Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om anskaffning av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästoch fordonsanskaffning slag) m. m

1934-02-09 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:110, Med förslag till lag om anskaffning av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästoch fordonsanskaffning slag) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 110.

1

Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag om anskaffning av hästar och fordon för krigsmaktens

ställande på krigsfot (häst- och fordonsanskaffning

slag) m. m.; given Stockholms slott den

9 februari 1934.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att dels

antaga härvid fogade förslag till lag om anskaffning av hästar och fordon

för krigsmaktens ställande på krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag),

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 110.

304 34 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 110.

Förslag

till

Lag

om anskaffning av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på

krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag).

Härigenom förordnas som följer:

I. Örn lagens räckvidd m. m.

1 §.

1. Denna lag avser dels vidtagande av förberedande åtgärder under fredstid

för anskaffning av de hästar och fordon, som utöver dem, vilka förut

stå till krigsmaktens förfogande, erfordras för dennas ställande på krigsfot

(lerigsmaktens första behov), dels ock avstående till staten av hästarna och

fordonen jämte tillbehör och förnödenheter.

Med fordon avses dels hästfordon, dels ock motorfordon och motorredskap

med tillhörande släpvagnar och redskap.

Vad i denna lag stadgas örn ägare av motorfordon skall beträffande motorfordon,

som av någon innehaves på grund av avbetalningsköp, i stället hava

avseende å innehavaren, ändå att äganderätten ännu icke å honom övergått.

2. Genom denna lag sker icke någon inskränkning i skyldigheten att

fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov.

II. Örn åtgärder under fredstid.

2 §•

1. I fredstid skall, i den ordning här nedan stadgas, uttagas det antal

krigsdugliga hästar och till krigsbruk tjänliga fordon, som utöver dem, vilka

förut stå till krigsmaktens förfogande, erfordras för krigsmaktens första behov.

2. intagning smyndighet är beträffande hästar och hästfordon av Konungens

befallningshavande förordnad hästuttagningsman; där av hänsyn till anskaffningens

särskilda betydelse för krigsmakten så finnes nödigt, må dock militär

myndighet av Konungen förordnas såsom uttagningsmyndighet. Beträffande

motorfordon och motorredskap är Konungens befallningshavande uttagningsmyndighet.

Om anskaffning av hästar och hästfordon.

3 §•

1. Konungen indelar riket i hästmönstringsområden. Därvid skall hänsyn

tagas till de särskilda landsdelarnas tillgång på hästar ävensom, såvitt möjligt,

till rikets administrativa indelning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

2. Konungen bestämmer dels, med hänsyn till krigsmaktens första behov

av hästar och hästfordon, inom vilka hästmönstringsområden uttagning för

fyllande av sagda behov skall äga rum under fredstid samt det antal hästar

och fordon, som skall uttagas inom respektive områden, dels och för varje

sådant område vilka år uttagning skall äga rum.

3. Uttagning skall i regel ske vart fjärde år. Under mellantiderna skola

erforderliga kompletteringar av uttagningsmyndigheten verkställas för att

hålla det uttagna hästbeståndet fulltaligt.

4§-

Konungens befallningshavande utser en hästuttagningsman samt en suppleant

för denne för varje till länet hörande hästmönstringsområde, där i

fredstid skall ske uttagning, som icke uteslutande verkställes av militär

uttagningsmyndighet.

Hästuttagningsman skall vara förtrogen med hästuppfödning och lanthushållning

samt bör helst vara bosatt inom hästmönstringsområdet. Ej må

annan kunna avsäga sig uppdrag, som nu nämnts, än ämbets- eller tjänsteman,

som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdraget, den som under

de fyra sistförfluten åren tjänstgjort såsom hästuttagningsman, den som uppnått

sextio års ålder, samt den vilken eljest uppgiver förhinder, som av

Konungens befallningshavande godkännes.

Konungens befallningshavande äger, när helst skäl därtill finnes, skilja

hästuttagningsman eller suppleant från hans uppdrag.

5§-

Då Konungen därom förordnar, skall inom varje kommun i enlighet med

av Konungen meddelade anvisningar genom vederbörande polismyndighets

försorg upprättas förteckning över inom kommunen bosatta hästägare,

hästägareförteckning, innehållande för envar ägare uppgift å antalet honom

tillhöriga hästar.

Utskrift av förteckningen skall — beträffande hästmönstringsområde, där

två uttagningsmyndigheter äro förordnade, i två exemplar — insändas till

Konungens befallningshavande. Utskrifterna skola av Konungens befallningshavande

tillställas uttagningsmyndigheterna.

6 §•

1. Uttagningsmyndighet skall med ledning av hästägareförteckningarna

inom sitt hästmönstringsområde uttaga det antal hästar och hästfordon, som

av Konungen bestämts skola av myndigheten uttagas för fyllande av krigsmaktens

första behov.

Hästar uttagas efter besiktning; dock må Konungen, där så ur krigsberedskapssynpunkt

prövas kunna ske utan olägenhet, förordna, att uttagning

må äga rum utan besiktning.

2. Uttagningsmyndighet skall i god tid underrätta hästägare örn tid för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

besiktning samt tillse, att besiktningsförrättning för hästägaren göres så

litet betungande som möjligt.

Efter erhållet meddelande örn tid för besiktning åligger det hästägare

att hålla honom tillhöriga hästar tillgängliga för besiktning i stall eller

annan lägenhet, där desamma vanligen äro uppställda. Visar hästägare

härutinnan uppenbar tredska, äger uttagningsmyndighet hos vederbörande

polismyndighet påkalla erforderlig handräckning.

Kostnad för av polismyndighet meddelad handräckning skall gäldas av

den tredskande.

3. Uttagningsmyndighet upprättar över verkställd uttagning, i två exemplar,

häst- och hästfordonsrulla med uppgifter örn uttagna hästar och fordon samt

deras ägare. Ett exemplar tillställes skyndsamt Konungens befallningshavande;

det andra behålles av uttagningsmyndigheten.

Ägare, som i rulla upptages, skall av uttagningsmyndighet snarast möjligt

tillställas skriftligt besked därom, mönstringsbesked, angivande vad han på

grund av uttagningen har att iakttaga.

4. Vid uttagning av hästar och hästfordon bör tillses, att uttagningen

bliver, såvitt möjligt, jämnt fördelad med hänsyn till envar ägares såväl

tillgång å som behov av hästar och hästfordon.

7 §•

Därest uttagen häst dör, avyttras eller av annan anledning ej längre kan

tagas i anspråk för det avsedda ändamålet, skall anmälan därom, med återställande

av mönstriilgsbeskedet, ofördröjligen göras till uttagningsmyndigheten.

8 §''

Häst- och hästfordonsrullor, vilka upprättats av hästuttagningsman, skola

av Konungens befallningshavande granskas. Befinnas rullorna bristfälliga,

åligger det Konungens befallningshavande att vidtaga de åtgärder, som förhållandena

påkalla.

Om anskaffning av motorfordon och motorredskap.

9§-

Konungen bestämmer, med hänsyn till krigsmaktens första behov av

motorfordon och motorredskap, det antal fordon och redskap, som under

fredstid för fyllande av sagda behov skall uttagas inom varje län.

10 §.

1. Det åligger Konungens befallningshavande, var för sitt län, att uttaga

det antal motorfordon och motorredskap, som av Konungen bestämts skola

inom länet uttagas för fyllande av krigsmaktens första behov.

2. Över uttagna fordon och redskap skall Konungens befallningshavande

föra motorfordonsrulla och motorredskapsrulla.

Örn verkställd uttagning skall Konungens befallningshavande snarast

möjligt tillställa vederbörande ägare skriftligt besked, mönstringsbesked, angivande

vad han på grund av uttagningen har att iakttaga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

3. Det tillkommer Konungens befallningshavande att i övrigt vidtaga de

åtgärder, som erfordras för uttagningens säkerställande.

11 §.

Därest uttaget motorfordon eller motorredskap avyttras eller på grund av

skada eller annan anledning ej längre kan tagas i anspråk för det avsedda

ändamålet, skall anmälan därom, med återställande av mönstringsbeskedet,

ofördröjligen göras till Konungens befallningshavande.

lil. Om avstående av hästar och fordon m. m.

12 §.

Då förordnande enligt § 74 regeringsformen meddelats örn ställande på

krigsfot av krigsmakten eller del därav, äro ägare av krigsdugliga hästar

och till krigsbruk tjänliga fordon skyldiga att, i den ordning och mot den

ersättning här nedan sägs, till krigsmakten avstå desamma jämte tillbehör

och förnödenheter.

13 §.

Beträffande avstående för krigsmaktens behov av hästar och hästfordon

skall gälla:

1. Så snart förordnande, som i 12 § sägs, meddelats, skall ägare av uttagna

hästar och hästfordon inställa dessa till mönstring å plats och tid,

varom mönstringsbeskedet lämnar anvisning, dock icke sto som är dräktigt

eller som har föl under fyra månaders ålder.

Häst bör inställas väl skodd samt försedd med grimma, grimskaft, foder

för tre dygn, ävensom, där så ske kan, täcke av ylle eller nöthår, täckgjord

samt fodertornister.

Med varje hästfordon skola, utom vanliga tillbehör, avlämnas erforderliga

seltyg för dess anspänning.

2. En särskild hästmönstring snämnd prövar de till mönstring inställda

hästarna och hästfordonen med hänsyn till deras lämplighet för krigsbruk

samt bestämmer, vilka som skola avstås.

Uppstår i följd av kassation eller uraktlåten inställelse brist i det antal

hästar eller hästfordon, som skall inmönstras, åligger det nämnden att, med

biträde av vederbörande polismyndighet, omedelbart draga försorg örn anskaffning

inom hästmönstringsområdet av det felande antalet.

3. Hästmönstringsnämnd skall tillsättas i fredstid för varje hästmönstringsområde,

där uttagning av hästar eller hästfordon äger rum under fredstid.

Nämnden skall bestå av ordförande och två andra ledamöter. Såsom

ordförande inträder hästuttagningsman. Där sådan icke finnes förordnad för

hästmönstringsområdet, skall lämplig person av Konungens befallningshavande

utses till ordförande. Av övriga ledamöter utses en av den militära myndighet,

Konungen bestämmer, och en, representerande hästägarna, av

Konungens befallningshavande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ta proposition nr 110.

Nämnden biträdes av en veterinär och en protokollsförare, vilka förordnas

av Konungens befallningshavande.

14 §.

Beträffande avstående för krigsmaktens behov av motorfordon och motorredskap

skall gälla:

1. Så snart förordnande, som i 12 § sägs, meddelats, skall ägare av uttagna

motorfordon eller motorredskap inställa dessa till mönstring å plats

och tid, varom mönstringsbeskedet lämnar anvisning.

Med varje motorfordon eller motorredskap, som inställes, skola följa dess

vanliga tillbehör ävensom reservdelar i mån av tillgång.

2. En särskild motormönstringsnämnd prövar de till mönstring inställda

motorfordonen och motorredskapen med hänsyn till deras lämplighet för

krigsbruk samt bestämmer, vilka som skola avstås.

Uppstår i följd av kassation eller uraktlåten inställelse brist i det antal

motorfordon eller motorredskap, som skall inmönstras, åligger det nämnden

att, med biträde av vederbörande polismyndighet, omedelbart draga försorg

örn anskaffning inom länet av det felande antalet.

3. Motormönstringsnämnd skall tillsättas i fredstid. Antalet nämnder

inom varje län bestämmes av Konungen. Dylik nämnd skall bestå av ordförande

och två andra ledamöter. Ordföranden, vilken skall äga kännedom

örn motorfordons och motorredskaps konstruktion och skötsel, utses av

Konungens befallningshavande. Av övriga ledamöter utses en av den militära

myndighet, Konungen bestämmer, och en, representerande motorfordonsägarna,

av Konungens befallningshavande.

Nämnden biträdes av en protokollsförare samt, därest så anses erforderligt,

av en besiktningsman för motorfordon eller annan lämplig sakkunnig. Biträden,

som nu nämnts, förordnas av Konungens befallningshavande.

15 §.

1. Hästar och fordon, som varda inmönstrade och förty skola avstås för

krigsmaktens behov, ävensom vid mönstringsförrättning avlämnade tillbehör

och förnödenheter inlösas av staten mot ett pris, vilket av vederbörande

mönstringsnämnd fastställes till belopp, svarande mot fulla värdet.

Kunna hästar och fordon icke å mönstringsplatsen omhändertagas av

militär personal, skola de avlämnande vara skyldiga biträda vid hästarnas

och fordonens överförande till vederbörlig avdelning av krigsmakten.

För inställande av hästar och fordon å mönstringsplats, så ock för biträde

med inmönstrade hästars och fordons förande från mönstringsplats till

vederbörlig avdelning av krigsmakten utgår ersättning enligt av Konungen

fastställda grunder.

2. De fastställda inlösningsprisen å inmönstrade hästar och fordon jämte

tillbehör och förnödenheter betalas kontant eller medelst check å mönstringsplatserna.

Ersättning för i 1 mom. sista stycket omförmälda tjänstbarheter

erlägges i den ordning Konungen bestämmer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 110.

7

16 §.

Från den dag förordnande meddelats om krigsmaktens ställande på krigsfot

och intill dess mönstring enligt denna lag ägt rum, må ägare av uttagna

hästar eller fordon icke avhända sig dessa utan att vederbörande mönstringsnämnd

lämnat medgivande därtill. Avser sagda förordnande, att allenast

en del av rikets krigsmakt skall ställas på krigsfot, skall vad sålunda stadgats

äga motsvarande tillämpning inom de delar av riket, Konungen i sådant

fall bestämmer. I övrigt sker genom denna lag icke någon inskränkning i

ägares rätt att fritt förfoga över uttagna hästar eller fordon.

IT. Om beivran av förseelser mot denna lag.

17 §.

1. Uraktlåter ägare av uttagna hästar eller fordon att fullgöra i 7

eller 11 §§ stadgad anmälningsskyldighet, straffes med böter från och med

tio till och med trehundra kronor. Förseelse, som här avses, åtalas av

allmän åklagare. Åtal anhängiggöres vid domstol i den ort, där ägaren har

sitt hemvist.

2. Uraktlåter ägare, som i 1 mom. sägs, att fullgöra i 13 eller 14 §§

stadgad skyldighet att inställa häst eller fordon till mönstring, bote etthundra

kronor för varje häst, tjugufem kronor för varje hästfordon samt trehundra

kronor för varje motorfordon eller motorredskap, som uraktlåtenheten avser.

Hästmönstrings- och motormönstringsnämnd åligger att, innan nämnden

lämnar mönstringsstället, låta uppgöra förteckning över de böter, som anses

böra enligt detta moment påföras ägare av hästar eller fordon. Förteckningen,

som skall av nämnden underskrivas, skall ofördröjligen insändas till Konungens

befallningsliavande.

I fråga örn böternas påförande och uttagande ävensom besvärs anförande

skall lända till efterrättelse vad i gällande värnpliktslag finnes i motsvarande

avseenden stadgat beträffande böter enligt nämnda lag.

3. Böter, som ådömas eller påföras enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

Y. Särskilda bestämmelser.

18 §.

1. För bestyret med uttagning av hästar och hästfordon äger hästuttagningsman

åtnjuta gottgörelse enligt av Konungen fastställda grunder.

