Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande

1933-01-27 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:75, Angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till sockerbetsodlingens

uppehållande; given Stockholms slott den 27

januari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hullet inför Hans

Majk Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari

1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Under do tre senaste åren Ilar staten vidtagit extra ordinära åtgärder,

utöver gällande tullskydd, till sockerbetsodlingens stödjande. Beträffande

1930 och 1931 års betodling gavs stödet i form av direkt subvention

pa sa sätt, att ur för ändamalet a riksstaten uppförda extra förslagsanslag

under vissa villkor och genom sockerfabriksaktiebolagens förmedling

utbetalades tillägg till det betpris, som utgick enligt ett mellan

bolagen och betodlarna flir femårsperioden 1927—1931 ingånget betodImgskontrakt.

För 1932 års odling har i enlighet med beslut av 1932 års

riksdag (prop. nr 76; bevilln.-utsk. betänkande nr 10; R. skr. nr 46) en

Hillring till riksdagens protokoll 10.13. 1 sami. Nr 75.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

annan ordning tillämpats, innebärande i huvudsak, att de båda sookerfabriksaktiebolagen

för tiden 23 februari 1932—28 februari 1933 tillförsäkrats

ensamrätt till införsel av socker, mot det att de enligt närmare

bestämmelser i kontrakt den 22 februari 1932 med staten förbundit sig

att vid inköp av betor och försäljning av socker tillämpa vissa närmare

angivna pris och bestämmelser. Rörande den närmare innebörden av

1932 års sockerreglering må omnämnas följande.

Av statsmakterna 1932 beslutade åtgärder till sockerbetsodlingens

stödjande.

Enligt förordningen den 22 februari 1932 (nr 30) angående reglering

av införseln av socker får socker (tulltaxenummer 119 och 120) icke till

riket införas av annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter

sådan rätt. Detta stadgande har dock icke avseende å transitering,

uppläggning å tullager och under visst villkor provianteringsfrilager,

egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Den, åt vilken

Kungl. Maj:t överlåter införselsrätt, äger att lämna annan tillstånd till

införsel av vara, som avses i förordningen. Vara, som på grund av

bestämmelserna i förordningen icke får införas, må, därest densamma

icke är att enligt lagen örn straff för olovlig varuinförsel anse såsom

olovligen införd, åter utföras under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver i fråga örn returförtullning. Förordningen trädde

i kraft den 23 februari 1932 och gäller till och med den 28 februari

1933. Där någon före den 2 februari 1932 träffat avtal örn inköp i fast

räkning av visst parti socker att införas efter förordningens ikraftträdande,

kan, jämlikt övergångsbestämmelse i förordningen, tillstånd till

sådan införsel i viss ordning medgivas från statens sida.

Kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

är av följande lydelse 1:

»Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 i

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 7 § första stycket omförmälda

tid, att annan än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119

och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsf

rila ger av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall

meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i

föreskriven ordning.

1 Kontraktet mellan staten oell mellersta Sveriges socker Fabriksaktiebolag är av i allt

väsentligt samma innehåll som det här återgivna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 75.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende ä vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet

för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen

än den under s) upptagna eller enligt 6 och 8 § samma förordning.

2*.

Bolaget förbinder sig att i enlighet med därom inför den av Kungl.

Maj:t den 8 januari 1932 tillsatta kommissionen rörande sockerbetsfrågan

gjord utfästelse inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1932 samt i kontrakten i avseende å beräkningen av

betpriset intaga bland annat följande bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram

krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant

vid försäljning till engrossister under tiden från och med den 1

mars 1932 till och med den 28 februari 1933, sedan därifrån dragits den i

noteringen ingående grossistrabatten 4 procent. Det sålunda framräknade

effektiva krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen.

För 100 kilogram sockerbetor med 16 procent soekerhalt utgör priset 7

gånger ovannämnda grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris

icke må understiga 2 kronor 30 öre.

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerhalten röner

betpriset ett tillägg eller avdrag av 1/ieo av grundpriset.

3 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

4 §.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills

efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 31

öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

5 §-

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Maj:t tillsatt

nämnd av tre opartiska och sakkunniga personer.

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser

icke stå i överensstämmelse med vad i 4 § sägs, har den att meddela bolaget

detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts

tillfälle yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden

fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger

bolaget att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna

anser erforderliga för kontrollens utövande.

Börande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Maj:t meddela

närmare föreskrifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunell. Majlis proposition nr 75.

6 i

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass, samt att sådana

åtgärder under nämnda tid icke vidtagas beträffande användning

av melass vid tillverkning av brännvin, varigenom bolagets möjligheter

att vinna avsättning för melass väsentligen inskränkas.

7 i

Detta kontrakt, som är giltigt endast under förutsättning av riksdagens

godkännande, träder i kraft den dag, Kungl. Majit bestämmer, dock

senast den 1 mars 1932, och gäller till och med den 28 februari 1933.

liar någon före den 2 februari 1932 träffat avtal örn inköp i fast räkning

av visst parti socker att importeras efter tiden för kontraktets

ikraftträdande samt anmält detta för den i 5 § omförmälda nämnd senast

deu 15 mars 1932, äger han, i dea män inköpet ej skäligen kan antagas

hava skett i uppenbart spekulativt syfte, efter tillstånd av nämnden

verkställa ifrågavarande införsel, men vare därvid skyldig att till

statsverket erlägga en avgift, motsvarande skillnaden mellan å ena sidan

värdet å varan, beräknat efter de vid importtillfället i Sverige gällande

pris enligt bolagets noteringar —- efter avdrag av 4 procent grosshandelsrabatt

— för märket F, öm införseln avser hårt socker såsom bitech

toppsocker, och för K 5 örn införseln avser annat socker, samt å andra

sidan det belopp, som han styrker sig hava erlagt för partiet, däri inräknat

förekommande tullavgifter. Skäligheten av sist nämnda belopp

skall i varje fall prövas av nämnden, inför vilken importören skall avgiva

deklaration på heder och Samvete angående tiden och villkoren för

köpet. Där särskilda skäl därtill föranleda, äger Kungl. Majit medgiva

befrielse från eller återbäring av den avgift, varom ovan sågs.:

Genom bestämmelserna i 2 § av kontraktet tillgodosågos åtskilliga av

betodlarna i deras förhållande gent emot sockerfabriksaktiebolagen eftersträvade

önskemål, såsom att den multipel, som skall angiva betprisets

förhållande till sockerpriset, höjdes från 6.5 i de med 1931 utlöpta

femårskontrakten till 7, varjämte reglerna för beräknande av tilläggspriset

för högre soekerhalt i betorna än 16 procent ändrades till odlarnas

förmån. Den av bolagen för åren 1930 oell 1931 gjorda utfästelsen

att lämna betodlarna särskilt fraktbidrag har för 1932 års odling intagits

i betodliugskontrakten. Den för betodlingens säkerställande betydelsefullaste

bestämmelsen var garanterandet av ett minimipris av 2

kronor 30 öre för ett deciton sextonprocentiga hetor. Det framhölls i

propositionen nr 76/1932, att sagda hetpris borde vara ägnat att medföra

odling i sådan omfattning, att de olägenheter ur det allmännas synpunkt,

vartill en nedsatt hetodling skulle leda, kunde undgås. Därjämte uttalades

i propositionen, att med berörda bestämmelser örn betpriset det

från statsmakternas sida förutsattes, att betodlarna vid användande av

lejd arbetskraft under 1932 ej tillämpade sådana lönesatser, att det sociala

syftet med statens medverkan till betodlingens upprätthållande

äventyrades. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 10 gav bevill
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kunell. Maj;ts proposition nr 7å.

ningsutskottet sill anslutning till sistnämnda uttalande saint framhöll,

att, därest såsom utskottet förutsatte, hetodling 1932 komme till stånd

i större omfattning, skäl knappast förelåge för antagande, att lägre ersättningar

för betskötsel och betupptagning än avtalsenliga eller skäliga

komme att utgå.

I avseende å sockerpriset framgår av 4 § i kontraktet, att sockerfat

briksaktiebolagen åtagit sig att under avtalstiden i sin prissättning å

socker tillämpa samma grunder som dittills efter liiget å världsmarknaden

med den betydelsefulla inskränkning häri, som följer därav att de

ej behöva notera lägre pris än, i fråga örn krossmelis, 31 öre per kilogram.

I propositionen nr 76/1932 uttalades, att denna anordning visserligen

komme att innebära, att konsumenterna avskures från möjligheten

att få fördel av lägre pris, än som motsvarades av det nyss nämnda,

vilket låg 2 öre över det dåvarande priset och alltså medförde, att konsumenterna

för tillfället finge vidkännas viss uppoffring för den inhemska

sockerbetsodlingens uppehållande. Det framhölls emellertid vidare,

att det även för konsumenterna lage någon fördel däri, att priset

stabiliserades, enär erfarenheten visat, att i tider med fluktuerande priser

spänningen mellan producent- oell konsumentpriser tenderade att

stegras, samt att ett krossmelispris av 3i öre måste anses mycket lågt,

örn man toge hänsyn till prisutvecklingen under en längre lid tillbaka.

Det omnämndes, att motsvarande pris hade utgjort under åren närmast

före världskriget 55 öre samt under femårsperioderna 1922—1926 och

1927—1931 respektive 77 och 38 öre. 1 sitt förenämnda betänkande uttalade

bevillningsutskottet deli förväntan, att sockerbolagen, sedan de tillförsäkrats

ensamrätt till import av socker, skola beakta angelägenheten

av att, eventuellt med grossisternas bistånd, åstadkomma en utjämning

av detalj!]andelsprisen å socker.

Rörande införselrättens överlåtande till sockerfabriksaktiebolagen må

erinras, att bevillningsutskottet uttalade den förväntan, att bolagen

skola, under den tid ensamrätten till införsel av socker består, medgiva

sockerimportörer rätt att till gällande priskurantpriser och med åtnjutande

av grossister i sockerbranschen tillerkända rabatter och andra förmåner

av bolagen inköpa socker.

I övrigt ina i avseende å innebörden av 1932 års statliga stödåtgärder

på sockerbetsodlingens område och de skäl, som lago till grund för statsmakternas

beslut härutinnan, hänvisas till meranämnda proposition och

utskottsbetänkande.

Genom brev den 22 februari 1932 (nr 31) till generaltullstyrelsen angående

åtgärder till sockerbetsodlingens stödjande tillkännagav Kungl.

Majrt, att Kungl. Majit genom förberörda kontrakt och motsvarande

kontrakt med mellersta Sveriges socker fabriksaktiebolag, vilka trädde

i kraft den 23 februari 1932, å de båda sockerfabriksaktiebolagen överlåtit

sådan in försel rätt, som omförmäles i förordningen nr 30/1932.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Den 22 februari 1932 tillsatte Kungl Majit statens sockernämnd samt

fastställde instruktion (nr 32) för nämnden. Denna består av tre ledamöter

och har till huvudsaklig uppgift att utöva kontroll över sockerfabriksaktiebolagens

verksamhet, i vad den beröres av förenämnda kontrakt,

samt att handlägga sådana ärenden angående sockerimport, som

avses under 7 § andra stycket av kontrakten.

Jag övergår nu att lämna följande uppgifter örn utfallet av 1932 års

sockerreglering.

Sockerbetsodlingen 1932.

I enlighet med de, på sätt förut angivits, bestämda villkoren för 1932

års betodling ingicks under förliden vår odlingskontrakt mellan sockerfabriksaktiebolagen

och betodlarna. Den på grund härav erhållna betarealen

utgjorde beträffande den till svenska sockerfabriksaktiebolaget

hörande odlingen 37,913 hektar och beträffande det mellansvenska bolagets

odling 2,737 hektar eller tillhopa 40,650 hektar. Till jämförelse må

meddelas, att rikets soekerbetsareal under de fem åren 1927—1931 uppgått

till respektive 40,730, 42,760, 27,409, 36,718 och 35,107 hektar. Fjolårets

betareal motsvarade alltså i det närmaste den 1927 å femårskontrakten

tecknade men översteg med ungefär 10 respektive 15 procent de

under 1930 och 1931 på grund av vissa omständigheter nedsatta arealerna.

Fjolårets betskörd per hektar blev synnerligen hög. Medan en normal

avkastning i södra Sverige plägar uppskattas till 278 deeiton per hektar,

steg hektarskörden 1932 till 386 deeiton för den till svenska soekerfabriksaktiebolaget

hörande odlingen och tili 312 deeiton beträffande det mellansvenska

bolagets odling. Motsvarande siffror för 1931, ett för betodlingen

dåligt skördeår, voro 254 och 180 deeiton. Till följd i främsta

rummet av den höga hektaravkastningen har 1932 års totala betskörd

blivit rekordartad och utgör 1,462,500 ton för det större bolaget och 85,314

ton för det mindre bolaget eller sammanlagt 1,547,814 ton. Totala betskörden

uppgick 1930 till 1,209,778 ton och 1931 till allenast S72,043 ton.

