Sök i Ratio Lex

Angående omoch tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala

1933-01-27 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:67, Angående omoch tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 67.

1

Nr 67.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående om- och tillbyggnadsarbeten

vid universitetsbiblioteket i Uppsala; given

Stockholms slott den 27 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

januari 1933.

Närvarande:

btatsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:

I statsverkspropositionen till årets riksdag har Kungl. Majit, på min hemställan,

under »Utgifter för kapitalökning» föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till omoch

tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet nu hunnit avslutas, ber jag att få ånyo inför

Kungl. Majit anmäla förevarande fråga.

I sitt den 25 oktober 1932 avgivna betänkande med plau för statens byggnadsverksamhet

under närmast kommande tioårsperiod bar statens organisationsnämnd

beträffande universitetsbiblioteket i Uppsala anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Nr 67.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

I den plan över framtida byggnadsarbeten vid Uppsala universitet, vilken

den 18 december 1929 avgavs av större akademiska konsistoriet till kanslern

för rikets universitet, upptogs bland annat en tillbyggnad till universitetsbiblioteket.

Det framhölls därvid, att den senaste om- och tillbyggnaden

av biblioteksbyggnaden planerades under åren 1911/1912 och utfördes under

åren 1913/1917. Redan vore dock trångboddheten kännbar och varjehanda

provisoriska anordningar hade med anledning därav måst vidtagas. Aven

de för allmänheten avsedda lokalerna hade visat sig otillräckliga. Okade

utrymmen erfordrades vidare för de tvenne institutioner, åt vilka lokaler

upplåtits inom universitetsbiblioteket, nämligen landsmålsarkivet och ortsnamnsarkivet.

Organisationsnämnden har vid besök på platsen funnit, att de nuvarande

lokalerna äro i flera avseenden otillräckliga.

Vad först beträffar de för allmänheten avsedda lokalerna, så har den nuvarande

läsesalen, vilken tillkom genom den senaste tillbyggnaden, visat sig

vara alltför liten. Ehuru antalet arbetsplatser numera utgör 116, är utrymmet

otillräckligt för att motsvara den stora efterfrågan på arbetsbord, som

för närvarande råder. Den utvidgning av de ifrågavarande utrymmena,

som på grund av nämnda förhållande enligt organisationsnämndens mening

är oundviklig, låter sig lättast göra genom att förlänga den nuvarande läsesalsb3rggnaden

åt bägge håll till samma längd som den äldre huvudbyggnaden.

Genom en sådan åtgärd skulle vinnas ett ökat golvutrymme av

cirka 300 kvadratmeter på varje sida. I den ena förlängningen skulle en

ny sal med ett 50 tal arbetsplatser kunna anordnas i anslutning till den nuvarande

läsesalen. Motsvarande utrymme åt andra hållet borde, enligt vad

biblioteksmyndigheterna framhållit, inredas till tidskriftsrum, kollationeringsoch

konferensrum m. m. Båda de tillbyggda partierna böra lämpligen entresoleras

för bättre tillvaratagande av utrymmet. I entresolvåningen skulle

enligt biblioteksmyndigheternas mening förläggas några isolerade rum för

besökande, som önska använda skrivmaskin, samt ett antal mindre arbetsrum,

avsedda dels för arbeten, som kräva samarbete mellan flera personer,

dels för forskare, som av skilda orsaker icke lämpligen kunna arbeta i läsesalen.

Såsom nedan angives, torde entresolvåningarna också komma att till

viss del få användas till bokmagasin. — Under de tillbyggda delarna böra

källare anordnas, vilka få användning som magasin för tidningar och eventuellt

också för magasinering av bokbeståndet.

Vad därefter angår utrymmena för samlingarnas förvarande, hava biblioteksmyndigheterna

med skärpa framhållit, att trångboddheten är synnerligen

besvärande även på detta område. Den kraftiga tillväxten av bokbeståndet

har gjort, att alla sammanhängande reserv ut rymmen för länge sedan tagits

i anspråk samt att mer eller mindre provisoriska åtgärder för beredande av

ökat utrymme blivit nödvändiga. Biblioteksmyndigheterna hava ansett utrymmesfrågan

i denna del böra lösas på så sätt, ätt den nuvarande läsesalsbyggnaden

efter sin förlängning åt båda hållen också uppföres till samma

höjd som huvudbyggnaden, d. v. s. påbygges med ytterligare två våningar.

Organisationsnämnden har, icke minst med hänsyn till den synnerligen

stora årliga bokaccessiouen — densamma uppgår till över 500 hyllmeter —

funnit sig kunna konstatera, att det nuvarande hyllutrymmet icke kan förväntas

räcka annat än en relativt kort lid framåt. Innan den av bibliofeksmyndigheterna

föreslagna påbyggnaden företages, bör emellertid övervägas,

huruvida icke utrymmesfrågan i denna del låter sig på annat sätt lösas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is proposition Nr 67.

Nämnden vill därvid till en början erinra därom, att åtskilligt synes kunna

göras redan inom de nuvarande bokmagasinen för vinnande av ökat utrymme.

Sålunda är i stora delar av magasinsvåningarna utrymmet så tillvida

illa utnyttjat, att dageröppningar äro upptagna genom entresolbjölklagen,

med påföljd, att golvutrymmet i varje övre botten avsevärt inskränkts.

Det bör enligt organisationsnämndens mening med det snaraste företagas

en undersökning, huruvida icke ett överbyggande av dessa dageröppningar

kan ske. Detta är givetvis i första hand beroende på huruvida byggnadens

konstruktion tål vid den ytterligare påfrestning, som den därigenom möjliggjorda

koncentrationen av bokbeståndet skulle medföra. Därest ett överbyggande

låter sig göra, stå emellertid stora utvecklingsmöjligheter till buds.

