Sök i Ratio Lex

Angående lån till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige för utbyggnad av turiststationen Högfjället vid Storlien m. m

1934-02-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:104, Angående lån till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige för utbyggnad av turiststationen Högfjället vid Storlien m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående lån till

föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige

för utbyggnad av turiststationen Högfjället vid Storlien

m. m.; given Stockholms slott den 1 februari

1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, "Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

I en till järnvägsstyrelsen ställd och av styrelsen med eget utlåtande den 11

januari 1934 till Kungl. Majit överlämnad skrift har föreningen för skidlöpningens

främjande i Sverige — i det följande benämnd Skidfrämjandet —

hemställt örn utverkande, att ett lån av statsmedel å 350,000 kronor på vissa

närmare angivna villkor ställdes till föreningens förfogande för en planerad

utbyggnad av Storliens turiststation.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 104.

28» 94

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Innan jag närmare redogör för ifrågavarande framställning torde jag få

lämna några upplysningar rörande Skidfrämjandet och Storliens turiststation.

Skidfrämjandet, som för närvarande Ilar omkring 23,000 medlemmar, har

som mål att inom Sverige verka för skidlöpningens utbredande. Detta mål söker

föreningen vinna bland annat genom att främja vinterturistväsendet samt bedriva

upplysnings- och propagandaverksamhet genom årsboken »På skidor»,

film och föredrag.

Genom donation bekom föreningen i december 1927 med full äganderätt

samtliga 1,200 aktier om tillhopa nominellt 120,000 kronor i aktiebolaget Storliens

högfjäll, vilket bolag är ägare till det s. k. Storliens fjällhemman (7*

mantal skatte nr 1 Storlien i Åre socken) på omkring 8,000 tunnland med därå

uppförda »Skidfrämjandets turiststation Högfjället» med flera byggnader.

Aktierna äro numera i föreningens räkenskaper upptagna till ett värde _ av

1,200 kronor, vilket motiverats med att aktierna för Skidfrämjandets räkning

icke kunna realiseras eller i stort sett giva någon avkastning. Enligt donationsbrevet

böra nämligen dessa aktier samfällt förbliva Skidfrämjandets egendom

och icke avyttras eller å annan överlåtas samt företaget bedrivas så, att tillträde

till dess pensionat i största möjliga utsträckning står öppet för personer

av olika yrken och stånd.

I anslutning till föreskrift i donationsbrevet, att donationen skall skötas oberoende

av föreningens övriga affärer och icke får med dem sammanblandas, har

Skidfrämjandet beslutat, att aktiebolaget Storliens högfjäll skall bestå som ett

föreningens dotterföretag under form av aktiebolag. Då donationen lämnades,

var bolaget praktiskt taget skuldfritt. Sedermera hava under åren 1928—1933

bolagets anläggningar högst avsevärt moderniserats och utvidgats. Kostnaderna

härför samt för omfattande underhållsarbeten hava bestritts dels genom

att mot säkerhet av i fastigheten intecknade skuldebrev upptagits lån å 110,000

kronor, dels genom utgivande av preferensaktier för sammanlagt 125,000 kronor,

dels ock genom ett av föreningen till bolaget lämnat förlagslån, som den

31 ''augusti 1933 uppgick till 20,000 kronor. Föreningen och bolaget tillhöriga

byggnader och inventarier i Storlien äro genom femårig! avtal brandförsäkrade

för °7 70,000 kronor. Föreningen är ägare till preferensaktier till nominellt

10,000 kronor.

Preferensaktierna berättiga till 6V2 procent ackumulativ utdelning med företrädesrätt

framför stamaktierna men medföra icke rätt till utdelning därutöver.

Vid bolagets eventuella upplösning äga preferensaktierna företrädesrätt framför

stamaktierna till återbekommande av aktiernas nominella belopp och eventuellt

bristande utdelning. Preferensaktierna må av bolaget genom nedsättning av

aktiekapitalet kunna inlösas antingen med anlitande av vinstmedel, sedan erforderlig

avsättning skett till reservfond och preferensaktieägarna erhållit sin

utdelning, eller med anlitande av gåvomedel. Vid bolagsstämma har stamaktie

en och preferensaktie en tredjedels röst.

I förutberörda skrift har Skidfrämjandet redogjort för utvecklingen av

turistfrekvensen i Storlien, särskilt i vad angår föreningens verksamhet.

Av denna utredning framgår, bland annat, att antalet dags- och dygnsgäster,

som under den fyra månader långa vintersäsongen besökt Storlien, från

år 1929 till år 1933 ungefär fördubblats från omkring 1,550 till omkring 3,100.

Antalet belagda bäddar har under samma tid ökats från omkring 9,200 till

omkring 17,200 eller med över 85 procent. Antalet för turister — frånsett skolungdom

— disponibla, inom föreningens lokaler befintliga bäddar har ökats

från 110 år 1928 till 200 år 1933.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Skidfrämjandet kar under hänvisning till dessa siffror framhållit, att antalet

besökande enligt dess uppfattning skulle kunna ökas avsevärt, därest erforderligt

kapital för nybyggnader kunde uppbringas. Samtliga föreningens logimöjligheter

för vinterhögsäsongen 1934 vore redan upptingade, och en mängd

gäster hade anmält sig som reserv att ifrågakomma vid eventuella återbud; förfrågningar

i ständigt stigande antal från utlandet — företrädesvis Danmark,

England och Holland — hade i regel måst besvaras nekande. Under de senare

årens vinterhögsäsong hade antalet turister och skolungdom i Storlien uppgått

till 1,000 å 1,200 personer per dag, av vilka en del bott i sovvagnar, uppställda

på Storliens bangård. Av de sålunda i Storlien inkvarterade personerna kunde

för närvarande högst 800 utspisas genom Skidfrämjandets och högst 400 genom

järnvägshotellets försorg. Antalet besökande i Storlien kunde salunda icke

ökas, därest ej utspisningsmöjligheterna samt sällskapslokalerna därstädes samtidigt

ökades.

På grund av nu angivna förhållanden har Skidfrämjandet framlagt förslag

örn beredande av logi- och utspisningsmöjligheter för ytterligare cirka 200 personer

genom uppförande dels av två byggnader av trä med logementsförläggning

i hytter, dels av en byggnad innehallande kök, matsalar och sällskapsrum

för nämnda antal personer. Beträffande den närmare utformningen av nybyggnadsförslaget

hänvisar jag till handlingarna i ärendet. Enligt företedda kostnadsberäkningar

skulle dessa byggnader vid nuvarande löne- och materialprisnivå

draga en kostnad av 350,000 kronor, inberäknat erforderliga s. k. hotellinventarier

samt invändiga vatten- och avloppsledningar. Utvändiga vattenoch

avloppsledningar, dränerings- och vägarbeten m. m. har föreningen tänkt

sig få utförda genom statens arbetslöshetskommission. Eventuellt erforderligt

bidrag till dessa arbeten ävensom kostnaderna för övrig inventarieanskaffning

skulle bestridas av föreningens egna medel.

Beträffande finansieringen av nybyggnadsföretaget har Skidfrämjandet anfört

huvudsakligen följande:

Enligt verkställda beräkningar skulle nettoinkomsten av de nytillkomna

platserna bliva cirka 15,000 kronor per ar. Eran detta belopp mäste dock dragas

cirka 4,500 kronor, vilka åtginge för nedskrivning av värdet på inventarierna.

Enligt denna kalkyl skulle således förutnämnda kapital, 350,000 kronor, vid

nu förutsebar besökandefrekvens kunna förräntas allenast med 3 procent.

Det vore måhända möjligt att under vinterhögsäspngen något höja helinackorderingspriset,

men en dylik höjning skulle stå i strid med donationsbrevet,

i vilket det önskemålet uttalats, att turiststationen i största möjliga utsträckning

borde stå öppen för personer av olika yrken och stånd.

Då det vore uppenbart, att statens järnvägar hade ett mycket stort ekonomiskt

intresse av att en större allmänhet bereddes tillfälle att komma till denna

plats, syntes det Skidfrämjandet vara tänkbart, att statens järnvägar skulle

vara hågade att bidraga till bygg.nadsplanernas förverkligande. Skidfrämjandet

föresloge alltså, att ett belopp av 350,000 kronor ställdes till dess förfogande i

form av ett lån mot säkerhet av inteckningar, till förmånsrätten närmast efter

penninginteckningar för 110,000 kronor med ränta, i aktiebolaget Storliens högfjälls

fastighet i Storlien med därå uppförda byggnader. Detta lån skulle för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

räntas med 4 procent och amorteras med 2 procent årligen, d. v. s. med inalles

21,000 kronor årligen. Då vid nuvarande beräkningsbara besökandefrekvens

endast 10,500 kronor årligen kunde beräknas stå till Skidfrämjandets förfogande

för ränta och amortering av byggnadskostnaderna, hemställde Skidfrämjandet,

att statens järnvägar för ifrågavarande nybyggnader måtte vidkännas

hälften av denna kostnad eller 3 procent å lånebeloppet. Skidfrämjandet skulle

således, räknat från den dag byggnaderna kunde tagas i bruk, till statens järnvägar

årligen erlägga 10,500 kronor såsom ränta och amortering.

Järnvägsstyrelsen har i sitt utlåtande framhållit, att ett bifall till framställningen

vore väl förenligt med statens järnvägars trafikekonomiska intressen.

Styrelsen har vidare erinrat, att med den beläggning, som förefunnits under de

senaste vintrarna, inkvarteringsmöjligheterna i Storlien vid flera tillfällen varit

till fullo utnyttjade och att man måst tillgripa den ur många synpunkter

icke tilltalande anordningen att ställa ett stort antal sovvagnar till förfogande

såsom logement. Det vore givet, att också järnvägsstyrelsen önskade med hänsyn

till den trafikerande publiken i möjligaste mån komma ifrån denna nödfallsutväg.

Även utspisningsmöjligheterna hade tidvis varit synnerligen ansträngda.

Trots den betydande ökningen av förläggningsmöjligheterna hade

ändock ett stort antal resande måst avvisas på grund av bristande utrymme.

Beträffande det tilltänkta byggnadsföretaget och dess finansiering har järnvägsstyrelsen

i övrigt anfört huvudsakligen följande:

Den angivna annuiteten av 6 procent av det sökta lånet eller 21,000 kronor

innebär med en räknemässig räntefot av 4 procent — den statens järnvägar har

att garantera sina pensionsfonder — en amorteringstid av 28 år. Under dessa

år skulle statens järnvägar alltså påtaga sig en utgift av högst 10,500 kronor

årligen. Detta belopp är visserligen ej obetydligt, men med hänsyn till de

stora ekonomiska intressen, statens järnvägar hava av trafikens på Storlien utveckling,

framstår det som relativt ringa, och styrelsen har ansett detsamma väl

försvarbart, då ju anläggningen ifråga, med de möjligheter till gradvisa utvidgningar

den erbjuder, otvivelaktigt kommer att vara av mycket stor betydelse för

den framtida utvecklingen av persontrafiken på Storlien, gällande detta, bland

annat, inkomstbringande långresor från södra Sverige och Danmark, där intresset

för skidåkning under senare år varit i starkt stigande. Uppenbarligen

är det då av stor vikt, att det finnes ordnade goda förhållanden för de resandes

uppehåll även på en sådan punkt som Storlien, där privat bebyggelse praktiskt

taget saknas.

Det är ju ock synnerligen vanligt, att kommunikationsföretag på dylikt sätt

intressera sig i eller stödja hotell- och restaurangföretag, vilka möjliggöra upptagandet

av en större resandetrafik. För en statens järnvägars mellankomst i

detta fall talar då också särskilt att, som nämnts, på platsen ej finnes annan

bebyggelse än statens järnvägars egen och Skidfrämjandets och att alltså utrymme

för andra företagare saknas för att som på andra turistplatser i .Jämtland

och Härjedalen genom privat företagsamhet få reselivets behov av inkvarteringsmöjligheter

på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda. Härtill kommer,

dels att framställningen avser ett byggnadsföretag av den storleksordning, att

det under nu rådande arbetslöshet kommer att bereda arbetstillfälle åt mångå

personer, dels av föreningen berörda fördelar, vilka falla på andra områden än

kommunikationsväsendets.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 104. .

Vad beträffar finansieringen, vill styrelsen framhålla att, eftersom det gäller

en tillfällig investering, berörda lån synes vara av natur att, i likhet med

anslagen till egnahemsverksamheten vid statens järnvägar, lämpligen böra utanordnas

av statens järnvägars rörelsemedel.

Vad åter beträffar den annuitet av 10,500 kronor, med vilken statens järnvägar

skulle bidraga, synes det styrelsen — vid det förhållandet att under de

båda senaste åren en utdelning av 6*A procent lämnats preferensaktieägarna —

böra förutsättas och fordras, att under den tid, amorteringen av lånet pågår,

statens järnvägars annuitet minskas dels med ett belopp, motsvarande den utdelning

utöver 5 procent, aktieägarna framdeles skulle kunna erhålla å preferensaktierna

i aktiebolaget Storliens högfjäll, dels med den utdelning föreningen

framdeles må erhålla å sina stamaktier i bolaget, i båda fallen avseende

det år, under vilket beslutade utdelningar få lyftas.

På grund av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt örn Kungl.

Maj-.ts bemyndigande dels att av tillgängliga rörelsemedel lämna Skidfrämjandet

ett lån å 350,000 kronor för den planerade utbyggnaden av Storliens

turiststation på i huvudsak här angivna villkor — varvid styrelsen dock

förutsatt, att föreningen medgiver styrelsen sådant inflytande ifråga örn anläggningens

skötsel genom representation i föreningens och i aktiebolaget Storliens

högfjälls styrelser och revision, som av styrelsen kan komma att påfordras

—• dels och att, under den tid amorteringen av detta lån kommer att

pågå, av trafikmedel för ändamålet tillskjuta ett bidrag av högst 10,500 kronor

årligen.

Slutligen har styrelsen meddelat, att en framställning i liknande syfte som

Skidfrämjandets här förevarande möjligen vore att förvänta även från svenska

turistföreningen för genomförande av en synnerligen trängande ombyggnad och

utvidgning av denna förenings turiststation i Abisko, på vilken plats icke heller

något privat bebyggelse och företagsamhet till stöd för reselivet vore att

beräkna.

Utredningen i ärendet giver vid handen, att med det växande intresset för Departemeotsvinteridrott

turisttrafiken till Storlien under senare år ökats så, att åtminstone chefen,

under vissa tider av vinterhalvåret möjligheterna att där mottaga turister äro

utnyttjade till bristningsgränsen, på grund varav talrika, ofta långväga besökande

måste avvisas. Den föreliggande framställningen avser, att statens järnvägar

skulle, med hänsyn till sitt intresse av en ökad resandetrafik, genom lån

samt genom visst bidrag till förräntning och amortering möjliggöra för Skidfrämjandet

att utföra en för tillgodoseende av sålunda föreliggande lokalbehov

planerad utbyggnad av turiststationen Högfjället vid Storlien.

Den form av understöd, som här ifrågasättes, innebär närmast en ekonomisk

samverkan mellan vederbörande turistorganisation och statens järnvägar i syfte

att främja bägge parternas intressen. Den verksamhet, Skidfrämjandet utövar,

synes i och för sig vara värd uppmuntran från det allmännas sida. Enär, efter

vad jag inhämtat, det icke är möjligt för Skidfrämjandet att utan bidrag i någon

form av det allmänna genomföra den planerade utvidgningen av sin verk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 104.

samhet och då statens järnvägar hava ett direkt, icke obetydligt intresse av att

denna utvidgning kommer till stånd, har jag i likhet med järnvägsstyrelsen

funnit mig höra förorda, att sådant bistånd lämnas.

Det ifrågasatta lånet har föreslagits skola utgå med hela det för själva byggnadsföretaget

beräknade beloppet, 350,000 kronor. Mot detta belopp har jag

icke funnit något att erinra. Då det här gäller en tillfällig investering torde

lånet, för vilket inteckningssäkerhet i här omförmälda fastighet skulle ställas,

lämpligen böra, såsom järnvägsstyrelsen påpekat, utanordnas av statens järnvägars

rörelsemedel.

Vad Skidfrämjandet anfört rörande eventuellt utförande genom statens

arbetslöshetskommission av vissa lednings-, dränerings- och vägarbeten m. m.

torde icke i nu förevarande sammanhang påkalla något yttrande.

För lånet har föreslagits en annuitet av 6 procent eller 21,000 kronor, vilket

med en räntefot av 4 procent — motsvarande vad statens järnvägar hava att

garantera sina i rörelsen utnyttjade pensionsfonder — innebär en amorteringstid

av 28 år. Av nämnda belopp skulle enligt de framlagda beräkningarna

merinkomsterna av den utvidgade rörelsen kunna täcka hälften, 10,500 kronor,

under det att återstoden förutsatts skola täckas genom bidrag av statens

järnvägar. Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt detta förslag, dock med den ändringen

att statens järnvägars bidrag till annuiteten skall minskas dels med ett belopp

motsvarande den utdelning utöver 5 procent, aktieägarna under respektive år

skulle kunna erhålla å preferensaktierna i aktiebolaget Storliens högfjäll, dels

med den utdelning föreningen under samma år kunde erhålla å sina stamaktier

i bolaget. Till vad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit giver jag min

anslutning.

Såsom villkor för lånet torde böra uppställas — förutom lämnande av förberörda

inteckningssäkerhet — att bolaget tecknar borgen såsom för egen

skuld. I övrigt erforderliga bestämmelser torde få meddelas av Kungl. Maj:t;

bland dessa torde böra ingå, att i fråga om anläggningens skötsel järnvägsstyrelsen

skall genom representation i föreningens och aktiebolaget Storliens

högfjälls styrelser och revision tillförsäkras sådant inflytande, som av järnvägsstyrelsen

kan komma att påfordras.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag. att Kungl. Majit matte

föreslå riksdagen medgiva,

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det

föregående anförts och i enlighet med de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Majit meddelas, må

dels till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige för

utbyggnad av turiststationen Högfjället vid Storlien av statens

järnvägars rörelsemedel lämnas ett lån av 350,000 kronor,

dels ock under den tid, amorteringen av sagda lån pågår, till

annuitetens bestridande tillskjutas ett årligt bidrag av högst

10,500 kronor, att utgå av statens järnvägars trafikmedel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 104.

7

Till delina av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående lån till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige för utbyggnad av turiststa s. 11 i texten
  2. SU 1934:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lått till föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige för utbyggnad av turiststationen Högfjäl s. 5 i texten