Sök i Ratio Lex

Kungl. Majus proposition nr 74

1933-01-27 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:74, Kungl. Majus proposition nr 74

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnad

till lantmäteristy nelséns hus i Stockholm m.jl.

husbyggnadsföretag; girell Stockholms slott den 27

januari 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 27 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning bil. 2, hava under

rubriken »Fonden för förlag till statsverket» — med hänvisning till vad

chefen för finansdepartementet i samband med framläggande av finansplanen

anfört — äskats bland annat till ett antal husbyggnadsföretag vissa endast

beräknade belopp, att utgå av lånemedel.

Sålunda har Kungl. Majit under punkterna 31—33, 35 och 36 föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition, för budgetåret 1933/1934 beräkna

reservationsanslag till ändamål och med belopp, som här angivas:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 74.

168 ss 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

under punkt 31: för tillbyggnad till lantmäteristyrelsens hus i Stockholm

m. m. ............................................................................... kronor 232,500;

under punkt 32: för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping

......................................................................................... kronor 225,000;

under punkt 33: till nybyggnad för lantmäterikontoret i Jönköpings län

m. m............................................................................................. kronor 224,000;

under punkt 35: till nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands län

m. m............................................................................................. kronor 236,000;

samt under punkt 36: till flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnösand

............................................................................................. kronor 155,000.

Sedan utredningen i dessa ärenden numera fullbordats, torde jag få anmäla

dem för framläggande av slutligt förslag till riksdagen.

Innan jag ingår på en redogörelse för de särskilda byggnadsföretagen,

vill jag uttala, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, huruvida,

med hänsyn till rådande arbetslöshet, närmare bestämmelser rörande respektive

arbetens utförande böra föreskrivas.

l:o.

Tillbyggnad till och grundförstärkning av lantmäteristyrelsens

hus i Stockholm m. m.

Lantmäteristyrelsen är förlagd till den statsverket tillhöriga fastigheten nr 1

i kvarteret Lantmätaren i Stockholm med adressnummer 2 vid Västra Trädgårdsgatan.

Därjämte disponerar styrelsen en förhyrd lägenhet örn tio rum m.m.

i våningen tre trappor upp i fastigheten nr 4 vid samma gata. För sistnämnda

lägenhet erlägges en årlig hyra av 12,000 kronor. I de förhyrda

lokalerna, som upptaga en nyttig golvyta av 224.3 kvadratmeter, äro styrelsens

utredningsbyrå samt en del ritsalar inrymda.

Behovet av en utvidgning av styrelsens arkivlokaler har på senare tid

blivit allt mera framträdande, beroende framför allt på den sedan några år

pågående omläggningen av lantmäteriarkivet. Därjämte erfordras särskilda

utrymmen för bokbinderi- och kartlagningsarbeten, vilka arbeten nu måste

utföras i själva arkivlokalerna. Beträffande de egentliga tjänstelokalerna och

ritsalarna lärer däremot något direkt behov av utvidgning icke föreligga inom

den närmare framtiden.

Lantmäteristyrelsens lokalfråga har vid flera tillfällen gjorts till föremål

för framställningar. Senast år 1926 framlade lantmäteristyrelsen och byggnadsstyrelsen

i gemensam skrivelse förslag till vissa tillbyggnads- och

ändringsarbeten å byggnaden i fråga, avseende bland annat anordnande av

en mindre flygel åt söder utmed Kungsträdgården. Då emellertid förslaget

icke föranledde anslagsäskande i 1927 års statsverksproposition, hemställdes

sedermera örn medgivande till förhyrning av en lägenhet örn sex rum i

fastigheten nr 4 vid Västra Trädgårdsgatan, till vilken framställning Kungl.

Maj:t lämnade bifall. Den nu disponerade, större lägenheten förhyrdes från

och med den 1 maj 1930.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 14.

3

Statens organisationsnämnd Ilar i sitt betänkande med plan för statens

byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod beträffande förevarande

fråga anfört i huvudsak följande:

Arkivet vore i det närmaste fullbelagt. Enligt vad organisationsniimnden

inhämtat syntes en ökning av arkivutrymmena med inemot 100 kvadratmeter

bliva tillfyllest för avsevärd tid framåt. Då härför ävensom för bokbinderi-

och kartlagningsarbetena krävdes en viss utvidgning av de nu disponerade

lokalerna, hade nämnden ansett sig böra överväga möjligheten att

i anslutning till huvudbyggnaden bereda plats jämväl för de delar av lantmäteristyrelsen,

för vilka lokaler nu förhyrdes. Hyressumman för dessa

lokaler representerade ett avsevärt kapital. Att vissa fördelar i organisatoriskt

hänseende skulle följa av att samtliga lokaler vore inrymda i samma

hus vore också uppenbart.

I den flygelbyggnad, som föreslagits år 1926, skulle inrymmas lokaler med

en sammanlagd golvyta av 150 kvadratmeter, varigenom, enligt vad nämnden

inhämtat, utrymme skulle kunna beredas åt lantmäteristyrelsens utredningsbyrå

i dess helhet. Kostnaderna för denna tillbyggnad, som ursprungligen

beräknats till 54,500 kronor, kunde genom minskning av våningsliöjderna i

entresolplan och bottenvåning nedbringas med 2,000 kronor till 52,500 kronor.

Beredande av utrymme för ritlokaler i stället för nu förhyrda ävensom

för tillgodoseende av arkivets utvidgningsbeliov hade enligt gjorda undersökningar

befunnits kunna ske genom att dels överbygga återstoden av den

nu obebyggda gården med en våning under glastak och dels inreda vissa

källarutrymmen i gamla huset och under den ifrågasatta tillbyggnaden till

arkivlokaler. I den föreslagna gårdsöverbyggnaden, där en golvyta av cirka

180 kvadratmeter kunde utvinnas, skulle inredas huvudsakligen ritlokaler,

varjämte här skulle kunna inrymmas ett par tjänsterum. Kostnaderna för

överbyggnadens iordningställande hade å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå

beräknats till 60,000 kronor. Storlekeji av de arkivutrymmen, som

skulle kunna inredas i källarvåningarna, uppginge till cirka 190 kvadratmeter.

Kostnaderna för deras anordnande inklusive kostnaden för därav

nödvändiggjord flyttning av de nuvarande lunchrummen hade beräknats till

15,000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för nu omförmälda arbeten skulle sålunda

komma att uppgå till 127,500 kronor, d. v. s. ett belopp icke oväsentligt

understigande det kapital, som representerades av hyresbeloppet för de nu

förhyrda lokalerna, 12,000 kronor. Då därigenom skulle utvinnas utrymmen,

tillräckliga icke blott för att ersätta de nu förhyrda lokalerna utan jämväl

för att bereda lantmäteristyrelsen det ökade lokalutrymme, som kunde behövas

för avsevärd framtid, tvekade nämnden icke att förorda genomförandet

av de ifrågavarande byggnadsförslagen.

I fortsättningen meddelar organisationsniimnden att, enligt vad nämnden

inhämtat, grundförhållandena vid lantmäteribyggnaden icke vore tillfredsställande

utan tarvade vidtagande av förstärkningsåtgärder inom en närmare

framtid. Under åberopande av ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse till

lantmäteristyrelsen den 26 augusti 1931 gjort uttalande anför niimnden, att

den ansåge berörda förstärkangsarbeten böra vidtagas i samband med utförandet

av den föreslagna tillbyggnaden. Kostnaden för grundförstärkningen

hade inom byggnadsstyrelsen beräknats till 105,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för utvidgning och iordningställande i övrigt av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 74.

lantmäteristyrelsens byggnad skulle sålunda belöpa sig till 232,500 kronor.

Organisationsnämnden anser, nied hänsyn såväl till angelägenheten av att

de anmärkta bristerna i fastighetens grund snart avhjälpas som till nödvändigheten

av att lantmäteristyrelsens arkiv inom den närmaste tiden får sina

lokaler utvidgade, att de föreslagna arbetena böra komma till utförande

under budgetåret 1934/1935.

I fråga örn förenämnda grundförstärkningsarbeten får jag i detta sammanhang

anmäla, att lantmäteristyrelsen redan i skrivelse den 30 september

1931 gjort framställning örn anvisande av medel för ändamålet.