En annan möjlighet till utvidgning inom det nuvarande bibliotekshuset

ligger enligt organisationsnämndens mening däri, att landsmålsarkivet och

ortsnamnsarkivet, vilka nu hava sina lokaler inrymda i biblioteksbyggnaden,

beredas lokaler på annat håll, varefter deras nuvarande utrymmen kunna

användas för bibliotekets egen räkning. Möjlighet till en sådan åtgärd lärer

inom relativt kort tid yppa sig, därest, såsom organisationsnämnden i annat

sammanhang föreslår, en nybyggnad för de medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet kommer till stånd. I dessa institutioners

nuvarande byggnad kunna då lämpligen lokaler inredas för, bland

annat, de båda i bibliotekshuset nu inrymda arkiven. En dylik anordning

vore lämplig jämväl ur den synpunkten, att såväl landsmålsarkivet som ortsnamnsarkivet

äro i behov av rymligare lokaler än de som nu kunnat ställas

till deras disposition. Att institutionerna i fråga äro inrymda i själva

biblioteksbyggnaden lärer heller icke vara av nöden.

I den mån bibliotekets behov av ökade magasinsutrymmen icke låter sig

tillgodose genom åtgärder av sistnämnda slag, böra enligt organisationsnämndens

mening för ändamålet tagas i anspråk erforderlig del av de utrymmen,

som vinnas genom de föreslagna tillbyggnaderna till den nuvarande läsesalsbyggnaden.

Enbart i entresolvåningarna utvinnes här en golvyta av

omkring 600 kvadratmeter. Ett lika stort tillskott erhålles i källarvåningen

under de tillbyggda delarna. Det synes organisationsnämnden skäligt, att

dessa utrymmen i första hand tagas i anspråk för bokmagasin, innan de

inredas till speciallokaler av den art, som biblioteksmyndigheterna föreslagit.

Att bär finnes plats för den blivande accessionen under en avsevärd tid

framåt, förefaller organisationsnämnden uppenbart. Ä andra sidan står organisationsnämnden

givetvis icke främmande för att det i en icke alltför

avlägsen framtid skall visa sig nödvändigt att vidtaga den av biblioteksmyndigheterna

förordade påbyggnaden, men nämnden räknar med att detta

i varje fall icke skall behöva ske inom de närmaste tio åren.

Vad slutligen beträffar själva tjänstelokalerna, äro även dessa för närvarande

trånga och mindre ändamålsenliga. Att en utökning och ändring av

dessa lokaler så småningom måste äga rum, håller organisationsnämnden

för sannolikt. Nämnden anser sig dock icke kunna föreslå, att någon omeller

tillbyggnadsåtgärd för ändamålet vidtages under den kommande tioårsperioden.

Att märka är därvid, att genom inredande av läsrum för tidskriftsstudium

i den ena av de föreslagna tillbyggnaderna till läsesalsbyggnaden

de nuvarande tidskriftsrummen, som ligga ovanpå låneexpeditionen, hilva

tillgängliga för det inre tjänstearbetet.

Av det anförda framgår, att organisationsnämnden visserligen anser, att

en utvidgning av biblioteksbyggnaden är nödvändig under den kommande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

tioårsperioden men att densamma bör inskränkas till ett förlängande av läse

salsflygelu åt bägge håll i dennas nuvarande höjd. Den tillämnade dispositionen

av de tillbyggda delarna framgår likaledes av det sagda, därvid

särskilt är att märka, att vissa delar av tillbyggnaderna eventuellt böra åtminstone

tills vidare få användning som bokmagasin. På organisationsnämndens

föranstaltande hava å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå preliminära

ritningar uppgjorts till tillbyggnader av den nu nämnda storleken och

beskaffenheten. Företagna kostnadsberäkningar giva vid handen, att förslagets

utförande skulle belöpa sig till cirka 450,000 kronor.

Det ifrågavarande byggnadsarbetet bör enligt organisationsnämndens mening

komma till utförande under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937.

Kostnaderna synas böra lika fördelas å de båda budgetåren.

Över organisationsnämndens förslag hava yttranden avgivits av överbibliotekarien

och drätselnämnden vid universitetet i Uppsala samt den 29

december 1932 av byggnadsstyrelsen, varefter det större konsistoriet vid

universitetet till kanslersämbetet för rikets universitet överlämnat berörda

yttranden jämte tillhörande ritningar. Kanslersämbetet har den 7 januari

1933 utlåtit sig i ärendet.

Överbibliotekarien finner beklagligt, att organisationsnämnden funnit sig

böra så starkt beskära byggnadsprogrammet som ett uppskjutande av påbyggnaden

innebär, men framhåller att det enligt hans mening, ej minst med hänsyn

till biblioteksbyggnadens fortsatta utvidgning, är synnerligen tacknämligt,

att organisationsnämnden, när nu en beskäring av byggnadsförslaget ansetts

böra ifrågakomma, dock i första hand funnit en förlängning av läsesalsbyggnaden

vara att förorda och ej sökt lösningen efter andra linjer.

