av återstående delen av Kåbogärdet tomtområdets

sydvästra gräns syntes böra framdragas i rät linje till gränsen mellan

Kåbogärdet och den söder därom liggande landskamrerarens f. d. löningsjord.

I det föregående har jag haft anledning beröra en av de akademiska

myndigheterna på riksdagens begäran hösten 1929 utarbetad plan rörande

de framtida byggnadsarbeten, till vilka universitetet i Uppsala närmast ämnade

begära anslag. I denna plan upptagas såsom första byggnadskrav

lokaler åt de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna. Den

nu föreliggande utredningen giver också vid handen, att åtgärder snarast

möjligt äro erforderliga för att bereda bättre arbetsförhållanden åt dessa

institutioner. Med detta utredningens resultat överensstämma också de iakttagelser,

jag vid personliga besök å platsen haft tillfälle att göra. Vidare

torde i detta sammanhang böra beaktas, att — såsom organisationsnämnden

JDeparte
mentschefei
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition Nr 61.

framhållit de lokaler, som nu disponeras av nämnda institutioner, efter

dessa institutioners inflyttande i den föreslagna nybyggnaden komme att i

hög grad underlätta lösandet av förefintliga och väntade lokalsvårigheter för

vissa andra universitetsinstitutioner.

I enlighet med organisationsnämndens direktiv, för vilka i det föregående

redogjorts, föreligger nu ett av de akademiska myndigheterna tillstyrkt, av

arkitekten C. Westman omarbetat byggnadsförslag, vilket slutar på ett belopp

av 1,400,000 kronor för själva institutionsbyggnaden och 147,000 kronor

för det erforderliga nya gravkapellet med tillhörande bårhus och svepningslokaler

eller tillhopa 1,547,000 kronor. Det tidigare förslaget slutade på

respektive 1,910,000 kronor och 187,679 kronor eller tillhopa 2,097,679 kronor,

vadan det nu framlagda förslaget innebär en minskning av kostnaden

med icke mindre än i runt tal 550,000 kronor.

Jag biträder det nu framlagda förslaget, varvid emellertid de av byggnadsstyrelsen

i dess utlåtande den 17 november 1932 gjorda anmärkningarna

av teknisk art böra vinna beaktande. I övrigt torde det få ankomma på

vederbörande vid universitetet att vidtaga de smärre ändringar i det uppgjorda

förslaget, som kunna visa sig ändamålsenliga och desslikes kunna

vara ägnade att ytterligare nedbringa kostnaderna.

Det beräknade beloppet, 1,547,000 kronor, torde i enlighet med organisationsnämndens

förslag böra fördelas på tre år med 650,000 kronor för budgetåret

1933/1934, 750,000 kronor för budgetåret 1934/1935 och 147,000

kronor (det för gravkapellet beräknade beloppet) för budgetåret 1935/1936.

Frågan om de för de föreslagna nybyggnaderna behövliga tomterna har,

såsom av det föregående framgår, varit föremål för vidlyftiga utredningar.

Starka skäl synas onekligen tala för att hela det markområde söder om botaniska

trädgården, varom byggnadsstyrelsen talat i sitt utlåtande den 8

januari 1931, i sinom tid reserveras för universitetets behov. Såsom av

byggnadsstyrelsens utlåtande av den 14 januari 1932 framgår, kommer den

nu föreslagna förläggningen av den ifrågasatta institutionsbyggnaden icke

att föregripa en planläggning av det ifrågavarande områdets disposition i

huvudsaklig överensstämmelse med det preliminära förslag härutinnan, som

blivit uppgjort. Fångvårdsstyrelsen och länsstyrelsen i Uppsala hava likaledes

framhållit de utredningar, som bliva erforderliga, innan hela området

kan disponeras för universitetets räkning, men mot det nu aktuella förslaget

hava de ur de synpunkter, de haft att företräda, ej funnit sig böra

göra någon erinran.

Då fördelarna av den ifrågasatta institutionsbyggnadens förläggande till

den föreslagna platsen i akademiska sjukhusets nära grannskap äro påtagliga,

har jag vid nu angivna förhållanden ansett mig böra biträda förslaget

även i denna del.

Viss del av det nu närmast ifrågavarande .området står under domänstyrelsens

förvaltning, ehuru det för närvarande är utarrenderat till fångvårdsstyrelsen.

I enlighet med vad i motsvarande fall ägt rum, torde det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 61.

område, som behöves för institutionsbyggnaden, böra mot den nedskrivning

av domänfonden, som av Kungl. Majit efter vederbörandes hörande prövas

skälig, avgiftsfritt överlåtas till universitetet senast från den 14 mars 1936,

då gällande arrendekontrakt rörande området utgår. Då nu området före

sagda tidpunkt kommer att tagas i anspråk, lärer universitetet äga att träffa

uppgörelse med fångvårdsstyrelsen såsom områdets arrendator om övertagande

av arrendekontraktet för området.

Det bör ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida, med hänsyn till

rådande arbetslöshet, närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra

föreskrivas.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels bevilja ej mindre 1,400,000 kronor för uppförande

och inredning av nybyggnad för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala

än även 147,000 kronor för uppförande och inredning

i samband härmed av ett begravningskapell med tillhörande

bårhus och svepningslokaler, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet föreliggande, av arkitekten C.

Westman år 1932 uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar,

ävensom av nämnda belopp, tillhopa 1,547,000 kronor,

för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för kapitalökning

under rubriken »Fonden för förlag till statsverket»

anvisa ett reservationsanslag av........kronor 650,000;

dels och medgiva, att för beredande av byggnadsplatser

för ovanberörda byggnader må till universitetet i Uppsala

överlåtas ej mindre ett söder örn botaniska trädgården beläget,

å en i ärendet företedd karta närmare angivet, kronan

tillhörigt område om 12,350 kvadratmeter — dock i

vad angår mark under domänstyrelsens förvaltning först

från den 14 mars 1936 eller den tidigare dag, varom överenskommelse

må kunna träffas, och mot den nedskrivning

av domänfonden, som av Kungl. Majit prövas skälig —

än även ett å samma karta mellan förstberörda område och

akademiska sjukhuset utmärkt, likaledes kronan tillhörigt

tomtområde örn 9«0 kvadratmeter.

Till denna av statsrådets övriga, vid ärendets anmälan

närvarande ledamöter biträdda hemställan behagar Hans

Majit Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Sprinchorn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1933:10 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maid gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsomr s. 6 i texten