Sockerhalten i betorna var under 1932 i medeltal 17.02 procent för det

större bolagets del och 16.78 procent för det mindre bolagets, d. v. s. något

lägre än den som normal ansedda sockerhalten av 17.2 procent.

Den av fjolårets osedvanligt höga betskörd erhållna råsockermängden

uppskattas till i runt tal 235,000 ton, vilken myckenhet vid nuvarande minskade

sockerkonsumtion ungefärligen torde täcka landets sockerbehov

under ett konsumtionsår och onödiggöra import.

Betpriset har, tack vare den statliga stödanordningen, utgjort 2 kronor

30 öre per deeiton sextonprocentiga betor, medan ifrågavarande

grundpris, så vitt kan bedömas, utan statsunderstöd skulle enligt den

mellan bolagen och odlarna överenskomna multipelregeln hava — vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75. 7

ett sannolikt krossmelispris av 29 öre per kilogram — stannat vid ungefär

1 krona 95 öre. Till sagda pris kommer i båda fallen tillägg för

högre sockerhalt än 16 procent, utgörande för svenska sockerfabriksaktiebolagets

vidkommande respektive 14.7 och 12.4 öre. I följande sammanställning

meddelas uppgifter örn betpriset under de senaste sex åren beträffande

svenska sockerfabriksaktiebolagets odling.

B e t p r i s i

öre per

d e c i t o n

Kampanjår

grundpris

tillägg för

sockerhalt

summa

1927/1928 .......................

................. 281.66

6.46

288.12

1928/1929 ......................

................. 244.23

7.41

251.64

1929/1930 .......................

................ 211.61

'' 16.80

228.5 0

1930/1931 .......................

................. 245.oo

12.2 1

267.21

1931/1932 ......................

................ 209.5 7

21.88

231.45

1932/1933 .......................

................. 230.oo

14.66

244.66

Sockerpriset efter den 22 februari 1932.

Enligt kontrakten mellan staten och sockerfabriksaktiebolagen har

bolagens priskurantpris å ett kilogram krossmelis allt sedan den 23 februari

1932 utgjort 31 öre med undantag för de sjutton dagarna 29 augusti—14

september 1932, då bolaget med begivande av statens sockernämnd

på grund av prisstegring å världsmarknaden höjde krossmelisnoteringen

till 32 öre. För hela regleringsperioden torde noteringen å sagda

sockersort följaktligen uppgå till i genomsnitt 31.04 öre per kilogram.

För bedömande av det pris å krossmelis, som skulle hava av sockerbolagen

tillämpats vid fri prisbildning och alltså därest intet statsingripande

ägt rum, har jag genom statens sockernämnd införskaffat åtskilliga

uppgifter. Av dessa framgår, att krossmelisnoteringen vid fri

marknad kan antagas hava utgjort:

23 februari—11 mars 1932 ............................................ 29 öre per kilogram

12 mars—14 juni 1932 ...................................

.................. 28

»

»

15 juni—8 juli 1932 .......................................

................. 29

>

»

»

9 juli—9 augusti 1932..................................

.................. 31

»

»

»

10 augusti—14 september 1932 ...................

.................. 32

»

»

»

15 september—21 oktober 1932 ...................

................. 31

»

»

»

22 oktober —26 november 1932 ...................

................. 30

»

»

»

27 november—31 december 1932...................

................. 29

»

»

»

1 januari 1933 och därefter .......................

.................. 28

»

»

»

De nu nämnda priserna motsvaras av ett sannolikt genomsnittspris

för hela regleringsperioden av ungefär 29.34 öre.

Av det anförda framgår, att krossmelisnoteringen till följd av sockerregleringen

blivit ungefär (31.04 — 29.34 —) 1.7 öre högre än vad den kan

antagas hava varit vid fri marknad. Härjämte bör bemärkas, att sockerbolagen

under regleringstiden fått behålla den med 1 öre ökade marginalen

mellan bitsocker och krossmelis, som infördes i samband med ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 75.

arbetandet av fjolårets förslag i sockerfrågan oell vilken marginal näppeligen

hållits vid fri marknad. Med hänsyn härtill torde den verkliga genomsnittliga

fördyringen av socker till följd av sockerreglering kunna

uppskattas till i det närmaste 2 öre per kilogram.

Vidare har jag genom statens sockernämnd införskaffat upplysningar

rörande de åtgärder, som av sockerbolagen vidtagits med anledning av

bevillningsutskottets uttalande i avseende å en utjämning av detaljhandelsprisen

ä socker.

Svenska socker fabr ^aktiebolaget har meddelat, att bolagets affärschef

omedelbart efter riksdagens beslut 1932 sammankallade representanter

för de fyra sockerengrosföreningarna i landet till överläggning

angående bland annat förenämnda fråga. Af färschef en riktade till de

närvarande en uppmaning att överväga oell giva till känna sin uppfattning

angående de åtgärder, som skulle kunna vidtagas för förverkligande

av utskottets syftemål. De närvarande engrossisterna förklarade, enligt

vad från bolaget meddelats, att vad som här kunde göras måste

åstadkommas på frivillighetens väg, då varken grossistföreningarna eller

de enskilda grossisterna ägde möjlighet att mot detaljhandlarnas

vilja genomdriva ändringar i den enskilde detaljhandlarens prissättning.

Det framhölls också, att det för en utomstående erbjöde svårigheter

att erhålla kännedom örn och bedöma de skiftande faktorer, som hade

inflytande på den ifrågavarande prissättningen. Affärsehefen underströk

för de närvarande vikten av att grossisterna så långt som möjligt

sökte medverka till att utskottets uttalade förväntan uppfylldes. — Vidare

har från bolaget nu framhållts, att bolaget ej ägde någon sådan organisation,

att bolaget kunde följa detaljpriserna å olika orter oell än

mindre kontrollera det befogade i de tillägg till engrospriserna, som

gjordes å de olika orterna. Det vore bolaget icke heller möjligt att öva

någon effektiv påtryckning på detaljhandlarkåren i här förevarande

avseende.