På de preliminära ritningar, som på organisationsnämndens föranstaltande

uppgjorts av byggnadsstyrelsens utredningsbyrå och varav ett exemplar bilagts

skrivelsen, har den nya läsesalen förlagts till den södra tillbyggnaden

och tidskriftsrum m. m. till den norra. Enligt min mening, säger överbibliotekarien,

torde vissa skäl, som sammanhänga med frågan om den fortsatta utbyggnaden,

kunna anföras för en omläggning härvidlag, vilken ju heller icke ur

byggnadsteknisk synpunkt vållar någon som helst svårighet. I den förlängning,

som kommer att inrymma tidskriftsrum m. m., alltså enligt mitt förslag den

södra, komma utholmen att framdeles erfordras på gaveln för en trappa

och en hiss, som visserligen ej torde behövas för närvarande men givetvis

bli absolut nödvändiga vid en påbyggnad. De avdelningar, som då bli förlagda

till de övre våningarna, måste nämligen här stå i förbindelse med

bottenvåningen och då väl även genom upptagande av en ytterport erhålla

möjligheter till direkta transporter utifrån. Huruvida för dessa framtida

behov några åtgärder redan nu kunna befinnas ur byggnadsteknisk synpunkt

nödvändiga eller önskvärda får sakkunskapen avgöra.

Nämnden har också accepterat tanken, att båda de tillbyggda partierna

skulle entresoleras. Här skulle också bibliotekets tjänstemän kunna få disponera

vissa utrymmen för sina vetenskapliga arbeten i ersättning för ett

nu disponerat rum i mezzaninovåningen ovanpå expeditionen, som torde

kunna behövas för tjänstearbetet. Vad åter angår den av organisationsnämnden

uttryckta tanken, att dessa entresolutrymmen också till viss del

skulle användas till bokmagasin, så torde denna möjlighet endast i helt

ringa omfattning låta sig genomföras och blott beträffande vissa samlingar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition Nr 67.

som mera sällan ifrågakomma till utlåning, så t. ex. vissa duplettsamlingar,

antikvariska kataloger oell liknande. Ty då all kommunikation med dessa

delar av byggnaden måste gå över läsesalen, torde det få anses nödvändigt

att i görligaste mån begränsa den trafik, som skulle förorsakas av en mera

trägen utlåning. Däremot är det självfallet att dessa lokaler under de omändringar,

som skola företagas i den nuvarande byggnaden, måste provisoriskt

tas i anspråk för att hysa delar av bokbeståndet; på den grund torde

den närmare utformningen av rumsindelning och inredning måhända ej

behöva ske omedelbart.

De källarutrymmen, som utvinnas under de båda nya tillbyggnaderna,

böra i likhet med källaren under den nuvarande läsesalsbyggnaden avses

för tidning ssamlingen d. v. s. den del därav, som innehåller den mest efterfrågade

tidningslitteraturen (huvudstads- och Uppsala-tidningarna, de viktigaste

landsortstidningarna m. m.); denna samling är nämligen i hög grad i

behov av utvidgade lokaler. Och man har säkerligen icke att räkna med,

att här — som organisationsnämnden eventuellt ifrågasätter -— skulle bli

någon plats övrig också för magasinering av delar av bokbeståndet. Möjligen

kan tänkas att en del utrymmen skulle kunna avses för bibliotekets

numera synnerligen omfattande lager av bytestryck. För dettas förvaring

skulle ju en byggnad, sådan som biblioteksledningen föreslagit, ha skänkt

förträffliga vindsutrymmen, men det nu föreliggande förslaget ger ju ingenting

av dylikt. Och varje årstillskott av akademiskt tryck, av lärda sällskaps

publikationer, tidskrifter och annat mer, som biblioteket förfogar

över och som lägges i lager, sedan den ordinarie distributionen skett, kräver

avsevärda utrymmen, så mycket mer som här en minutiös ordning är

nödvändig.

Vad emellertid angår förvaringen av den snabbt tillväxande tidningssamlingen

är detta ett spörsmål, som ingalunda kan anses löst för någon mera

avsevärd tid framåt genom här berörda åtgärder. Den vida övervägande

delen därav förvaras som bekant i Uppsala slott; de härför upplåtna lokalerna

äro emellertid i första hand reserverade för landsarkivets behov och

torde ej få disponeras längre än i bästa fall till framemot år 1940. Här

skymtar alltså för biblioteket en lokalfråga av omfattande natur, som därtill

torde kunna aktualiseras redan före nyss angivna tidpunkt. Den av mig

framkastade tanken, att man under de förlängda partierna av läsesalsbyggnaden

eventuellt skulle kunna anordna källare av betydligt större djup än

den nuvarande tidningskällarens, beröres ej i organisationsnämndens förslag.

Det är också möjligt att terrängen är alltför vattensjuk för att medgiva

detta — redan på nuvarande källarnivå har det mött svårigheter att hålla

vattnet borta från en av hisstrummorna. Det torde på den grund böra undersökas,

om ej i samband med grundgrävningen vissa dräneringsarbeten

borde företagas.

I endera av de nya delarna av källarvåningen, vilka genom trappor bli

lätt tillgängliga från bottenvåningen, torde möjligen även böra anordnas

arbetsplatser för studiet av tidningar. (För närvarande äro sådana anordnade

i själva låneexpeditionen, vilket givetvis får räknas som en nödfallsutväg).

Närheten till tidningsmagasinen skulle i så fall förenkla transporten av de

gemenligen skrymmande och svårhanterliga tidningsvolymerna och minska

den slitning, för vilken dessa därvid utsättas. För byggnadsarbetet bar en

sådan anordning knappast någon annan betydelse än den, att det vid

grundläggningen får tillses, att fönster av lämpliga dimensioner upptagas i

stenfoten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition Nr 67.