Genom remiss den 26 november 1932 anbefalldes byggnadsstyrelsen att

skyndsamt verkställa de utredningar och kostnadsberäkningar, som kunde

erfordras för att, bland andra, förevarande byggnadsfråga skulle bliva ställd

i sådant skick, att den, örn Kungl. Majit funne omständigheterna därtill föranleda,

kunde framläggas för innevarande års riksdag.

Till åtlydnad härav har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 januari 1933

framlagt förslag beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen meddelar

att den, i anslutning till vissa av lantmäteristyrelsen under hand framställda

önskemål, för åstadkommande av något större lokalutrymmen samt för

vinnande av vissa förbättringar med avseende å de olika lokalernas inbördes

förläggning låtit utarbeta ett å skrivelsen bilagda, den 3 januari 1933 dagtecknade

ritningar framställt modifierat förslag, vilket lantmäteristyrelsen

förklarat sig i huvudsak godkänna.

Beträffande innebörden av nämnda förslag anför byggnadsstyrelsen:

I stället för att, på sätt organisationsnämnden förordat, utmed Kungsträdgården

uppföra en flygelbyggnad i två våningar jämte källarvåning samt

överbygga återstoden av gårdsutrymmet med en våning delvis försedd med

överljus skulle enligt det nu föreliggande förslaget gårdsutrymmet i dess

helhet upptagas av en tillbyggnad i två våningar. I den nedre våningen

skulle erhållas arkivlokaler med en sammanlagd yta av 170 kvadratmeter

ävensom en mot Kungsträdgården belägen skriv- och ritsal örn cirka 50

kvadratmeter, under det att den övre våningen skulle upptagas av en med

glastak försedd arkiv- och visningssal med en golvyta av omkring 130 kvadratmeter

ävensom av två för arkivarie och assistent avsedda, mot Västra Trädgårdsgatan

belägna rum med en sammanlagd yta av omkring 40 kvadratmeter

samt en mot Kungsträdgården belägen ritsal örn cirka 50 kvadratmeter.

De i källaren i gamla huvudbyggnaden belägna lokalerna skulle ej

iordningställas för arkivändamål utan bibehållas i befintligt skick. I den

del av våningen en trappa upp i huvudbyggnaden, som är belägen mot

Kungsträdgården, skulle enligt förslaget vissa utrymmen, som för närvarande

disponeras för arkivet, iordningställas för utredningsbyrån, som här skulle

erhålla fyra rum med tillhörande biutrymmen, upptagande en sammanlagd

golvyta av omkring 130 kvadratmeter.

Det sålunda föreliggande förslaget innebär avsevärda fördelar framför den

av organisationsnämnden förordade lösningen av här avsedda lokalfråga.

Arkivlokalerna hava sålunda kunnat förläggas i omedelbar närhet av varandra,

helt avskilda från övriga lokaler, och uppgår ökningen av arkivutrymmet

till 210 kvadratmeter i stället för 190 kvadratmeter enligt organisa
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

tionsnämndens förslag. Härutöver hava erhållits tillräckliga utrymmen för

utredningsbyrån samt för rit- och skrivsalär i ersättning för de lokaler, som

för närvarande förhyras.

Med avseende å de av organisationsnämnden förordade grundförstärkningsarbetena

hänvisar byggnadsstyrelsen till en av intendenten hos styrelsen

N. Royen upprättad promemoria. Denna promemoria innehåller huvudsakligen

följande:

Verkställda avvägningar utvisade, att sättningar förekomme i byggnaden,

vilka under de senaste fem åren i medeltal motsvarat 2.5 ä 3 millimeter

per år. Därest ytterligare sättningar med därav ständigt återkommande behov

av reparationer skulle kunna undvikas, måste en förstärkning av grunden

verkställas; det syntes dock vara tillfyllest att vidtaga en sådan förstärkning

endast under byggnadens äldsta, mot Kungsträdgården belägna

del, som vilade på träpålar och rustbädd. Berörda grundförstärkning syntes

enklast och billigast kunna ske genom anbringande av betong- eventuellt

järnpålar, i huvudsaklig överensstämmelse med en till promemorian fogad

ritning. Slutligen borde framhållas, att förstärkningsarbetena delvis måste

utföras under den tid, då uppvärmning av byggnaden icke vore behövlig,

enär det vore nödvändigt att bortflytta de befintliga värmepannorna för att

göra intilliggande grundmurar åtkomliga.

Kostnaderna för de föreslagna till- och ombyggnadsarbetena samt grundförstärkningsarbetena

fördela sig enligt byggnadsstyrelsens beräkningar på

följande sätt:

Kronor Kronor

Tillbyggnad m. m.:

Byggnadsarbeten för tillbyggnaden jämte ändrings- och

kompletteringsarbeten i gamla byggnaden.......................... 90,500

Värmeledning, vatten- och sanitära installationer................ 18,000

Elektriska ledningar ............................................................. 4,000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter.

................................................................................... 15,000 127,500

Grundförstärkningsarbeten:

Grundläggning..................................................................... 75,900

Utrymning av lokaler, omläggning av golv m. m................... 9,000

Administration och kontroll, oförutsedda utgifter m. m....... 20,100 105,000

Summa kronor 232,500

De sammanlagda kostnaderna uppgå sålunda till samma belopp, som

angivits av organisationsnämnden. Härvid är dock att märka, att i den

nu beräknade kostnadssumman icke ingå kostnader för erforderlig liyllinredning

i de nya arkivlokalerna, vilket däremot var förhållandet beträffande det

av organisationsnämnden angivna beloppet. Lantmäteristyrelsen har emellertid

under hand meddelat byggnadsstyrelsen, att kostnaderna för erforderliga

nya hyllinredningar för styrelsen bruka bestridas av de till styrelsens

förfogande ställda expensmedel.

Vad beträffar tidpunkten för utförandet av här ifrågakomna tillbyggnadsoch

grundförstärkningsarbeten framhåller byggnadsstyrelsen att, ehuru några

omedelbara åtgärder för verkställandet av grundförstärkningen icke kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

anses vara oundgängligen påkallade, det givetvis, för undvikande av ytterligare

sättningar i byggnadens grund och därav betingade reparationskostnader,

är önskvärt, att grundförstärkningen kommer till verkställighet ju

förr dess hellre, och att det ur såväl ekonomisk som byggnadsteknisk synpunkt

är lämpligast, att erforderliga arbeten för utvidgning av lantmäteristyrelsens

lokalutrymmen verkställas i samband med grundförstärkningen.

Samtliga här ifrågakomna arbeten kunna enligt styrelsen utföras under

loppet av ett budgetår.

Med anledning av att hyresavtalet beträffande lokalerna i fastigheten nr 4 vid

Västra Trädgårdsgatan utlöper först den 1 oktober 1937 framhåller styrelsen

slutligen, att det med hänsyn till läget å hyresmarknaden förelåge en viss

risk att icke samma hyresbelopp skulle erhållas, därest lokalerna skulle uthyras

i andra hand för den återstående hyrestiden. Då emellertid statens

lokalreserv för närvarande vore rätt begränsad, ansåge styrelsen icke uteslutet,

att lokalerna under nämnda tid lämpligen kunde tagas i anspråk för

någon annan statlig institution.

Lantmäteristyrelsens lokalfrågor hava, såsom jag inledningsvis antytt,

sedan länge varit aktuella och delvis vunnit en provisorisk lösning genom

förhyrning av en större lägenhet i närliggande fastighet. Då nu bristen på

tillräckliga arkivutrymmen gör sig särskilt starkt gällande och kräver åtgärder,

synes det lämpligt, att samtidigt övriga utrymmesbehov bliva tillgodosedda,

varigenom fortsatt förhyrning skulle onödiggöras och de olägenheter,

som mer eller mindre följa med en dylik lokaluppdelning, bliva

undanröjda.

Det av byggnadsstyrelsen innevarande år upprättade och av lantmäteristyrelsen

tillstyrkta förslaget till tillbyggnad av lantmäteristyrelsens hus,

vilket förslag innefattar en omarbetning av det år 1926 upprättade, för

organisationsnämnden vid dess behandling av ärendet tillgängliga, synes

väl ägnat att fylla det avsedda ändamålet. Då jag icke har något att erinra

mot vare sig de föreliggande ritningarna eller kostnadsberäkningen, slutande

å 127,500 kronor, vill jag alltså tillstyrka, att företaget kommer till utförande.

Yad beträffar utsikterna att efter byggnadsföretagets färdigställande kunna

utnyttja den då för lantmäteristyrelsens behov icke längre erforderliga förhyrda

lägenheten vill jag nämna att lokalreserven i staten tillhöriga byggnader

är så ringa, att även det gamla kanslihuset fått i viss mån tagas i anspråk

för tillgodoseende av tillfälliga utrymmesbehov, samt att, sedan detta

rivits och i avvaktan på nya kanslihusets fullbordande med därvid ledigblivande

lokaler, ifrågavarande reserv får anses mycket knapp. Det synes

mig därför icke föreligga skäl befara, att ej den ifrågavarande lägenheten

skall bliva utnyttjad för statliga ändamål för det fall uthyrning på lämpliga

villkor ej kommer till stånd.

Yad beträffar grundförstärkningsarbetena synes det uppenbart, att de

samma böra komma till utförande i samband med förenämnda tillbyggnad.

Anledning till erinran mot det härutinnan upprättade förslaget, slutande å

en kostnadssumma av 105,000 kronor, synes icke förefinnas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Det för här ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet uppgår alltså

sammanlagt till 232,500 kronor. Anslag till detta belopp torde böra beredas

å riksstaten för nästa budgetår, varvid anslagsrubriken lämpligen bör

erhålla en något fullständigare lydelse än den i statsverkspropositionen angivna.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för tillbyggnad till och grundförstärkning av lantmäter istyr elsena

hus i Stockholm m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av ... kronor 232,500.

2:o.

Om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping.

Enligt ett av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag, för vilket en närmare

redogörelse lämnades under sjätte huvudtiteln (punkt 44) i statsverkspropositionen

till 1930 års riksdag, beräknades kostnaderna för erforderlig omoch

tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping till sammanlagt 395,000

kronor att fördelas på tre budgetår med respektive 20,000, 300,000 och 75,000

kronor. För ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor, närmast avsett till vissa förarbeten.

Såsom min företrädare i ämbetet i 1931 års statsverksproposition (sjätte

huvudtiteln, punkt 51) omnämnde, verkställdes på hans föranledande under

hösten 1930 en undersökning, huruvida icke anslagsbehovet för den närmaste

tiden därefter skulle kunna reduceras genom ett sådant anordnande

av de planerade byggnadsarbetena, att dessa i första hand inriktades endast

på viss begränsad del av företaget, vilken kunde för en mindre kostnad

färdigställas och därefter omedelbart nyttiggöras oberoende av förslagets

utförande i dess helhet. I skrivelse den 27 november 1930 framlade byggnadsstyrelsen

förslag i ämnet, vilket förslag gick ut på företagets uppdelande

i två utbyggnader, av vilka den första beräknades draga en kostnad

av 170,000 kronor och den andra 225,000 kronor.

I första utbyggnaden skulle ingå utförande av tillbyggnad till den mindre

(västra) flygeln samt anordnande av korridorförbindelse i bottenvåningen

mellan länsstyrelsens från varandra skilda avdelningar, i samband varmed

trappan till landshövdingens bostad skulle ombyggas. Vidare skulle två

nya entréer från torget upptagas samt landshövdingbostaden erhålla ny

ekonomiavdelning i ersättning för den gamla, som skulle avstås till tjänstelokaler

för länsstyrelsen. Genom dessa arbeten skulle länsstyrelsen erhålla

6 nya tjänsterum.

Den andra utbyggnaden skrälle omfatta huvudsakligen örn- och tillbyggnad

av östra flygeln, varigenom skulle erhållas 11 nya tjänsterum jämte utvidgade

arkivlokaler samt å vinden två bostadslägenheter örn vardera två rum och

kök, avsedda den ena för länsstyrelsens förste expeditionsvakt och den

andra för landshövdingens personliga betjäning i stället för av honom avstådd

lägenhet i västra flygeln. Takvåningen skulle anordnas så, att den

framdeles kunde tagas i anspråk för tjänstelokaler. I bottenvåningen skulle

vidare anordnas garage och under den breddade delen av flygeln källare.

Till denna flygel skulle förläggas nytt pannrum, till vilket skulle anslutas

såväl det befintliga värmesystemet som värmeledningen till do nya lokalerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 74.

I anslutning till denna plan äskades och beviljades för budgetåren 1931 —

1933 de återstående, för första utbyggnadens genomförande erforderliga

medlen (125,000 + 25,000) 150,000 kronor. Sammanlagt hava sålunda anvisats

170,000 kronor.

I skrivelse den 5 januari 1933 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel till utförande av de i den andra utbyggnaden ingående

arbetena.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att styrelsen låtit företaga utredning angående

möjliga åtgärder att nedbringa kostnaderna för denna utbyggnad.

Undersökningen har närmast avsett, huruvida den gamla stallbyggnaden

(östra flygeln) kunde inredas för arkiv och därigenom en sådan lättnad åstadkommas

inom länsstyrelsens lokaler, att den fortsatta utbyggnaden i möjligaste

män kunde inskränkas.

Härom anför styrelsen:

Vid undersökning av stallbyggnaden har befunnits, att vid en ombyggnad

intet annat av denna byggnad än yttermurarna skulle kunna få någon användning.

Yttermurarna skulle emellertid dels behöva bliva föremål för

en hel del isoleringsarbeten, som med sannolikhet torde bliva ganska omfattande,

och dels förses med nödiga förankringar samt undergå betydande

ingrepp för igensättande av befintliga och upptagande av nya murhål. Huruvida

grundmurarna skulle kräva förstärkningsarbeten har vid denna undersökning

ej kunnat fastställas. I varje fall torde det ej vara osannolikt, att

grunden måste isoleras mot såväl underliggande berg som överliggande

tegelmurar. Hå dessutom avståndet mellan murarna är sådant, att en påbyggnad

ej kan på ett ur plansynpunkt rationellt och ekonomiskt sätt genomföras,

synas alla skäl, ej minst ekonomiska, tala emot ett begagnande av den

gamla stallbyggnaden för en utvidgning av länsstyrelsens lokaler.

För att hålla kostnaderna för den andra utbyggnadens genomförande inom

så snäva gränser som möjligt har byggnadsstyrelsen låtit omarbeta det föreliggande

förslaget. Den ifrågasatta nya flygelbyggnaden har därvid kunnat

minskas i längd, med omkring 3.s meter och i bredd med omkring 0.5 meter.

Inskränkningen i längd har åstadkommits därigenom att en del reservutrymmen

slopats, vilket styrelsen anser vara möjligt med hänsyn därtill, att

vinden är så utformad i förslaget, att i framtiden lokaler här kunna inredas

för jämförelsevis ringa kostnad. Inskränkningen i bredd bär ernåtts genom

att en av de i det tidigare förslaget angivna hjärtmurarna ersatts med tunnare

mellanvägg. I övrigt överensstämmer det nya förslaget i huvudsak

med de år 1929 utarbetade ritningarna, dock med den skillnaden att arkivlokalerna

i bottenvåningen ökats i yta men minskats i höjd, en ur arkivsynpunkt

praktisk åtgärd.

Genom de sålunda vidtagna förändringarna i förslaget lärer en kostnads
-

besparing kunna vinnas med i runt tal 15,000 kronor.

Kostnaderna skulle numera kunna angivas sålunda:

Kronor.

Byggnadsarbeten...................................................................................... 152,000

Värme-, vatten- och sanitära installationer ......................................... 29,000

Elektriska ledningar ............................................................................. 8,000

Bitningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter...... 21,000

Summa kronor 210,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 74.

Det nya förslaget Ilar åskådliggjorts å tre vid skrivelsen fogade, den 28

december 1932 dagtecknade ritningskopior, å vilka länsstyrelsen tecknat

godkännande.

På grund av vad i ärendet förekommit har byggnadsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1933 års riksdag att för fortsatt örn- och tillbyggnad

av residensbyggnaden i Nyköping i huvudsaklig överensstämmelse

med det av styrelsen senast framlagda förslaget för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor, därvid styrelsen emellertid

förutsatt, att återstoden av de beräknade kostnaderna eller minst 10,000

kronor finge bestridas av besparingar å de för örn- och tillbyggnadsarbetena

tidigare anvisade medlen.

Ifrågavarande arbeten finnas upptagna i den av statens organisationsnämnd

i samband med tioårsplanen för statens byggnadsverksamhet upprättade förteckningen

över beslutade men icke fullbordade byggnadsföretag. I sin

redogörelse för framställda anspråk på lokalutvidgningar, vilka ansetts icke

böra föranleda till upptagande i den allmänna byggnadsplanen, har nämnden

anfört att, då spörsmålet örn nybyggnad för lantmäterikontoret i länet

icke vore att räkna med under den tid byggnadsplanen omfattade, anledning

saknades att vidare låta frågan om fullföljandet av utbyggnadsförslaget rörande

residensbyggnaden i Nyköping stå i beroende av nyssnämnda spörsmål.

Med hänsyn till länsstyrelsens av statsmakterna redan vid ärendets behandling

år 1930 vitsordade lokalbehov synes ett ytterligare uppskjutande

av ifrågavarande lokalutvidgningars fullständiga genomförande icke utan

tvingande skäl böra ifrågakomma. Utredningen i ärendet har nu kompletterats

och viss omarbetning av förslaget rörande den återstående, andra

utbyggnaden verkställts, varvid kostnaderna kunnat nedbringas med i runt

tal 15,000 kronor till 210,000 kronor. Härtill kommer besparing å de till

första utbyggnaden anvisade medlen, som medför att det nu föreliggande

anslagsbehovet begränsas till 200,000 kronor eller alltså 25,000 kronor mindre

än i statsverkspropositionen beräknats. De sålunda framkomna resultaten

synas godtagbara. Mot de nu framlagda ritningarna synes ej heller något

vara att erinra. Jag tillstyrker alltså, att ifrågavarande byggnadsföretag nu

kommer till utförande och att erforderliga medel, 200,000 kronor, upptagas

å riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag, att utgå

av lånemedel, av................................................. kronor 200,000.

3:o.

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Jönköpings län m. m.

Landsstatshuset i Jönköping inrymmer, förutom länsstyrelsens lokaler

och landshövdingens boställsvåning, även lokaler för länets lantmäterikontor,

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 74.

förlagda till våningen en trappa upp i landsstatsliusets västra flygel. Lantmäterikontorets

utrymmesförhållanden äro otillfredsställande. Sålunda hava

arkivlokalerna måst tagas i anspråk till arbetsplats åt personalen. Dessutom

är kontorets arkivutrymme så hårt utnyttjat, att plats för ytterligare arkivalier

icke längre finnes tillgänglig. De av länsstyrelsen disponerade lokalerna äro i

och för sig tämligen rymliga, dock är det av landsfogden disponerade utrymmet

trångt. Därtill kommer emellertid, att utrymme icke kunnat beredas för

länsstyrelsens automobilavdelning samt för vägingenjörens och länsarkitektens

expeditioner, vilkas lokalbehov måst tillgodoses genom förhyrning utom

1 andsstatshuset.

Hedan i skrivelse den 20 november 1928 gjorde länsstyrelsen framställning

örn åtgärder för nämnda lokalfrågors lösning, och i utlåtande den 30

oktober 1930 framlade byggnadsstyrelsen efter samråd med lantmäteristyrelsen

utredning och förslag, som dock ännu icke föranlett ställningstagande från

Kungl. Maj:ts sida.

Under utredningen dryftades två huvudalternativ, nämligen antingen att,

såsom avsikten torde hava varit vid upplåtandet av lantmäterikontorets nuvarande

lokaler, bereda detta erforderlig utvidgning genom inredning av den

ovanför belägna vindsvåningen och samtidigt genom tillbyggnad av husets

östra flygel förse länsstyrelsen med ökade lokaler eller att uppföra en nybvggnad

för lantmäterikontoret å ett av Jönköpings stad disponerat tomtområde

öster om riksbankshuset, varvid lantmäterikontorets nuvarande lokaler

skulle övertagas av länsstyrelsen.

Statens organisationsnämnd har i sitt betänkande med plan för statens

byggnadsverksamhet under den närmast kommande tioårsperioden upptagit

även spörsmålet örn tillgodoseende av lokalbehovet för ifrågavarande lantmäterikontor

och länsstyrelse.

Härom anföres huvudsakligen följande:

Nämnden, som funne det välmotiverat att bereda lokaler i landsstatshuset

för automobilavdelningen, vägingenjören och länsarkitekten samt ansåge det

oundgängligen påkallat, att lantmäterikontorets lokaler väsentligen utvidgades

inom de närmaste åren, hade låtit undersöka de praktiska och ekonomiska

förutsättningarna för genomförande av de föreliggande huvudalternativen

För tillbyggnad av östra flygeln hade genom nämndens försorg uppgjorts

två förslag, av vilka det ena, avseende en 12 meter lång tillbyggnad i tre

våningar, skulle draga en kostnad, inklusive vindsinredning i västra flygeln

för lantmäterikontoret, av 243.000 kronor samt det andra, innefattande en

22 meter lång tillbyggnad, en motsvarande kostnad av 343,000 kronor. Nämnden

ansåge för sin del att, därest tillbyggnadsalternativet skulle komma till utförande,

endast den mindre och billigare tillbyggnaden borde komma i fråga,

låt vara att de framtida utvidgningsmöjligheterna tillvaratoges på ett bättre

sätt genom den större tillbyggnaden. Beträffande nybyggnad för lantmäterikontoret

förelåge ock två förslag, ett större, utarbetat i juni 1930

av länsarkitekten M. Erichs och dragande en kostnad av 230,000 kronor,

samt ett mindre, upprättat inom byggnadsstyrelsen och dagtecknat den 22

oktober 1930, vars genomförande beräknats draga en kostnad av 160,000

kronor; i båda fallen tillkomme tomtkostnad med 26,000 kronor, vadan total
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 74.

kostnaden bleve 256,000 respektive 186,000 kronor. Inbeiäknades kostnaderna

för inredning för länsstyrelsens räkning av lantmäterikontorets nuvarande

lokaler jämte ovanför liggande vindsvåning, sammanlagt 38,000 kronor, slutade

det större förslaget på 294,000 kronor oell det mindre på 224,000

kronor.

Sistnämnda belopp vore inemot 20,000 kronor lägre än kostnaden för den

mindre tillbyggnaden. Genom den mindre nybyggnaden utvunnes ett golvutrymme

av omkring 800 kvadratmeter mot endast omkring 350 kvadratmeter

vid nyssnämnda tillbyggnad. Att länsstyrelsens utvidgningsbebov helt kunde

tillgodoses genom att hela västra flygeln efter erforderlig inredning upplätes

för densamma, förefölle uppenbart.

Organisationsnämnden förordar i anslutning till det anförda utförande av

det mindre nybyggnadsförslaget samt inredande för länsstyrelsens räkning

av lantmäterikontorets nuvarande lokaler jämte ovanliggande vindsvåning.

Erforderligt anslag för nybyggnaden, 186,000 kronor, bör enligt nämnden

anvisas för nästa budgetår och kostnaderna för ombyggnaden av västra

flygeln, 38,000 kronor, falla på budgetåret 1934/1935.

Utlåtande över organisationsnämndens förslag har infordrats från byggnadsstyrelsen,

till en början endast med avseende å nybyggnaden för lantmäterikontoret

men sedermera jämväl i fråga örn ombyggnadsarbetena, för den

händelse Kungl. Majit skulle finna omständigheterna föranleda framläggande

av förslag till 1933 års riksdag örn utförande även av dessa.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 27 oktober 1932

yttrat sig örn nybyggnaden för lantmäterikontoret. Styrelsen erinrar

däri till en början örn att det av organisationsnämnden förordade, inom

byggnadsstyrelsen upprättade skissförslaget av den 22 oktober 1930 av styrelsen

i dess förenämnda utlåtande den 30 i samma månad föreslagits till

utförande. Enligt detta förslag skulle nybyggnaden i fråga uppföras i två

våningar med entresolerade arkivlokaler i bottenvåningen samt en vaktmästarbostad

örn två rum och kök å vinden, som i övrigt skulle anordnas

så, att reservrum framdeles kunde inrättas. Under ena hälften av bottenvåningen

skulle anordnas en delvis under markytan förlagd källarvåning,

innehållande, förutom pannrum och dylika lokaler, ett för arkiv avsett reservutrymme.

Kostnaderna för nybyggnaden beräknades sålunda:

Kronor

Byggnadsarbeten..................................................................................... 112,000

Värme-, vatten- och sanitära installationer............................................ 19,000

Belysnings- och svagströmsledningar .................................................... 4,500

Planeringsarbeten och stängsel........................................................... 4,000

Bitningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter............... 20,500

Summa kronor 160,000

Härtill komme ett belojip av 26,000 kronor till inköp från Jönköpings

stad av tomten nr 2 i kvarteret Gullvivan, som befunnits lämplig för ändamålet.

Totalkostnaden bleve sålunda den av organisationsnämnden angivna,

186,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Byggnadsstyrelsen, som redan i ärendets tidigare skede inhämtat yttrande

från lantmäteristyrelsen, meddelar vidare, att sådant yttrande på begäran nu

ånyo avgivits den 18 oktober 1932. Däri hade lantmäteristyrelsen framställt vissa

erinringar mot förslaget, avseende i huvudsak att till arkiv avsett reservutrymme

redan från början borde iordningställas, att detta icke såsom i förslaget avsåges

borde förläggas med golvet under markytan eller, örn så måste ske, åtminstone

icke utan tillfredsställande isolering av väggar och golv, att bredden av

huvudtrappan mellan bottenvåningen och våningen en trappa upp skulle

ökas från 1.2 meter till minst 1.4 ä 1.5 meter samt att tjänsterummen en

trappa upp borde i viss mån utvidgas, vilket senare dock givetvis komme

att påverka byggnadskostnaden. Med anledning av vad sålunda erinrats

uttalar byggnadsstyrelsen, att särskilt vid jämförelse med utrymmena i det

nybyggda lantmäterikontoret i Växjö en utvidgning av tjänsterummen i den

nu föreslagna byggnaden knappast vore av behovet påkallad och dessutom, såsom

även lantmäteristyrelsen påpekat, icke kunde utföras utan kostnadsökning.

Kravet på ökning av trappbredden borde däremot tillgodoses.

Beträffande arkivutrymmet i källarvåningen framhålles, att detta givetvis icke

vore avsett att förläggas så långt under markytan, att fara för grundfukt

förelåge, men att ettdera av de av lantmäteristyrelsen framställda förslagen

till ifrågavarande utrymmes anordnande syntes kunna genomföras utan övei’- skridande av den beräknade kostnaden, för den händelse byggnadsarbetena

utfördes under budgetåret 1933/1934. Därvid kunde nämligen en viss besparing

ernås genom anordnande av gemensam organisation med de då ännu pågående

ombyggnadsarbetena å förutvarande Jönköpings regementes kasernetablissement.

Styrelsen ansåge emellertid detta spörsmål kunna upptagas

till förnyad omprövning vid de slutliga byggnadsritningarnas utarbetande.

Byggnadsstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan örn anvisande för

budgetåret 1933/1934 av 186,000 kronor för inköp av tomt samt uppförande

av ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig enlighet med det av byggnadsstyrelsen

framlagda skissförslaget.

Sedermera har byggnadsstyrelsen inkommit med ett av länsstyrelsen — under

förbehåll örn vederbörligt godkännande före den 1 juli 1933 — med Jönköpings

stad upprättat köpeavtal rörande förvärv för statens räkning av förenämnda

tomt nr 2 i kvarteret Gullvivan för en köpeskilling av 26,000 kronor,

vilket kontrakt blivit av stadsfullmäktige godkänt den 8 december 1932.

Beträffande ombyggnadsarbetena inom landsstatshuset har byggnadsstyrelsen

i utlåtande den 5 januari 1933 framlagt förslag, vilket länsstyrelsen

genom påteckning å ritningarna den 30 december 1932 för sin del godkänt.

Förslaget innebär i huvudsak följande:

I lantmäterikontorsflygelns bottenvåning har vaktmästarbostaden bibehållits;

två rum, som för närvarande användas av uppbördsavdelningen, samt

ett nu som arkiv disponerat rum skulle tilldelas bilavdelningen. Arkivet har

i stället förlagts till annat rum i samma våning.

I våningen en trappa upp i samma flygel hava sex rum uppdelats til],

förutom ett kapprum med tollett, ett rum för länsnotarie, ett rum för länsassessor,

ett rum med väntrum för landsfogde samt fyra rum och arkiv för

vägingenjören.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 14.

Vindsvåningen har delvis inretts för länsarkitekten med två rum jämte

arkiv, kapprum och toilett. Arkivet avses att komma till utförande i den

mån anslagsmedlen härtill lämna tillgång.

I samband med förläggande av nu nämnda lokaler till denna del av byggnaden

har det för den inre kommunikationen mellan tjänsterummen visat

sig nödvändigt att låta landskansliet och landskontoret byta plats samt

genomföra en sedan länge önskad korridorförbindelse i bottenvåningen. Samtidigt

härmed har sessionssalen flyttats från den sydöstra till den nordvästra

delen av byggnaden, varvid två rum sammanslagits till ett rum såsom

sessionssal och den gamla sessionssalen uppdelats i tre mindre rum.

Därutöver hava två rum uppdelats, vartdera i två mindre rum.

Kostnaderna för den föreslagna ombyggnaden fördela sig sålunda:

Kronor

Byggnadsarbeten......................................................................................... 23,000

Värme-, vatten- och sanitära installationer ............................................ 7,000

Elektriska belysnings- och svagströmsledningar .................................... 2,000

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter.............. 6,000

Summa kronor 38,000

Slutligen meddelar byggnadsstyrelsen, att den föreslagna nybyggnaden

för lantmäterikontoret ej är av större omfattning än att den kan uppföras

och färdigställas i så god tid före utgången av nästa budgetår, att lantmäterikontoret

kan överflytta till den nya byggnaden och ombyggnadsarbetena

inom residenset verkställas inom samma budgetår. Det skulle,

säger styrelsen, även vara ekonomiskt fördelaktigt, om såväl nybyggnadssom

ombyggnadsarbetena kunde samtidigt utbjudas på entreprenad; de besparingar,

som härigenom skulle kunna vinnas, vore så mycket mer önskvärda,

som kostnaderna för ombyggnadsarbetena vore mycket lågt räknade.

Styrelsen förordar alltså, att de för tomtköp och uppförande av nybyggnad

samt för ombyggnadsarbetena erforderliga medlen, tillhopa 224,000 kronor,

anvisas för ett och samma budgetår.

Det inom byggnadsstyrelsen upprättade och av statens organisationsnämnd

förordade förslaget att för lantmäterikontoret i Jönköping uppföra en särskild

byggnad synes innebära en lösning, varigenom såväl länsstyrelsens

som lantmäterikontorets lokalbehov bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda

samtidigt som förslagets genomförande i betraktande av vad som

vinnes ställer sig ekonomiskt fördelaktigt. Jag tillstyrker därför, att förslaget

kommer till utförande och att medel för ändamålet beredas å riksstaten

för nästa budgetår. Innan slutliga ritningar för byggnadsföretaget av

Kungl. Majit fastställas, torde emellertid böra ske en förnyad undersökning

av möjligheterna att inom den angivna kostnadsramen, 160,000 kronor, tillgodose

av lantmäteristyrelsen framställda önskemål i fråga örn byggnadens

utförande.

Den till inköp för ändamålet föreslagna tomten nr 2 i kvarteret Gullvivan,

i närheten av landsstatshuset, synes erbjuda ett lämpligt läge för lantmäterikontoret

och lämnar även möjligheter till eventuell framtida tillbyggnad.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 74.

Det av staden begärda priset, 26,000 kronor, torde kunna godtagas. I detta

sammanhang må nämnas, att ifrågavarande tomt är belägen å mark, som i

mitten av 1800-talet av kronan uppläts till staden, samt att det ansetts

tveksamt, huruvida icke med hänsyn till visst vid nämnda upplåtelse fästat

förbehåll kronan skulle kunna göra anspråk på tomten. I saken har utredning

verkställts — redogörelse för densamma är bifogad handlingarna i förevarande

ärende — och kammarkollegiet, vars utlåtande inhämtats, har intagit

den ståndpunkten, att kronan icke med utsikt till framgång kan framställa

sådant anspråk. Att här närmare ingå på denna fråga synes icke erforderligt.

I förenämnda avtalsförslag har emellertid intagits bestämmelse

av innebörd, att kronan icke genom avtalet avhänder sig sin eventuella rätt

till tomten.

De av organisation snämnden och byggnadsstyrelsen förordade, till 38,000

kronor kostnadsberäknade omändringsarbetena i landsstatshuset synas ändamålsenliga

och torde likaledes böra komma till utförande under budgetåret

1933/1934, varigenom — såsom byggnadsstyrelsen framhållit — förutom

ökade arbetstillfällen viss kostnadsbesparing skulle stå att vinna.

Mot de beträffande här omförmälda arbeten framlagda kostnadsberäkningarna

har jag icke funnit anledning till erinran. Till förevarande ändamål

skulle alltså erfordras ett anslagsbelopp av sammanlagt 224,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till nybyggnad för lantmäterikontoret i Jönköpings län

m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av.................................... kronor 224,000.

4:o.

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands län m. m.

Såsom jag redan vid förberedande anmälan av ärendet i statsverkspropositionen

framhöll, är länsstyrelsen i Värmlands län i oundgängligt behov av

ökade utrymmen. Landskontorets lokaler äro påfallande trånga. För dess

räkning disponeras i bottenvåningen i landsstatshusets huvudbyggnad fem

större och tre mindre rum jämte en del smärre arkivutrymmen ävensom i

södra gårdsflygeln ett par rum, som emellertid äro mindre tjänliga till

tjänstelokaler. För landskansliets del erfordras ökat utrymme åt automobilavdelningen.

För landsfogden och vägingenjören hava lokaler utom landsstatshuset

måst förhyras. Länsarkitektens tjänstelokal är provisoriskt inrymd

i ett av landskansliets tjänsterum, i följd varav två av kansliets

tjänstemän måst placeras i ett på grund av belysningsförhållandena såsom

tjänstelokal olämpligt rum.

Sedan ett flertal år föreligger ett förslag till lösning av länsstyrelsens

lokalfråga, innebärande i huvudsak, att för lantmäterikontoret, som i bottenvåningen

disponerar fem tjänsterum och arkiv, skulle uppföras en nybyggnad,

varefter länsstyrelsens utvidgningsbehov skulle tillgodoses genom ianspråk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 74.

tagande av lantmäterikontorets nuvarande lokaler. Därjämte skulle företagas

vissa omändringsarbeten inom landskontorets nuvarande lokaler. För sistnämnda

ändamål bär i årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln,

punkt 51, äskats ett anslag av 19,200 kronor.

Statens organisationsnämnd Ilar i sitt betänkande med plan för statens

byggnadsverksamhet under kommande tioårsperiod berört dessa lokalfrågor.

För nämndens yttrande i vad angår ändringsarbetena i landskontorets nuvarande

lokaler har jag i nyssnämnda sammanhang lämnat redogörelse.

Beträffande nybyggnad för lantmäterikontoret och därmed sammanhängande

ändringsarbeten i lantmäterikontorets nu disponerade utrymmen yttrar nämnden

i huvudsak följande:

För en sådan lösning av lokalfrågorna stöde två olika möjligheter till

buds, antingen att uppföra en nybyggnad för lantmäterikontoret på residensets

tomt å platsen för den nuvarande södra flygelbyggnaden eller ock att förlägga

nybyggnaden utom residenstomten. Det senare alternativet hade vid

skilda tillfällen förordats av länsstyrelsen. Förda underhandlingar med Karlstads

stad örn förvärv av ett område å det s. k. Malmtorget hade till en

början resulterat i ett den 8 september 1930 mellan drätselkammaren och länsstyrelsen

upprättat förslagskontrakt, enligt vilket kronan skulle förvärva ett

område örn 2,000 kvadratmeter för 36,000 kronor, vartill komme 4,500 kronor i

ersättning för gatumark och gatas iordningställande. Nämnden, som funnit

det ifrågasatta tomtpriset uppenbarligen för högt, hade i anledning därav

vidtagit åtgärder för att undersöka förutsättningarna för åstadkommande av

en reduktion av priset, därvid även borde räknas med en mindre areal.

Detta hade resulterat i ett nytt preliminärt köpeavtal den 29 februari 1932,

enligt vilket staden till kronan försäljer ett område å Malmtorget om 1,200

kvadratmeter för 18,000 kronor utan skyldighet för kronan att ersätta gatumark

eller kostnaden för dess iordningställande.

Då en för lantmäterikontor lämplig tomt sålunda numera kunde förvärvas

för en enligt nämndens mening skälig kostnad, syntes det jämväl nämnden som

örn den lämpligaste lösningen av förevarande byggnadsfråga vore att uppföra

det nya lantmäterikontoret å Malmtorget. Därigenom bleve den södra flygelbyggnaden

alltjämt bevarad, vilket frånsett de estetiska skäl, som talade

därför, givetvis vore av stor nytta för den framtida utvidgning av länsstyrelsens

lokaler, varmed man försiktigtvis räknade. Denna flygel måste för

övrigt även efter de nuvarande lantmäterilokalernas utrymmande omedelbart

tagas i anspråk för länsarkitektens räkning. För denne komme nämligen

alltjämt plats att saknas i själva landsstatshuset. Däremot erhölle genom

lantmäterikontorets utrymmande såväl vägingenjören som landsfogden tillfredsställande

lokaler på landsstatshusets nedre botten, varjämte landskontorets

lokalbehov bleve på ett tillfredsställande sätt tillgodosett.

Enligt gjorda kostnadsberäkningar skulle kostnaden flir uppförande å

Malmtorget av en nybyggnad för lantmäterikontoret belöpa sig till cirka

180,000 kronor, med tomt alltså 198,000 kronor. Kostnaderna härför borde

enligt nämndens mening belasta riksstaten för budgetåret 1935/1936.

Yad beträffade omändringsarbetena i lantmäterikontorets nuvarande lokaler,

avseende deras apterande till tjänsto- och arkivrum för länsstyrelsens räkning,

kunde givetvis intet åtgöras förrän den föreslagna nybyggnaden för lantmäterikontoret

färdigställts, sålunda icke förrän under budgetåret 1936/1937.

Härå belöpande kostnadsbelopp, 38,000 kronor, upptoges alltså under nämnda

budgetår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Till åtlydnad av genom remiss den 26 november 1932 meddelat uppdrag

Ilar byggnadsstyrelsen med utlåtande den 29 december 1932 överlämnat förslag

i ämnet, i allt väsentligt överensstämmande med ett av styrelsen redan

med skrivelse den 30 oktober 1930 framlagt förslag. Beträffande tomtarealen

uttalar styrelsen, att den av organisationsnämnden förordade storleken, 1,200

kvadratmeter, torde vara fullt tillräcklig för lantmäterikontorets nuvarande och

framtida behov. Den av byggnadsstyrelsen tidigare ifrågasatta tomten örn

2,000 kvadratmeter hade emellertid varit avsedd att utgöra en reserv för andra

möjligen uppkommande statliga byggnadsbehov. Även örn styrelsen icke funne

det vara fullt förenligt med omtanke örn framtiden, att staten avhände sig

denna möjlighet att i stadens centrum äga tillgång till tomtmark, ansåge sig

styrelsen dock, med hänsyn till de förmånliga villkor, som numera ernåtts,

böra tillstyrka godkännande av det upprättade preliminära köpeavtalet, vilket

av styrelsen samtidigt överlämnats.

Enligt det föreliggande ritningsförslaget skulle nybyggnaden för lantmäterikontoret

innefatta två våningar, varav bottenvåningen, inrymmande

arkivlokaler, skulle hava golvet förlagt något under den omgivande markens

yta. I våningen en trappa upp skulle inrymmas tjänstelokaler samt i vindsvåningen

en vaktmästarbostad örn två rum och kök, till vilken bostad skulle

anordnas en särskild trappuppgång, ävensom reservutrymmen för framtida

utvidgning av tjänstelokalerna.

Kostnaderna för nybyggnaden hava beräknats på följande sätt:

Kronor.

Byggnadsarbeten....................................................................................... 115,500

Undergrund, förslagsvis .......................................................................... 12,000

Värme-, vatten- och sanitära installationer ......................................... 20,000

Elektriska belysnings- och svagströmsledningar................................... 4,500

Planeringsarbeten och stängsel................................................-............ 6,000

Kitningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter...... 22,000

Summa kronor 180,000

Härtill kostnad för tomtköp ..................................................... »_18,000

Summa summarum kronor 198,000

Lantmäteristyrelsen har i yttrande till byggnadsstyrelsen den 16 december

1932 förklarat sig icke hava något att erinra beträffande vare sig den föreslagna

tomten eller den för densamma begärda köpeskillingen. Lantmäteristyrelsen,

som tecknat godkännande å det föreliggande ritningsförslaget,

förutsätter, att styrelsen lämnas tillfälle att taga del av de definitiva ritningarna.

Vad beträffar ombyggnaden av lantmäterikontorets nuvarande lokaler

i landsstatshuset föreligger ett av länsarkitekten C. Nyquist upprättat förslag.

Enligt detta skulle lokalerna tagas i anspråk för vägingenjören, som

skulle erhålla två större och två mindre rum med tillhörande arkiv och biutrymmen,

varav en del avdelats från lantmäterikontorets nuvarande arkiv.

Två större och ett mindre rum skulle användas för taxering och uppbörd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Lantmäterikontorets nuvarande arkiv, minskat med vägingenjörens arkiv och

vissa biutrymmen samt ett kapprum med toiletter och ett blankettrum,

skulle fortfarande användas såsom arkiv. För landsfogden beredas utrymmen

inom länsstyrelsens nuvarande lokaler i bottenvåningen.

Kostnadsberäkningen för ombyggnadsarbetena innefattar jämväl de arbeten,

för vilkas utförande medel äskats under sjätte huvudtiteln, och slutar å ett

belopp av 58,000 kronor, fördelat på följande sätt:

Kronor.

Byggnadsarbeten ................................................................................... 43,500

Ledningar.................................................................................................. 9,500

Bitningar, kontroll och oförutsedda utgifter.......................................... 5,000

Summa kronor 58,000

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot det

av Nyquist upprättade förslaget.

De arbeten, som inräknats i kostnadskalkylen, hava av organisationsnämnden

avsetts att uppdelas i två etapper, varav den första — omfattande

de, såsom förut nämnts, under sjätte huvudtiteln till utförande föreslagna

arbetena — skulle till belopp av 20,000 kronor belasta riksstaten för nästa

budgetår, medan återstoden, 38,000 kronor, upptagits för budgetåret 1936/1937.

För första etappens arbeten har emellertid, såsom likaledes förut meddelats,

beräknats erforderligt ett belopp av 19,200 kronor. Kostnaden för den

andra etappens arbeten beräknas nu av byggnadsstyrelsen till 38,800 kronor.

Den jämförelsevis stora skillnaden i kostnader för de i respektive etapper

ingående arbetena, vilka avse ungefär samma golvyta, beror enligt byggnadsstyrelsen

bland annat därpå, att de nya snickerierna och hyllinredningarna

vore ämnade att utföras under andra etappen.

I fråga örn organisationsnämndens förslag till fördelning av de för byggnadsarbetena

erforderliga medlen på skilda budgetår har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra. Då emellertid, yttrar styrelsen, den nya lantmäterikontorsbyggnaden

ej vore av större omfattning än att den skulle

kunna uppföras och tagas i bruk i så god tid före ett budgetårs slut, att

även ombyggnaden av kontorets gamla lokaler i landsstatshuset skulle

kunna medhinnas under samma budgetår, syntes det vara ekonomiskt mest

fördelaktigt, örn såväl nybyggnaden som ombyggnadsarbetena samtidigt utbjödes

på entreprenad. Då även den första etappens arbeten lämpligen

skulle kunna ingå i entreprenaden, har byggnadsstyrelsen föreslagit, att

för samtliga ifrågavarande arbeten erforderliga medel, tillhopa 256,000 kronor,

anvisades för ett och samma budgetår och i så fall, med hänsyn till

i tomtköpsavtalet stadgad fatalietid, för budgetåret 1933/1934.

Länsstyrelsen i Värmlands län har i skrivelse den 14 december 1932 meddelat,

att länsstyrelsen för sin del godkände det av länsarkitekten upprättade

förslaget till omändringsarbeten i landsstatshuset, varom även påteckning

skett å den föreliggande skissritningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 74.

108 83 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Departements''

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Här torde jag slutligen få meddela, att det i ärendet omförmälda köpeavtalet

den 29 februari 1932 angående tomt å Malmtorget, vilket avtal är

upprättat mellan länsstyrelsen och drätselkammaren under förbehåll örn

vederbörligt godkännande före den 1 juli 1933, enligt vad jag inhämtat

har godkänts av stadsfullmäktige i Karlstad.

Såsom lokalförhållandena för närvarande äro ordnade för landskontoret,

måste de medföra avsevärda hinder för ett rationellt bedrivande av arbetet,

och uppenbarligen är det angeläget att något härutinnan åtgöres. Vidare

är det ur skilda synpunkter av betydelse att erforderliga utrymmen kulina

inom landsstatshuset beredas även för vägingenjören och landsfogden liksom

ock att de övriga utrymmesbehov, som i det föregående omnämnts, bliva

tillgodosedda. Det synes alltså påkallat, att de föreliggande lokalfrågorna

vinna sin lösning. Lika med organisationsnämnden och myndigheterna

finner jag lämpligast, att detta sker genom utflyttning av lantmäterikontoret

och uppförande för detta av en nybyggnad å den för ändamålet tilltänkta

tomten å Malmtorget samt inredande av kontorets nuvarande lokaler för

länsstyrelsens räkning. De föreliggande ritningsförslagen hava icke givit mig

anledning till erinran. Ej heller mot kostnadsberäkningarna synes något

vara att invända. Den för tomten begärda köpeskillingen, 18,000 kronor,

torde vara godtagbar. Jag finner mig alltså kunna tillstyrka, att ifrågavarande

ny- och ombyggnadsarbeten komma till utförande på sätt byggnadsstyrelsen

förordat.

Såsom i det föregående erinrats har under sjätte huvudtiteln äskats ett

anslag av 19,200 kronor till utförande under nästa budgetår av vissa omändringsarbeten

i landskontorets nuvarande lokaler. Aven för övriga ifrågavarande

arbeten torde, såsom vid statsverkspropositionens avlåtande avsetts,

medel böra beredas redan under budgetåret 1933/1934. De härför beräknade

kostnaderna uppgå till sammanlagt 236,800 kronor. Emellertid torde anslagsbeloppet

kunna avrundas nedåt till 236,000 kronor, motsvarande vad som

för ändamålet beräknats i riksstatsförslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till nybyggnad får lantmäterikontoret i Värmlands län m. m.

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag, att utgå

av lånemedel, av................................................... kronor 236,000.

5:o.

Flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnösand.

I landsstatshuset i Härnösand, vilket uppfördes under åren 1908—-1910,

hava lokaler icke kunnat beredas för vägingenjören, länsarkitekten och landsfogden

samt deras expeditioner; lokaler för dem hava därför måst anskaffas

genom förhyrning på andra håll. Trots detta äro utrymmena i landsstatshuset

synnerligen hårt utnyttjade. Såsom exempel härå må nämnas, att å

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 14.

landskontorets expedition 8 befattningshavare hava sina arbetsplatser i samma

rum, att i det rum, där automobilärenden handläggas, 5 personer samtidigt

arbeta, att i ett mindre rum å landskansliet 4 personer arbeta och att för

vaktmästaren å landskontoret icke tinnes annan plats än i en korridor.

Under framhållande av det trängande lokalbehovet gjorde länsstyrelsen

redan i skrivelse den 14 september 1928 framställning örn vidtagande av

erforderlig utökning av lokalerna. Länsstyrelsen framlade därvid ett av

arkitekten A. Thurdin uppgjort skissförslag till uppförande av en ny flygelbyggnad

å landsstatshusets tomt. I utlåtande den 27 september 1928 tillstyrkte

byggnadsstyrelsen, att den ifrågasatta flygelbyggnaden komme till

utförande i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag. Förnyad

framställning om lokalutvidgning har av länsstyrelsen gjorts i skrivelse den

9 september 1929. Byggnadsstyrelsen har sedermera i utlåtande den 24

oktober 1929 förordat viss modifikation i det tidigare förslaget i enlighet

med en inom byggnadsstyrelsen i oktober 1929 uppgjord ritning till flygelbyggnaden.

Statens orgarnsationsnämnd har i sitt betänkande med plan för statens

byggnadsverksamhet under den närmaste tioårsperioden uttalat, att den

funnit en snar utvidgning av ifrågavarande lokaler vara nödvändig, samt

vidare yttrat:

Landskontorets mest trängande utvidgningsbehov skulle kunna omedelbart

tillgodoses genom att för ändamålet taga i anspråk den nuvarande

vaktmästarbostaden i landsstatshuset. De övriga önskemål, som närmast

förelåge, hänförde sig till lokaler åt landsfogden, vägingenjören och länsarkitekten

ävensom till ökade lokaler för automobilavdelningen.

För lokalernas utvidgning stöde två möjligheter till buds: antingen att

för ändamålet inreda landsstatshusets vindsvåning eller ock att uppföra en

ny flygelbyggnad mitt emot den nyligen färdigställda lantmäterikontorsflygeln.

Nämnden hade låtit utföra en undersökning angående möjligheterna för

vindens inredande och kostnaderna därför. Det hade därvid visat sig, att

en nyttig golvyta örn 209 kvadratmeter skulle kunna utvinnas. Kostnaderna

ställde sig dock rätt höga och beräknades uppgå till 85,000 kronor, motsvarande

402 kronor för kvadratmeter.

Kostnaderna för utförande av det inom byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget

till ny flygelbyggnad, varigenom skulle utvinnas en nyttig golvyta av

445 kvadratmeter, därav för tjänstelokaler 220 kvadratmeter, för arkivlokaler

139 kvadratmeter och för två vaktmästarbostäder 86 kvadratmeter, beräknades

uppgå till 155,000 kronor, motsvarande 348 kronor för kvadratmeter.

Byggnadskostnaderna skulle kunna något nedbringas, örn vindsvåningen i

den föreslagna flygelbyggnaden till en början icke inreddes.

Alternativet med inredande av vindsvåningen i landsstatshuset ställde sig

alltså förhållandevis dyrbart utan att erbjuda några större möjligheter till

utvidgning. Organisationsnämnden ansåge fördenskull, att den erforderliga

lokalutvidgningen borde åvägabringas genom uppförande av den föreslagna

flygelbyggnaden. Yad beträffade frågan, huruvida vindsvåningen i nybyggnaden

borde inredas eller icke, syntes det organisationsnämnden oundvikligt

att så skedde. Därest vinden icke inreddes, skulle nämligen vaktmästarbostäder

komma att helt saknas, då ju den nuvarande vaktmästarbostaden i

landsstatshuset vore avsedd att tagas i bruk till tjänstelokaler. Vidare vore

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

att marka, att i lantmäterikontorsfiygeln någon vaktmästarbostad icke funnes,

vadan behovet av anskaffande av bostad åt lantmäterikontorets vaktmästare

vore aktuellt. Slutligen hade vid uppgörande av planerna för den redan

beslutade men ännu icke uppförda nybyggnaden för landsarkiv i Härnösand

räknats med att bostad åt landsarkivets vaktmästare skulle beredas i den

nu ifrågavarande flygelbyggnaden. Då sålunda inredande av de två vaktmästarbostäderna

i flygelbyggnadens vindsvåning syntes ofrånkomligt, torde

samtidigt därmed den övriga delen av vinden böra inredas till tjänstelokaler.

Det tillskott, som därigenom skulle utvinnas, uppginge till två tjänsterum

örn tillhopa 56 kvadratmeter nyttig golvyta.

Med anledning av vad sålunda förekommit ville organisationsnämnden

förorda, att för länsstyrelsens räkning en flygelbyggnad uppfördes i enlighet

med det uppgjorda förslaget samt att jämväl vindsvåningen i byggnaden

inreddes i enlighet med det sagda, allt för en beräknad kostnad av 155,000

kronor. Byggnadens uppförande borde enligt nämndens mening äga rum

under budgetåret 1937/1938.

Med anledning av remiss den 26 november 1932 har byggnadsstyrelsen

den 29 december 1932 avgivit utlåtande i ärendet. Byggnadsstyrelsen har

dessförinnan till prövning ånyo underställt länsstyrelsen förutnämnda, av

byggnadsstyrelsen tidigare framlagda ritning till ifrågavarande flygelbyggnad,

och har länsstyrelsen å ritningen tecknat godkännande av förslaget. Enligt

detta skulle den nya flygelbyggnaden omfatta en undervåning, en våning

belägen en trappa upp samt en vindsvåning. Till undervåningen skulle

förläggas arkivlokaler, tvättstuga, matkällare m. m. Våningen en trappa upp

skulle inrymma tjänstelokaler för vägingenjören och landsfogden samt ett

reservrum. I vindsvåningen skulle inredas två tjänsterum för länsarkitekten

samt två vaktmästarbostäder, av vilka den ena skulle upplåtas till den länsstyrelsens

expeditionsvakt, som för närvarande disponerar bostad i bottenvåningen

i landsstatshusets östra flygel, och den andra till lantmäterikontorets

expeditionsvakt, åt vilken för närvarande bostad förhyres.

Med hänsyn till att bostad åt landsarkivets vaktmästare sålunda icke

kunde rymmas inom ifrågavarande flygelbyggnad har byggnadsstyrelsen framhållit,

att det icke torde möta någon större svårighet att, därest så skulle visa

sig erforderligt, bereda jjlats för en sådan bostad inom den blivande nybyggnaden

för landsarkivet.

Börande kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen

anfört:

I sin skrivelse den 27 sej^tember 1928 hade styrelsen meddelat, att kostnaden

för flygelbyggnadens uppförande av styrelsen beräknats till 125,000

kronor. Organisationsnämnden hade angivit kostnaderna till 155,000 kronor.

Med hänsyn till byggnadsstyrelsens erfarenheter under de senaste åren beträffande

uppförandet av liknande, delvis med arkivlokaler inredda byggnader,

och då styrelsen tidigare icke medtagit några kostnader för iordningställande

av den nuvarande vaktmästarbostaden i landsstatsliuset till tjänsterum,

vore en ökning av den av styrelsen förut beräknade kostnadssumman

sannolikt ofrånkomlig. Den av organisationsnämnden angivna kostnaden

syntes dock något för högt kalkylerad. Enligt en hos byggnadsstyrelsen verkställd

förnyad approximativ kostnadsberäkning torde sålunda kostnaderna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74. 21

för företaget komma att uppgå till sammanlagt 145,000 kronor och fördela

sig på följande sätt:

Kronor.

Byggnadsarbeten .................................................................................. 108,000

Värme-, vatten- och sanitära installationer............................................. 15,000

Elektriska ledningar ............................................................................. 4,000

Kulvert och utvändiga ledningar....................................................... 3,500

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.................... 14,500

Summa kronor 145,000

Slutligen har styrelsen uttalat, att företaget syntes lämpligen böra genomföras

under loppet av ett budgetår.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker, att de enligt vad sålunda angivits för ändamålet

erforderliga medlen, 145,000 kronor, snarast möjligt anvisas.

Såsom utredningen i ärendet visar, är länsstyrelsen i Västernorrlands

län numera så trångbodd, att åtgärder böra vidtagas för en lokalutvidgning.

Av vikt är också såväl ur kostnads- som tjänstesynpunkt att kunna bereda

lokaler åt vägingenjören, landsfogden och länsarkitekten, för vilka sådana

för närvarande förhyras. Det föreliggande förslaget örn uppförande av

en ny, mot den för länets lantmäterikontor uppförda svarande flygelbyggnad

å landsstatshusets tomt synes ändamålsenligt. Då jag icke funnit anledning

till erinran vare sig mot de uppgjorda ritningarna eller mot den

till förslaget hörande kostnadsberäkningen, vilken slutar å 145,000 kronor

och jämväl omfattar vad som erfordras för omändring av den i landsstatshuset

befintliga expeditionsvaktsbostaden till tjänsterum, vill jag alltså

tillstyrka, att den ifrågasatta flygelbyggnaden kommer till utförande. Nyssnämnda

belopp, vilket med 10,000 kronor understiger vad som för ändamålet

beräknats i statsverkspropositionen, torde böra beredas å riksstaten för nästa

budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till flygelbyggnad till landsstatshmet i Härnösand för budgetåret

1933/1934 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av.............................................................. kronor 145,000.

Till vad departementschefen under punkterna l:o—5:o

hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Departements
chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:351 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl Maj:t gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, afseende kommunikationsdepartementet s. 6 i texten
  2. SärU 1933:9 Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maid gjorda framställningar angående anslag till allmänna arbeten, avseende kornmunikationsdepartementets verksamhets s. 4 i texten