Från mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag har framhållits, att

bolaget ej hade direkt förbindelse med detaljhandlarna, då ju ali sockerförsäljning

skedde till engrossisterna. Det enda, som varit bolaget möjligt,

hade varit att hos engrossisterna hemställa, att de ville göra sitt

bästa i antydd riktning. För övrigt syntes man kunna räkna med att

konkurrensen inom detaljhandeln reglerade priset till en rimlig nivå.

Bolaget hade emellertid i rätt avsevärd mån bidragit till möjligheten

för detaljisterna att hålla sockerpriset nere därigenom, att bolaget lyckats

utverka ganska kraftiga reduceringar av såväl sjö- som bil- och

banfrakterna för socker, vilket ju vore ägnat att förbilliga priset på respektive

platser.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har därjämte delgivit mig vissa av

bolaget införskaffade uppgifter örn engros- oell detalj handelspriserna å

socker i 55 av rikets städer och andra större platser, varav inhämtas, att

detaljhandelsmarginalen per kilogram från den 15 februari till den 31 december

1932 ändrats på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition

nr 75.

9

Bitsocker

Krossmelis

minskad med mer än 2 öre ............................

3 orter

3

orter

» » 2 öre ........................................

8 »

6

»

» . » l.o—1.9 öre ...............................

8 »

8

»

». » O.i—0.5 öre ................................

13 »

14

»

oförändrad .......................................................

13 »

16

»

ökad med O.i—0.5 öre.......................................

4 »

2

»

» » O.e—l.o öre ...................................

5 »

4

»

» » mer än 1 öre....................................

1 ort

2

»

Sockerimporten ejler den 22 februari 1932 samt sockerbolagens försäljning

av raffinad.

Från statens soekernämnd har upplysts, att nämnden sedan importregleringens

ikraftträdande den 23 februari 1932 jämlikt övergångsbestämmelsen

i förordningen nr 30/1932 och 7 § kontrakten mellan staten

och sockerfabriksaktiebolagen lämnat införseltillstånd för 3,628 ton

krossocker och 589 ton bitsocker eller tillhopa 4,217 ton socker, varav allt

utom ungefär 170 ton krossocker hittills införts. Sistnämnda myckenhet

beräknas bliva införd till riket före utgången av februari i år. Likaså

har nämnden meddelat, att den härigenom slutbehandlat samtliga på

grund av nyssnämnda bestämmelser inkomna ansökningar örn sockerimport.

Omnämnas må, att importen av raffinerat socker utgjorde under

1930 och 1931 respektive 21,144 och 18,822 ton.

De båda sockerfabriksaktiebolagens tillhopatagna expedition av raf

finerat socker bär uppgått till:

V» 1929—31/8 1930 ............................................................................ 214,203 ton

7» 1930—»V* 1931 ......................................................................... 213,801 »

V. 1931—37s 1932 ............................................................................ 224,594 »

V91932—31/13 1932 ............................................................................ 72,441 »

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen under 1932.

Den 19 mars 1932 ingicks avtal mellan Skånska lantmännens arbetsgivareförening

oell Svenska lantarbetareförbundet angående ackordsarbete

vid rotfruktsskötseln. Avtalet har haft tillämpning på skötsel oell

upptagning av sockerbetor 1932. För sådant arbete har avtal tidigare

funnits endast under åren 1919—1921. Därefter har för arbetet gällt vissa

prisbestämmelser enligt av nämnda arbetsgivareförening ensidigt fastställda

grunder. Härmed följde vissa olägenheter såsom ojämnhet i

ackordspriserna och osäkerhet beträffande arbetets ostörda bedrivande,

varför båda parterna fann lämpligt att för 1932 års odling upprätta kollektivavtal.

Genom 1932 års kollektivavtal infördes principen örn betalning med

hänsyn till dels kvaliteten av utfört arbete, dels skördemängden. — För

sommarskötselu fixerades ett grundpris (34 öre för gallringen, 20.4 öre

för första hackningen och 12.7 öre för varje av arbetsgivaren påförd
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

råd annan hackning, allt per 100 sträckfamnar), till vilket tillägg kan

utgå och från vilket avdrag kan göras med hänsyn till det plantantal,

som gallringsarbetet givit till resultat. Tillägget utgår med 1 krona

per 6,400 sträckfamnar för varje 1,000-tal plantor utöver 38,000 stycken

upp till 46,000 plantor. Avdrag sker per 6,400 sträckfamnar och varje

1,000-tal plantor, dels för plantantal understigande 38,000 stycken med

1 krona för vartdera av de tre första tusentalen och därefter med 2 kronor

per tusental, dels för plantantal överstigande 46,000 stycken med 1

krona per 1,000-tal. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning

per 400 sträckfamnar med 3 kronor 75 öre under oktober och 4 kronor

25 öre under november, vartill kommer ett s. k. kvantitetstillägg av 6

öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar, varmed

skörden å egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. — I avtalet,

i fråga örn sommarskötseln, angivna 6,400 sträckfamnar motsvara

vid ett radavstånd örn 45 centimeter ett tunnland. Sistnämnda ytenhet

motsvaras, då fråga är örn upptagningen, av 16 enheter (rutor) örn

400 sträckfamnar. Med utgångspunkt härifrån ernås vid tillämpning av

kollektivavtalets ackordspriser ungefärligen följande arbetsförtjänster.

Därest sommarskötseln omfattat fyra arbetsmoment, giver ackordet per

6,400 sträckfamnar (= 1 tunnland) 51 kronor. Upptagningen skulle vid

ett medelpris av 4 kronor per 400 sträckfamnar betalas med 64 kronor

per 6,400 sträckfamnar. Inalles borde alltså erhållas en arbetsförtjänst

av 115 kronor per tunnland eller 230 kronor per hektar. Denna arbetsförtjänst

kan dock, som nämnts, ökas dels genom att gallringen utföres

så att önskat plantantal erhålles, dels örn skörden ökas, vilket ju 1932

varit fallet.

De uppgifter, som stå till bilds rörande arbetsförhållandena vid 1932

års betkampanj, synas giva vid handen, att de nya bestämmelserna för

betodlingsarbetet i stort sett utfallit till båda parternas tillfredsställelse.

För frågans belysning bär jag införskaffat yttranden och utredningar

från Skånes betodlares centralförening, Svenska lantarbetsgivarnes

centralförening och Svenska lantarbetareförbundet.

Skånes betodlares central förening har meddelat, att föreningen sökt

arbeta för att kollektivavtalets bestämmelser bleve kända bland alla betodlare.