Vad vidare angår det viktiga spörsmålet om ökade utrymmen för samlingarna,

vilket ju redan under en följd av år gjort sig allt starkare påmint

och påfordrat varjehanda åtgärder av mer eller mindre provisorisk natur,

så har organisationsnämnden ansett, att lösningen till väsentlig del bör och

kan sökas inom den nuvarande byggnaden. Att utrymmena här icke äro

rationellt tillvaratagna har mer än en gång framhållits av biblioteksledningen,

som bland annat betonat, att lokalerna i denna för omkring 100 år

sedan tillkomna byggnad till åtskillig del kunna karaktäriseras som en

kombination av bokmagasin och arbetsrum, en kombination, som förklarligt

nog varken i ena eller andra avseendet kan helt tillfredsställa nutida

fordringar. Befintliga utrymmen i golvplanet ha numera också på många

håll utnyttjats för inplacering av nya hyllor, och sådana ha jämväl i viss

utsträckning anbringats på järngallerierna. Organisationsnämnden har emellertid

upptagit ett uppslag, som framkom vid det besök några av nämndens

medlemmar gjorde i biblioteket i mars 1932, nämligen att man skulle igenlägga

de dageröppningar, som nu förefinnas på många håll i entresolbjälklagen

eller kanske rättare sagt i de av järnplåt bestående gallerier, som i

två övre skikt avdela vissa salar i huvudvåningarna. Som nämnden framhåller,

är detta i första hand en fråga om huruvida byggnadens konstruktion

tål vid den ytterligare påfrestning, som en dylik överbyggnad skulle

innebära med den starka koncentration av bokbeståndet, som därigenom

mö.l''iggöres. En undersökning av denna fråga har numera kunnat verkställas.

Utredningen är icke slutförd, men om dess resultat har preliminärt

meddelats, att det står utom allt tvivel, att de ifrågavarande åtgärderna äro

möjliga att genomföra, ehuru därför komma att erfordras vissa förstärkningsarbeten.

Under sådana förhållanden stå, som också organisationsnämnden med fog

betonat, stora utvecklingsmöjligheter till buds. De delar av byggnaden,

som skulle komma att genomgå denna ganska genomgripande omdaning,

äro först och främst de tre salarna i våningen 2 trappor upp i huvudbyggnaden,

vidare mittpartiet (den s. k. acta-salen) i våningen 1 trappa upp

samt av flygelbyggnaden (det forna trapphuset med dess förlängning) i varje

fall det övre partiet (2 trappor upp). Då det föreliggande förslaget ger så

föga av lokaler för det inre tjänstearbetet, torde man med tiden få räkna

med att förlägga en del sådana till rummen 1 trappa upp i flygelbyggnaden,

vilka ju befinna sig i ett relativt gynnsamt läge i förhållande till expeditionen.

Här torde alltså en överbyggnad av gallerierna knappast böra

förekomma, utan man har ur utrymmessynpunkt snarare att räkna med avgång

av åtskilligt där befintligt utrymme för samlingarna. Hur pass mycket

nytt utrymme de på överbyggnaderna insatta nya hyllorna skulle komma

att ge, därpå är jag ej för närvarande i tillfälle att ge någon exakt uppgift,

men en överslagskalkyl synes ge vid handen att man bör kunna räkna

med åtminstone inemot 7,000 hyllmeter. Det vore emellertid alldeles felaktigt

att utan vidare anse denna siffra liktydig med ett utrymme för 11

ä 12 års accession, om man nu, då årsaccessionen redan för vissa år uppgått

till 540 och 560 meter, för framtiden skulle anse sig böra räkna med

en genomsnittssiffra av 600 meter per år. Det får nämligen först och

främst ihågkommas, att en mängd nu nyttjade hyllor, utplacerade på gallerierna,

genom de planerade åtgärderna bli obrukbara, att vidare hyllor på

golvplanen, som nu befinnas vara för höga, måste skäras ned o. s. v.; sammanlagt

innebär redan detta en avgång på åtskilliga hundra meter. Vansk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

ligare är att ange, till vilket omfång de bokmassor böra taxeras, som nu

till förfång för expedieringen äro sammanpackade i dubbla rader eller anbringade

på golv, på bord, i fönsternischer m. m. eller provisoriskt behållna

i arbetslokalerna i avbidan på möjlighet till inplacering å vederbörande

avdelning o. s. v., för att icke tala örn de ännu obehandlade bokmassor,

som ligga magasinerade på vindar och i källare. Att det här emellertid

rör sig örn mängder motsvarande flera års accession kan man utan

vidare taga för avgjort. Att vidare behovet av nya arbetslokaler kan komma

att medföra inskränkning i redan förefintliga utrymmen för samlingarna

har nyss antytts; enbart för de nämnda lokalerna i flygelbyggnaden skulle

detta gälla omkring 1,700 meter, därest de helt skulle behöva tas i anspråk.

Att få befria en av salarna i våningen 1 trappa upp från där anbringade

tvärhyllor för att kunna använda densamma till sammanträden för bibliotekssammanslutningar,

föredrag vid bibliotekskurser, eventuellt även seminarieövningar

och liknande har länge för mig framstått som ett önskemål;

därför skulle erfordras en utflyttning örn cirka 370 hyllmeter till annat håll.

Det får slutligen ihågkommas, att vid slika utrymmesberäkningar åtskilliga

oförutsedda faktorer alltid kunna spela in, t. ex. extraordinära accessioner

i form av donationer eller depositioner av större omfattning och liknande.