Under resor, som av uttagningsmyndighet företagas för verkställande av

besiktning, varom i 6 § stadgas, utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt av Konungen meddelade föreskrifter.

2. De resor, som erfordras för besiktning av hästar, skola av uttagningsmyndighet

så planläggas, att statsverket därigenom ej åsamkas större kostnader

än som må vara oundgängliga för ändamålet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 110.

19 §.

Angående ersättning till ledamot i hästmönstringsnämnd samt till nämndens

biträde förordnad veterinär och protokollsförare ävensom till ledamot

i motormönstringsnämnd och till nämndens biträde förordnad besiktningsman

eller annan sakkunnig samt protokollsförare under resor och sammanträden

för inmönstring av hästar eller fordon äger Konungen meddela

föreskrift.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för verkställigheten av denna lag,

så ock de bestämmelser örn undantag från tillämpningen därav, som för

rikets tjänst eller eljest av hänsyn till det allmänna finnas vara påkallade,

meddelas av Konungen.

___ Denna lag träder i kraft den 1 juli 1934, då lagen den 2 juli 1915 (nr 261)

angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på

krigsfot (hästutskrivningslag) skall upphöra att gälla; dock att under år 1933

jämlikt sistnämnda lag verkställda uttagningar av hästar, fordon och redskap

skola äga giltighet intill utgången av år 1934.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

9

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström, frågan örn revision

av bestämmelserna i lagen den 2 juli 1915 (nr 261) angående anskaffande

av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslag).

Härvid anför föredraganden:

Den Konungen jämlikt § 74 regeringsformen tillkommande befogenheten

att, då förordnande som i nämnda grundlagsparagraf sägs blivit meddelat

örn ställande på krigsfot av rikets krigsmakt eller någon del därav, låta av

kommuner eller enskilda utfordra förnödenheter och tjänstbarheter för krigsmaktens

behov har närmare reglerats genom speciallagar, bland andra, hästutskrivningslagen

den 2 juli 1915 samt lagen den 24 maj 1895 angående

skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens

behov.

Angelägenheten ur försvarsberedskapssynpunkt att på förhand ordna de

former, under vilka enskilda tillhöriga hästar och fordon må vid krigsutbrott

för armén tagas i anspråk, beaktades av statsmakterna i och med utfärdandet

den 24 maj 1895 av den första lagen till reglerande av häst- och fordonsanskaffningen

för krigsmaktens ställande på krigsfot. I nämnda lag vidtogos

genom lagar den 21 maj 1897 och den 13 juni 1902 vissa ändringar, i

syfte att ändamålsenligare ordna anskaffningen. Genom tillkomsten den 2

juli 1915 av den nu gällande lagen i ämnet skedde en betydande utvidgning

och en detaljerad reglering av hästanskaffningsförfarandet. Genom 1915

års lag blev därjämte anskaffningen av motorfordon lagligen reglerad. I

I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 23 april 1931 hemställde

1930 års försvarskommission — med hänvisning till att kommissionen

enligt sitt uppdrag jämväl hade att ägna sin uppmärksamhet åt möjligheterna

att åstadkomma besparingar på försvarsväsendets olika områden

— att åtgärder måtte vidtagas för ett nedbringande av kostnaderna för uttagning

i fredstid av hästar och anspannsfordon för krigsmaktens behov vid

dess ställande på krigsfot. Sedan arméförvaltningens intendents- och civila

departement, efter samråd med chefen för generalstaben, den 8 april 1932

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr Ilo.

avgivit infordrat utlåtande över denna framställning, uppdrog Kungl. Majit

den 6 maj samma år åt chefen för generalstaben att inkomma med förslag

till åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för ifrågavarande uttagning.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 8 december 1932 framlade härefter

chefen för generalstaben förslag till vissa ändringar i nyss omförmälda lag

den 2 juli 1915. Över förslaget avgåvos yttranden av vederbörande myndigheter.

Vid anmälan av detta ärende inför Kungl. Majit den 10 februari 1933

(se prop. nr 103) förklarade jag mig vid övervägande därav hava kommit till

den uppfattningen, att det borde undersökas, huruvida ej möjlighet förelåge

att vidtaga en mera genomgripande revision av de i 1915 års hästutskrivningslag

meddelade bestämmelserna för anskaffande av hästar och fordon

för krigsmaktens ställande på krigsfot än som skett i det framlagda förslaget;

och borde för detta ändamål ytterligare utredning verkställas.

Sedan Kungl. Majit därefter genom beslut den 7 april 1933 bemyndigat

mig att tillkalla högst tre personer för att inom försvarsdepartementet biträda

med utredning i fråga örn en revision av bestämmelserna i omförmälda

lag, anmodades samma dag t. f. förste kanslisekreteraren P. T. F.

Adlercreutz, ordförande, e. länsnotarien F. K. G. Arfwedson och kaptenen

N. E. H. Grahl att utföra ifrågavarande uppdrag.

Med skrivelse den 31 oktober 1933 hava dessa utredningsmän avlämnat

betänkande med förslag till »Lag örn anskaffning av hästar och fordon för

krigsmaktens första behov vid dess ställande på krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag)».

Det sålunda utarbetade lagförslaget torde få fogas vid

statsrådsprotokollet såsom Bil. A.

Över utredningsmännens förslag hava yttranden avgivits av Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna, arméförvaltningen, chefen för generalstaben,

samtliga arméfördelningschefer, militärbefälhavaren för övre Norrland, chefen

för östra brigaden, militärbefälhavaren på Gotland, samtliga truppslagsinspektörer

och truppslagschefer ävensom av rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap (i det följande benämnd rikskommissionen).

Till en början torde jag få lämna en kortfattad redogörelse rörande den

hittillsvarande lagstiftningen på förevarande område jämte vissa framställda

förslag om ändringar beträffande den gällande lagstiftningen i ämnet.

1895 5rS Lagen den 24 maj 1895 stadgade, att, sedan förordnande enligt § 74

hästutskriv- regeringsformen meddelats om krigsmaktens ställande på krigsfot, skulle det

****** åligga varje kommun inom riket att å mönstringsställen och tider, som av

ändringar1"*1 Kungl. Majits befallningshavande, på förslag av vederbörande militärmyndighet,

utsattes, hålla tillhanda det antal hästar (och fordon), som belöpte

på kommunen enligt av Kungl. Majit fastställd fördelning på rikets kommuner

av det för krigsmaktens ställande på krigsfot erforderliga antalet hästar.

Inom varje kommun skulle av dess beslutande myndighet utses en särskild

nämnd av fem personer med åliggande att inom kommunen uttaga de hästar,

vilka skulle å mönstringsställena tillhandahållas. Denna nämnd skulle dock

utses först efter det förordnande meddelats örn krigsmaktens ställande på

krigsfot. Hästarnas duglighet prövades av en mönstringskommission, bestående

av tre medlemmar, utsedda en av militär myndighet, en av Kungl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 110.

Maj:ts befallningshavande och en av vederbörande kommun. Kasserades

hästar eller inställdes ej uttagna hästar vid mönstringstillfället och avlämnades

ej genast i deras ställe av kommunen andra hästar, som kunde godkännas,

ägde mönstringskommissionen låta, med biträde av kronobetjäningen,

inom kommunen uttaga eller, där uttagna hästar icke blivit inställda, i

stället inköpa det bristande antalet hästar. I sistnämnda fall skulle det

belopp, varmed de sålunda anskaffade hästarnas inköpspris kunde komma

att överstiga det pris, som i medeltal blivit åsatt de från kommunen uttagna

hästarna, ersättas staten av kommunen mot gottgörelse av liästägare, som

genom försummelse att fullgöra stadgade föreskrifter vållat kommunens utgift.

—- Genom lag den 21 maj 1897 ändrades 1895 års lag därhän, att ledamöterna

i förberörda särskilda nämnd — i stället för att utses först efter

det förordnande meddelats örn krigsmaktens ställande på krigsfot, d. v. s.

mobiliseringsorder utgått — skulle utses redan under fredstid. Syftet härmed

var, att nämnden skulle kunna träda i verksamhet omedelbart efter

det kungörelse om mobilisering kommit vederbörande kommunala myndighet

tillhanda. Genom lag den 13 juni 1902 föreskrevs, att uttagningsnämnden

årligen i december månad skulle upprätta förteckning såväl å de hästägare,

vilka det under nästföljande år ålåge att avlämna de hästar, kommunen

skulle vid krigsmaktens ställande på krigsfot tillhandahålla, som ock å

antalet av de hästar, varje hästägare härvid skulle inställa.

Nu gällande lag angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens

ställande på krigsfot av den 2 juli 1915 innehåller i avseende å

anskaffningen av hästar och anspannsfordon följande grundläggande bestämmelser.

Varje kommun skall vara ansvarig för, att det för krigsmaktens ställande

på krigsfot erforderliga, enligt Kungl. Maj:ts fördelning på kommunen belöpande

antalet hästar av vederbörande ägare inställes till mönstring vid

mobilisering. Vilka hästar, som skola inställas, avgöres redan under fredstid

av en särskild nämnd, h äs tu Hagn in g snämnden. Inom varje kommun skall

en dylik nämnd finnas, som har att årligen uttaga de hästar, som skola

inställas till mönstring, för den händelse krigsmakten under det följande

året skulle ställas på krigsfot. Nämnden skall tillsättas för fyra kalenderår

i sänder samt bestå av minst tre högst fem ledamöter. Av ledamöterna

utses en, som skall vara ordförande, av Konungens befallningshavande samt

de övriga jämte två suppleanter för dem av kommunens beslutande myndighet.

Nämnden skall sammanträda så ofta göromålen det påkalla och i

varje fall minst en gång årligen. Sedan uttagning av hästar för året ägt

rum, skall upprättas en hästrulla. Under det att den förteckning, som

enligt vad dessförinnan gällde skulle upprättas till ledning för uttagningen,

endast upptog antalet av de hästar, varje liästägare skulle till mönstring

inställa, skall i den förteckningen motsvarande liästrullan bestämt angivas,

vilka hästar vederbörande hästägare skall inställa. De av nämnden uttagna

hästarna skola av nämnden eller dess ordförande jämte en annan ledamot

besiktigas. Dylik besiktning skall så ordnas, att samtliga i den senast upprättade

rullan upptagna hästar bliva besiktigade före utgången av nämndens

tjänstgöringsperiod. — Hästuttagningsnämnclens ordförande åtnjuter av statsmedel

dels gottgörelse för de av honom genom uppdraget åsamkade kostnader

för skrivmaterialier och skrivhjälp, dels traktamentsersättning under

sammanträdes- och resdagar med nio kronor om dagen, dels ock resekostnadsersättning.

De valda ledamöterna åtnjuta däremot ej ersättning av statsmedel

men kunna tilldelas ersättning av kommunens medel, därest dess beslutande

myndighet så bestämmer. -— Riket indelas genom beslut, som av

Kungl. Majit meddelas, i hästutskrivningsområden, vart och ett omfattande

1915 års

hästutskriyningslag.

Hästar och

anspannsfordon.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 110.

Motorfordon

och motorredskap.

ett större eller mindre antal kommuner. För varje sådant område skall,

redan i fredstid, finnas en hästmönstringskommission bestående av tre ledamöter,

av vilka en, tillika ordförande, utses av militär myndighet, en av

vederbörande landsting eller stad, som ej i landsting deltager; såsom tredje

ledamot inträder för varje kommun den av hästuttagningsnämndens ledamöter,

som nämnden därtill utser. Mönstringskommissionens uppgift är att

vid mobilisering pröva uttagna hästar med hänsyn till deras lämplighet för

krigsbruk samt bestämma, vilka av dem som, till i fastställd mobiliserings
Slan

angivet antal, skola mot ersättning avstås för krigsmaktens behov.

.ommissionen har att bestämma lösesumman, som fastställes till belopp,

svarande mot fulla värdet av den avlämnade egendomen ävensom kostnaden

för inställandet å mönstringsstället. — Bestämmelserna till reglerandet av

kommunens skyldighet att ansvara för brist, som må vid mönstring uppkomma

i det å kommunen belöpande antalet hästar, äro i sak av enahanda

innebörd som de uti 1895 års lag upptagna bestämmelserna härutinnan.

Kommunen äger, där den på grund av sin berörda ansvarsplikt fått vidkännas

utgift, att söka sitt åter av den, som genom försummelse att fullgöra

stadgade föreskrifter vållat nämnda utgift. — De i fråga örn anskaffande av

anspannsfordon i 1915 års lag meddelade bestämmelserna äro, bortsett från

att något besiktningsförfarande beträffande dessa fordon ej ifrågakommer,

av motsvarande innebörd som dem, vilka gälla angående anskaffandet av

hästar. — De närmare föreskrifterna för verkställigheten av hästutskrivningslagen,

i vad avser anskaffande av hästar och anspannsfordon, återfinnas i

hästutskrivningsförordningen den 21 november 1930 (nr 415).

Genom 1915 års lag blev, såsom förut nämnts, ordningen för anskaffande

av motorfordon för krigsmaktens ställande på krigsfot föremål för särskilda

bestämmelser. Ifrågavarande bestämmelser hava genom lag 13 juni 1930

(nr 209) i vissa avseenden undergått väsentliga ändringar. Med avseende å

anskaffningen av motorfordon och motorredskap gäller i huvudsak följande.

Det åligger Konungens befallningskavande, var för sitt län, att, redan

under fredstid, varje år uttaga det enligt av Kungl. Majit fastställd fördelning

på respektive län belöpande antalet motorfordon och motorredskap,

som, för den händelse förordnande kommer att meddelas örn krigsmaktens

ställande på krigsfot, skola inom länet inställas till mönstring. För uttagningen

skall Konungens befallningskavande varje år upprätta en rnotorfordonsrulla

och en motorredskapsrulla, innehållande uppgift å de motorfordon

och motorredskap, som uttagits, samt å deras ägare. Örn motorfordons

och motorredskaps införande i rulla skall vederbörande ägare

skriftligen underrättas. Sedan förordnande meddelats örn krigsmaktens

ställande på krigsfot, åligger det vederbörande ägare att å inönstringsställe

och tid, som av Kungl. Majit bestämmas, inställa motorfordon eller

motorredskap, som är upptaget i senast upprättade rulla och som fortfarande

av honom innehaves. För varje län skall, efter ty Kungl. Majit närmare

bestämmer, finnas en eller flera motormönstring skommissioner med åliggande

att vid mobilisering pröva de uttagna motorfordonens och motorredskapens

lämplighet för krigsbruk. Motormönstringskommission är tillsatt

redan i fredstid och består av tre ledamöter, av vilka en utses av militär

myndighet och en av Konungens befallningshavande samt den tredje, jämte

en suppleant för denne, väljes av vederbörande landsting eller stad, som ej

i landsting deltager. Den av militär myndighet utsedde ledamoten tjänstgör

såsom ordförande. Motormönstringskommissionen har att bestämma lösesumman,

som skall fastställas till belopp, svarande mot fulla värdet av den

avlämnade egendomen ävensom kostnaden för inställandet å mönstringsstället.