Sålunda distribuerade föreningen i mars 1932 tryckta exemplar

av avtalet till samtliga lokalföreningar, varjämte en redogörelse över detaljerna

i avtalet intogs i föreningens facktidskrift, »Skånsk jordbrukstidskrift»,

som utdelas gratis till samtliga föreningsmedlemmar (cirka

12,000). Enligt av centralföreningen nu införskaffade uppgifter från

dess sexton lokalavdelningar skulle i stort sett alla betodlare i Skåne

hava följt kollektivavtalets bestämmelser, i den mån arbetarna själva så

önskat. Tilläggs- eller avdragsbestämmelserna för visst plantantal hade

dock, säkerligen på grund av fröets för året dåliga skjutkraft och det

därigenom ojämna beståndet, måst slopas på åtskilliga håll. I dylika

fall hade separata överenskommelser ingåtts. Där gynnsamma betingelser

motverkat fröets låga skjutkraft — fröets grobarhet var för övrigt

god, nämligen cirka 80 procent — hade enligt föreningens förmenande

betalningssystemet enbart varit till nytta, för odlaren genom ett väl avvägt

plantbestånd och för arbetaren genom det tillfälle till merförtjänst,

som systemet medfört, Av föreningens undersökningar har vidare framgått.

att såväl betalningen vid upptagningen som kvantitetstillägget va
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunol. Muj:ts proposition nr 75.

11

rit i överensstämmelse med avtalet. Örn avvikelse på något håll skett,

anser föreningen detta hava berott på att parterna överenskommit örn

en kompensation i form av fria naturaförmåner, såsom fria resor till och

från arbetsplatsen, mjölk, potatis och, i fråga örn husmän e. d., körslor

m. m. Såsom slutomdöme har centralföreningen framhållit, att kollektivavtalet

strikt följts av sådana medlemmar, som vore anslutna till arbetsgivareorganisationen,

och även i stort sett följts av övriga medlemmar,

som vore beroende av lejd arbetskraft, att, där några ändringar i

avtalet företagits, dessa tillkommit på grund av särskilda förhållanden

och under fullt samförstånd mellan parterna och att i dessa senare fall.

med hänsyn tagen till övriga förmåner i överenskommelsen, betalningen

snarare varit högre än lägre än den, kollektivavtalet föreskrivit, samt

att den allmänna tillämpning, avtalet syntes hava haft, talade för dess

fortsatta användning i framtiden.

Svenska lantarbetsgir arnes centralförening har anfört i huvudsak

följande: Avtalet vore träffat mellan Skånska lantmännens arbetsgivareförening

och Svenska lantarbetareförbundet, varför dess direkta tilllämpningsområdet

vore begränsat till Skåne och, på arbetsgivaresidan,

till nämnda organisations medlemmar. Avtalet torde emellertid väsentligt

hava normerat löneförhållandena för Skåne långt utöver denna dess

formella räckvidd, vilket i viss grad torde hava gällt även Östergötland

och Kalmarorten, Erfarenheten hos organiserade arbetsgivare gåve vid

handen, att det nya avtalet i allt väsentligt varit till nytta för odlingen

och borde med allt skäl även hava tillfredsställt arbetarna. Tvister örn

avtalets tillämpning hade praktiskt sett ej förekommit; endast några få

fall hade måst behandlas oell lösas av ett därför tillsatt förtroendeutskott.

Svenska lantarbetareförbundet har meddelat, att införskaffade uppgifter

gåve vid handen, att för den areal, varom förbundet fått uppgifter,

hade för 26 procent betalats 126 kronor 84 öre per tunnland (eller

6,400 sträckfamnar), d. v. s. att till grundpriset utgått ett tillägg av 11

kronor 84 öre. Av arbetsgivarna hade 38 procent betalat lägre lön, än

vad avtalet föreskreve, och 62 procent hade betalat enligt avtalet. Av

betarealen hade 43 procent skötts av på orten bosatta arbetare och 57 procent

av tillresande säsongarbetare. Förbundet har tillagt, att den verkställda

undersökningen ej kunnat Idiva uttömmande.

Vad beträffar betarbetarelönerna under 3932 inom de utanför Skåne belägna

soekerbetsdistrikten har jag från olika håll inhämtat uppgifter,

varav framgår följande.

I Halland har i allmänhet betalats 88 kronor för sommarskötseln oell

104 kronor för upptagningen eller tillhopa 192 kronor, allt per hektar. —

Beträffande Blekinge har från betodlarhåll uppgivits, att den vanligaste

betalningen varit 80 å 90 kronor för sommarskötseln och 95 å 300 kronor

för upptagningen eller tillhopa 175 å 390 kronor, allt per hektar. — De

odlare på Gotland, som varit i behov av lejd arbetskraft, uppgivas hava

i allmänhet skaffat sitt behov därav genom sockerfabriken i Roma. Betskötarna

hade fabriken skaffat från Småland, och lillien hade utgått enligt

det skånska kollektivavtalet. Odlare, som kunnat utföra sommarskötseln

med egen hjälp men behövt lejd arbetskraft till upptagningen,

hade för sistnämnda arbete betalat från 3 till 4 kronor per ruta om 100

kvadratfamnar, motsvarande 96 128 kronor per hektar. — T Östergöt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 75.

land hade i allmänhet tillämpats 102 kronor för sommarskötseln och 12S

kronor för upptagningen eller tillhopa 230 kronor, allt per hektar. — Beträffande

Öland uppgivas betarbetarelönerna hava för helackord utgjort

160—200 kronor per hektar. — Till de sålunda angivna kontanta lönebeloppen

torde ofta komma vissa naturaförmåner såsom fria resor, bostad

med bränsle samt i vissa fall en Uter mjölk och potatis.

Läget å den internationella sockermarknaden.

New-Yorknoteringen ä råsocker, vilken vid denna lid förra året låg vid

ungefär 1 cent per skålpund eller 11.5 öre per kilogram, har under 1932

varit föremål för starka växlingar. I mitten av oktober 1932 var den

sålunda uppe i I.20 cent efter att i slutet av maj 1932 hava varit nere i

O.57 cent. För närvarande utgör noteringen i fråga O.75 cent per skålpund

eller 9.2 öre per kilogram. Priset å konsumtionssocker i den internationella

handeln har i stort sett följt växlingarna i råsockerpriset. Noteringen

f. o. 1). Hamburg å tjeckoslovakiskt »Feinkorn», vilken under

normala förhållanden är prisbestämmande jämväl å den svenska marknaden,

utgjorde sålunda vid årsskiftet 1932/1933 cirka 13.5 öre efter att i

början av oktober 1932 varit uppe i 15.5 öre per kilogram.