För min del måste jag alltså ställa mig i hög grad tveksam i fråga om

den uppfattning, som organisationsnämnden ger tillkänna, att de av nämnden

föreslagna förändringarna i den nuvarande byggnaden skulle medföra,

att påbyggnaden på läsesalsbyggnaden ej skulle behöva ske inom de närmaste

tio åren. Men även med min betydligt mindre optimistiska ståndpunkt

vill jag gärna erkänna, att de resultat, som på den av organisationsnämnden

anvisade vägen tydligen måste stå att vinna, äro märkliga och

värdefulla, särskilt i betraktande av att de av allt att döma torde kunna

ernås för relativt låga kostnader. Några beräkningar föreligga emellertid

förklarligt nog icke ännu men böra givetvis med det första utföras. Att

omändringen också kommer att medföra fördelar för driften genom den

större koncentration av bokbeståndet, som därigenom möjliggöres, förbiser

jag icke.

Ett villkor måste emellertid uppställas som oeftergivligt för att denna

plan överhuvud skall kunna genomföras, nämligen att elektrisk belysning

inledes i fullt tillräcklig utsträckning i samlingarna. Enligt min mening bör

denna elektriska installation gälla även de samlingar, som ej komma att beröras

av galleriernas överbyggnad, alltså bland annat salarna i våningen 1

trappa upp. I dessa är det ju nödvändigt att använda höga stegar, vilka

— såsom flera olyckstillbud visat — ingalunda i och för sig äro ofarliga.

Örn man därtill vid deras nyttjande också skall medföra en handlykta, försvårar

detta ju manövreringen i hög grad och ökar riskerna. Aven handskriftsavdelningen,

visningssalen m. m. anser jag här böra medtagas. En

utredning och kostnadsberäkning bör även på denna punkt företagas ju förr

dess hellre.

Vad slutligen angår de två institutioner, åt vilka lokaler upplåtits inom

universitetsbiblioteket, landsmålsarkivet och ortnamnsarkivet, så har organisationsnämnden

för tillgodoseende av deras behov av ökade utrymmen ej kunnat

finna någon annan lösning än att de skulle förflyttas till lokaler på annat

håll. Organisationsnämnden tänker härvid i första hand på de lokaler

i gamla kemikum, som skulle bli lediga, därest den av nämnden förordade

nybyggnaden för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna kom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

mer till stånd, vilket enligt nämndens tablå s. 78 skulle komma att ske under

budgetåren 1939/40 och 1940/41. Då det vill synas som om nämnden

räknade med att denna ifrågasatta utflyttning skulle för biblioteket innebära

en så betydande lättnad, att detta skulle i viss mån rent av influera på tidpunkten

för den blivande påbyggnaden på läsesalsbyggnaden, vilken alltså

även av det skälet skulle kunna uppskjutas, så viii jag påpeka, att detta

icke kan anses vara fallet. De av landsmålsarkivet disponerade lokalerna

äro visserligen önskvärda för en utvidgning av kart- och planschsamlingen

och äro möjligen även användbara som tjänsterum, men för frågan örn boksamlingens

tillväxt ha de så gott som ingen betydelse. Och det åt ortnamnsarkivet

upplåtna gavelrummet representerar ett hyllutrymme av något över

100 meter d. v. s. motsvarande något mer än två månaders accession.

Att förläggningen till biblioteket för ifrågavarande institutioner, deras personal

och deras forskarpublik är av det allra största värde står utom allt

tvivel och har för mig med synnerlig styrka framhållits av de två institutionernas

chefer, professorerna H. Geijer och J. Sahlgren, med vilka jag

haft tillfälle att överlägga rörande det föreliggande förslaget i dem vidkommande

delar. Professor Geijer har också erinrat örn att det, när landsmålsarkivet

inrättades/ betraktades som en avgjord förutsättning, att det skulle

förläggas till universitetsbiblioteket, varför också i planen för bibliotekets

då pågående ombyggnad två rum beräknades för dess arkiv, det ena i förening

med den dåvarande ortnamnskommitténs samlingar. I detta sammanhang

har professor Geijer också framhållit den viktiga sjmpunkten, att

det förhållandet, att landsmålssamlingarna skulle förvaras på biblioteket, veterligt

spelat en ej oväsentlig roll, när vissa enskilda samlingar överlämnats

till arkivet. I de bestämmelser för landsmålsarkivets verksamhet, som meddelades

genom kungl, brevet den 23 augusti 1913, föreskrevs också, att de

samlingar, som genom folkmålsundersökningen åstadkommas, ävensom samlingar,

som kunde komma att överlämnas till undersökningens ledning, skulle

förvaras på universitetsbiblioteket och där hållas för vetenskaplig forskning

tillgängliga. Och denna bestämmelse gäller allt fortfarande.

För verksamheten inom arkivet har den nära förbindelsen med universitetsbiblioteket

givetvis varit av synnerligen stor betydelse. Härigenom har

erhållits lokal i en byggnad, som erbjuder en trygghet mot eldfara, vartill

motsvarighet väl knappast finnes i Uppsala. Vidare har en del vaktmästarhjälp,

städning, lyse och värme erhållits utan kostnad för arkivet. Huruvida

förmåner av detta slag vid en förflyttning skulle kunna erhållas kostnadsfritt

förefaller ju problematiskt, vilket väl också får anses gälla om utsikterna

att härför erhålla anslag. Förmånen av trygghet för samlingarna

är i varje fall av den art, att den ej kan ersättas vid förläggning till annan

lokal.