För det fall att vid mönstring brist befinnes föreligga beträffande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

antalet motorfordon och motorredskap, äro regler meddelade, i huvudsak

överensstämmande med dem, som gälla ifråga om hästar och anspannsfordon,

dock att någon motsvarighet till den för kommunen stadgade ansvarsskyldighet

icke förekommer. — De närmare föreskrifterna för verkställigheten

av hästutskrivningslagen, i vad angår anskaffande av motorfordon och

motorredskap, äro meddelade i motorutskrivuingsförordningen den 21 november

1930 (nr 416).

Vid 1919 års riksdag förekom, på grund av två i ämnet väckta likalydande

motioner, till behandling ett framställt yrkande örn utredning, i vad mån

och på vad sätt lindring och förenkling av bestämmelserna i 1915 års hästutskrivningslag

kunde åvägabringas. Efter erinran att enligt såväl 1895

års som 1915 års hästutskrivningslagar inom varje kommun skulle finnas

en nämnd med uppgift att uttaga hästar och fordon för krigsmaktens ställande

på krigsfot samt upprätta förteckning (rulla) däröver, framhölls, att

enligt 1895 års lag skulle nämnden uppgöra denna förteckning med ledning

av den allmänna kännedom nämnden ägde örn förhållandena inom kommunen.

men att det enligt 1915 års lag ålåge nämnden att besiktiga samtliga

hästar, som vore avsedda att uttagas; då dessa besiktningar skulle företagas

årligen, hade nämndens arbete blivit ganska betungande och medförde, förutom

personlig uppoffring av dem, som erhållit dessa uppdrag, jämväl nog

så betydande kostnader för såväl staten som kommunerna. Första lagutskottet

yttrade i anledning av motionerna (utlåtande nr 9) följande: »Den omläggning

av hästutskrivningsförfarandet, som genom införandet av legelbundet

återkommande hästbesiktningar skedde år 1915, avsåg att bättre än det

dittills tillämpade systemet bereda vederbörande en noggrann kännedom örn

tillgången inom riket på hästar, lämpliga till krigsbruk, och örn deras beskaffenhet.

Givetvis har nämnda förfarande medfört ökade kostnader för

staten samt nya utgifter för kommunerna, och, på sätt motionärerna påpekat,

torde kostnaderna särskilt för de mindre kommunerna kunna bliva ganska

kännbara. Möjligen torde det med nämnda besiktningar avsedda syftet

kunna vinnas på ett enklare och för det allmänna mindre betungande sätt.

Utskottet antager emellertid, att frågan om behövligheten av att allt fortfarande

bibehålla ifrågavarande föreskrifter kommer att bliva prövad i sammanhang

med den allmänna granskning av vårt försvarsväsende, som torde

komma att företagas, och får därför hemställa, att förevarande motioner icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.» Riksdagen beslöt i enlighet

med vad första lagutskottet hemställt.

I den inledningsvis omförmälda skrivelsen till chefen för försvarsdepartementet

den 23 april 1931 hemställde 1930 Ars försvarskommission, att åtgärder

måtte vidtagas för ett nedbringande av kostnaderna för uttagning i fredstid

av hästar och anspannsfordon för krigsmaktens behov. I denna skrivelse

anfördes, att vid ärendets behandling inom kommissionen den åsikten

framförts, att, med upphävande av besiktningsskyldiglieten, bestyret med

häst- och fordonsuttagningen för landskommunernas elei borde kunna överlåtas

på kommunalnämnderna. 1 vissa större städer syntes det måhända

bliva erforderligt att bibehålla något särskilt uttagningsorgan, men, där en

sådan åtgärd icke vore av behovet påkallad, kunde det tänkas, att uttagningen

kunde ske genom drätselkammarens försorg. Det ökade arbete, som

vid en omläggning av uttagningen i antydd riktning kunde komma att åläggas

viss av kommunalnämnden (drätselkammaren) utsedd person, syntes böra ersättas

av statsmedel, och ersättningen syntes lämpligen kunna fastställas till

visst belopp för värjo milford häst (rullfört fordon). Genom en sådan anordning

syntes en avsevärd minskning i statsverkets utgifter för ändamålet

kunna vinnas, och kommissionen hade ansett sig kunna antaga, att det

skulle visa sig möjligt att nedbringa desamma till omkring 25,000 kronor för år.

Vissa förslag

åsyftande

omläggning a?

häst- och

fordonsanskaffningen
enligt

1915

års lag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Örn lagstiftningens

räckvidd.

Utredningsmännen.

Kungl. Majda proposition nr 110.

Jag övergår härefter till utredningsmännens förslag.

Utredningsmännen hava till en början upptagit till behandling frågan örn

räckvidden av ifrågavarande lagstiftning. Utredningsmännen hava härutinnan

framhållit, att det ändamål, som med lagstiftningen åsyftas, är, att krigsmakten

må tillförsäkras det vid dess ställande på krigsfot erforderliga antalet

hästar och fordon med den skyndsamhet, som det då förhandenvarande

läget kräver. I enlighet härmed bör, yttra utredningsmännen, lagstiftningen

begränsas till att avse ett reglerande av åtgärderna i fredstid för den anskaffning

av hästar och fordon, som vid krigsmaktens ställande på krigsfot

erfordras för fälthärens linjeformationer, landstormen, krigsbesättningar och

vissa depåformationer. Därjämte böra i lagen fastställas de former, under

vilka hästarna och fordonen må vid krigsutbrottet tagas i anspråk för armén.

Lagstiftningen bör sålunda icke omedelbart hava avseende å behovet av

hästar och fordon för komplettering av den avgång i häst- och fordonsbeståndet,

som äger rum under pågående krig, ej heller å det då uppkommande

behovet av hästar och fordon för nyformationer. Formerna för krigsmaktens

förseende med hästar och fordon för fyllande av sagda efter krigsutbrottet

uppkommande ersättningsbehov böra dock även vara fastställda

under fredstid. Enligt utredningsmännens uppfattning bör så ske i nära

anslutning till den rekvisitionslagstiftning, som träder i tillämpning i krigstid.

Med erinran härefter hurusom fredsuttagningen av hästar och fordon för närvarande

omfattar ej blott det för fälthärens linjeformationer, landstormen, krigsbesättningar

och vissa depåformationer erforderliga behovet — av utredningsmännen

benämnt krigsmaktens första behov — utan även det beräknade ersättningsbehovet

under pågående krig samt behovet för nyformationer, hava

utredningsmännen i enlighet med sin nyss återgivna uppfattning föreslagit,

att uttagningen i fredstid skall begränsas till vad som erfordras för tillgodoseende

av krigsmaktens första behov av hästar och fordon. Härigenom beräknas

omfattningen av fredsuttagningen — på grundval av nu gällande mobiliseringsplaner

— komma att bliva, i fråga örn hästar och hästfordon, omkring

sextio procent av det antal, som för närvarande är föremål för uttagning

i fredstid, samt, vad angår motorfordon och motorredskap, omkring

femtio procent av motsvarande antal.

Till belysande av det behov av hästar och fordon, som med den angivna

räckvidden för lagstiftningen — enligt nu gällande mobiliseringsplaner —

beräknas skola vid mobilisering fyllas genom i fredstid verkställd uttagning,

hava utredningsmännen lämnat följande redogörelse.

Antalet hästar, som vid krigsmaktens ställande på krigsfot erfordras för

fältliärens linjeformationer samt för landstormen, krigsbesättningar och vissa

depåformationer, uppgår till omkring 53,000. Av detta antal belöper omkring

40,000 hästar på linjeformationerna, medan återstoden eller omkring

13,000 hästar motsvarar behovet för landstormen, krigsbesättningar samt

vissa depåformationer. Den vid armén förefintliga tillgången på hästar utgör

för närvarande omkring 4,600 stamhästar och 4,000 ackordhästar eller sammanlagt

cirka 8,600 hästar. Då från sistnämnda antal emellertid böra av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 110.

dragas remonter jämte ett visst antal hästar, som på grund av tillfällig

krigsoduglighet ej omedelbart kunna tagas i anspråk vid inträffande mobilisering,

synes ej ett högre antal än 7,000 komma att stå till förfogande

i samband med mobilisering. Det antal hästar, som vid krigsmaktens försättande

på krigsfot erfordras för att fylla det första behovet av hästar,

skulle alltså belöpa sig till i runt tal (53,000—7,000 =) 46,000. Av detta

antal äro 33,000 hästar avsedda att fylla linjeformationernas första behov

och övriga 13,000, enligt vad nyss sagts, behovet för landstormen, krigsbesättningar

och vissa depåformationer. Emellertid kunna anskaffningsåtgär*

derna i fredstid — uttaguingen — ej begränsas till att allenast avse dessa

46,000 hästar utan måste med nödvändighet även omfatta en viss reserv.

Denna reserv skall hava till syfte att fylla de behov, som vid inmönstringsförrättningarna

kunna uppstå genom kassation av eller underlåtenhet

att inställa uttagna hästar. I de fall, där uttagning sker efter besiktning,

bör reserven utgöra cirka 10 % av det antal hästar, som skall inmönstras,

medan åter i de fall, där uttagning sker utan besiktning, det är

nödvändigt att beräkna reserven till 50 % av motsvarande antal. Under

förutsättning att besiktning äger rum beträffande de hästar, som avses för linjeformationerna,

men däremot ej i fråga örn de hästar, som avses för landstormen,

krigsbesättningar samt vissa depåformationer, bör alltså genom åtgärder under

fredstid anskaffas: för linjeformationerna 36,300 hästar samt för krigsmaktens

första behov i övrigt 19,500 hästar, eller alltså sammanlagt 55,800 hästar.

Behovet av i fredstid uttagna hästfordon bestämmes dels av krigsmaktens

behov av fordon för att komplettera i fredstid befintlig tillgång, dels av

transportbehovet under förflyttningen från mönstringsställena till de militära

utrustningsorterna samt dels av beräknad avgång. Det sammanlagda behovet

beräknas utgöra omkring 5,000 hästfordon.

Det antal motorfordon och motor redskap, som vid krigsmaktens ställande

på krigsfot erfordras för att fylla det första behovet av inmönstrade motorfordon

och motorredskap, beräknas — sedan hänsyn tagits till krigsmaktens

tillgång på för krigsbruk tjänliga motorfordon och motorredskap — belöpa

sig till: 90 omnibussar, 1,225 personbilar, 7,100 lastbilar, 2,400motorcyklar,

250 traktorer samt 200 vägbyggnads- och väghållningsmotorredskap. Uttagningen

i fredstid måste emellertid även omfatta en viss reserv av motorfordon

och motorredskap, avsedd att fylla de behov, som vid mönstringsförrättningarna

kunna komma att uppstå på grund av kassation eller i följd av

underlåtenhet av vederbörande ägare att inställa uttagna motorfordon och

motorredskap. Denna reserv anses böra utgöra minst 10 % av inmönstringsbehovet.

Fredsuttagningen beräknas alltså till cirka 100 omnibussar, 1,350

personbilar, 7,800 lastbilar, 2,640 motorcyklar, 275 traktorer samt 220 vägbyggnads-

och väghållningsmotorredskap.

Den av utredningsmännen sålunda föreslagna begränsningen av uttagningens

omfattning har föranlett uttalanden av vissa av de hörda militära

myndigheterna ävensom av rikskommissionen. Här må anföras följande.

Chefen för generalstaben har uttalat, att förslaget i jämförelse med nu gäl
-

Yttranden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Anskaffningen

av hästar

och hästfordon.

Utredningsmännen.

16 Kungl. Majus proposition nr 110.

lande lagbestämmelser innebure en väsentlig begränsning i möjligheterna

att i fredstid förbereda anskaffning av hästar och fordon för ersättningsändamål;

då emellertid möjligheter förefunnes att vid och efter mobilisering på

rekvisitionslagens grund vidtaga åtgärder, som kunde tillgodose behov av

dylik art, ville generalstabschefen ej motsätta sig den i omförmälda hänseende

föreslagna ändringen.

Rikskommissionen har anfört, att örn räckvidden av lagen angående hästoch

fordonsanskaffningen för krigsmaktens ställande på krigsfot, på sätt skett

i det framlagda förslaget, beskures, detta — för att krigsorganisationen ej

skulle bliva lidande — förutsatte, att ersättnings- och nyuppsättningsbehovens

täckande bleve på annan väg reglerat och att plan härför i fredstid

uppgjordes. En till huvudsakligen en fredsförfattning reducerad häst- och

fordonsanskaffningslag nödvändiggjorde i än högre grad än den nuvarande

hästutskrivningslagen kompletterande bestämmelser, varigenom systemet för

anskaffningsväsendet under krig på tillfyllestgörande sätt ordnades. Med

understrykande av det angelägna i att dylika bestämmelser snarast måtte

komma till stånd, har rikskommissionen förklarat sig böra godtaga den föreslagna

begränsningen av nu ifrågavarande lagstiftnings giltighetsområde.

Enligt vad jag numera under hand från chefen för generalstaben erfarit,

bör begreppet »krigsmaktens första behov» även omfatta behovet av motorfordon

och motorredskap för vissa flygvapnets formationer. Sistnämnda

behov har emellertid av utredningsmännen beaktats och kommer att bliva

tillgodosett inom ramen av den uttagning av motorfordon och motorredskap,

som enligt vad nyss anförts beräknats skola ske i fredstid. Med

den jämkningen i begreppet »krigsmaktens första behov», att däri även innefattas

motorfordon och motorredskap för vissa flygvapnets formationer, tillstyrker

jag, att lagstiftningens räckvidd bestämmes i enlighet med vad utredningsmännen

föreslagit.

Såsom utredningsmännen förutsatt och rikskommissionen jämväl understrukit,

bör, vid ett genomförande av förslaget, frågan örn formerna för tillgodoseendet

av det krigsmaktens behov av hästar och fordon, som ej är att

hänföra till det omedelbara mobiliseringsbeliovet, regleras genom en särskild

lag. Utredning i detta hänseende har redan igångsatts. I samband med

denna utredning kommer jämväl 1895 års rekvisitionslagstiftning, som med

hänsyn till nuvarande förhållanden är föråldrad, att underkastas en genomgripande

revision.

Beträffande innebörden av förslaget, i vad avser anskaffningen i fredstid

av hästar och hästfordon, hava utredningsmännen anfört i huvudsak följande.

Enligt 1915 års lag utgjorde kommunen enhet för anskaffningen i fredstid

av hästar och hästfordon. Utredningsmännens förslag avsåge, att det s. k.

hästmönstringsområdet skulle utgöra enheten för fredsanskaffningen. Hästmönstringsområdet

skulle därjämte träda i stället för det nuvarande hästutskrivningsområdet,

som utgjorde enhet för inmönstring vid krigstillfälle av

de i fredstid uttagna hästarna och hästfordonen. Enligt förslaget komme

alltså enheten såväl för fredsanskaffningen som för inmönstringen att vara

densamma, vilket ur flera synpunkter syntes vara av fördel. Det skulle an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

17

komma på Kungl. Majit att besluta rörande rikets indelning i hästmönstringsområden,

därvid hänsyn borde tagas till de särskilda landsdelarnas tillgång

på hästar ävensom, såvitt möjligt, till rikets administrativa indelning. Nämnas

borde, att antalet enheter för anskaffningen i fredstid genom uttugningsområdenas

utvidgning från att avse de särskilda kommunerna till att omfatta

hela hästmönstringsområden av storlek, motsvarande de nuvarande liästutskrivningsområdena,

nedbringades från omkring 2,200 till omkring 350.