De vidtagna produktionsinskränkningarna i de viktigaste soekerexporterande

länderna, varigenom råsockertillverkningen i världen nedbragts från

30.2 miljoner ton under skördeåret 1930/1931 till 27.8 miljoner ton under år

1931/1932, synas sålunda i stort sett hava lämnat marknaden oberörd. Delvis

beror detta på att produktionen av socker i flera av de mest betydande exportländerna

under skyddet av förstärkt tullskydd samt andra statliga åtgärder

fortsatt att utvidgas. Särskilt bör i detta hänseende framhållas Brittiska

Indien, som sedan gammalt utgör en av de förnämsta avsättningsmarknaderna

för javanesiskt socker. I Europa har vidare den gynnsamma

sockerbetsskörden förra året bidragit till att under slutet av 1932 minska

efterfrågan av råsocker å den internationella marknaden och därmed

medverkat till prisfallet under samma tid. Den viktigaste orsaken till

att förhoppningarna örn en förbättring i marknadsläget ännu ej infriats

trots de stora ansträngningar, som de stora sockerexporterande länderna

gjort för att framkalla en sådan, torde dock varit den under senaste året

avtagande konsumtionen av socker i världens skilda länder-. Hedan under

1931 torde en märkbar minskning i sockerförbrukningen hava ägt rum i

jämförelse med året dessförinnan. Under år 1932 har den emellertid under

inflytande av den skärpta ekonomiska krisen sjunkit ytterligare,

ehuru säkra uppskattningar i detta hänseende ännu ej finnas tillgängliga.-

Denna omständighet, att sockerkonsumtionen synes befinna sig i avtagande,

medför givetvis, att läget å den internationella sockermarknaden

fortfarande får anses mycket osäkert. Att bedöma hur utvecklingen koni-,

mer att gå under innevarande år är därför uteslutet. Framhållas må dock,

att de viktigaste sockerexporterande länderna synas komma att ytterit
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunni. May.ts proposition nr 75. 13

gare begränsa sina utbud. Ä Kuba uppskattas skörden, i råsocker räknat,

till 2 miljoner ton mot 2.7 miljoner ton under föregående år samt

cirka 5.0 miljoner ton för några år sedan. Å Java väntar man, att 1933

års skörd skall omfatta endast: ungefär 1.4 miljoner ton mot 2.8 miljoner

ton föregående år.

, Såvitt jag av tillgängliga uppgifter kan bedöma, bar läget å den internationella

sockermarknaden icke förbättrats sedan förra året. Sockerpriset

å världsmarknaden är nu något lägre än vid samma tid i fjol, och

den kommande utvecklingen är oviss. När man i denna situation söker

bedöma möjligheterna för den svenska sockerbetsodlingens uppehållande

under innevarande år, finnes grundad anledning antaga, att årets betodling,

därest intet ingripande sker från statens sida, kommer att väsentligt

inskränkas. Vid rådande världsmarknadspris å socker torde nämligen

det betpris, som sockerfabriksaktiebolagen med hänsyn till sina ekonomiska

intressen av uppehållen betodling kunna erbjuda, ej vara sådant,

att odling i något så när normal omfattning kan erhållas. Utan

statens medverkan torde odlingsarealen sannolikt komma att nedgå till

knappt hälften av fjolårets areal. Reduceringen kommer säkerligen att

i främsta rummet gå ut över sådan odling, vars bedrivande kräver lejd

arbetskraft.

En minskning av sockerbetsodlingen i nyss antydd utsträckning måste

få följder, som under rådande allmänna läge inom landet ej äro önskvärda.

Genom de bortfallande arbetstillfällena skulle uppstå svårigheter

av skilda slag. Den befolkning, som för sin utkomst hittills varit beroende

av arbete vid betodlingen och råsockerfabrikationen, kommer härvid

att kännbart drabbas. Under en tid som den innevarande, då det gäller att

bekämpa arbetslösheten och åter få igång de produktiva krafterna, synes

det mer än tillförne vara angeläget att förebygga betodlingens delvisa

nedläggande. Särskild vikt bör tillmätas den omständigheten, att betodlingens

inskränkning i sådan omfattning, att väsentligt stegrad sockerimport

behöver äga rum, menligt inverkar på vår handelsbalans, ett förhållande

som under rådande ekonomiska situation såvitt möjligt bör förhindras.

Då härtill kommer, att statsmakterna de tre senaste åren uppehållit

sockerbetsodlingen i nära nog oförminskad omfattning, är det enligt

min mening icke tillrådligt att under nu inträdda mera påfrestande sociala

och ekonomiska förhållanden inom landet och låga sockerpris å världsmarknaden

oförmedlat frångå den inslagna vägen. Jag finner mig därför

böra förorda, att staten lämnar sin medverkan till sockerbetsodlingens

uppehållande under 1933.

Beträffande den form, varunder statens medverkan bör lämnas, anser

jag visserligen, att direkt subvention, på sätt skedde åren 1930 och 1931,

är den ur principiell synpunkt riktigaste vägen. Det statsfinansiella läget

gör det emellertid icke möjligt att nu återgå till detta system. Det

Departement

chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majda proposition nr 75.

ytterligare bidrag, utöver gällande tullsats, som erfordras för betodiingens

uppehållande i år, måste därför i nuvarande situation på ena eiler

andra sättet uttagas av konsumenterna av socker. Härvid synes den anordning,

som beslöts förra året och nu tillämpas, vara den förmånligaste.

dag har därför ansett ett års förlängning av den nuvarande regleringen av

sockerimporten böra kunna ske, för såvitt med sockerfabriksaktiebolagen.

respektive betodlarna kunnat ernås uppgörelser örn ett sockerpris, som

från allmänhetens synpunkt iean anses skäligt, och ett sådant betpris,

att de med odlingens uppehållande förenade sociala önskemålen bliva tillgodosedda.

I dylikt syfte har jag, sedan av ledningen för parterna å ömse

håll för mig anmälts att betodling innevarande år utan statens ingripande

ej i erforderlig omfattning kan komma till stånd, bedrivit förhandlingar

med svenska sockerfabriksaktiebolaget, mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

och styrelsen för Skånes betodlares centralförening.

