Angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning
1933-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1933:86, Angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 86.
1
Nr 86.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nedskrivning av ett
S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning;
given Stockholms slott den 3 februari 1933.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari
1933.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Vennerström,
Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
På hemställan av chefen för kommunikationsdepartementet har Kungl.
Majit tidigare i dag beslutat att i proposition föreslå riksdagen medgiva,
att det till inlandsbanan anslutna bispåret Lövlid—Holmselehamn må vid
lämplig tidpunkt upprivas. Dylik åtgärd har ansetts påkallad, enär bispåret
icke fyllde någon trafikuppgift, som i skälig mån motsvarade underhållskostnaderna.
Av utredningen i ärendet framgår, att vid bispåret
ligger en kalkugn, anlagd med hjälp av statslån, samt att frågan om nedskrivning
av detta lån blivit, i samband med spörsmålet örn bispårets rivning,
underställd Kungl. Majit. I anslutning till chefens för kommunikationsdepartementet
anförande i ämnet anhåller jag att för Kungl. Majit
nu få anmäla nämnda lånefråga.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr Sti. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 86.
Sedan 1923 års riksdag för beredande av låneunderstöd åt företag för
framställning av jordbrukskalk under utgifter för kapitalökning anvisat
ett anslag av 50,000 kronor, beviljade Kungl. Majit den 22 juli 1927
hemmansägaren Seth A. Holmgren, Vilhelmina, ett låneunderstöd av 25,000
kronor för anordnande av kalktillverkning å Storholmen vid Malgomajsjön.
Lånet skulle löpa med 5 procent ränta och en amorteringstid av
högst 20 år, räknat från den dag första delen lyftes, samt utgå i mån av
anläggningens utförande enligt plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
fastställdes. Jämlikt Kungl. Majlis beslut sagda dag blev låneunderstödet
under åren 1929—1931 i skilda poster av nämnda fullmäktige med anlitande
av förberörda anslag utbetalat till Holmgren mot skuldförbindelse den 25
oktober 1928 och säkerhet av första inteckning å 25,000 kronor jämte förskriven
ränta dels i den lägenhet, å vilken kalkugnen är uppförd, dels ock
i en annan Holmgren tillhörig fastighet, samt första förlagsinteckning å
samma belopp i all den Holmgren tillhöriga egendom, som kunnat bliva
föremål för sådan inteckning.
Enligt uppgift har riksgäldskontoret av Holmgren bekommit ränta å
låneunderstödet för tiden till och med den 30 november 1930, varemot
någon inbetalning därutöver ej av Holmgren fullgjorts. Första kapitalavbetalningen
skulle hava verkställts den 30 november 1931.
Holmgren har hos riksgäldskontoret i skrivelse den 24 november 1931
anhållit om befrielse från inbetalning av förfallen ränta och amortering
samt örn låneunderstödets nedskrivning med hälften till 12,500 kronor.
Till stöd härför har Holmgren framhållit, att anläggningen planlades
och uppfördes invid det till Holmselehamn förande järnvägsspåret för att
kalkprodukterna skulle kunna uttransporteras per järnväg direkt från anläggningen
å Storholmen till inlandsbanan och efter densamma till orter
belägna söder och norr örn Vilhelmina. Genom trafikens avstannande å
bandelen hade kal k företa get, som Holmgren under åratals arbete och uppoffringar
lyckats få startfärdigt, dömts till undergång. Att transportera
kalken den 7 kilometer långa vägen till Vilhelmina station med lastbilar
skulle fördyra produkten i sådan grad, att det ej bleve möjligt konkurrera
med längre söderut belägna kalkbruk, åtminstone ej så länge dessa av staten
erhölle fraktlindringsbidrag för kalk. — I förnyad skrivelse till riksgäldskontoret
den 8 januari 1932 har Holmgren ytterligare utvecklat de svårigheter,
vari järnvägstrafikens nedläggande å berörda bandel försatt honom.
Därvid har han emellertid framhållit, att även andra omständigheter än
trafikens nedläggande verkat hämmande och deprimerande på hans kalkföretag,
såsom en övermäktig konkurrens från i Jämtland belägna kalkbruk,
vilka hade gynnsammare utgångsläge med järnvägsspår in på brytningsplatsen
och möjligheter att utnyttja statens fraktlindringsbidrag, samt
befolkningens under rådande lågkonjunktur nedsatta köpkraft, varigenom
kalkförsäljningarna minskats.
Av myndigheternas i den inledningsvis omförmälda propositionen närmare
återgivna yttranden inhämtas, att dessa funnit billighetsskäl kräva, att
Holmgren erhölle begärd lindring i lånevillkoren.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 86.
Järnvägsstyrelsen har ansett det från statsfinansiell synpunkt vara vida
förmånligare att omedelbart medgiva Holmgren begärd lindring ifråga örn
statslånet, vars kapital i varje fall syntes styrelsen kunna betraktas såsom
förlorat, än att behålla bispåret.
Lantbruksstyrelsen har funnit billigheten kräva, att Holmgren, som vid
anläggningens planläggning räknat med de befraktningsmöjligheter bandelen
erbjöde, hölles skadeslös för det men, som genom banans nedläggning tillskyndades
honom.
Såväl järnvägsstyrelsen som lantbruksstyrelsen hava tänkt sig, att viss
del av det inkomstbelopp, som järnvägsstyrelsen erhölle genom försäljning
av vid spårets upprivning tillvaratagna effekter, skulle inbetalas till riksgäldskontoret
såsom avbetalning å Holmgrens lån.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava tillstyrkt detta förslag och hemställt,
att av försäljningsmedlen för berörda effekter finge såsom avbetalning
å lånet användas ett belopp, motsvarande vad som erfordrades för återbetalning
av hälften av låneunderstödet och för likviderande av de från och
med den 1 december 1930 till och med inbetalningsdagen upplupna räntorna
å lånet. I samband därmed borde Holmgrens betalningsskyldighet för låneunderstödet
nedsättas med det till riksgäldskontoret inbetalade beloppet. Då
en del av kapitalskulden för det sålunda nedsatta lånebeloppet redan vore
till betalning förfallen, borde fullmäktige erhålla bemyndigande att vidtaga
därav föranledda ändringar i den för lånet fastställda amorteringsplanen.
Riksräkenskapsverket åter har ansett, att, i den mån nedskrivning av
Holmgrens lån vid järnvägsdriftens nedläggande ansåges böra medgivas,
täckning härför borde beredas från fonden för statsskuldens amortering.
Slutligen må erinras, att länsstyrelsen i Västerbottens län på sätt närmare
framgår av redogörelsen i meranämnda proposition påyrkat, att vagnslasttrafiken
å bispåret Lövlid—Holmselehamn måtte för kalkugnens skull
fortsättas.
Även om nedläggandet av trafiken å bispåret Lövlid- Holmselehamn icke Departementsi
och för sig skulle komma att medföra några avsevärt försämrade förhål- cheFnlanden
beträffande den av Holmgren drivna verksamhet, för vilken han
uppburit statslån, synes mig i allt fall möjligheterna för Holmgren att fullgöra
sin återbetalningsskyldigliet vara så långa, att jag tillstyrker, att
Holmgren erhåller den begärda lindringen i fråga örn återbetalning av
berörda låneunderstöd. Lånet toi’de sålunda böra nedskrivas från 25,000
till 12,500 kronor, och i samband härmed torde Holmgren böra befrias
från skyldighet att erlägga för tiden intill den 1 december 1932 belöpande
ej betalda räntor å lånet. Under erinran, att chefen för kommunikationsdepartementet
förut i dag biträtt riksrälcenskapsverkets uppfattning,
att inflytande försäljningsmedel vid upprivningen av bispåret Lövlid —
Holmselehamn skola användas till återbetalning av till bispåret hänförliga
lånemedel och ej till nedskrivning av Holmgrens lån, utgår jag
från att täckning för nedskrivningsbeloppet, efter därom av fullmäktige i
riksgäldskontoret gjord framställning, i sinom tid beredes från fonden för
statsskuldens amortering.
Jag hemställer nu, att Kungl. Majit mätte föreslå riksdagen medgiva,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 86.
att Seth A. Holmgrens betalningsskyldighet för
berörda, honom den 22 juli 1927 beviljade låneunderstöd
av 25,000 kronor må så nedsättas, att hans återstående
skuld, räknat från och med den 1 december
1932, fastställes till 12,500 kronor att från och med
sistnämnda dag förräntas efter 5 procent om året och
amorteras under högst 20 år.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh.s Thygesen.
330303. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1933:102 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om utfärdande av föreskrifter rörande ursprungsbeteckning för importerade lantmannaoch trädgårdsprodukte s. 5 i texten
- Rskr. 1933:87 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om utarbetande av nytt förslag till sterilisering slag. s. 10 i texten
- SU 1933:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprivning av bispåret Lövlid—Holmselehamn vid statens järnvägar m. m. s. 9 i texten
- JoU 1933:28 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande av kalktillverkning. s. 4 i texten