Sök i Ratio Lex

Angående rätt för expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring

1933-01-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:68, Angående rätt för expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 68.

1

Nr 68.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för expeditionsvakten

K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass

tillgodoräkna viss tjänstgöring; given Stockholms slott den

27 januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén., Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anför därefter

följande:

Med skrivelse den 30 oktober 1929 överlämnade socialstyrelsen en till

Kungl. Majit ställd skrift, däri Karl Viktor Sjögren, vilken den 20 april

1929 tillträtt befattning såsom extra ordinarie expeditionsvakt hos nämnda

styrelse, anhöll att för placering i löneklass få tillgodoräkna viss tid, varunder

han dessförinnan innehaft anställning i statens tjänst, oaktat nämnda

anställning icke fortgått i en följd.

Genom beslut den 28 mars 1930 medgav Kungl. Majit med hänsyn till

i ärendet förekomna särskilda omständigheter, att Sjögren måtte för place
Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 68— 69. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Kr 68.

ring i löneklass vid tillträdandet av innehavande befattning samt sedermera

för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning tillgodoräknas den

tid utöver ett år, varunder han efter fyllda 18 år vid utrikesdepartementet

och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning funnes svara mot, vara jämförbar med eller

högre än hans dåvarande befattning, oaktat nämnda anställning icke fortgått

i en följd.

Hos Kungl. Majit har nu Sjögren, som den 30 april 1932 konstituerats

och förordnats att vara expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen, gjort framställning

om rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av nyssnämnda

befattning och sedermera för uppflyttning till högre löneklass i

samma befattning tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder han efter

fyllda 18 år vid utrikesdepartementet och socialstyrelsen innehaft anställning,

som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara

mot eller vara jämförbar med nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning

icke fortgått i en följd.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Sjögrens anställningsförhållanden

m. m.:

Sjögren, som är född den 10 september 1904, tjänstgjorde vid utrikesdepartementet

som telefonvakt 13 januari 1920-—31 december 1921, som expeditionsvaktsaspirant

1 januari 1922—31 december 1923 och som extra ordinarie

expeditionsvakt 1 januari 1924—9 september 1926, då han entledigades

från anställningen. Efter ett avbrott på 2 månader 5 dagar, varav

under 25 dagar fullgjordes repetitionsövning, tjänstgjorde han såsom extra

befattningshavare hos socialstyrelsen 15 november—17 december 1926. Efter

ett avbrott på 3 dagar tjänstgjorde han såsom t. f. expeditionsvakt vid

utrikesdepartementet 21 december 1926—9 januari 1927 och därefter såsom

extra befattningshavare hos socialstyrelsen 10 januari—13 juni 1927. Efter

ett avbrott på 6 dagar tjänstgjorde han såsom t. f. expeditionsvakt vid

utrikesdepartementet 20 juni—20 augusti 1927. Efter ett avbrott å 1 månad

17 dagar, varav under 25 dagar fullgjordes repetitionsövning, tjänstgjorde

han såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen 7 oktober

1927— 8 juni 1928 och såsom t. f. expeditionsvakt vid utrikesdepartementet

9 juni—31 augusti 1928 samt, efter ett avbrott å 16 dagar, såsom t. f.

expeditionsvakt vid samma departement 17—26 september samma år. Hos

socialstyrelsen tjänstgjorde han såsom extra befattningshavare 24 september

1928— 19 april 1929. Han antogs såsom extra ordinarie expeditionsvakt

hos socialstyrelsen den 20 april 1929 och konstituerades och förordnades

till expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen den 30 april 1932.

Skolöverstyrelsen har i yttrande den 3 september 1932 anfört, att de skäl,

som legat till grund för Kungl. Maj:ts beslut den 28 mars 1930 att medgiva

sökanden rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring,

torde kunna anföras som stöd jämväl för sökandens förevarande framställning.

Överstyrelsen har därför tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har i yttrande den 27 september 1932 anfört bland annat

följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

Då gällande bestämmelser angående rätt för ordinarie befattningshavare

att för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring varit

underställda riksdagens prövning, syntes Kungl. Maj:t vara förhindrad att

utan riksdagens medgivande tillmötesgå förevarande framställning örn undantag

från nämnda bestämmelser.

Statskontoret framhåller, att Kungl. Majit med stöd av riksdagens i anledning

av propositionen nr 159 till 1932 års riksdag lämnade bemyndigande

(riksdagens skrivelser nr 172, 233 och 338) kunde bereda sökanden

någon förbättring i hans löneklassplacering.

Omedelbart före konstituerandet den 30 april 1932 till ordinarie expeditionsvakt

hos skolöverstyrelsen var Sjögren nämligen extra ordinarie expeditionsvakt

i lönegraden B. 5 hos socialstyrelsen. Enligt vad statskontoret

under hand inhämtat, åtnjöt han i denna egenskap avlöning enligt 5:e löneklassen

från och med den 1 april 1930 och hade alltså, därest han kvarstått

i nämnda befattning, från och med den 1 april 1933 kunnat vinna

uppflyttning i den 6:e löneklassen.

Enligt riksdagens förberörda beslut har Kungl. Majit bemyndigats att i

de fall, då så efter verkställd prövning finnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna

i gällande avlöningsreglementen medgiva, att tjänsteman med

avlöning, bland annat, enligt de för extra ordinarie tjänstemän gällande

grunder, vilken erhåller befordran till ordinarie befattning i samma eller

högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda bestämmelser

skulle placeras i samma eller lägre löneklass än den, han omedelbart före

sin befordran tillhört, må åtnjuta lön enligt sistnämnda löneklass, ävensom

att för framtida löneklassuppflyttning honom må tillgodoräknas den tid,

han före befordran tillhört denna löneklass. Ifråga örn tillämpningen av

denna anordning å befattningshavare, vilka redan tillträtt ordinarie tjänst

under sådana omständigheter, som i berörda bemyndigande avses, har man

utgått ifrån, att vid bestämmandet av befattningshavarens löneklass skulle

så anses, som örn ifrågavarande förmånligare beräkningsgrund varit gällande

från tiden för befattningshavarens tillträde till innehavande ordinarie

tjänst, dock att hänsyn härvid icke finge tagas till tjänstetid, som infallit

före den 1 juli 1925.

I anseende till de i detta fall föreliggande omständigheterna förordar

statskontoret för sin del, att Kungl. Majit må medgiva, att Sjögren må för

uppflyttning i högre löneklass såsom ordinarie expeditionsvakt tillgodoräkna

tiden från och med den 1 april 1930.

Även om vissa billighetsskäl kunna anses föreligga för bifall till sökandens

framställning i dess helhet, finner sig dock statskontoret i betraktande

av vad statskontoret anfört och föreslagit samt med hänsyn jämväl tagen

till konsekvenserna beträffande övriga befattningshavare knappast kunna

förorda, att Kungl. Majit till riksdagen avlåter proposition i ämnet.

Allmänna civilförvaltningens löncnämnd tillstyrker i yttrande den 25 november

1932 framställningen under anförande av bland annat följande:

I utlåtande den 1 februari 1930 över sökandens föregående framställning,

vilken föranledde Kungl. Majits beslut den 28 mars 1930, yttrade lönenämnden,

att det ville synas nämnden, som om beträffande sökandens tjänstgöringsförhållanden

sådana särskilda omständigheter förelåge, att en gynnsammare

tillämpning å sökanden av bestämmelserna i 11 § 1 mom. i kungörelsen

den 26 juni 1925 (nr 356) än som direkt följde av deras ordalydelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

kunde vara av billighetsskäl motiverad. Sålunda hade sökanden — framhöll

nämnden — innan han den 20 april 1929 erhöll anställning såsom

extra ordinarie expeditionsvakt hos socialstyrelsen, inemot 6 år eller från

och med den 13 januari 1920 till och med den 9 september 1926 innehaft

oavbruten anställning hos utrikesdepartementet till en början såsom extra

och sedermera såsom extra ordinarie befattningshavare. Den förändring i

hans anställningsförhållanden, som inträtt sistnämnda dag, hade icke förorsakats

genom hans eget förvållande utan tillkommit på grund av personalindragningar

inom utrikesdepartementet. Ej heller hade de sedermera inträdda

avbrotten i hans tjänstgöring föranletts av åtgöranden från hans sida

utan uppkommit på grund av bristande arbetstillfällen vid vederbörande

verk. Vad särskilt anginge de båda längsta avbrottsperioderna, vore att

märka, att Sjögren under en del av dessa fullgjort honom åliggande värnpliktstjänstgöring.

Tjänstgöringen under mellantiden mellan de båda extra

ordinarie anställningarna syntes för övrigt hava varit av den art, att han

stått till vederbörande verks förfogande även under de kortare perioder, då

han icke kunnat beredas sysselsättning vid något av dem.

Lönenämnden förklarade sig anse skäligt, att vid Sjögrens placering i löneklass

i hans sedan den 20 april 1929 innehavda extra ordinarie befattning

hänsyn finge tagas till den tid, han före tillträdande av denna befattning

innehaft anställning eller utfört arbete hos utrikesdepartementet och

socialstyrelsen.

Enligt lönenämndens mening föreligga samma billighetsskäl som de av

nämnden ovan anförda för medgivande åt sökanden av rätt att, oberoende

av stadgandet i 11 § 1 mom. av allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente

om tjänstgöring »i en följd», få för löneklassplacering såsom ordinarie

expeditionsvakt tillgodoräkna sin före ordinarieblivandet hos utrikesdepartementet

ooh socialstyrelsen innehavda anställning. Då emellertid ett

dylikt medgivande, såsom redan antytts, innebär avvikelse från det av

Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt antagna avlöningsreglem entet, lärer

Kungl. Maj:t icke vilja utan riksdagens hörande därom fatta beslut. Under

erinran, att Kungl. Majit tidigare hänskjutit till riksdagens prövning ett liknande

ärende som det förevarande, nämligen expeditionsvakten E. Björncrantz’

framställning örn viss lönetursrätt (statsverkspropositionen till 1930

års riksdag, nionde huvudtiteln sid. 16 och riksdagens skrivelse nr 9 A,

sid. 2), får nämnden för sin del förorda, att Kungl. Majit måtte i proposition

utverka riksdagens medgivande därom, att Sjögren må för placering i

löneklass vid tillträdandet av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning

samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning

tillgodoräknas den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda 18 år

vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft anställning, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning

icke fortlupit i ep följd.

Med hänsyn till vad lönenämnden anfört anser jag mig böra förorda bifall

till föreliggande ansökning. Frågan torde böra underställas riksdagens

prövning.

Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att expeditionsvakten hos skolöverstyrelsen K.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.

V. Sjögren må för placering i löneklass vid tillträdandet av

innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning samt sedermera

för uppfattning till högre löneklass i samma befattning

tillgodoräkna den tid utöver tre år, varunder han efter fyllda

18 år vid utrikesdepartementet och hos socialstyrelsen innehaft

anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och

omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre

än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning

icke fortlupit i en följd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj:t Konungen bifall och förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I. A. Hedenlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till instrument eli utrustning för de geologisk-mineralogiska och geografiska i s. 15 i texten
  2. SU 1933:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstg a1 i texten