Av än större betydelse är emellertid enligt professor Geijers mening det

förhållandet, att förläggningen till biblioteket möjliggör att jämsides begagna

arkivets och bibliotekets samlingar. Och det är härvid att märka, att intet

bibliotek i riket innehåller äldre samlingar rörande folkspråk och folktraditioner,

som ha lika stor betydelse för nutidens arbete på dessa forskningsområden

som Uppsalabibliotekets. Härtill kommer betydelsen för arkivets

personal och medarbetare att ha tillgång till bibliotekets boksamling på ett

sätt och i en utsträckning, som vore otänkbar vid förläggning till annan

lokal. I bibliotekets läsesal finnas ju lexikaliska arbeten, tidskrifter, annan

uppslagslitteratur och även specialarbeten sådana som språkatlaser, vilka vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

arkivets arbeten esomoftast behöva anlitas men vilkas anskaffande för arkivet

under alla förhållanden torde bli en oöverkomlig sak. Ytterligare kan

anföras, att möjligheten för arkivet att stå i kontakt med de studenter, som

för arkivets räkning utföra upptecknings- och andra arbeten och som förmedla

arkivets förbindelser med personer i deras hemorter, är ofantligt mycket

större genom förläggningen till biblioteket än den skulle vara vid isolering

i annan lokal. Då vidare delar av arkivets samlingar ständigt äro under

begagnande av personer, som arbeta på bibliotekets läsesal, ofta nog

för långliga tider, är det av största vikt, att de ändock kunna vara lätt tillgängliga

för de arbeten, som pågå inom arkivet. En förflyttning till annan

lokal skulle ju omöjliggöra detta utan avsevärd tidsförlust. Professor

Geijer måste på anförda grunder anse, att en förflyttning skulle för arkivet

medföra kännbara olägenheter och bliva hinderlig såväl för arkivets arbeten

som för dem, vilka vilja använda samlingarna, och därigenom verka tyngande

på hela verksamheten.

I mångt och mycket analoga synpunkter anlägger professor Sahlgren, i

det att han bland annat framhåller, att ej heller ortnamnsarkivet har möjligheter

att skaffa sig ett handbibliotek jämförligt med det som står till

buds å biblioteket, liksom ej heller en motsvarande samling av det för ortnamnsforskningen

så viktiga kartmaterialet. Ortnamnsarkivet, som ofta har

att besvara remisser från ämbetsverk och myndigheter, behöver utan tidsutdräkt

tillgång till dylikt material ävensom till officiella publikationer m. m.

Aven här skulle en förflyttning medföra onödig omgång såväl för ortnamnsarkivets

personal som för besökande forskare.

Att dessa synpunkter måste tillmätas betydelse lärer icke kunna förnekas.

Och även om det kan anses, att fördelarna av den nuvarande förbindelsen

med biblioteket i första hand äro förhanden för de båda arkivinstitutionerna,

så står det dock också fast, att den i stor utsträckning länder den forskarpublik

till båtnad, som är gemensam för biblioteket och dem, och vars arbete

det direkt tillhör biblioteket att i görlig mån underlätta. Det är också värt

att uppmärksamma, att det är en ganska vanlig företeelse, att institutioner

av denna natur inrymmas i bibliotekens byggnader. Så är t. ex. i Köpenhamn

Dansk Folkemindesamling förlagd till Det Kongelige Bibliotek och

motsvarande norska institution inrymd i Universitetsbiblioteket i Oslo, som

också i sitt under partiellt utförande varande utvidgningsprojekt reserverat

lokaler för ett ordboksföretag, en ortnamnsundersökning m. m.

Emellertid är det ju påtagligt, att något definitivt ställningstagande till

förflyttningsfrågan ej för närvarande är av nöden, då den ju ej heller enligt

organisationsnämndens förslag skulle bli aktuell förrän örn vid pass ett

tiotal år, d. v. s. vid en tidpunkt, då det väl kan antagas, att frågan om

läsesalsbyggnadens uppförande i full höjd åter står på dagordningen. Emellertid

är det att förutse, att den långa väntetid, som sålunda under alla

förhållanden förestår för de två arkivinstitutionerna, måste bli högeligen

prövande och bekymmersam.

Därest emellertid de ifrågavarande lokalerna i gamla kemikum sålunda

eventuellt icke skulle komma att behöva tagas i anspråk för landsmålsarkivet

och ortnamnsarkivet, så ber jag att få taga fasta på den möjlighet,

som organisationsnämnden påpekat att dessa liksom eventuellt även andra

utrymmen i nämnda byggnad skulle kunna ställas till förfogande för universitetsbiblioteket,

som med all säkerhet har god användning för desamma.

f samband med de omfattande omändringar, som biblioteksbyggnaden nu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

synes komma att undergå, synes det vara all anledning att genomföra varjehanda

smärre förändringar i den nuvarande byggnaden, som länge befunnits

önskvärda. Det gäller t. ex. ventilationen och belysningen i läsesalen, som

behöva förbättras, vidare armaturen i tjänstelokalerna, den vakthavandes

plats i läsesalen, som bör flyttas från absiden till innerväggen mot expeditionen,

i vilken vägg en öppning (med lucka) bör upptas för förenkling av

bokexpedieringen m. m. En närmare utredning rörande dessa önskvärda

förbättringar bör ske i samband med de övriga utredningar och kostnadsberäkningar,

som ju erfordras. Samtliga dessa böra föreligga så pass snart,

att framställning örn anslag kan göras till 1934 års riksdag samtidigt med

hemställan om den andra hälften av byggnadsanslaget.

Vad åter angår de kostnadsberäkningar, som utförts inom byggnadsstyrelsen,

så gälla de enbart de båda tillbyggnaderna till läsesalsbyggnaden

med därav föranledda ändringsarbeten jämte ledningar för värme, belysning,

avlopp m. m., men däremot icke hyllinredning, möbler, mattor och liknande,

som alltså tillkomma. Örn kalkylerna, som ju uppgjorts av experter, kan

jag så mycket mindre yttra mig som jag endast haft tillfälle att ta del av

de olika posternas slutsummor.