Utgående från att den konsumerande allmänhetens uppoffringar för

betodlingens fortvaro icke böra göras större, än som oundgängligen erfordras,

samt att sockerpriset borde så inställas, att anpassning till en fri

marknad underlättas, bär jag ansett en sänkning av det nu garanterade

minimipriset å socker med 1 öre till 30 öre per kilogram vara med hänsyn

till sockernäringens bärkraft rimlig. Skäl synas tala för att den

därigenom för näringen inträdande inkomstminskning principiellt sett

borde bäras lika av sockerindustrien .och betodlarna. Med hänsyn till

angelägenheten av att lönerna för betskötsel och betupptagning icke

sänkas, har det dock icke ansetts skäligt att nedsätta betpriset mer än

till 2 kronor 25 öre per 100 kilogram sextonprocentiga betor. På grund

härav har prissänkningen å socker för att göra övergången till det nya

prisläget lättare för sockerfabriksbolagen ansetts böra anstå till den 1 juni

1933. Det sockerpris, som under regleringstiden torde böra garanteras sockerbolagen,

skulle alltså bliva 31 öre under tiden 1 mars—31 maj 1933 och

30 öre under tiden 1 juni 1933—28 februari 1934 allt per 1 kilogram krossmelis.

Priset å andra sockersorter torde, liksom nu, böra sättas i förhållande

till krossmelispriset. Då såsom framgår av den förut lämnade

redogörelsen sockerpriset till följd av regleringen under innevarande

period blivit i genomsnitt inemot 2 öre per kilogram dyrare än vid fri

marknad, torde konsumenternas i samband härmed gjorda uppoffringar

för 1932 års betodling kunna vid en årsförbrukning av ungefär 225,000

ton socker uppskattas till i runt tal 4.:> miljoner kronor. Genom den

av mig för nästa period ifrågasatta ändringen av sockerprisbestämmelserna

komma konsumenterna att besparas ungefär 1.7 miljoner kronor

i förhållande till vad fallet skulle blivit vid oförändrad prisregel. Det

förenämnda betpriset, 2 kronor 25 öre, har av odlarna befunnits acceptabelt

och ägnat att under nuvarande omständigheter säkerställa en betodling

av ungefär samma omfattning som den tinder de senaste åren förekommande.

Av svenska sockerfabriksaktiebolaget vid förhandlingarna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 75.

15

uppställd önskan, om rätt för bolaget att kunna, i den män så anses böra

ske, begränsa teckningsarealen till 38,000 hektar Ilar ansetts böra tillmötesgås.

Vad angår betodlingsvillkoren i övrigt bär mellan svenska socker

fabriksaktiebolaget oell Skånes betodlares centralförening träffats direkt

uppgörelse, innebärande i huvudsak samma villkor som de för 1932 års

odling tillämpade.

Såsom redan antytts har jag ansett betpriset böra så bestämmas, att det

kan begäras, att de odlare, som använda lejd arbetskraft för betskötseln

och betupptagning, under året icke tillämpa försämrade lönevillkor för

detta arbete. Med all sannolikhet kan man påräkna en förlängning av det

för Skåne i fjol träffade avtalet örn betskötarlönerna, varför jag förut

redogjort och vilket beräknas giva arbetarna ett helackord av cirka

230 kronor per hektar. Förra året bringade Skånes betodlares centralförening

avtalet till samtliga medlemmars kännedom samt uppmanade i sitt

föreningsblad medlemmarna och även dem, som ej tillhörde lantarbetsgivareföreningen,

att följa detsamma. De utredningar jag sökt åvägabringa

i lönefrågan giva vid handen, att avtalet i stort sett varit normerande

för betskötarlönerna i Skåne samt i det väsentliga tillfredsställt parterna

å ömse sidor. Vid de nu inför mig förda förhandlingarna har betodlareföreningens

styrelse förklarat sig beredd att i lönefrågan förfara på samma

sätt i år som i fjol. Jag har med erkänsla mottagit denna förklaring

och utgår med bestämdhet ifrån att från centralföreningens sida också göres

vad göras kan för att bringa avtalet till vidaste kännedom och tillämpning.

Med hänsyn härtill torde kunna förutsättas, att lägre lön ej i Skåne

betalas än som motsvarar avtalet, varför juridiskt bindande förpliktelse i

detta avseende torde kunna undvaras i betodlingskontrakten. Men fråga örn

införande av dylik bestämmelse uppkommer givetvis, därest förutsättningen

för bestämmelsens lind var ande i kontrakten till äventyrs icke går i

uppfyllelse och statens fortsatta medverkan till betodlingens uppehållande

kommer under övervägande. Beträffande betskötarlönerna i de utanför

Skåne belägna distrikten har förberörda avtal ej haft direkt giltighet, men

synas dess bestämmelser hava i viss utsträckning tillämpats å Gotland och

särskilt i Östergötland. För Halland, Blekinge och Öland lago ackordslönerna

i fjol, liksom för övrigt tidigare oftast varit fallet, ganska avsevärt

under den i Skåne tillämpade ersättningen. Jag finner det vara önskvärt,

att lönerna inom hithörande odlingsdistrikt höjas. Då emellertid

här icke föreligger något kollektivavtal och arbetets besvärlighet m. m. är

något växlande inom de skilda distrikten, iir det svårt att finna en för

varje distrikt lämplig måttstock. I allt fall förutsätter jag, att inom de

utanför Skåne belägna betodlingsdistrikten ej under 1933 tilliimpas lägre

hiner för skötseln och upptagningen av sockerbetor än förra året.

Frågan örn detaljhandelsmarginalen å socker var i fjol föremål för riksdagens

uppmärksamhet och uttalande. Såsom jag förut omnämnt hava sorn

kerfabriksaktiebolagen i anslutning härtill för grossisterna framhållit vik
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 75.

ten av att dessa så långt som möjligt medverka till en utjämning av detaljhandelsmargiualen.

Av erhållna uppgifter framgår, att utvecklingen under

den gångna delen av regleringsperioden gått i riktning mot en minskning

i stort sett av denna marginal. Jag förväntar, att sockerfabriksaktiebolagen

även under den nya avtalstiden söka att, i den män så är möjligt,

förverkliga det av riksdagen uttalade önskemålet örn en utjämning av

detaljhandelsmarginalen.

