Sök i Ratio Lex

Angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning

1933-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:86, Angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nedskrivning av ett

S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning;

given Stockholms slott den 3 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari

1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Vennerström,

Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

På hemställan av chefen för kommunikationsdepartementet har Kungl.

Majit tidigare i dag beslutat att i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att det till inlandsbanan anslutna bispåret Lövlid—Holmselehamn må vid

lämplig tidpunkt upprivas. Dylik åtgärd har ansetts påkallad, enär bispåret

icke fyllde någon trafikuppgift, som i skälig mån motsvarade underhållskostnaderna.

Av utredningen i ärendet framgår, att vid bispåret

ligger en kalkugn, anlagd med hjälp av statslån, samt att frågan om nedskrivning

av detta lån blivit, i samband med spörsmålet örn bispårets rivning,

underställd Kungl. Majit. I anslutning till chefens för kommunikationsdepartementet

anförande i ämnet anhåller jag att för Kungl. Majit

nu få anmäla nämnda lånefråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr Sti. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Sedan 1923 års riksdag för beredande av låneunderstöd åt företag för

framställning av jordbrukskalk under utgifter för kapitalökning anvisat

ett anslag av 50,000 kronor, beviljade Kungl. Majit den 22 juli 1927

hemmansägaren Seth A. Holmgren, Vilhelmina, ett låneunderstöd av 25,000

kronor för anordnande av kalktillverkning å Storholmen vid Malgomajsjön.

Lånet skulle löpa med 5 procent ränta och en amorteringstid av

högst 20 år, räknat från den dag första delen lyftes, samt utgå i mån av

anläggningens utförande enligt plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

fastställdes. Jämlikt Kungl. Majlis beslut sagda dag blev låneunderstödet

under åren 1929—1931 i skilda poster av nämnda fullmäktige med anlitande

av förberörda anslag utbetalat till Holmgren mot skuldförbindelse den 25

oktober 1928 och säkerhet av första inteckning å 25,000 kronor jämte förskriven

ränta dels i den lägenhet, å vilken kalkugnen är uppförd, dels ock

i en annan Holmgren tillhörig fastighet, samt första förlagsinteckning å

samma belopp i all den Holmgren tillhöriga egendom, som kunnat bliva

föremål för sådan inteckning.

Enligt uppgift har riksgäldskontoret av Holmgren bekommit ränta å

låneunderstödet för tiden till och med den 30 november 1930, varemot

någon inbetalning därutöver ej av Holmgren fullgjorts. Första kapitalavbetalningen

skulle hava verkställts den 30 november 1931.

Holmgren har hos riksgäldskontoret i skrivelse den 24 november 1931

anhållit om befrielse från inbetalning av förfallen ränta och amortering

samt örn låneunderstödets nedskrivning med hälften till 12,500 kronor.

Till stöd härför har Holmgren framhållit, att anläggningen planlades

och uppfördes invid det till Holmselehamn förande järnvägsspåret för att

kalkprodukterna skulle kunna uttransporteras per järnväg direkt från anläggningen

å Storholmen till inlandsbanan och efter densamma till orter

belägna söder och norr örn Vilhelmina. Genom trafikens avstannande å

bandelen hade kal k företa get, som Holmgren under åratals arbete och uppoffringar

lyckats få startfärdigt, dömts till undergång. Att transportera

kalken den 7 kilometer långa vägen till Vilhelmina station med lastbilar

skulle fördyra produkten i sådan grad, att det ej bleve möjligt konkurrera

med längre söderut belägna kalkbruk, åtminstone ej så länge dessa av staten

erhölle fraktlindringsbidrag för kalk. — I förnyad skrivelse till riksgäldskontoret

den 8 januari 1932 har Holmgren ytterligare utvecklat de svårigheter,

vari järnvägstrafikens nedläggande å berörda bandel försatt honom.

Därvid har han emellertid framhållit, att även andra omständigheter än

trafikens nedläggande verkat hämmande och deprimerande på hans kalkföretag,

såsom en övermäktig konkurrens från i Jämtland belägna kalkbruk,

vilka hade gynnsammare utgångsläge med järnvägsspår in på brytningsplatsen

och möjligheter att utnyttja statens fraktlindringsbidrag, samt

befolkningens under rådande lågkonjunktur nedsatta köpkraft, varigenom

kalkförsäljningarna minskats.

Av myndigheternas i den inledningsvis omförmälda propositionen närmare

återgivna yttranden inhämtas, att dessa funnit billighetsskäl kräva, att

Holmgren erhölle begärd lindring i lånevillkoren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

Järnvägsstyrelsen har ansett det från statsfinansiell synpunkt vara vida

förmånligare att omedelbart medgiva Holmgren begärd lindring ifråga örn

statslånet, vars kapital i varje fall syntes styrelsen kunna betraktas såsom

förlorat, än att behålla bispåret.

Lantbruksstyrelsen har funnit billigheten kräva, att Holmgren, som vid

anläggningens planläggning räknat med de befraktningsmöjligheter bandelen

erbjöde, hölles skadeslös för det men, som genom banans nedläggning tillskyndades

honom.

Såväl järnvägsstyrelsen som lantbruksstyrelsen hava tänkt sig, att viss

del av det inkomstbelopp, som järnvägsstyrelsen erhölle genom försäljning

av vid spårets upprivning tillvaratagna effekter, skulle inbetalas till riksgäldskontoret

såsom avbetalning å Holmgrens lån.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava tillstyrkt detta förslag och hemställt,

att av försäljningsmedlen för berörda effekter finge såsom avbetalning

å lånet användas ett belopp, motsvarande vad som erfordrades för återbetalning

av hälften av låneunderstödet och för likviderande av de från och

med den 1 december 1930 till och med inbetalningsdagen upplupna räntorna

å lånet. I samband därmed borde Holmgrens betalningsskyldighet för låneunderstödet

nedsättas med det till riksgäldskontoret inbetalade beloppet. Då

en del av kapitalskulden för det sålunda nedsatta lånebeloppet redan vore

till betalning förfallen, borde fullmäktige erhålla bemyndigande att vidtaga

därav föranledda ändringar i den för lånet fastställda amorteringsplanen.

Riksräkenskapsverket åter har ansett, att, i den mån nedskrivning av

Holmgrens lån vid järnvägsdriftens nedläggande ansåges böra medgivas,

täckning härför borde beredas från fonden för statsskuldens amortering.

Slutligen må erinras, att länsstyrelsen i Västerbottens län på sätt närmare

framgår av redogörelsen i meranämnda proposition påyrkat, att vagnslasttrafiken

å bispåret Lövlid—Holmselehamn måtte för kalkugnens skull

fortsättas.

Även om nedläggandet av trafiken å bispåret Lövlid- Holmselehamn icke Departementsi

och för sig skulle komma att medföra några avsevärt försämrade förhål- cheFnlanden

beträffande den av Holmgren drivna verksamhet, för vilken han

uppburit statslån, synes mig i allt fall möjligheterna för Holmgren att fullgöra

sin återbetalningsskyldigliet vara så långa, att jag tillstyrker, att

Holmgren erhåller den begärda lindringen i fråga örn återbetalning av

berörda låneunderstöd. Lånet toi’de sålunda böra nedskrivas från 25,000

till 12,500 kronor, och i samband härmed torde Holmgren böra befrias

från skyldighet att erlägga för tiden intill den 1 december 1932 belöpande

ej betalda räntor å lånet. Under erinran, att chefen för kommunikationsdepartementet

förut i dag biträtt riksrälcenskapsverkets uppfattning,

att inflytande försäljningsmedel vid upprivningen av bispåret Lövlid —

Holmselehamn skola användas till återbetalning av till bispåret hänförliga

lånemedel och ej till nedskrivning av Holmgrens lån, utgår jag

från att täckning för nedskrivningsbeloppet, efter därom av fullmäktige i

riksgäldskontoret gjord framställning, i sinom tid beredes från fonden för

statsskuldens amortering.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit mätte föreslå riksdagen medgiva,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

att Seth A. Holmgrens betalningsskyldighet för

berörda, honom den 22 juli 1927 beviljade låneunderstöd

av 25,000 kronor må så nedsättas, att hans återstående

skuld, räknat från och med den 1 december

1932, fastställes till 12,500 kronor att från och med

sistnämnda dag förräntas efter 5 procent om året och

amorteras under högst 20 år.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh.s Thygesen.

330303. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:102 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om utfärdande av föreskrifter rörande ursprungsbeteckning för importerade lantmannaoch trädgårdsprodukte s. 5 i texten
  2. Rskr. 1933:87 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om utarbetande av nytt förslag till sterilisering slag. s. 10 i texten
  3. SU 1933:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprivning av bispåret Lövlid—Holmselehamn vid statens järnvägar m. m. s. 9 i texten
  4. JoU 1933:28 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning. s. 4 i texten