Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1934 1935 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1934-02-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:108, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1934 1935 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108.

1

Nr 108.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1934 1935 åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner; given

Stockholms slott den 9 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför:

Jag anhåller att få inför Kungl. Majit anmäla frågan örn beredande av

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1934/1935 åt de präster, som fått sina

löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga avlöningslagar.

Efter att under en följd av år hava varit oförändrade undergingo grunderna

för ifrågavarande prästers dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1930/1931

vissa jämkningar, beroende på den efter beslut av 1929 års riksdag och

samma års kyrkomöte tillkomna nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 109.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108.

Denna lagstiftning har nämligen föranlett, att prästernas dyrtidstillägg

för tiden från och med den 1 maj 1930 beräknats efter delvis andra grunder

än dittills. Genom nämnda lagstiftning är föreskrivet, att den förut

till prästerna utgående tillfälliga löneförbättringen skulle från och med sagda

dag upphöra att utgå. I dess ställe äga prästerna uppbära provisorisk tilläggslön

eller — i fråga om kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

— provisoriskt tilläggsarvode. Genom denna förändring hava prästerna

i lönehänseende blivit jämställda med statens befattningshavare med nyreglerad

avlöning, och på grund härav har förutsatts, att det till prästerna

utgående dyrtidstillägget, som förut beräknats efter de för befattningshavare

med oreglerad avlöning gällande oreducerade grunderna, numera skall utgå

efter reducerad beräkningsgrund.

För närmare kännedom örn tillkomsten och beräkningen av sålunda beslutade

grunder för prästerskapets dyrtidstillägg tillåter jag mig hänvisa till

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 till 1930 års riksdag.

Emellertid har jämlikt 1932 års riksdags och kyrkomötes beslut rörande

kyrkofonden och prästerskapets lönefrågor den förändringen beträffande här

ifrågavarande dyrtidstillägg vidtagits, att dessa tillägg nu i sin helhet utgå

ur kyrkofonden och icke, såsom förut, till en del bestridas av pastoraten.

De grundläggande stadgandena rörande prästernas dyrtidstillägg återfinnas

i den med riksdagen och kyrkomötet utfärdade lagen den 30 augusti 1918

(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt

åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner

jämte däri genom lagen den 22 april 1921, nr 192, och den 30 augusti

1932, nr 406, gjorda tillägg och ändringar.

Vad kontraktsprostarna beträffar, bereddes möjlighet till dyrtidstillägg

först genom lagen den 19 november 1920, nr 844, angående dyrtidstillägg

åt kontraktsprostar.

De närmare bestämmelserna örn prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1933/1934 återfinnas dels i kungörelsen den 20 juni 1930 (nr 281)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, sådan densamma

lyder efter däri genom kungörelserna den 30 juni 1932 (nr 316),

den 28 april 1933 (nr 148) och den 30 juni 1933 (nr 449) vidtagna ändringar,

dels ock i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 295) angående dyrtidstillägg åt

innehavare av prästerliga emeritilöner.

I likhet med vad hittills varit fallet synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1934/1935 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel

böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg, böra i tillämpliga delar vara normerande

jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga örn de grunder, varefter stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108. 3

tjänstemännens dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med däri senare vidtagna ändringar.

Emellertid förete de bestämmelser, som för närvarande gälla för prästernas

dyrtidstillägg, en del avvikelser från dem, som tillämpas i fråga örn

statens befattningshavare.

Dyrtidstillägget åt prästerna har sålunda utgått för varje ecklesiastikår

efter ett system med fixa belopp även under de perioder, då statstjänstemannens

dyrtidstillägg — såsom för närvarande — fastställts för varje särskilt

kvartal med tillämpning av en så kallad glidande skala. Möjlighet har

dock förbehållits Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i förhållande vartill

statstjänstemannens dyrtidstillägg beräknas, skulle bliva föremål för ändring,

jämväl under löpande ecklesiastikår vidtaga skäliga ändringar i det till

prästerna utgående tillägget. Stadgandet om tilläggets storlek har därför

för ecklesiastikåret 1933/1934 formulerats på sådant sätt, att bestämmelsen

förklarats skola gälla allenast tillsvidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda

förordnade. Under loppet av nämnda ecklesiastikår har emellertid

icke någon jämkning av tillägget vidtagits.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarheter, som tillförsäkrats

en stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det vidare ansetts skäligt, att de i tjänst

varande prästernas dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse

med statstjänstemännens. För de senaste ecklesiastikåren har därför

det till prästerna utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma att

ligga tre enheter under statstjänstemannens. Ifrågavarande minskning har

ansetts lämpligen böra drabba enbart det procentuella tillägget.

Övriga avvikelser från de för statstjänstemannen gällande bestämmelserna,

vilka avvikelser i regel varit föranledda av hänsyn till det prästerliga avlöningssystemet,

torde icke vara av beskaffenhet att behöva särskilt beröras.

I enlighet med det ovan sagda har prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret

1933/1934 fastställts till 5 procent, varvid dock är att märka, att

dyrtidstillägg liksom för statstjänstemannen icke utgår å den del av befattningshavares

avlöning, som överstiger 8,400 kronor för år räknat.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari

1934 beträffande utgifterna (för flera huvudtitlar gemensamma frågor)

har statsrådet och chefen för finansdepartementet, under 6. Dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. ansett, att till grund för beräknandet

av anslagen till dyrtidstillägg borde läggas ett indextal av 154. Då

jämlikt § 4 i nyssberörda kungörelse den 15 juni 1923 (ur 265) dyrtidstilllägget

till befattningshavare i statens tjänst med reglerade löner utgår å den

för månad uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles, då hälften

av det av Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen i

förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter i värjo

särskilt fall minskas med 18, skulle procenttalet för budgetåret 1934/1935

för dylika befattningshavare kunna beräknas till 9. — I övrigt hava några

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 108.