En förlängning av sockerregleringen med de av mig tillstyrkta ändringarna

kommer att innebära, att rätten till införsel av socker under tiden

1 mars 1933—28 februari 1934 överlåtes åt de båda sockerfabriksaktiebolagen

på i huvudsak det sätt, som nu tillämpas. Därvid synes emellertid,

då nu ej är fråga örn annat än ett fortsättande av en bestående

och för alla importörer känd anordning, kunna tillmötesgås ett av sockerfabriksaktiebolagen

vid förhandlingarna framställt och såsom rimligt

befunnet önskemål, att, förutom de i 1 § andra oell tredje styckena av

fjolårets kontrakt avsedda fallen, allenast sådan import av socker må

utan hinder av ensamrätten kunna äga rum, som grundar sig på köp i fast

räkning före den 2 februari 1932 och varom anmälan blivit senast den 15

mars 1932 gjord hos statens sockernämnd. Då dylik import, i den mån

den medgivits av statens sockernämnd, redan torde vara så gott som

till fullo verkställd, lärer sist ifrågasatta bestämmelse få mycket ringa

betydelse i fortsättningen. I nära anslutning till ett av riksdagen förra

året i ämnet gjort uttalande bör förväntas, att sockerfabriksaktiebolagen

under avtalstiden medgiva envar, som tidigare importerat socker,

inköpsrätt hos dem på i motsvarande fall sedvanliga villkor.

I enlighet med de av mig nyss angivna grunderna för bestämmandet

av sockerpris och betpris har, efter slutförda förhandlingar med sockerfabriksaktiebolagen,

upprättats förslag till förnyade kontrakt i ämnet,

vilka torde såsom bilagor få fogas till detta protokoll. Bolagen hava

förbundit sig att, under förutsättning att kontraktsförslagen av statsmakterna

oförändrat godkännas, sluta avtal med staten i enlighet med

förslagen. I samband härmed hava bolagen förklarat, att bestämmelsen

i 6 § rörande melassanvändning må så tolkas, att åtgärder till viss begränsning

av brännvinstillverkningen i samband med pressjästberedningen

må kunna av statsmakterna vidtagas.

Kontraktsförslagen förutsätta, att statens sockernämnd bibehålies såsom

organ för utövande av kontroll över bolagens verksamhet, i vad

den beröres av kontrakten. Beträffande nämndens verksamhet och bestridandet

av kostnaderna för nämnden torde härom gällande bestämmelser

böra i huvudsak bibehållas.

För giltighet av de ifrågasatta kontrakten mellan staten och sockerfabriksaktiebolagen

erfordras riksdagens samtycke. Den föreslagna anordningen

förutsätter riksdagens beslut, att för tiden från oell med den

1 mars 1933 till och med den 28 februari 3934 rätt att till riket införa

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75. " 17

socker icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl.

Maj:t överlåter sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter

torde ankomma på Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas,

att importen lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena

av kontrakten avsedda fall samt beträffande i sagda paragrafs

fjärde stycke avsedda foll regleras på där angivet sätt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars

1933 till och med den 28 februari 1934 rätt att till riket

införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med

av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma

annan än staten eller den, åt vilken Kungl.

Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare

föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande

av nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänna de såsom bilagor A och B till detta

protokoll fogade förslagen till kontrakt mellan svenska

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget samt

. . mellan svenska staten och mellersta Sveriges socker
fabriksaktieholag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 1 sami.

Nr 75.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Bilaga A.

Förslag till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1§.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 7 § omförmälda tid, att annan

än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga

laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga tran

sitering, returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall

meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i

föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal

träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars

1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §

andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget

äga tillämpning.

2§.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående

sockerbetsodling under år 1933 i enlighet med mellan bolaget och Skånes

betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt icke må understiga 2 kronor 25 öre. Denna bolagets förbindelse

medför icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av

högre sockerbetsareal än sammanlagt 38,000 hektar.

3 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse ohehörigen skadas.

4 $.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget salu
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 75.

19

förda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills

efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30

öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas

med rätt likväl för bolaget att under tiden 1 mars—31 maj 1933 tillämpa

ett lägsta pris av 31 öre per kilogram krossmelis.

5 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall

vara underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt

nämnd av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser

icke stå i överensstämmelse med vad i 4 § sägs, har den att meddela bolaget

detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle

yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden

fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget

att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser

erforderliga för kontrollens utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela

närmare föreskrifter.

6 i

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning,

att inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass, samt att sådana

åtgärder under nämnda tid icke vidtagas beträffande användning

av melass vid tillverkning av brännvin, varigenom bolagets möjligheter

att vinna avsättning för melass väsentligen inskränkas.

7 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1933 till och med den

28 februari 1934.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Bilaga B.

Förslag till

Kontrakt

mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriks
aktiebolag.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag, i det följande benämnt bolaget, är följande

överenskommelse träffad.

1 §.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 7 § omförmälda tid, att annan

än bolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget ej skall äga laglig rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmäld vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den

under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats

före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932

blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra

stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga

tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att i kontrakt angående sockerbetsodling under

år 1933 i avseende å beräkningen av betpriset intaga bland annat följande

bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram

krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid

försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars 1933 till

och med den 28 februari 1934, sedan därifrån dragits den i noteringen ingående

grossistrabatten 4 procent. Det sålunda framräknade effektiva

krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda

grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må understiga

2 kronor 25 öre.

För varje V]0 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten röner

betpriset ett tillägg eller avdrag av 1/,eo av grundpriset.

Dessutom åtager sig bolaget även beträffande 1933 års sockerbetsodling

att lämna särskilt fraktbidrag till betodlarna enligt samma grunder som

för 1931.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majds proposition nr 75.

3 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt

sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

4 §.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags priskurantpris å krossmelis

(KM) skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget

saluförda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset

å KM åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å KM bestämmes enligt samma grunder som hittills efter

läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30 öre per

kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas med rätt

likväl för bolaget att under tiden 1 mars—31 maj 1933 tillämpa ett lägsta «

pris av 31 öre per kilogram krossmelis.

5 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå

i överensstämmelse med vad i 4 § sägs, har den att meddela bolaget detta

samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig

besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall

omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens

utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare

föreskrifter.

6 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga^ ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass, samt att sådana

åtgärder under nämnda tid icke vidtagas beträffande användning av melass

vid tillverkning av brännvin, varigenom bolagets möjligheter att vinna

avsättning för melass väsentligen inskränkas.

7 i

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1933 till och med den 28

februari 1934.

Bihang lill riksdagen!; protokoll 193-1. 1 sorni. Sr 75

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:53 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande ävensom i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. BevU 1933:6 Betänkande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten