Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ny ladugård in. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar

1933-02-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:80, Angående anslag till ny ladugård in. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 80.

1

Nr 80.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till ny ladugård in. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar; given Stockholms slott den

3 februari 1933.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

P. Alhin Hansson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Vennerström,

Leo, Snoberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för finansdepartementet

anför statsministern i egenskap av tillförordnad chef för socialdepartementet.

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, vilken anstalt trädde i

verksamhet under år 1923, har alltsedan sin tillkomst varit förlagd till det

forna övningsfältet Salbohed i Västmanlands län. Övningsfältet har hittills

varit utarrenderat till anstalten av chefen för östra arméfördelningen. Genom

beslut den 2 december 1932 har emellertid Kungl. Majit föreskrivit, att övningsfältet

från och med den 14 mars 1933 skall överlämnas till förvaltning

av anstaltens styrelse.

Anstalten, som för närvarande har plats för 40 elever, är inrymd i två

byggnader, belägna cirka 400 meter från varandra och skilda genom allmän

landsväg. I den ena byggnaden, »baracken», hava eleverna sitt kvarter; där

inrymmas dessutom matsal, skolsal, sjukrum, dagrum m. m. Den andra

byggnaden, den s. k. övre anstalten, innehåller endast ekonomilokaler (kök,

syrum och vävsal), snickeriverkstad samt bostäder för ogift hushålls- och

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 80. 241 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

jordbrukspersonal. Till anstalten lior dessutom ett antal jordbruksbyggnader,

såsom ladugård, stall, svinhus m. m.

Med skrivelse den 25 oktober 1932 har statens organisationsnämnd överlämnat

betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast

kommande tioårsperiod (statens offentliga utredningar 1932: 25). I denna

plan har organisationsnämnden upptagit vissa byggnadsarbeten vid berörda

anstalt nämligen dels ny ekonomibyggnad, dels ock nya jordbruksbyggnader.

Organisationsnämnden har framhållit, att den nuvarande ekonomibyggnaden

befunne sig i dåligt skick och vore svår att underhålla. Dessutom

innebure det långa avståndet från denna byggnad till bostadsbaracken stora

olägenheter, främst i fråga örn utspisningen. Nämnden har därför funnit

det vara av nöden, att ny ekonomibyggnad uppfördes i närheten av baracken.

Rörande de nuvarande till jordbruket hörande byggnaderna har nämnden

i betänkandet anfört, att de befunne sig i mycket dåligt skick, att de vore

otillräckliga för egendomens behov samt att de dessutom läge så spridda,

att jordbruksarbetet därigenom måste både hindras och fördyras och elevernas

användning i arbetet försvåras. Nämnden hade därför funnit oundgängligt,

att nämnda byggnader ersattes med nya.

Enligt ett tidigare uppgjort förslag, som förelagts nämnden, skulle kostnaderna

för omändringsarbeten å Salbohedsanstalten för dess sättande i tillfredsställande

skick belöpa sig till cirka 250,000 kronor, därav 91,000 kronor

beräknats för ny ekonomibyggnad och 38,000 kronor för nya jordbruksbyggnader

(ny ladugård). Resten belöpte på ändring av baracken, vattenlednings

anordnande m. m.

Organisationsnämnden, som låtit verkställa förnyad kostnadsberäkning

rörande ifrågavarande byggnadsarbeten, har kommit till den uppfattningen,

att de tidigare beräkningarna varit alltför knappa och att kostnaderna i

stället borde uppskattas till 103,000 kronor för ekonomibyggnaden och

40,000 kronor för ladugården.

Men hänsyn till den nuvarande ladugårdens synnerligen bristfälliga skick

har nämnden ansett, att ny ladugård först borde uppföras samt att detta

borde ske under budgetåret 1934/1935. Den föreslagna nya ekonomibyggnaden

borde enligt nämndens mening komma till utförande under budgetåret

1939/1940.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag av

under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter

för kapitalökning under budgetåret 1933/1934 erinrade chefen för socialdepartementet

under rubriken »fonden för förlag till statsverket», punkt 4,

örn vad organisationsnämnden i berörda avseenden föreslagit samt anförde

vidare, att rörande omförmälda arbeten vid Salbohed för det dåvarande

ytterligare utredning påginge inom byggnadsstyrelsen. Departementschefen

uttalade därvid vidare, att han ansåge sig hava anledning räkna med att av

arbetena de, som avsåge uppförandet av nya jordbruksbyggnader, lämpligen

borde komma till stånd redan under nästkommande budgetår samt att kostnaderna

för desamma kunde uppskattas till omkring 40,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr SO.

3

På departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t under nämnda

punkt riksdagen att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till jordbruksbyggnader

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar för

budgetåret 1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

I statsverkspropositionen förutsattes, att detta anslag skulle täckas av

lånemedel.

Sedan byggnadsstyrelsen nu med skrivelse den 16 januari 1933 överlämnat

sin i ämnet verkställda utredning ber jag att få till ytterligare behandling

upptaga denna fråga.

I nämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början meddelat, att på

styrelsens begäran föreståndaren för Salbohedsanstalten med skrivelse den

6 december 1932 till styrelsen överlämnat de äldre ritningar och kostnadsberäkningar,

som legat till grund för organisationsnämndens förslag. I skrivelsen

har föreståndaren anfört bland annat följande.

Ritningarna hade i flera avseenden varit ofullständiga och beräkningarna

approximativa. I fråga om jordbruksbyggnaderna vore följande att nämna.

Egendomen Salbohed omfattade 200 tunnland odlingsbar jord, varav 170

tunnland vore uppodlade. I fullt uppodlat skick komme egendomen att

kräva en uppsättning av 50 kor. Det oaktat hade emellertid i förslaget den

nya ladugårdsbyggnaden blott beräknats för 40 kor. Dessutom saknades

enligt förslaget i nämnda byggnad vissa erforderliga utrymmen såsom rotfrukts-

och torvströrum i häststallet, kalvningsbox m. m. Den summa av

4,500 kronor, som avsetts till vissa ledningar m. m. vore synnerligen lågt

beräknad. Det kunde vidare ifrågasättas, huruvida ej åtminstone djurstallarna

borde uppföras av annat material än trä. Kostnadsberäkningarna

vore därför för låga.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen med hänsyn bland

annat till vad föreståndaren sålunda anfört anmodat anstaltens styrelse att

låta utarbeta och kostnadsberäkna nytt förslag till byggnader i enlighet med

vad organisationsnämnden anfört och med beaktande av föreståndarens uttalanden

ävensom att föreståndaren för anstalten med skrivelse den 3 januari

1933 överlämnat dylikt förslag till byggnadsstyrelsen.

Förslaget är, till den del detsamma avser uppförande av ny jordbruksbyggnad

(ladugård), åskådliggjort å två byggnadsstyrelsens skrivelse bifogade

ritningskopior, dagtecknade den 30 december 1932. Beträffande detta förslag

har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Det nya förslaget till jordbruksbyggnad (ladugård) överensstämde i stort

sett med det av organisationsnämnden förordade förslaget, dock med den

skillnaden, att antalet båsplatser för kor utökats från 40 till 48. Denna

utökning syntes, efter vad byggnadsstyrelsen under hand inhämtat från

lantbruksstyrelsen, vara väl motiverad med hänsyn till den större omfattningen

av odlad jord, egendomen framdeles kunde beräknas erhålla. Den

nya kostnadsberäkningen utvisade en avsevärd ökning av kostnaderna,

nämligen från 40,000 kronor till 55,000 kronor. För att nedbringa dessa

kostnader hade anstaltens arkitekt på byggnadsstyrelsens anmodan minskat

byggnadskuben, varigenom kostnaderna kunnat nedbringas till 48,000 kronor.

I detta belopp hade ej inräknats kostnader för mjölkningsmaskiner och

inventarier samt ej heller kostnader för erforderliga yttre dränerings- och

ledningsarbeten m. m., vilka, såsom i det ursprungliga förslaget, beräknats

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Departements
chefen.

att utföras av anstaltens eget folk. Byggnaden vore beräknad med samma

enkla utförande beträffande grund, väggar, bjälklag, golv och tak m. m., som

varit förutsatt i det tidigare förslaget. Av föreståndaren ifrågasatt materialutbyte

från trä till sten skulle så avsevärt öka kostnaderna, att byggnadsstyrelsen

för sin del ej kunnat tillstyrka en sådan åtgärd. Mot de beräknade

kostnaderna, 48,000 kronor, hade styrelsen intet att erinra under förutsättning,

att anstaltens eget folk i största möjliga utsträckning anlitades för

arbetenas utförande och att samma material användes som enligt det tidigare

förslaget.

Mot planläggningen av ladugårdsbyggnaden hade styrelsen intet annat

att erinra, än att det ur olika synpunkter ej torde vara fördelaktigt att placera

svinhuset under samma tak som övriga utrymmen. Då emellertid ett särskiljande

av svinhuset givetvis måste medföra ökade kostnader, ville styrelsen

endast förorda, att, innan arbetena toge sin början, en undersökning gjordes,

örn ej en ytterligare beskärning av utrymmena skulle möjliggöra sådana besparingar,

att svinhuset kunde läggas vid sidan av ladugården.

I anslutning till det anförda har byggnadsstyrelsen tillstyrkt framläggande

av proposition till riksdagen örn anvisande av ett anslag av 48,000 kronor

för uppförande av en ladugårdsbyggnad vid anstalten i huvudsaklig överensstämmelse

med det föreliggande förslaget.

Byggnadsstyrelsen har vidare med skrivelsen den 16 januari 1933 överlämnat

förslag till den av organisationsnämnden ifrågasatta ekonomibyggnaden,

åskådliggjort å sex skrivelsen bifogade ritningar, jämte kostnadsberäkning,

slutande å 103,000 kronor, därvid styrelsen meddelat, att styrelsen icke hade

något att erinra vare sig mot ritningarna eller kostnadsberäkningen.

Innan jag ingår på nu föreliggande byggnadsförslag, ber jag få erinra,

att sedan någon tid föreligger fråga örn ändrad användning av Salbohedsanstalten,

i det att å ena sidan förslag blivit väckt örn överflyttning till skyddshemmet

åkerbrukskolonien Hall av vissa elever vid sinnesslöanstalten och

å andra sidan fråga uppkommit örn förändring av den nuvarande Salbohedsanstalten

till en med statens sinnesslöanstalt i Sala, Salberga sjukhus, förenad

jordbrukskoloni. Såsom närmare framgår av vad jag i detta ämne anfört

vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn anslag till avlöningar

och vikariatsersättningar vid Salbohedsanstalten (Y. s. 140) har ännu

icke ståndpunkt kunnat tagas till berörda spörsmål.

Då frågan örn ny ekonomibyggnad å Salbohed nära sammanhänger med

spörsmålet örn sättet för Salbohedsanstaltens framtida utnyttjande, lärer

med prövning av nämnda byggnadsfråga böra anstå, intill dess klarhet vunnits

rörande användningen av egendomen vid Salbohed. Med hänsyn därtill

synas medel för uppförande av denna byggnad tillsvidare icke böra anvisas.

Frågan örn ny ladugårdsbyggnad vid anstalten har tidigare ställts i ett

visst sammanhang med spörsmålet örn Salbohedsanstaltens blivande användning.

Sålunda blev en av anstaltsstyrelsen under hösten 1931 gjord framställning

örn anslag å 10,000 kronor för påbörjande av ny dylik byggnad i

1932 års statsverksproposition (Y. s. 264) på hemställan av dåvarande chefen

för socialdepartementet avvisad, därvid departementschefen såsom stöd för

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 80.

sitt ståndpunkttagande hänvisade icke blott till det statsfinansiella läget

utan jämväl till den omständigheten, att det måste anses mindre lämpligt

att bevilja medel till nämnda byggnad, innan avgörande träffats i frågan örn

anstaltens framtida användning. Emellertid synes det mig vara berättigat

utgå från att, huru än egendomen vid Salbohed framdeles kommer att disponeras,

det därstädes bedrivna jordbruksarbetet skall fortgå samt att därför

en modern och mot egendomens storlek svarande ladugård under alla förhållanden

kommer att erfordras därstädes.

Av den utredning, som av organisationsnämnden förebragts i ämnet, torde

framgå, att de nuvarande jordbruksbyggnaderna vid Salbohed äro av sådan

beskaffenhet, att deras ersättande är i hög grad av behovet påkallat. Denna

uppfattning bestyrkes av de uppgifter, som under hand inhämtats från

anstalten. Sålunda har föreståndaren för anstalten meddelat, att byggnaderna,

vilka samtliga äro av mycket hög ålder, äro så fallfärdiga, att de

endast med största svårighet kunna hållas i någorlunda brukbart skick. I

likhet med organisationsnämnden är jag därför av den åsikten, att en ny

ladugårdsbyggnad, avsedd att ersätta de nu befintliga jordbruksbyggnaderna,

bör uppföras, och anser jag för min del, att detta bör ske redan under nästkommande

budgetår.

Vidkommande byggnadens planläggning och beskaffenhet i övrigt ävensom

kostnaderna för densamma ansluter jag mig till alla delar till vad byggnadsstyrelsen

i ämnet föreslagit. Jag anser således, att byggnaden bör beräknas

för 48 kor, att densamma bör uppföras av trä samt att byggnadskostnaden

icke må få överstiga 48,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att

anstaltens elever och arbetsledare, i den utsträckning så lämpligen kan ske,

anlitas för utförande av arbetena. Enligt vad jag inhämtat avse de dräneringsarbeten,

till vilka eleverna skulle användas, sand- och grusmark och icke —

såsom ett i årets statsverksproposition (V s. 142) omförmält dikesarbete, till

vilket eleverna ansetts icke kunna begagnas — svårbearbetad lerjord. Innan

byggnadsai''betet igångsättes, torde det, i enlighet med vad byggnadsstyrelsen

hemställt, böra verkställas undersökning, huruvida icke inom den angivna

kostnadsramen kan göras sådan jämkning i det föreliggande förslaget, att

svinhuset kan uppföras såsom en fristående byggnad.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, huruvida med hänsyn till

rådande arbetslöshet, närmare bestämmelser rörande arbetets utförande böra

föreskrivas.

Enligt mitt förslag torde alltså för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål

böra anvisas ett anslag av 48,000 kronor eller 8,000 kronor mera än det

belopp, vartill anslaget i statsverkspropositionen preliminärt beräknades.

Då det på sätt av det föregående framgår är ovisst, örn den nya ladugården

med vad därtill hörer bör uppföras i en eller flera byggnader, synes

mig förevarande anslag lämpligen kunna erhålla benämningen ny ladugård

m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

att för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av mig

i det föregående förordat förslag av ny ladugård m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar förbudgetåret 1933/1934

anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alce Karlholm.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SärU 1933:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ny ladugård m. rn. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar. s. 1 i texten
  2. SU 1933:54 Memorial angående överlämnande till särskilda utskottet av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ny ladugård m. m. vid statens uppfostringsanstalt för s. 1 i texten