Den föreslagna lagens tillämpningsområde skulle hänföra sig till krigsmaktens

första behov av inmönstrade hästar och hästfordon. Det härutinnan

av Kungl. Majit fastställda erforderliga antalet hästar och hästfordon förutsattes

skola av Kungl. Majit till anskaffning fördelas på de hästmönstringsområden,

som Kungl. Majit likaledes bestämde. Framhållas borde, att det

antal hästmönstringsområden, inom vilka uttagning under fredstid kunde

förutsättas äga rum, syntes kunna begränsas till omkring 200. Inom cirka

150 hästmönstringsområden skulle alltså någon fredsuttagning ej behöva

ifrågakomma. Efter genomförd mobilisering uppkommande ersättningsbehov

m. m. borde i främsta rummet tillgodoses genom anskaffning inom de hästmönstringsområden,

där någon uttagning ej förekommit för fyllande av krigsmaktens

första behov av hästar och hästfordon. Den önskvärda utjämningen

inom riket i dess helhet av bördan utav uttagningen komme därvid

till stånd. Som 3 § i 1915 års lag tillerkände Kungl. Majit rätt att besluta

örn förskjutningar i fråga örn den proportionellt rättvisa fördelningen å

kommunerna av uttagningsbördan, innebure en sådan ordning för anskaffningen

icke någon principiell nyhet.

Inom varje hästmönstringsområde, där enligt Kungl. Majits bestämmande

uttagning av hästar och hästfordon skulle äga ram under fredstid, skulle

finnas en av Kungl. Majits befallningshavande förordnad s. k. hästuttagningsman

för ombesörjande av bestyret med uttagningen. Vid sidan av uttagningen

genom sådan hästuttagningsman avsåges, på skill senare komme att

angivas, uttagning undantagsvis kunna ske genom militär myndighets försorg.

Hästuttagningsmännen skulle verkställa uttagning av i stort sett

samtliga draghästar — tillhörande typen den lättare draghästen — och hästfordon,

medan huvudsakligen de erforderliga ridhästarna jämte ett mindre antal

draghästar och hästfordon skulle uttagas genom militär myndighets försorg.

Av erfarenheten ''hade framgått, att det i regel vore förenat med stora

svårigheter att anskaffa för ridbruk lämpliga hästar till erforderligt antal,

detta särskilt på den grund att tillgången icke endast å dresserade ridhästar

utan å varmblodiga hästar över huvud taget inom stora delar av vårt land

torde vara så ringa, att behovet av ridhästar för krigsmakten antagligen

måste trots diirmed förenade olägenheter delvis fyllas med kallblodiga hästar.

Att utan närmare insikt örn de egenskaper, som gjorde en häst lämplig för

ridbruk, bedöma, huruvida densamma kunde användas som ridhäst, torde

i de flesta fall vara svårt. Då uttagningen av hästar för ridbruk alltså

måste förutsätta viss speciell hästkännedom och erfarenhet i fråga örn fordringarna

för dylik användning, hade utredningsmännen, med understrykande

att krigsmaktens förseende med erforderliga ridhästar vore en mycket betydelsefull

angelägenhet, ansett det vara ändamålsenligt och desslikes betryggande,

att uttagningen i fredstid för fyllande av krigsmaktens första

behov av dylika hästar skedde genom militär myndighets försorg. Men

om man ginge in för ett sådant förfarande i fråga örn anskaffningen av

ridhästar, syntes å andra sidan starka skäl tala för att den möjligheten ej

betoges, att draghästar och hästfordon även kunde — örn än i mindre omfattning

— uttagas på enahanda sätt. Det kunde då exempelvis ordnas så, att

inom vissa hästmönstringsområden endast förekomme uttagning mod till
llihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 110. liw si 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

lämpning av ettdera av de angivna uttagningssystemen. Härmed ernåddes

naturligen en del praktiska fördelar, ehuru det ej droges i tvivelsmål att

systemen, med iakttagande av att samarbete skedde mellan vederbörande

uttagningsmyndigheter, mycket väl kunde tillämpas vid sidan av varandra.

Det borde lämpligen överlåtas åt Kungl. Majit att i anslutning till de särskilda

synpunkter, som syntes avgörande för användningen av uttagning

genom militär myndighets försorg, bestämma omfattningen av denna anskaffning.

Beträffande frågan om vilken militär myndighet, som borde ombestyra

uttagningen, syntes det böra ankomma på Kungl. Majit att därutinnan

meddela beslut. I detta samband finge framhållas såsom önskvärt,

att de erfarenheter, som vunnits vid inköpen av stamhästar och ackordhästar

för armén, utnyttjades, när det gällde att ordna sättet för liandhavandet

av anskaffningen i fredstid av ridhästar för fyllande av krigsmaktens

första behov därav. Detta ville med andra ord säga, att ledningen av ridhästanskaffningen

för tillgodoseende av såväl freds- som krigsbeliovet borde

om möjligt utövas av ett och samma organ.

Den översikt beträffande hästtillgången inom hästmönstringsområdena,

vilken vore nödvändig såsom grundval för uttagningen av hästar och hästfordon,

skulle åvägabringas genom försorg av vederbörlig polispersonal inom

de olika kommunerna. För detta ändamål skulle, särskilt för varje kommun,

upprättas hästägareförteckningar, innehållande för envar ägare uppgift å det

antal hästar han besutte, dock att därvid tillsåges, att för krigsbruk uppenbart

olämpliga hästar undantoges. Dessa förteckningar torde även få anses

lämna tillräcklig ledning för den jämförelsevis mindre omfattande hästfordonsuttagning,

som vore förutsatt att ske i fredstid. Skyldighet att upprätta

ifrågavarande förteckningar syntes böra gälla även för vederbörlig

polispersonal i fråga örn kommuner inom sådana hästmönstringsområden,

där någon uttagning ej vore avsedd att äga rum under fredstid. Hästägareförteckningarna

för dylika områden borde lämpligen utnyttjas vid den anskaffning

av hästar och hästfordon, som erfordrades för fyllande av det efter

genomförd mobilisering uppkommande ersättningsbehovet m. m. Med ledning

av sagda förteckningar och verkställd besiktning eller, i förekommande

fall, enbart med ledning av förteckningarna, avsåges häst- och liästfordonsuttagningen

i fredstid skola verkställas. Genom att upprättandet av förteckningarna

anförtroddes åt polismyndigheterna, syntes kunna förväntas,

att de för planläggningen av uttagningen erforderliga aktuella primäruppgifterna

kunde erhållas utan onödig tidsutdräkt. Uppgifterna i förteckningarna

borde jämväl tjäna till ledning vid verkställande av den fördelning

på de olika hästmönstringsområdena av det antal hästar och fordon, som

enligt Kungl. Majits bestämmande skulle göras till föremål för uttagning i

fredstid. Beträffande upprättandet av förteckningarna, för vilka borde fastställas

särskilda formulär, ville det synas ej vara erforderligt att verkställa

besiktning för bestämmande av, huruvida en häst borde i förteckningen införas.

Med stöd av den kännedom örn hästarna inom en kommun, som

fjärdingsmän och motsvarande befattningshavare måste förutsättas äga, och

genom inhämtande av nödiga upplysningar, torde förteckningarna kunna

upprättas och utan nämnvärd tidsutdräkt göras fullständiga. I vart fall

torde, sedan förteckningarna en gång upprättats, det fortsatta arbetet för

att, då så erfordrades, försätta dem i aktuellt skick ej behöva bliva i särskild

grad tidskrävande. Erinras borde, att liknande förteckningar skulle

enligt 1915 års lag (10 §) föras av hästuttagningsnämnderna, och syntes

dessa kunna utnyttjas till underlättande av arbetet, då det första gången

gällde för polismyndigheterna att upprätta hästägareförteckningar.

Uttagning samt — i förekommande fall —- till grund därför liggande besiktning

förutsattes regelmässigt skola verkställas vart fjärde år. I vilken

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

19

utsträckning besiktning finge eftersättas i fredstid, föresloges skola bero på

Kungl. Maj:ts prövning med tagen hänsyn till de begränsningar därvidlag,

som ur krigsberedskapssynpunkt kunde befinnas tillrådliga. Utredningsmännen

hade för sin del utgått ifrån, att besiktning i fredstid såsom regel

skulle förekomma beträffande de hästar, som vore avsedda att fylla fälthärens

linjeformationers behov. Vidkommande åter hästarna för fyllande av landstormens,

krigsbesättningars och vissa depåformationers behov förutsattes,

att besiktning i allmänhet ej skulle ske under fredstid. Rörande de synpunkter,

som läge till grund för en dylik uppdelning i vad avsåge besiktningen,

hänvisades till vad därom tidigare anförts. Här finge ytterligare

framhållas, att besiktningen i fredstid av nyss angivna del av det uttagna

hästbeståndet syftade till att åstadkomma en sådan förberedande gallring

av detsamma, att å respektive mönstringsställen och mönstringsdagar med

säkerhet skulle kunna erhållas det bestäfhda antalet fältdugliga hästar för

de viktigare truppförbandens behov. I fråga örn övriga truppförband beräknades,

utan förutgången fredsbesiktning, tillräckligt hög procent användbara

hästar stå att erhålla å vederbörligt mönstringsställe.

Vad anginge hästfordonen, hade det visat sig vara svårt att åstadkomma

sådana grundläggande uppgifter, som väl ägnade sig att tjäna till ledning

för en planenlig fordonsuttagning. Värdet av sådana uppgifter, som saknade

stöd av besiktning, syntes vara tämligen ringa. Någon besiktning hade ej

heller ansetts böra föreslås beträffande hästfordonen, och detta med hänsyn

såväl till därmed förenade kostnader som ock till de ändamål, vartill de uttagna

fordonen skulle av krigsmakten användas. Man syntes kunna förutsätta,

att förekomsten hos de olika hästägarna av dylika fordon stöde i någorlunda

proportion till antalet av i deras ägo varande hästar.

Med den utformning av grunderna för fredsanskaffningen, som innefattades

i det föreliggande förslaget, och i syfte att sätta uttagningsmyndigheten

i tillfälle att vidtaga av förhållandena föranledd kompletteringsuttagning eller

dylikt, hade ansetts, att i den nya lagen borde upptagas föreskrift om skyldighet

för vederbörande ägare att lämna besked örn sådan förändring beträffande

uttagen häst, som medförde, att densamma ej längre kunde tågås

i anspråk för det med uttagningen avsedda ändamålet. För säkerställandet

av effektiviteten i uttagningssystemet vore det oavvisligen nödvändigt, att

uttagningsmyndigheten hölles underrättad med avseende å dylika förändringar.

Underlåtenhet från hästägares sida att göra anmälan i saken borde

medföra bötesansvar.

Med hänsyn till att de med fredsanskaffningen av hästar och hästfordon

förenade kostnaderna borde ungefärligen jämnt fördelas på de birdgetår, som

belöpte på en fyraårsperiod, hade utredningsmännen utgått ifrån, att — i samband

med att de nya lagbestämmelserna trädde i tillämpning — visserligen ny

uttagning övergångsvis skulle verkställas inom samtliga härför avsedda liästmönstringsområden,

men att uttagning skulle ske efter besiktning i en omfattning,

som motsvarade ungefär en fjärdedel av det antal hästar, som

överhuvud skulle underkastas besiktning. Under vart och ett av de tre följande

åren av den första fyraårsperioden avsåges besiktning och i samband

därmed uttagning skola ske av ytterligare en fjärdedel. Till belysande av

härmed sammanhängande förhållanden, i vad avsåge den första fyraårsperioden,

hade utredningsmännen uppgjort en tablå. (Tablån finnes bifogad detta

protokoll såsom Bil. B.)

Utredningsmännen kunde ej förorda längre gående inskränkningar i fredsarbetet

med avseende å uttagning och besiktning av hästar respektive uttagning

av hästfordon. Hästbesiktningen i fredstid måste bibehållas till åtminstone

i förslaget angiven omfattning, såvida icke ändamålet med hela uttagningen

skulle äventyras. I alla händelser hade önskvärd elasticitet givits åt

s. 20 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

bestämmelserna örn besiktningen därigenom, att åt Kungl. Majit lämnades befogenhet

att förordna örn intagning utan föregående besiktning, i de fall så

prövades kunna ske ur krigsberedskapssynpunkt. Besiktningen av en del av

båstmaterialet för erhållande av en sådan förberedande gallring av detsamma,

att å respektive mönstringsställen och mönstringsdagar med säkerhet skulle

kunna erhållas avsett antal fältdugliga hästar för de viktigare truppförbandens

behov, finge anses utgöra en av hörnstenarna i det uppgjorda förslaget.

De kommunvis av den lokala polispersonalen upprättade hästägareförteckningarna

syntes kunna erbjuda så pass tillförlitliga uppgifter på liästtillgången

inom riket, att med åtgärder för anskaffning av krigsmaktens

senare s. k. ersättningsbeliov av hästar och hästfordon borde kunna anstå

till efter krigsutbrottet. Anföras finge vidare, att genom nämnda förteckningar

skapades möjlighet att kunna bestämma uttagningens omfattning inom

de särskilda liästmönstringsområdena på grundval av tillräckligt färska uppgifter

örn hästbeståndet. Åt uttagningsmyndigheterna hade förteckningarnas

upprättande ej ansetts kunna anförtros, dels på den grund att ett sådant

förfarande skulle medföra en ökning av statsverkets kostnader för ändamålet,

dels därför att någon uttagningsmyndigliet ej förutsattes ifrågakomma inom

ett stort antal hästmönstringsområden. I samband med uttagningsområdenas

utvidgande från kommunen såsom enhet till att omfatta Hera kommuner,

sammanförda till ett hästmönstringsområde, hade ansvarigheten för anskaffningen

och hästarnas inställande till mönstring överflyttats från kommunerna

till vederbörande ägare, i likhet med vad redan enligt gällande bestämmelser

vore fallet i fråga örn motorfordon och motorredskap, vid sådant förhållande

hade vidare kommunerna ansetts utan olägenhet kunna befrias från skyldigheten

att i fredstid aktivt medverka vid häst- och hästfordonsuttagningen.

Såsom i det föregående omförmälts, hade inom 1930 års försvarskommission

den tanken framkastats, att arbetet med häst- och hästfordonsuttagningen

för landskommunernas del skulle kunna överlåtas på kommunalnämnden,

medan i fråga om städerna detta skulle ombestyras genom

drätselkammarens försorg, eventuellt alltjämt genom ett särskilt uttagningsorgan.

Utredningsmännen ansåge, att en överflyttning av denna i fredstid

uteslutande statliga angelägenhet på kommunerna icke lämpligen borde ifrågasättas.

Enligt utredningsmännens mening måste det ur olika synpunkter

anses tillfredsställande, att handhavandet av den synnerligen grannlaga uppgiften

med fredsanskaffningen ombesörjdes av en utav Kungl. Majlis befallningskavande

därtill utsedd person, i den mån arbetet därmed ej anförtroddes

åt militär myndighet. Den rationalisering av systemet för fredsanskaffningen,

som utredningsmännen med sitt förslag eftersträvat, syntes ej stå att vinna

med en lösning efter de inom försvarskommissionen framförda linjerna, som

dessutom förutsatte, att hästbesiktningar ej alls skulle ifrågakomma i fredstid,

vilket emellertid ur krigsberedskapssynpunkt ej syntes godtagbart.