Jag har här framlagt min uppfattning om det föreliggande förslaget, och

jag har ansett mig tämligen ingående böra påpeka, att detsamma ingalunda

tillgodoser alla de önskemål, som frågan örn bibliotekets utvidgningsbehov

innesluter. Men som ett faktum av avgörande betydelse framstår, att förslaget

dels löser den viktiga frågan örn utökade lokaler för allmänheten,

dels med förhållandevis enkla medel bereder nya möjligheter för bokbeståndets

förvaring för åtskilliga år framåt. Då förslaget vidare innebär den

etapp i biblioteksbyggnadens naturliga utvidgning, som under alla förhållanden

bör bli den första, anser jag, att förslaget bör tacksamt accepteras

och tillstyrkas.

Då det här vidare är fråga om behov och önskemål, som nu redan under

en följd av år gjort sig allt starkare gällande och vilkas snara tillgodoseende

måste anses som en angelägenhet av synnerlig vikt för det vid universitetet

bedrivna forsknings-, undervisnings- och studiearbetet, får jag härmed hemställa

örn avlåtande av proposition till 1933 års riksdag om beviljande av

ett anslag av 450,000 kronor till en tillbyggnad till universitetsbiblioteket i

huvudsaklig överensstämmelse med organisationsnämndens förslag, att för

budgetåret 1933/1934 utgå med halva beloppet eller 225,000 kronor.

1Byggnadsstyrelsens yttrande har följande lydelse:]

Den av organisationsnämnden föreslagna lösningen att för den närmaste

tioårsperioden råda bot på den trångboddhet, som förefinnes inom biblioteksbyggnaden,

i första hand inom de för allmänheten avsedda lokalerna, genom

en förlängning av läsesalsbyggnaden åt norr och söder synes byggnadsstyrelsen

välbetänkt särskilt med hänsyn till att de föreslagna åtgärderna ingå

som ett led i den generalplan, som föreligger för universitetsbibliotekets

framtida utvidgningar.

Vad detaljutformningen av de föreslagna tillbyggnaderna beträffar har

styrelsen nu företagit den omgruppering av lokalerna, vilken överbibliotekarien

i sitt yttrande framhåller såsom önskvärd. Beträffande den framtida

trappan och hissen i den södra gaveln äro inga sådana åtgärder nödvändiga,

vilka skulle öka de beräknade kostnaderna. Vid de definitiva ritningarnas

upprättande bör dock givetvis hänsyn tagas till att sådana anordningar vid
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

11

tagas vid utförandet av tillbyggnaderna, att i framtiden nödvändiga arbeten

ej behöva fördyras.

Överbibliotekariens farhågor beträffande tillräckligheten av den föreslagna

utökningen av tidningssamlingen synas styrelsen väl grundade, men styrelsen

anser sig ej kunna tillstyrka byggandet av en källarvåning utöver

den redan föreslagna på grund av dels de stora kostnader detta skulle medföra,

bland annat, med hänsyn till grundvattenförhållandena, dels att vid

en framtida utbyggnad av övriga i generalplanen projekterade flyglar givetvis

källarutrymmena i dessa flyglar kunna apteras till tidningsmagasin.

Arbetsplatser för studier av tidningar kunna i enlighet med vad överbibliotekarien

föreslagit anordnas i de nya souterrainlokalerna. Ur hygienisk

synpunkt är anordningen kanske ej att rekommendera, men torde med hänsyn

till den jämförelsevis korta tid allmänheten vistas i dessa lokaler kunna

godtagas. För att erhålla bättre dagsbelysning i dessa lokaler hava fönsterytorna

utökats.

Beträffande spörsmålet örn ökade utrymmen för samlingarna finner byggnadsstyrelsen,

att den av organisationsnämnden föreslagna anordningen att

övertäcka de befintliga golvöppningarna i bokmagasinens entresolbjälklag

för att bereda plats för ytterligare hyllinredning är synnerligen välbetänkt.

Den av överbibliotekarien omtalade undersökningen av byggnadens konstruktion

och stabilitet är ännu ej i detalj slutförd, men styrelsen kan konstatera,

att den föreslagna åtgärden väl låter sig genomföra och till en avsevärt

mindre kostnad än en nybyggnad för ändamålet i fråga. Förutsättningen

härför är emellertid, som överbibliotekarien framhåller, att elektrisk belysning

inledes i lokalerna i tillräcklig utsträckning, vilken åtgärd även ur

andra synpunkter måste anses önskvärd. Då emellertid den nu föreslagna

tillbyggnadens storlek och utformning ej är beroende av spörsmålet örn en

framtida utökning av utrymmet för samlingarna, anser byggnadsstyrelsen

det icke vara nödvändigt att nu framlägga närmare detaljsiffror angående

kostnaderna för dessa framtidsåtgärder för att kunna taga ställning till den

av organisationsnämnden förordade utbyggnaden.

Vidkommande den ifrågasatta förflyttningen av landsmåls- och ortnamnsarkivet

vill byggnadsstyrelsen understryka överbibliotekariens uttalande, att

något ställningstagande till denna fråga för närvarande ej är av nöden, då

frågan torde bliva aktuell först örn ett tiotal år. Detta gäller även samlingarna

av engelskt ortuamnsarkiv.

Sedan grandundersökning verkställts på platsen, har styrelsen låtit utarbeta

en förnyad kostnadsberäkning. Kostnaderna fördela sig sålunda:

Byggnadsarbeten, tillbyggnader.........