ändringar i de för löpande budgetår gällande grunderna för dyrtidstillägg

icke föreslagits.

Som nyss nämndes har man plägat utmäta prästernas dyrtidstillägg så,

att det ligger tre enheter lägre än statstjänstemannens. Även enligt de beräkningar,

som legat till grund för förslaget till nyssberörda lagstiftning örn

provisorisk tilläggslön åt prästerskapet, har man utgått från att prästernas

dyrtidstillägg skulle så avvägas, att procenttalet för dyrtidstillägget beräknades

ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt

utgår till statstjänstemän med nyreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle

prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1934/1935 böra beräknas till 6

procent. För att bereda möjlighet att under ecklesiastikårets lopp jämka

detta procenttal, torde böra föreskrivas, att bestämmelsen örn procenttalet

skall gälla tills vidare och intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar.

Utöver de ändringar beträffande de i tjänst varande prästernas dyrtidstillägg,

som sålunda påkallas av den ändrade levnadskostnadsindex, synas

inga andra ändringar erfordras för ecklesiastikåret 1934/1935 i förhållande

till vad gäller för ecklesiastikåret 1933/1934.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) örn ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, hava dessa löner ansetts jämställda med så kallade nyreglerade

pensioner. På grund härav hava från och med ecklesiastikåret

1927/1928 vidtagits motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående

dyrtidstilläggen. De nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt

emeriti finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927 (nr 295).

Enligt beslut av 1929 års riksdag och samma års kyrkomöte hava, i samband

med antagandet av den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön,

vidtagits vissa ändringar i emeritilönelagen (se lag den 13 december 1929,

nr 385, örn ändrad lydelse av 2—5 §§ emeritilönelagen). Det genom lagen

den 18 mars 1927, nr 55, fastställda, i emeritilönen ingående fjdlnadsbeloppet

har ersatts av ett provisoriskt tilläggsbelopp, som för samtliga emeriti

utgör 1,000 kronor.

Någon ändring av de i kungörelsen den 18 juni 1927, nr 295, meddelade

bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt prästerliga emeriti synes icke vara

påkallad för tiden efter utgången av april 1934.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, har, såsom jag förut erinrat, statsrådet och chefen

för finansdepartementet beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret 1934/

1935 till 154. Då dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal, som med 16

enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen, torde

man sålunda hava att för ecklesiastikåret 1934/1935 räkna med ett procenttal

av 11.

Antalet ordinarie präster kommer för nästkommande ecklesiastikår att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 108.

något ändras genom ikraftträdande beslut om organisationsändringar. Dessa

beslut medföra en minskning med 4 kyrkoherdar och en ökning med 2

komministrar. Någon ytterligare förändring av antalet präster, berättigade

att uppbära dyrtidstillägg, torde icke vara att emotse av annan anledning.

I detta sammanhang vill jag erinra, att vid 1932 års omförmälda riksdag

och kyrkomöte den ändringen genomfördes i fråga om prästerskapets löneförmåner,

att rätten för ordinarie prästman att å löneboställe avgiftsfritt,

men på egen bekostnad, erhålla ved och bränntorv till husbehov skall upphöra

från och med att ny lönereglering för tjänsten fastställes efter den 1

maj 1933. I stället för den sålunda bortfallande naturaförmånen skall envar

kyrkoherde och komminister såsom bidrag till uppvärmning av tjänstebostad

erhålla, kyrkoherde 200 kronor och komminister 160 kronor för år av vederbörande

pastorat. Jag finner övervägande skäl tala för att i förevarande

avseende dessa bränslebidrag jämställas med de avlöningsförmåner och ersättningar,

som avses i § 3 mom. 2 av ovannämnda kungörelse den 20 juni

1930 och att förty dyrtidstillägg icke beräknas å bidragen. Uttrycklig föreskrift

härom torde sedermera få intagas i kungörelsen.

Enligt en inom ecklesiastikdepartementet med tillämpning av det ovan

anförda verkställd approximativ beräkning komma kostnaderna för ifrågavarande

dyrtidstillägg att under ecklesiastikåret 1934/1935 uppgå till de belopp,

som framgå av nedanstående tablå:

Dyrtidstill-

Befattningshavare

lägg

kronor

Ordinarie präster och ständiga adjunkter. .

1,110,000

Adjunkter i egentlig bemärkelse........

60,000

Sjuklediga e. o. präster..............

2,000

Kontraktsprostar...................

7,000

Emeriti..........................

110,000

Summa kronor

1,289,000

Utgifterna för prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1934/1935

skulle sålunda komma att uppgå till omkring 1,290,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1934/1935 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 108. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 108.

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar, samt

att bemyndiga Kungl. Majit att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemannens

dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring, förordna, att

det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig jämkning.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

E. Hedenlund.

Stockholm 1934, Ivar Htägströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:361 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1934/1935 åt dels kyrkoherd s. 5 i texten
  2. 1LU 1934:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 193411935 åt dels kyrkoherdar och komminis s. 1 i texten