Utredningsmännens förslag i förevarande avseende har — samtidigt som

det i ett flertal fall vitsordats innebära en önskvärd förenkling av häst- och

fordonsuttagningen — i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga

i ärendet hörda militära myndigheter ävensom av Överståthållarämbetet

samt länsstyrelserna i Stochholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs .Kalmar,

Gotlands, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län.

Länsstyrelsen i Uppsala län har anfört, att polispersonalen (fjärdingsmännen

och motsvarande befattningshavare) redan nn i allmänhet vore så arbets
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 21

tyngd, att den icke borde belastas med nya nämnvärda arbetsuppgifter i

vidare mån än så funnes oundgängligen nödigt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har uttalat, att polismyndigheterna borde

beredas någon ersättning för arbetet med hästägareförteckningarnas upprättande,

särskilt som sagda arbete beträffande större kommuner kunde befaras

bliva ganska betungande.

Länsstyrelsen i Blekinge län, som i väsentliga delar ställt sig avvisande

mot förslaget, har anfört, bland annat, följande:

Den enligt länsstyrelsens förmenande med det nuvarande förfaringssättet

för anskaffningen i fredstid av hästar och hästfordon förenade största olägenheten

vore det tillsynes i stor utsträckning onödiga, illa avlönade mångskriveriet

för hästuttagningsnämndernas ordförande. Däremot torde nog bisittarnas

i nämnderna besvär med liästuttagningen ofta inskränka sig till

underskrivning av rullorna. Därför borde en revision av bestämmelserna i

huvudsak inrikta sig på ett borttagande av onödigt arbete för samt en höjning

av ersättningen till hästuttagningsnämndens ordförande eller den av

länsstyrelsen nedan föreslagne uttagningsmannen. Den i betänkandet uttalade

åsikten, att upprättande av hästägareförteckningarna ej borde anförtros

åt uttagningsmyndigheterna på den grund att ett sådant förfarande

skulle medföra en ökning av statsverkets kostnader för ändamålet, kunde

länsstyrelsen ej dela, då det ju vore fråga örn ett statsintresse. I anslutning

till det sist anförda ville länsstyrelsen bestämt avstyrka förslaget, att

upprättandet av hästägareförteckningarna skulle åligga polismyndigheterna,

enär dessa, åtminstone vad landsfiskalerna anginge, redan vore alltför betungade

med arbete för att få ytterligare ett verksamhetsområde sig ålagt,

och därjämte i regel icke ägde samma kännedom örn tillgången på hästar

och fordon som ortens lantbrukare. Vidkommande de föreslagna uttagningsmännen

torde deras arbete med de stora distrikt, som ifrågasatts för dem,

bliva ett formalistiskt, rent skrivbordsarbete utan erforderlig kännedom örn

förhållandena i orten. I korthet ville länsstyrelsen i stället i fråga om organisationen

av den första instansen av uttagningsmyndigheterna föreslå, att

för var kommun eller den mindre del därav, som länsstyrelsen kunde finna

lämplig, tillsattes en hästuttagningsman, som hade att dels upprätta liästoch

fordonsförteckningar, dels verkställa uttagning och dels verkställa besiktning

av uttagna hästar. Allmän uttagning borde ske, såsom föreslagits,

vart fjärde eller möjligen, för att den i regel ej skulle ske i samband med

ett ombyte av uttagningsman, vart tredje år. För bekvämlighets skull, såväl

vid besiktningen i fredstid som vid mmönstringen vid mobiliseringen,

syntes uttagning enligt länsstyrelsens närmare förordnande böra inskränkas

till kommunens mera centrala delar. Kommun nied besvärliga kommunikationer

syntes böra helt uteslutas från uttagning.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har framhållit bland annat:

Enligt de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna syntes kostnaderna

för uttagning i fredstid av hästar och fordon för krigsmaktens behov

ganska avsevärt kunna nedbringas i jämförelse med kostnaderna för

dylik uttagning enligt nu gällande bestämmelser, varför det upprättade förslaget

ur denna synpunkt tillstyrktes. Vid upprättandet av hästägareförteckningarna

komme säkerligen svårigheter att uppstå, enär åtminstone i större

kommuner fjärdingsmän och motsvarande befattningshavare icke kunde antagas

ilga tillräcklig kännedom örn hästbeståndet och hästarnas lämplighet

för ändamålet. Ett ganska omfattande och tidskrävande arbete komme här
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr lii).

igenom att åvila landsfiskalerna och polispersonalen i övrigt, därest dessa

förteckningar skulle göras fullständiga och tillförlitliga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, om icke hästägareförteckningarnas

upprättande lämpligen borde åligga hästuttagningsmyndiglieten,

dock med rätt för denna att för uppgifters insamlande anlita på

landet vederbörande fjärdingsman och i stad polismyndigheten.

Länsstyrelsen i Alvsborgs län, som avstyrkt utredningsmännens förslag,

har anfört bland annat:

De besparingar, som med det nu föreliggande förslaget vunnes, uppkomme

ej blott genom förenklingar, utan även genom att lägga enligt länsstyrelsens

mening otillbörliga bördor på andra skuldror. Förenklingar vore, att besiktningar

av hästar och fordon hädanefter skulle ske av en hästuttagningsman

och icke av en nämnd eller av dess ordförande och ytterligare en

ledamot av nämnden. En ytterligare förenkling vore, att uttagning av hästar

och fordon endast skulle ske vart fjärde år och besiktning i ett sammanhang

samma år som uttagningen. Överflyttning av bördor hade däremot

skett i andra fall. Den hittills uttagningsnämnden åliggande rullföringen

hade i så måtto överflyttats till polismyndighet, att denna ålagts att upprätta

hästägareförteckning, innehållande för envar ägare uppgift å antal

honom tillhöriga hästar. Uppdraget hade tänkts i allmänhet komma att

åvila fjärdingsmannen. Någon ersättning hade icke beräknats utgå. Följden

bleve framställningar örn löneförhöjningar, som, örn de medgåves, komme

att drabba såväl stat som kommuner. Medgåves de åter icke, lades en ny

icke oväsentlig börda på dessa tjänstemän. Förslaget vore i så måtto också

olyckligt, att vid rekrytering av fjärdingsmän hänsyn kunde komma att

fästas vid sådana kvalifikationer, som kunde göra vederbörande lämpliga för

den dem nu tilltänkta uppgiften — kvalifikationer, vilka vore av helt annan

art än dem, som gjorde vederbörande lämpliga att bidraga till en synnerligen

behövlig förstärkning av landsbygdens ordningsmakt.

Länsstyrelsen i Orebro län har yttrat, bland annat, följande:

Den uppgift, som enligt förslaget skulle åläggas polismyndigheterna, komme,

åtminstone i stora polisdistrikt med jordbrukande befolkning, att medföra en

icke ringa ökning av polismiins och polischefers arbetsbörda. Hänsyn till

denna ökning av arbetsbördan torde komma att tagas vid bestämmande av

avlöning åt polismän. På grund härav torde förfarandet i själva verket

komma att medföra kostnader för statsverket. Då därjämte kommunerna

hade att vidkännas viss del av kostnaderna för polispersonalens avlönande

samt allenast ett ringa antal polischefer hade statsavlönade biträden, torde

utredningsmännens påstående, att enligt förslaget uttagningen av hästar och

fordon helt och hållet komme att verkställas på statens bekostnad och

genom statligt organ, icke kunna vitsordas. Länsstyrelsen ifrågasatte lämpligheten

av att ålägga polismyndigheterna upprättandet av hästägareförteckningar,

enär sådant åliggande i väsentlig grad avveke från de uppgifter, som

i övrigt för närvarande ålåge polismyndighet. Det syntes länsstyrelsen böra

tagas under övervägande, huruvida det icke i stället borde åläggas envar

att vid mantalsskrivningen till mantalsskrivningsförrättaren avlämna sådana

uppgifter, som skulle intagas i hästägareförteckning, varefter mantalsskrivningsförrättaren

hade att med ledning av uppgifterna uppgöra hästägareförteckning

att tillställas uttagningsmyndigliet och länsstyrelse. Det torde därvid

med hänsyn till nuvarande lönebestämmelser för häradsskrivare icke

kunna undvikas, att kostnader härför uppstode för statsverket.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majlis proposition nr 110.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har anfört bland annat:

Förslaget syntes innebära en väsentlig förenkling och därigenom även

ett förbilligande av uttagningsproceduren utan att äventyra dess effektivitet.

Länsstyrelsen ansåge sig sålunda kunna i huvudsak tillstyrka, att förslaget

lades till grund för lagstiftning i ämnet, men ville dock i ett par detaljer

föreslå jämkningar i förslaget. Det syntes vara avsett, att vid hästägureförteckningens

upprättande något bedömande av hästarnas lämplighet i olika

avseenden för krigsbruk icke skulle äga rum i annan mån, än att för krigsbruk

uppenbart olämpliga hästar icke skulle medtagas i förteckningen. Ehuru

sålunda förteckningens upprättande bleve av väsentligt annan och enklare

karaktär än för närvarande, måste dock för arbetets nöjaktiga utförande

förutsättas en viss kännedom om hästmaterialets beskaffenhet. Det kunde

då ifrågasättas, huruvida polismyndigheterna — varmed i detta sammanhang

för landsbygdens del borde förstås fjärdingsmännen — vore särskilt skickade

att verkställa denna första utgallring av det för krigsbruk olämpliga materialet.

I regel torde kunna antagas, att kommunalnämnden, sammansatt

som den vore av representanter från olika delar av kommunen, ägde vida

bättre kännedom örn hästbeståndet än fjärdingsmannen, vars distrikt ofta

omfattade flera kommuner. Med hänsyn härtill syntes bestyret med hästägareförteckningens

upprättande på landsbygden lämpligen böra anförtros

åt kommunalnämnden.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har framhållit följande:

De föreslagna ändringarna rörande uttagning av hästar och fordon syntes

på ett lyckligt sätt förenkla nu gällande vidlyftiga och tunga bestämmelser

rörande denna procedur, och funne länsstyrelsen förslaget väl ägnat att

åstadkomma avsedda minskningar i de relativt stora kostnader, som uttaguingen

nu betingade, utan att effektiviteten av uttagningen behövde äventyras.

Länsstyrelsen finge därför tillstyrka, att förslaget måtte läggas till

grund för lagstiftning i ämnet.

Beträffande hästuttagningen ville dock länsstyrelsen ifrågasätta lämpligheten

att genom föreskriften om åläggande för polismyndigheten att verkställa

de i förslaget omförmälda hästägareförteckningar öka polismyndighetens

redan nu så stora arbetsbörda. I anslutning till vad 1930 års försvarskommission

föreslagit, ansåge länsstyrelsen, att det borde övervägas,

huruvida icke detta bestyr lämpligare kunde uppdragas åt kommunalnämnderna.

Vid närmare prövning skulle möjligen befinnas än lämpligare, att

grunda förteckningarna på hästägarnas ordinarie skattedeklarationer, från

vilka vart fjärde år uppgifter beträffande hästar sammanställdes, förslagsvis

genom taxeringsordförandenas försorg. Därigenom syntes åtskilligt dubbelarbete

kunna undgås. Därvid skulle liästägarna själva enligt särskild anvisning

i deklarationsformulär angiva, hur många av hästarna, som ansåges

lämpliga för krigsbruk.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har anfört:

Enligt förslaget hade det grundläggande arbetet för hästuttagningen, nämligen

upprättandet av hästägareförteckningarna, överförts från de kommunala

hästuttagningsnämnderna till polispersonalen inom orten. I förslaget hade

ej upptagits någon ersättning till polispersonalen för den ökning i dess

arbete, som förslaget bomme att medföra. Med hänsyn till organisationen

av landsbygdens polispersonal ställde sig länsstyrelsen tveksam till möjligheterna

för nämnda personal att nöjaktigt jämte det nu enligt förslaget anförtrodda

uppdraget kunna sköta sin polismannabefattning. med ty åtföljande

olika tjänsteåligganden, däribland den nu synnerligen tidsödande skattein
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 110.

drivningen. De polismän, som numera tillsattes å landsbygden, vore ej

heller i samma grad som äldre tiders fjärdingsmän förtrogna med lanthushållning.

Genom den mångfald bestyr, som tillkomme landsbygdens polispersonal,

hade denna alltmer tvingats att uteslutande sköta sin tjänst och

förutsättningarna för att polispersonalen skulle vara lämpad för det nu anförtrodda

uppdraget torde bliva allt mindre, så snart landsbygdens polisförhållanden

rationellt ordnats eller samtliga polisbefattningar å landsbygden

tillsatts med skolade polismän med polistjänsten som uteslutande yrke.

Härtill komme, att dessa tjänstemän, som vore kommunalt anställda, örn än

kommunerna till deras avlönande erhölle statsbidrag, än ytterligare skulle

påläggas ett rent statligt bestyr, utan att härför komma i åtnjutande av någon

ersättning. I många fall vore de till polismännen utgående avlöningarna

med hänsyn till arbetets omfattning i lägsta laget, och det torde icke kunna

undgås att höja avlöningarna, örn polismännen pålades ytterligare arbete

utöver den stora arbetsbörda, som redan förefunnes. Med hänsyn till det

anförda ifrågasatte länsstyrelsen, huruvida icke, trots de därav "föranledda

kostnaderna, hästägareförteckningarna borde upprättas av en inom varje

kommun därtill av länsstyrelsen, efter förslag av kommunala myndigheter,

utsedd person kunnig i lanthushållning och väl förfaren med hästar. Mot

det sätt, varpå förslaget i övrigt ordnat häst- och fordonsuttagningen, syntes

icke vara något att invända.

RiJcsJcommissionen har förklarat sig kunna i princip giva sin anslutning

till utredningsmännens förslag så vitt nu är i fråga; detta så mycket hellre

som detsamma syntes innebära ej endast en förenkling i bestående förhållanden

utan i flera avseenden jämväl större ändamålsenlighet. Rikskommissionen

har därjämte anfört bland annat:

En otvivelaktig förbättring på samma gång som en förenkling utgjorde

förslaget att ersätta kommunerna som geografiska enheter för hästuttagningen

med större områden, vilka sammanfölle med distrikten för inmönstringen.

Sistnämnda omständighet innebure uppenbarligen i och för sig en

fördel ur rent administrativ synpunkt; ökningen av uttagningsområdenas

storlek medgåve därjämte utan tvivel ökade möjligheter för ett ändamålsenligt

hästurval. Häst- och hästfordonsuttaguingens samt hästbesiktningens överlåtande

på särskilda av Kungl. Majlis befallningskavande förordnade hästuttagningsmän

samt på militära myndigheter syntes böra medföra ökad

fackm ässighet vid förrättningarna. Huruvida det kunde utan olägenhet låta

sig göra att i den omfattning, som förslaget avsåge, frångå kravet på besiktning

av uttagna hästar, komme antagligen att i mycket bliva beroende

på beskaffenheten av de hästägareförteckningar, vilka enligt förslaget skulle

av polismyndigheterna uppgöras för varje kommun och vilka vore avsedda

att ligga till grund för uttagningen.