D:o , förändringsarbeten .....

Planerings- och planteringsarbeten.......

Värme-, vatten- och sanitära installationer .

Elektriska ledningar................

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter

335,000

18,000

7,000

35.000

10.000

45.000

Summa kronor 450,000

Av de ändringar i den nuvarande byggnaden, vilka överbibliotekarien

vidrör i sin skrivelse, äro i nyssnämnda kostnader inberäknade kostnader

för förbättrad ventilation i läsesalen, flyttning av vakthavandens plats därstädes

samt upptagande av en öppning i innerväggen mot expeditionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe

mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

Däremot äro ej inräknade kostnader för belysningsarmatur, hyllinredning,

möbler ra. m.

Mot den av organisation snämnden föreslagna uppdelningen av de beräknade

byggnadskostnaderna på två budgetår har byggnadsstyrelsen intet att

erinra, men vill i detta sammanhang anföra, att vissa fördelar skulle kunna

ernås, om anslaget beviljades i sin helhet för ett budgetår. Byggnadsföretaget

är nämligen ej större än att det väl låter sig genomföras under loppet

av ett budgetår, och härigenom skulle vissa besparingar kunna göras, om

de båda tillbyggnaderna samtidigt kunde utbjudas på entreprenad. Härtill

kommer, att det givetvis ur bibliotekets egen arbetssynpunkt vore en lättnad,

om byggnadsarbetena kunde koncentreras till en kortare tidsperiod.

Med överlämnande av de förändrade ritningarna samt med återställande

av överbibliotekariens ovanberörda skrivelse får byggnadsstyrelsen för sin

del tillstyrka avlåtande av framställning om beviljande av ett anslag av

450,000 kronor för tillbyggnad av universitetsbiblioteket i huvudsaklig överensstämmelse

med det av styrelsen utarbetade ritningsförslaget.

Drätselnämnden har tillstyrkt överbibliotekariens hemställan samt förklarat,

att drätselnämnden på grund av den inom byggnadsstyrelsen i ärendet företagna

kostnadsutredningen intet hade att erinra beträffande det för byggnadsföretaget

begärda beloppets storlek.

Det större konsistoriet har i enlighet med överbibliotekariens av drätselnämnden

tillstyrkta förslag hemställt om utverkande av proposition till 1933

års riksdag om beviljande av ett anslag å 450,000 kronor för utförande i

huvudsaklig överensstämmelse med organisationsnämndens förslag och vid

konsistoriets skrivelse fogade ritningar av en tillbyggnad till universitetsbiblioteket

samt att för budgetåret 1933/1934 måtte av nämnda anslag beviljas

halva beloppet eller 225,000 kronor.

Universitetskanslern har hemställt om avlåtande till riksdagen av proposition

i överensstämmelse med konsistoriets förslag men därvid, i anslutning

till av överbibliotekarien framförda synpunkter och under åberopande av

vad byggnadsstyrelsen anfört, framhållit önskvärdheten av att byggnadsarbetet,

om möjligt, koncentrerades till ett år.

I den av 1929 års riksdag begärda utredningen rörande den ordning, i

vilken det vid Uppsala universitet föreliggande byggnadsbehovet lämpligen

borde tillgodoses, upptog det större akademiska konsistoriet tillbyggnad till

universitetsbiblioteket bland de byggnadskrav, som i en nära framtid borde

tillgodoses. Statens organisationsnämnds förslag om utvidgning av biblioteket

har nu livligt förordats av universitetsmyndigheterna, som tillstyrkt

ett omedelbart vidtagande av de av nämnden ifrågasatta åtgärderna. Såsom

framgår av överbibliotekariens yttrande, innebär nämndens förslag visserligen

en väsentlig nedskärning av den ursprungligen beräknade första etappen

av bibliotekets tillbyggnad men tillgodoser dock behovet av utvidgning av

de för allmänheten avsedda lokalerna på det bästa sätt, som överbibliotekarien

för närvarande anser stå till buds. På de av överbibliotekarien anförda

skäl vill jag tillstyrka avlåtande av proposition redan till 1933 års riksdag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 67.

om beviljande av för ändamålet erforderligt belopp, 450,000 kronor. Med

hänsyn såväl till vad överbibliotekarien anfört i fråga örn de med byggnadsarbeten

i ett bibliotek förknippade svårigheterna som ock till byggnadsstyrelsens

uttalande, att ifrågavarande byggnadsföretag väl låter sig genomföras

under loppet av ett budgetår och att härigenom vissa besparingar skulle

kunna göras, anser jag i likhet med universitetskanslern, att arbetet bör

koncentreras till ett år och att sålunda anslaget i sin helhet bör beviljas att

utgå under nästkommande budgetår. Jag har intet att erinra i fråga om

de framlagda kostnadsberäkningarna. I den mån besparingar kommer att

göras genom byggnadsarbetenas koncentrerande till ett år, torde dessa i

första rum bör komma till användning för belysningsarmatur, hyllinredning,

möbler m. m., för vilka ändamål medel icke äro inräknade i den angivna

totalsumman.

Såsom jag redan nämnt, har beloppet upptagits såsom beräknat reservationsanslag

för nästkommande budgetår bland utgifter för kapitalökning

under rubriken »Fonden för förlag till statsverket».

Det bör ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida med hänsyn till

rådande arbetslöshet, närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra

föreskrivas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1933/1934 bland utgifter för

kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag till statsverket»

anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 450,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I. A. Hedenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SärU 1933:10 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maid gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsomr s. 12 i texten