Huru än bestyret med kästägareförteckningarnas uppgörande komme att

ordnas, ville det emellertid synas, som borde en betydande lättnad därutinnan

kunna beredas och förteckningarna på samma gång vinna i tillförlitlighet,

därest arbetet i någon form anknötes till de periodiska allmänna

jordbruksräkningar, som visserligen icke för närvarande vore författningsenligt

påbjudna, men vilkas fortsatta anordnande av riksdagen förordats. De

senaste av dessa jordbruksräkningar hade anordnats med fem års mellanrum

och kombinerats med de likaledes femårsvis genomförda allmänna fastighetstaxeringarna.

Då all anledning funnes att antaga, att denna sammankoppling

av fastighetstaxeringarna med jordbruksräkningar, vilken visat sig

ändamålsenlig, komme att för framtiden fortbestå, syntes skäl förefinnas att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 110.

vid liästuttagningsväsendets anordnande taga hänsyn till detta förhållande.

Det sade sig självt, att de tilltänkta hästägareförteckningarna borde bliva

på ett helt annat sätt tillförlitliga, om de kunde byggas på av hästägarna

själva avlämnade deklarationer än örn de skulle av polismyndigheterna utan

dylikt stöd uppgöras, ävensom att besväret med deras utarbetande därigenom

skulle avsevärt underlättas.

Enligt 1915 års lag är, såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen,

anskaffningen i fredstid av hästar och hästfordon avhängig av kommunernas

direkta medverkan genom de härtill avsedda hästuttagningsnämnderna;

och vid mobilisering äro kommunerna ansvariga för att vederbörande

ägare till mönstring inställa de i fredstid uttagna hästarna och hästfordonen.

Utredningsmännens förslag till ordnande av häst- och liästfordonsanskaffningen

innebär, att fredsanskaffningen av hästar och hästfordon genom

liästuttagningsnämnderna upphör samt att kommunerna befrias från nämnda

ansvarighet; denna ansvarighet överflyttas i stället på vederbörande ägare,

i likhet med vad som redan enligt 1915 års lag gäller för ägare av i fredstid

uttagna motorfordon och motorredskap. Härmed synes den viktigaste

principiella skillnaden mellan den nuvarande ordningen och den av utredningsmännen

föreslagna hava angivits.

Vid ett bedömande av det föreliggande förslaget till anskaffningsväsendets

ordnande i fredstid torde såsom utgångspunkt böra fasthållas, att begränsningen

av lagens räckvidd till att avse det omedelbara mobiliseringsbeliovet

av hästar — den totala uttagningen inskränkes därigenom till cirka 60 procent

av det för närvarande uttagna hästbeståndet — leder därtill, att antalet uttagna

hästar inom många kommuner blir synnerligen obetydligt; och i ett stort

antal kommuner blir det ej alls fråga örn någon uttagning i fredstid. Med

hänsyn härtill synes det ändamålsenligt, att den geografiska enheten för

fredsanskaffningen blir i stället för kommunen det s. k. hästmönstringsområdet,

vilket kommer att omfatta ett flertal kommuner och även avses

skola utgöra den geografiska enheten för inmönstring vid mobilisering av de

i fredstid uttagna hästarna och hästfordonen. Bestyret med uttagningen inom

de hästmönstringsområden, där fredsuttagning kommer att äga rum, föreslås

av utredningsmännen skola handhavas av en utav vederbörande länsstyrelse

därtill förordnad bästuttagningsman ävensom i viss utsträckning, enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande, utav militär myndighet. Lämpligheten av förslaget i

nu berörda delar har så gott som enstämmigt vitsordats av de hörda myndigheterna.

Såsom hjälpmedel för uttagningen skall uttagningsmyndigliet hava att tillgå

kommunvis genom vederbörande polismyndigheters försorg upprättade hästägareförteckningar,

vilka, ehuru av betydligt mindre detaljerad beskaffenhet,

dock till syftet motsvara de i 10 § i 1915 års lag omförmälda förteckningarna,

vilka skola upprättas av liästuttagningsnämnderna över inom kommunerna befintliga

krigsdugliga hästar och till krigsbruk lämpliga anspannsfordon. Det

är mot utredningsmännens förslag, att polismyndigheterna — varmed i detta

sammanhang förstås vederbörande polischefer med biträde av dem under
-

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr 110.

ställda fjärdingsman och motsvarande befattningshavare — skola åläggas att

ombestyra upprättandet av ifrågavarande hästägareförteckningar, som den

framställda kritiken i huvudsak vänder sig.

En viktig förutsättning för att häst- och hästfordonsuttagningen skall

kunna genomföras på det i jämförelse med bestående förhållanden väsentligt

förenklade sätt, som utredningsmännens förslag innebär, är, att tillförlitliga

primäruppgifter rörande hästbeståndet i riket varda ställda till uttagningsmyndigheternas

förfogande. Detta är särskilt fallet med avseende å de hästmönstringsområden,

där uttagning kommer att ske utan besiktning. För det

syfte, som här står i förgrunden — uppnående av erforderlig försvarsberedskap

utan allt för stora kostnader — är det av största betydelse, att förfarandet

vid hästägareförteckningarnas upprättande erbjuder stadga och enhetlighet

i tillämpningen samt kan ske utan tidsutdräkt, örn situationen skulle nödvändiggöra

snabba åtgärder. Ur sådana synpunkter äger utredningsmännens

förslag på den nu avhandlade punkten bestämda företräden framför de av

vissa länsstyrelser framförda förslagen.

Några av de hörda myndigheterna synas — i anledning av vissa utav

utredningsmännen gjorda uttalanden — vid sitt ställningstagande till förevarande

spörsmål hava utgått ifrån, att hästägareförteckningarna skola ständigt

hållas i kompletterat skick. Detta skulle otvivelaktigt medföra en betydande

arbetsbörda för polismyndigheterna. Enligt min mening bör polispersonalens

sysslande med dessa förteckningar inskränka sig till upprättandet

av desamma; och förteckningar torde ej behöva upprättas oftare än

som erfordras för att de skola kunna tjäna såsom tillförlitlig grund dels

för Kungl. Maj:ts beslut angående det antal hästar och hästfordon, som

skall uttagas inom varje område, och dels för uttagningsmyndigheternas

arbete med verkställandet av uttagningen, såsom regel, vart fjärde år. Ändrade

mobiliseringsplaner och andra liknande omständigheter kunna dock undantagsvis

betinga kortare mellantider. Å andra sidan torde inom de hästmönstringsområden,

varest fredsuttagning avses ej skola äga rum, upprättandet

av hästägareförteckningar kanna ske med längre mellantider än fyra år.

Det bör få bero på Kungl. Majit att besluta, när och i vilken omfattning åtgärder

för förteckningarnas upprättande skola vidtagas. De närmare formerna

för arbetet böra för varje gång underkastas förnyat övervägande, varvid

eventuella möjligheter till underlättande av bestyret därmed böra beaktas;

sålunda torde exempelvis, på sätt rikskommissionen påpekat, resultaten

av verkställda jordbruksräkningar kunna användas i viss utsträckning.

Såsom hjälpmedel för polismyndigheterna vid insamlandet av de för förteckningarnas

uppgörande erforderliga uppgifterna bör vidare i en angående hästägareförteckningars

upprättande av Kungl. Majit utfärdad särskild författning

— i viss anslutning till vad rikskommissionen härom anfört — meddelas bestämmelse

av innehåll, att det skall åligga envar hästägare att, efter anmodan

av vederbörande fjärdingsman eller därmed likställd befattningshavare, lämna

för sådan förtecknings upprättande erforderliga uppgifter, vilka skola avfattas

på särskilda, av statsverket kostnadsfritt tillhandahållna kortblanketter med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 110.

27

tjänstebrevsrätt. Har, trots anmodan, uppgiftsskyldig icke avgivit för förteckningarnas

upprättande erforderliga uppgifter, och hava dessa icke heller

på annat sätt kunnat erhållas, bör länsstyrelsen äga befogenhet att förelägga

den försumlige att vid äventyr av vite fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Vad beträffar innehållet av hästägareförteckningarna, hava utredningsmännen

föreslagit, att polismyndigheterna vid desammas upprättande skola

ingå på visst bedömande av hästmaterialets beskaffenhet, i det att därvid

skall tillses, att för krigsbruk uppenbart olämpliga hästar ej upptagas i förteckningarna.

Något dylikt bedömande synes mig ej böra åläggas polismyndigheterna.

Därest den av mig sålunda angivna ordningen för upprättandet av hästägareförteckningarna

följes, torde därmed förenade arbetsuppgifter ej komma

att medföra den tunga för vederbörande polispersonal, som av vissa länsstyrelser

befarats. De härutinnan framförda anmärkningarna synas mig

därför ej böra tillmätas avgörande betydelse. Efter samråd i ämnet med

chefen för socialdepartementet finner jag mig böra biträda de allmänna grunderna

i utredningsmännens förslag rörande anskaffningen av hästar och hästfordon.

Beträffande de med ett genomförande av förslaget i denna del förenade

kostnaderna för statsverket, vilka beräknas väsentligt understiga de av bestämmelserna

i 1915 års lag föranledda utgifterna, har jag för avsikt att

senare denna dag göra framställning (proposition nr lil).

Beträffande innebörden av det framlagda förslaget, såvitt angår anskaffningen

i fredstid av motorfordon och motor redskap, hava utredningsmännen

anfört följande.

Den i 1915 års lag bestämda enheten för fredsanskaffningen eller länet

avsåges att bibehållas. Det antal motorfordon och motorredskap, som skulle

uttagas under fredstid, samt uttaguingens fördelning på de olika länen, förutsattes

skola bestämmas av Kungl. Majit. Uttagningen skulle, såsom för

närvarande, verkställas genom Kungl. Majits befallningshavandes försorg.

Enligt 1915 års lag skulle ny fullständig uttagning av motorfordon och

motorredskap äga rum varje år. Chefen för generalstaben hade i förslag,

avgivet i december 1932, förordat, att, med upphävandet av föreskriften om

årlig uttagning, det i stället skulle överlåtas åt vederbörande befallningshavande

att bestämma giltighetstiden för den verkställda uttagningen. Det

föreliggande förslaget utginge från, att uttagningsperioden ej skulle vara reglerad

i lagen. Uttagningen skulle ske utan samband med besiktning. De fordringar

beträffande motormaterielens kvalitet m. m., som borde fastställas i

blivande tillämpningsförfattning till den nya lagen, syntes redan i och för

sig skapa tillfredsställande garanti för att fullgod materiel komme att utgöra

föremål för uttagning.

Över motorfordon och motorredskap, som blivit föremål för uttagning,

skulle föras motorfordons- och motorredskapsrullor. I likhet med vad som

föreslagits beträffande ägare av uttagna hästar och hästfordon, hade i lagförslaget

upptagits skyldighet för ägare av uttagna motorfordon och motorredskap

att lämna vederbörande befallningsliavande besked örn sådan förändring

beträffande uttagen materiel, som medförde, att denna ej längre

kunde tagas i anspråk för det med uttagningen avsedda ändamålet. För
-

Anskaffningen

av

motorfordon

och motorredskap.

Utredningsmännen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

Departements
chefen.

Specialmotivering

till

flagförslaget.

i §-

28 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

summelse att iakttaga den stadgade anmälningsskyldigheten rörande dylik

förändring förutsattes skola medföra bötesansvar.

Utredningsmännens förslag beträffande anskaffningen av motorfordon och

motorredskap har föranlett erinringar allenast av militärbefälhavaren för övre

Norrland samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Militärbefälhavaren för övre Norrland har ansett, att i lagen borde bestämmas

en förslagsvis till två år angiven giltighetstid för varje uttagning

samt att föreskrift måtte upptagas rörande besiktning under fredstid av uttagna

motorfordon och motorredskap.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har uttalat tvekan örn lämpligheten

att helt lämna åt vederbörande länsstyrelser att själva bestämma, när

ny fullständig uttagning skulle äga rum. Detta kunde givetvis leda till, att

dylik fullständig uttagning under ett större antal år uppskötes och ersattes

allenast med sådana kompletteringar, som betingades av de ändringar i fordons-

och redskapsbeståndet, vilka berörde de redan uttagna fordonen eller

redskapen. Skedde så, uppstode givetvis risk för att en väsentlig del av

de uttagna fordonen och redskapen så småningom bleve föråldrad och försliten.

Enligt länsstyrelsens mening borde därför föreskrift meddelas örn,

att fullständig uttagning, ehuru tidpunkten för densamma eljest borde bestämmas

av vederbörande länsstyrelse, icke finge från senast verkställd dylik

uttagning uppskjutas längre än högst fyra år.

Anskaffningen i fredstid av motorfordon och motorredskap synes mig

lämpligen böra anordnas på sätt utredningsmännen föreslagit. Jag kan alltså

icke ansluta mig till de av militärbefälhavaren för övre Norrland samt länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län framförda, nyss återgivna synpunkterna.

Jag övergår härefter till en redogörelse för förslagets detaljer och vissa

av de vid förslagets överarbetande inom försvarsdepartementet däri vidtagna

jämkningarna. Till behandling upptager jag härvid endast sådana frågor,

vilka äro av mera principiell natur eller eljest synas påkalla särskilt

yttrande.

Den av utredningsmännen föreslagna rubriken å lagen har synts kunna

förkortas till »Lag örn anskaffning av hästar och fordon för krigsmaktens

ställande på krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag)».

Den i 1 § lämnade definitionen å vad som i lagen avses med fordon

överensstämmer på denna punkt med 1 § av 1915 års lag utom såtillvida,

att ordet anspannsfordon’ utbytts mot ordet ''hästfordon'' samt begreppet

redskap’ hänförts ej blott till motorredskap utan även till motorfordon.

För undvikande av varje missförstånd angives uttryckligen, att genom

förevarande lag icke sker någon inskränkning i häst- och fordonsägare enligt

rekvisitionslagen åliggande skyldigheter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Såsom förut nämnts, skall det ankomma på Kungl. Majit att bestämma 2 §.

den omfattning, vari anskaffning genom militär myndighets försorg skall äga

rum, dock att i varje fall samtliga ridhästar skola anskaffas i sådan ordning.

För undvikande av kollisioner mellan hästuttagningsmans och militär uttagningsmyndighets

åtgärder bör inom hästmönstringsområde, där uttagning

skall ske genom militär myndighet, sådan myndighet kunna, örn så finnes

lämpligt, verkställa uttagningen i dess helhet.

Bestämmelserna i 4 § äga i vissa delar motsvarighet uti 7 § av 1915 4 §.

års lag. Uppdraget att vara hästuttagningsman får anses vara av grannlaga

natur och kräva stor hänsyn vid valet av person. Kungl. Majits befallningshavande

förutsättas skola äga att utan avseende å, huruvida den för uppdraget

bäst skickade i händelse av mobilisering är krigstjänstskyldig, utfärda

förordnande för denne att vara hästuttagningsman. Föreskrift örn att vederbörande

arméfördelningschefs tillstånd skall i de fall, som angivas i nyssnämnda

paragraf av 1915 års lag, inhämtas, innan dylikt förordnande må

meddelas, har alltså ej ansetts böra upptagas i denna lag.

Till de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna örn rätt att avsäga

sig uppdrag såsom hästuttagningsman, vilka ansluta sig till vad som

gäller i fråga örn de kommunala pensionsnämnderna enligt lagen örn allmän

pensionsförsäkring, har det tillägget skett, att även den, som uppnått 60 års

ålder, må kunna avsäga sig sådant uppdrag.

I avseende å innehållet i denna paragraf hänvisas till vad förut av mig 5 §.

anförts beträffande upprättandet av hästägareförteckningar.

Denna paragraf innehåller bestämmelserna angående uttagning och — i 6 §.

förekommande fall — besiktning av hästar samt uttagning av hästfordon

under fredstid.

Chefen för generalstaben har framhållit, att en hastigt genomförd besiktning

av hästarna inom ett hästmönstringsområde borde kunna äga rum, då

Kungl. Majit funne sådant erforderligt; för att möjliggöra detta borde besiktningen

kunna fördelas på flera händer, i vilket syfte det i lagen syntes

böra bestämmas, att ett eller flera biträden till liästuttagningsmannen skulle

utses, när Kungl. Majit därom förordnade. Denna generalstabschefens synpunkt

har jag ansett värd beaktande i så måtto, att i fall, som angivits,

suppleant för hästuttagningsman bör kunna inkallas för förrättande av

besiktning. Stadgande härom torde böra inflyta i tillämpningsföreskrifterna.

Uttagningsmyndighet bör på förhand underrätta vederbörande hästägare

örn tiden för besiktnings hållande, i syfte att förrättningen må göras så

litet betungande för hästägarna som möjligt. Örn hästägare skulle tredskas

i avseende å skyldigheten att tillhandahålla häst för besiktning, bör uttagningsmyndighet

äga påfordra polishandräckning. Kostnad för meddelad

handräckning bör gäldas av den tredskande. För don händelse att uttagningsmyndigheten

skulle vägras tillträde till stall, där häst är uppställd,

torde stadgandet i 10 kap. 23 § strafflagen vara tillämpligt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Vissa av de militära myndigheterna framställda anmärkningar, vilka hänföra

sig till bestämmelserna i denna paragraf, åsyfta, bland annat, att besiktning

i fredstid bör äga rum jämväl beträffande hästfordon och seltyg,

ävensom att omfattningen av hästbesiktningen i fredstid bör bestämt angivas

i lagen samt utsträckas att avse samtliga de hästar, som erfordras för

krigsmaktens första behov. Dessa anmärkningar hava emellertid ej synts

mig böra föranleda någon ändring i utredningsmännens förslag.

7 §. Förslagets 7 § motsvarar i huvudsak 13 § 1 mom. av gällande hästut
skrivningsförordning.

Ändamålet med föreskriften har tidigare angivits.

Å mönstringsbesked bör givetvis anmaning till hästägare finnas upptagen

att iakttaga här åsyftad anmälningsskyldighet ävensom meddelande örn påföljd

för underlåtenhet att fullgöra berörda skyldighet.

8 §• 8 § motsvarar delvis 14 § i 1915 års lag. Konungens befallningshavande

bör vara skyldig granska de från hästuttagningsmännen inkomna häst- och

hästfordonsrullorna. Hästuttagningsman är i sin verksamhet underkastad

ansvar enligt 25 kap. strafflagen.

11 §• Stadgandet i 11 § äger motsvarighet i 6 § 1 mom. i gällande motor
utskrivningsförordning.

I övrigt åberopas vad nyss anförts vid 7 §.

12 §. Denna paragraf motsvarar 1 § i 1915 års lag. Här återfinnes stadgandet

örn skyldighet för envar ägare av krigsdugliga hästar och till krigsbruk

tjänliga fordon att mot ersättning till krigsmakten avstå desamma jämte tillbehör

och förnödenheter. Skyldigheten i förevarande hänseende avses att

gälla obetingat, i den mån ej Konungen i stöd av 20 § i förslaget förordnat

örn undantag från lagens tillämpning. Örn endast en del av krigsmakten

ställes på krigsfot, torde det ligga i sakens natur, att statens ianspråktagande

av den enskilda egendom, varom fråga är, iuskränkes till vad som

erfordras för denna del.

13 och 14 §§. 13 § i förslaget, som ersätter 16—20 §§ i 1915 års lag, innehåller be
stämmelserna

örn avstående för krigsmaktens behov av hästar och hästfordon.

14 §, som ersätter 24—29 §§ i sagda lag, upptager motsvarande bestämmelser

angående motorfordon och motorredskap. Sinsemellan äro dessa

bestämmelser i en del hänseenden likartade.

Med avseende på innebörden av de föreslagna stadgandena hava utredningsmännen

anfört följande.

Så snart förordnande kungjorts örn krigsmaktens eller del därav ställande

på krigsfot, skulle det åligga samtliga ägare av i fredstid uttagna hästar

eller hästfordon att inställa dessa till mönstring å plats och tid, varom dem

tillställda mönstringsbesked lämnade anvisning. För varje hästmönstringsområde,

där intagning under fredstid ägde rum, skulle i fredstid finnas tillsatt

en liästmönstringskommission. Kommissionens uppgifter komme att i

huvudsak överensstämma med vad som för närvarande gällde för motsva
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

31

rande kommission enligt 1915 års lag. Sålunda skulle det åligga kommissionen

att pröva de till mönstring inställda hästarna oell hästfordonen med

hänsyn till deras lämplighet för krigsbruk samt bestämma, vilka av dem

som skulle avstås för krigsmaktens behov, ävensom fastställa lösesumman

för inmönstrade hästar och fordon jämte tillbehör och förnödenheter. Härjämte

skulle det åligga kommissionen att — i viss analogi med bestämmelserna

för närvarande — med biträde av vederbörande polismyndigheter i

orterna draga försorg örn anskaffande av hästar och fordon i den utsträckning,

som visade sig behövlig för fyllande av vid mönstringen uppkommande

brist till följd av kassation eller underlåtenhet av vederbörande ägare att

inställa uttagna hästar och fordon inför mönstringskommissionen — Beträffande

hästmönstringskommissionens sammansättning — för närvarande

bestode kommissionen av en ledamot, tillika ordförande, utsedd av militär

myndighet, en av vederbörande landsting eller stad, som ej i landsting deltoge,

utsedd ledamot samt för varje kommun en av vederbörande hästuttagningsnämnds

ledamöter — föresloge utredningsmännen viss förändring.

Dylik kommission borde med hänsyn till sin uppgift att fastställa värdet å

den enskilda egendom, som skulle avstås till kronan, äga en sammansättning,

som å ena sidan tillgodosåge kravet på att icke det allmännas kostnader

bleve oskäligt stora samt å andra sidan skapade tillit till att den

enskildes rätt tillvaratoges. Utan att träda någotdera av dessa intressen

för när, hade det synts, att den för närvarande av vederbörande landsting

eller stad, söm ej i landsting deltoge, utsedda ledamoten av kommissionen

borde kunna uteslutas. Härigenom undginges även en allt emellanåt återkommande

valprocedur i fredstid. Såsom konsekvens av utredningsmännens

förslag i fråga örn grunder för fredsanskaffningen måste den för närvarande

av hästuttagningsnämnden utsedda ledamoten av kommissionen ersättas av

annan person. Vid övervägande av frågan örn kommissionens sammansättning

hade utredningsmännen stannat vid att föreslå, att hästuttagningsmannen

skulle ingå såsom ordförande samt att av övriga två ledamöter

den ene skulle utses av militär myndighet och den andre av Kungl. Maj:ts

befallningshavande; och skulle denne senare anses såsom representant för

de överlåtelsepliktiga hästägarnas intressen. Att hästuttagningsmannen i

stället för, såsom för närvarande, den militära ledamoten borde tjänstgöra

såsom kommissionens ordförande, syntes vara naturligt med hänsyn till det

ansvar, som sammanhängde med uppdraget att vara hästuttagningsman.

Inom de hästmönstringsområden, där hästuttagningsman ej funnes, men

mönstring dock skulle ske på grund av inom området genom militär myndighets

försorg verkställd uttagning, borde det tillkomma vederbörande befallningshavande

att utse lämplig person att vara ordförande i hästmönst
ringskommissionen.

------— — — — — ------— —

Vidare skulle det, så snart förordnande kungjorts örn krigsmaktens eller

del därav ställande på krigsfot, åligga samtliga ägare av i fredstid uttagna

motorfordon och motorredskap att inställa dessa till mönstring å plats och

tid, varom dem tillställda inönstringsbesked lämnade anvisning. För varje

län skulle, enligt Kungl. Majda bestämmande, finnas en eller flera motormönstringskommissioner,

med åliggande att pröva de till mönstring inställda

motorfordonen och motorredskapen med hänsyn till deras lämplighet för

krigsändamål samt bestämma, vilka av dem, som skulle avstås för krigsmaktens

behov, ävensom fastställa lösesumman för inmönstrade fordon och

redskap jämte tillbehör. Hiirjäinte skulle det åligga kommissionen att —

i viss överensstämmelse med bestämmelserna i 1915 års lag — med biträde

av vederbörande polismyndigheter i orterna (Kaga försorg örn anskaffande

av fordon och redskap i den utsträckning, som visade sig behövlig för fyl
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

lande av vid mönstringen uppkommande brist till följd av kassation eller

uraktlåtenhet att inställa uttagna fordon och redskap inför kommissionen.—

Motormönstringskommission skulle, såsom för närvarande, vara tillsatt redan

under fredstid. Beträffande kommissionens sammansättning — för närvarande

bestode kommissionen av en ledamot, tillika ordförande, utsedd av

militär myndighet samt två andra ledamöter, av vilka den ene utsåges av

vederbörande Kungl. Maj:ts befallningshavande samt den andre av vederbörande

landsting eller stad, som ej i landsting deltoge — föresloges viss

förändring i anslutning delvis till de synpunkter, som anförts i fråga örn

sammansättningen av hästmönstringskommissionen. Motormönstringskommissionen

avsåges sålunda skola bestå av två utav Kungl. Maj:ts befallningshavande

utsedda ledamöter, av vilka den ene, som skulle tjänstgöra såsom

kommissionens ordförande, skulle vara förtrogen med motorfordons och

motorredskaps konstruktion och skötsel samt den andre skulle anses såsom

representant för de överlåtelsepliktiga motorfordonsägarnas intressen; den

tredje ledamoten borde utses av militär myndighet. Med den föreslagna

ändringen i kommissionens sammansättning hade den militäre ledamoten

ej ansetts böra ingå såsom ordförande i kommissionen. Erforderlig speciell

sakkunskap hade ansetts böra tillförsäkras kommissionen genom bestämmelse

om, att densamma skulle biträdas av en besiktningsman för motorfordon

eller annan lämplig sakkunnig.

Arméförvaltningen, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, inspektören

för trängen ävensom länsstyrelsen i Blekinge län hava riktat anmärkningar

mot, att den militäre ledamoten icke föreslagits skola ingå såsom

ordförande i hästmönstrings- respektive motormönstringskommission. Inspektören

för infanteriet har framfört erinran av enahanda innebörd såvitt

avser liästmönstringskommission.

Länsstyrelserna i Älvsborgs, Jämtlands och Norrbottens län hava med avseende

å den föreslagna sammansättningen av nyssnämnda kommissioner

förordat, att landsting eller stad, ej ingående i landsting, borde bibehållas

vid nuvarande befogenhet att utse en ledamot av respektive kommission.

JRikskommissionen, som föreslagit, att de i 13 och 14 §§ omförmälda mönstringsorganen

måtte benämnas hästmönstrings- och motormönstringswamwder,

har därjämte anfört:

Mot de föreslagna bestämmelserna örn ändrad sammansättning av hästoch

motormönstringsnämnderna hade rikskommissionen principiellt ingenting

att invända. Att landstingen och stadsfullmäktige i de större städerna

befriades från skyldigheten att utse ledamöter i dessa nämnder måste anses

som en fördel, då dylika val, vilka avsåge uppdrag som under vanliga förhållanden

icke medförde något funktionerande, lätt nedsjönke till slentrianmässighet,

varvid utsikterna förminskades att för uppdragen erhålla de mest

kvalificerade personerna. Förslaget att Kungl. Maj:ts befallningshavande

skulle utse jämväl de ledamöter av ifrågavarande organ, vilka hade att företrädesvis

bevaka häst- och fordon sägarnas intressen, föranledde från rikskommissionens

sida och ur synpunkten av de intressen, som kommissionen

hade att tillvarataga, ingen erinran.

För egen del har jag ej något att erinra mot att, i enlighet med rikskommissionens

förslag, de inmönstringsorgan, som här avses, benämnas

hästmönstrings- respektive motormönstringsnämnd. Beträffande sammansätt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majus proposition nr 110.

ningen av dessa nämnder samt frågan örn vem av respektive nämnds ledamöter,

som bör fungera såsom ordförande, bar jag ej funnit anledning

föreligga att frångå utredningsmännens, av det övervägande flertalet hörda

myndigheter omfattade förslag.

I motsats till vad uti 25 § i 1915 års lag är stadgat, har i förslagets 14

§ vederbörande ägare icke ålagts skyldighet att vid mönstring av motorfordon

eller motorredskap avlämna drivmedel och smörjämne, som erfordras

för transporten till den militära utrustningsorten. Såsom utredningsmännen

anfört, bör försörjning i berörda hänseende ske genom statens försorg.

Detta avses att beaktas vid uppgörandet av den militära drivmedelsplanen

vid mobiliserings genomförande.

Enligt 14 § 3 mom. av utredningsmännens förslag skall motormönstringsnämnd

biträdas av en besiktningsman för motorfordon eller annan lämplig

sakkunnig. Därest länsstyrelse till ordförande i nämnden förordnar en besiktningsman

för motorfordon, lärer biträde av sådan eller annan sakkunnig

i regel icke vara erforderligt. I överensstämmelse härmed har lagförslaget

jämkats.

Denna paragraf motsvai’ar 32 och 33 §§ i 1915 års lag.

Enligt dessa lagrum skall lösenbeloppet för inmönstrade hästar och fordon

jämte avlämnade tillbehör och förnödenheter av vederbörande mönstringskommission

fastställas till belopp, svarande mot billa värdet ävensom kostnaden

för inställandet å mönstringsstället. För inställandet å mönstringsplatsen

av de hästar och fordon, som vid mönstringen kasseras, samt för

transporten av inmönstrade hästar och fordon från mönstringsplatsen till

utrustningsorten, örn denna transport sker genom de avlämnandes försorg,

utgår ersättning enligt särskilda av Kungl. Majit fastställda grunder (upptagna

i hästutskrivnings- och motorutskrivningsförordningarna). Jämlikt utredningsmännens

förslag skall inlösningspriset för hästar och fordon endast

inkludera gottgörelse för avlämnade tillbehör och förnödenheter; ersättning

för inställande å mönstringsplats av hästar och fordon, som inmönstras,

avses däremot, i likhet med övrig nyss angiven transportgottgörelse, böra

utgå enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

De fastställda lösesummorna för inmönstrade hästar och fordon jämte

tillbehör och förnödenheter föreslås skola betalas å mönstringsplatserna. I

fråga om ersättningsbeloppen för tjänstbarheter, vilkas uträknande måhända

i en del fall kan medföra tidsutdräkt, synes det lämpligt, att — såsom

utredningsmännen ock föreslagit — det vid behov må kunna anstå med

betalningen därav till en senare tidpunkt jin vid mönstringsförrättningarna;

och torde ordningen för dessa likviders erläggande böra bestämmas av

Kungl. Majit.

Beträffande likvideringssättet har det enligt 1915 års lag använda alternativa

betalningssystemet genom anvisning, förfallande till betalning trettio

dagar efter utställandet, ansetts böra ersättas med betalning medelst check.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 110. arn 34 3

15 §.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majus proposition nr 110.

16 §. Bestämmelserna i 16 § motsvara 31 § i 1915 års lag, dock att, medan

det enligt sistnämnda lagrum erfordras tillstånd av Kungl. Maj:t för att

ägare av uttagna hästar och fordon må äga avyttra denna sin egendom

under tiden från och med mobiliserings påbjudande och intill dess föreskriven

mönstring försiggått, det enligt utredningsmännens förslag avses att

medgivande i berörda hänseende skall lämnas av vederbörande mönstringsnämnd.

17 §. 17 § innehåller bestämmelser örn beivran av förseelser mot vissa före
skrifter

i lagen. Beträffande stadgandet i 2 mom. av denna paragraf må

framhållas följande.

I det föregående har nämnts, att det skall åligga hästmönstrings- respektive

motormönstringsnämnd att draga försorg örn anskaffning av hästar eller

fordon till fyllande, bland annat, av sådan vid mönstringsförrättningen uppkommande

brist, som föranledes av att vederbörande ägare underlåter att

till mönstring inställa uttagna hästar och fordon. Angeläget synes vara

att söka förebygga eventualiteten att häst- och fordonsägare göra sig förfallna

till dylik försummelse, och detta ej minst i betraktande av att förseelsen

lätteligen medför tidsutdräkt till men för truppförbandens mobiliseringshastighet.

I enlighet med vad utredningsmännen föreslagit, torde

bötesansvar böra stadgas för ägare av häst eller fordon, vilken eftersätter

sin skyldighet med avseende å hästs eller fordons inställande inför mönstringsnämnd.

Påförandet och uttagningen av dessa böter hava lämpligen

synts böra ske på motsvarande sätt som i värnpliktslagen finnes stadgat

angående böter enligt nämnda lag.

Någon straffbestämmelse har ej ifrågasatts, därest försummelsen är inskränkt

till de tillbehör m. m., som skola åtfölja inställda hästar och fordon.

18 § Ersättning åt hästuttagningsman ävensom åt militär befattningshavare,

som i egenskap av uttagningsmyndighet företager besiktning, bör utgå enligt

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter. Som förut nämnts avser jag

att senare i dag göra framställning angående bestridandet av de kostnader,

som föranledas härav.

20 §. 20 § motsvarar 2 och 34 §§ i 1915 års lag.

ikraftträdande. Därest den nya lagen träder i kraft den 1 juli 1934, kommer uttagning

av hästar och fordon enligt bestämmelserna i densamma att ske första

gången under hösten samma år. Be under år 1933 jämlikt 1915 års lag

verkställda häst- och fordonsuttagningarna böra förty äga giltighet intill

utgången av år 1934. Under den tid dessa uttagningar sålunda äga giltighet

torde det vara nödvändigt att hava möjlighet att, för den händelse mobilisering

skulle komma att anbefallas, taga i anspråk de för närvarande enligt

gällande lag fungerande hästuttagningsnämnderna och mönstringskommissionerna.

Kungl. Majit torde böra utverka bemyndigande av riksdagen att

härutinnan och i övrigt, örn så erfordras, meddela de särskilda bestämmelser,

som för senare halvåret 1934 kunna anses påkallade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majus proposition nr Ilo.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det inom försvarsdepartementet

överarbetade förslaget till lag örn anskaffning av hästar, och

fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag)

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda lagförslag,

dels och bemyndiga Kungl. Majit att för senare halvåret 1934

i ämnet meddela de särskilda bestämmelser, som må befinnas

erforderliga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majus proposition nr Ilo.

Bil. A.

Förslag

till

Lag

om anskaffning av hästar och fordon för krigsmaktens första behov

vid dess ställande pä krigsfot (häst- och fordonsanskaffningslag).

Härigenom förordnas som följer:

I. Örn lagens räckvidd.

1. Henna lag avser dels förberedelser under fredstid för den nyanskaffning

av hästar och fordon, som erfordras för fyllande av krigsmaktens första behov

därav vid dess ställande på krigsfot, dels ock slutligt avstående till staten av

hästarna och fordonen.

Med fordon avses dels hästfordon, dels ock motorfordon och motorredskap

med tillhörande släpvagnar och redskap.

2. Genom denna lag sker icke någon inskränkning i skyldigheten att fullgöra

rekvisitioner för krigsmaktens behov.

II. Om åtgärder under fredstid.

2 §-

intagning smyndighet är beträffande hästar och hästfordon i regel av

Konungens befallningshavande förordnad hästuttagningsman eller, där av hänsyn

till anskaffningens särskilda betydelse för krigsmakten så nödigt finnes,

undantagsvis av Konungen förordnad militär myndighet, samt beträffande

motorfordon och motorredskap Konungens befallningshavande.

Om hästar och hästfordon.

3 §•

1. Konungen indelar riket i hästmönstringsområden. Därvid tages hänsyn

till de särskilda landsdelarnas tillgång på hästar ävensom, såvitt möjligt, till

rikets administrativa indelning.

2. Konungen bestämmer, med hänsyn till krigsmaktens första behov av

hästar och hästfordon vid dess ställande på krigsfot, dels de hästmönstringsområden,

inom vilka uttagning för fyllande av sagda behov skall äga rum

under fredstid, dels för varje sådant område de år, då uttagning skall äga rum,

dels ock det antal hästar och fordon, som inom respektive områden skall uttagas.

3. Intagning sker i regel vart fjärde år; dock skola under mellantiderna

erforderliga kompletteringar och ändringar vidtagas för att hålla det uttagna

häst- och hästfordonsbeståndet fulltaligt.

4 §I

1. Konungens befallningshavande utser en hästuttagningsman samt en

suppleant åt denne för varje hästmönstringsområde, där i fredstid skall ske

uttagning, som icke uteslutande verkställes av militär uttagningsmyndighet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

37

2. Såsom hästuttagningsman oell suppleant förordnas personer, förtrogna

med hästuppfödning och lanthushållning. I övrigt gäller i fråga örn behörighet

till och rätt att avsäga sig dessa uppdrag vad som är stadgat för landet örn

val av ordförande i kommunalstämma samt för stad örn val av stadsfullmäktig;

dock må ej annan kunna avsäga sig uppdrag, som nu nämnts, än

ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdraget,

den, som under de fyra sistförflutna åren tjänstgjort såsom hästuttagningsman

eller såsom suppleant för sådan, samt den, vilken eljest uppgiver

förhinder, som av Konungens befallningshavande godkännes.

Konungens befallningshavande äger, när skäl finnes, skilja hästuttagningsman

eller suppleant från hans uppdrag.

5 §.

Inom varje kommun åligger det vederbörande polismyndighet att upprätta

1 utstågar efort ochning, innehållande för envar ägare uppgift å antal honom tillhöriga

hästar; dock skall vid förteckningens uppgörande bortses från för krigsbruk

uppenbart olämpliga hästar.

Förteckningarna upprättas i så många exemplar, att ett kan tillställas varje

uttagningsmyndighet inom hästmönstringsområdet och ett vederbörande

Konungens befallningshavande.

6 §.

1. Uttagningsmyndighet uttager, med ledning av hästägareförteckning, inom

vederbörligt hästmönstringsområde det antal hästar och hästfordon, som bestämts

skola av myndigheten uttagas för att vid krigsmaktens ställande på

krigsfot inställas till mönstring.

Hästar uttagas efter besiktning; dock må Konungen, i de fall det prövas

kunna ske ur krigsberedskapssynpunkt, förordna, att uttagning skall ske utan

besiktning. Hästfordon uttagas utan besiktning.

2. Uttagningsmyndighet åligger att i god tid underrätta hästägare örn

tiden för tillämnad besiktning samt att tillse, att besiktningsförrättning göres

så litet betungande för hästägarne som möjligt.

Efter erhållet meddelande örn tid för tillämnad besiktning åligger det hästägare

att hålla honom tillhöriga hästar tillgängliga för besiktning i stall eller

annan lägenhet, där desamma vanligen äro uppställda. Visar hästägare härutinnan

uppenbar tredska äger uttagningsmyndigheten hos vederbörande polismyndighet

påkalla erforderlig handräckning för besiktningen.

Det åligger uttagningsmyndigheten att tillse, att bördan bliver, såvitt möjligt,

jämnt fördelad med hänsyn till envar ägares såväl tillgång å som behov

av hästar och hästfordon.

3. Uttagningsmyndigheten upprättar över verkställd uttagning i två exemplar

häst- och hästfordonsrulla med uppgifter om uttagna hästar och fordon

samt deras ägare. Ett exemplar tillställes skyndsamt Konungens befallningshavande;

det andra behålles av uttagningsmyndigheten.

Ägare, som i rulla upptages, skall av uttagningsmyndigheten snarast möjligt

tillställas skriftligt besked därom, s. k. mönstringsbesked, angivande vad

han på grund av uttagningen har att iakttaga.

7 §.

Därest uttagen häst dör, avyttras eller av annan anledning ej längre kan

tagas i anspråk för det avsedda ändamålet, skall anmälan därom, med återställande

av mönstringsbeskedet, ofördröjligen lämnas till uttagningsmyndigheten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

8 §.

Konungens befallningshavande skall granska de från hästuttagningsmännen

inkomna käst- ock hästfordonsrullorna samt, örn desamma befinnas bristfälliga,

förständiga vederbörande att inom viss tid rätta anmärkta brister.

Sker icke rättelse inom förelagd tid eller kava milor icke vederbörligen inkommit

eller visar eljest hästuttagningsman försumlighet, skall Konungens

befallningskavande genom föreläggande av vitén söka vinna rättelse.

Om motorfordon och motorredskap.

9 8.

Konungen bestämmer, med hänsyn till krigsmaktens första behov av motorfordon

ock motorredskap vid dess ställande på krigsfot, det antal dylika, som

under fredstid skall uttagas inom de olika länen.

10 §.

1. Konungens befallningshavande uttager inom varje län det antal motorfordon

och motorredskap, som vid krigsmaktens ställande på krigsfot skall från

länet inställas till mönstring.

Uttagning sker utan besiktning.

2. över uttagna fordon och redskap skall Konungens befallningshavande

föra motorfordons- och motorredskapsrullor.

örn verkställd uttagning skall Konungens befallningshavande snarast möjligt

tillställa vederbörande ägare skriftligt besked, s. k. mönstringsbesked, angivande

vad han på grund av uttagningen har att iakttaga.

3. Det tillkommer Konungens befallningshavande att i övrigt vidtaga de

åtgärder, som erfordras för uttagningens säkerställande.

11 §.

Därest uttaget motorfordon eller motorredskap avyttras eller på grund av

skada eller annan anledning ej längre kan tagas i anspråk för det avsedda

ändamålet, skall anmälan därom, med återställande av mönstringsbeskedet.

ofördröjligen lämnas Konungens befallningshavande.

III. Om avstående av hästar och fordon.

12 §.

Då förordnande enligt § 74 regeringsformen meddelats örn ställande på krigsfot

av krigsmakten eller del därav, äro ägare av krigsdugliga hästar och till

krigsbruk tjänliga fordon skyldiga att mot ersättning till krigsmakten avstå

desamma jämte erforderliga tillbehör och förnödenheter i den ordning här

nedan sägs.

13 §.

Beträffande avstående för krigsmaktens behov av hästar och hästfordon

skall gälla:

1. Så snart förordnande enligt vad i 12 § sägs kungjorts, skall ägare av

uttagna hästar eller hästfordon inställa dessa till mönstring å plats och tid,

varom mönstringsbeskedet skall lämna anvisning, dock icke sto som är dräktigt

eller har föl under fyra månaders ålder.

Häst bör inställas väl skodd samt försedd med grimma, grimskaft, foder

för tre dygn, ävensom, där så ske kan, täcke av ylle eller nöthår, täckgjord

samt fodertornister.

Med varje hästfordon skall, utom vanliga tillbehör, följa erforderliga seltyg

för dess anspänning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majus proposition nr 110.

2. Eli särskild hästmönstringskommission prövar de till mönstring inställda

hästarna och hästfordonen med hänsyn till deras lämplighet för krigsbruk samt

bestämmer, vilka som skola avstås.

Uppstår, i följd av kassation eller uraktlåten inställelse, brist i det antal

hästar eller hästfordon, som skall inmönstras, åligger det kommissionen att,

med biträde av vederbörande polismyndigheter i orterna, omedelbart draga försorg

örn anskaffande inom hästmönstringsområdet av det felande antalet.

3. Hästmönstringskommission skall tillsättas i fredstid inom varje hästmönstringsområde,

där uttagning av hästar eller hästfordon äger rum under

fredstid. Kommissionen skall bestå av ordförande och två andra ledamöter.

Såsom ordförande inträder hästuttagningsman, där sådan finnes, övriga ledamöter

utses, den ene av den militära myndighet, Konungen bestämmer, och

den andre av Konungens befallningshavande. Sistnämnda ledamot skall anses

såsom representant för de överlåtelsepliktiga hästägarna.

Inom hästmönstringsområde, där hästuttagningsman ej finnes, men mönstring

dock skall ske på grund av militär myndighets uttagning, skall lämplig person

av Konungens befallningshavande utses att vara ledamot, tillika ordförande, av

kommissionen.

Kommissionen biträdes av en veterinär och en protokollsförare, vilka förordnas

av Konungens befallningshavande.

14 §.

Beträffande avstående för krigsmaktens behov av motorfordon och motorredskap

skall gälla:

1. Så snart förordnande enligt vad i 12 § sägs kungjorts, skall vederbörande

ägare av uttagna motorfordon eller motorredskap inställa dessa till mönstring

å plats och tid, varom mönstringsbeskedet skall lämna anvisning.

Med varje motorfordon eller motorredskap, som inställes, skall följa dess

vanliga tillbehör ävensom reservdelar i mån av tillgång.

2. En särskild motormönstringskommission prövar de till mönstring inställda

motorfordonen och motorredskapen med hänsyn till deras lämplighet

för krigsbruk samt bestämmer, vilka som skola avstås.

Uppstår, i följd av kassation eller uraktlåten inställelse, brist i det antal

motorfordon eller motorredskap, som skall inmönstras, åligger det kommissionen

att, med biträde av vederbörande polismyndigheter i orterna, omedelbart

draga försorg örn anskaffande inom länet av det felande antalet.

3. Motormönstringskommission skall tillsättas i fredstid. Antalet kommissioner

inom varje län bestämmes av Konungen. Dylik kommission skall

bestå av tre ledamöter, av vilka två utses av Konungens befallningshavande

och den tredje av den militära myndighet, Konungen bestämmer. Av de utav

Konungens befallningshavande utsedda ledamöterna skall den ene, vilken

tjänstgör såsom ordförande, äga kännedom örn motorfordons och motorredskaps

konstruktion och skötsel samt den andre anses såsom representant för de överlåtelsepliktiga

motorf ordonsägarna.

Kommissionen biträdes av en besiktningsman för motorfordon eller annan

lämplig sakkunnig samt en protokollsförare, båda förordnade av Konungens

befallningshavande.

15 §.

1. Hästar och fordon, som varda inmönstrade och förty skola avstås för

krigsmaktens behov, ävensom vid mönstringsförrättning avlämnade tillbehör

och förnödenheter inlösas av staten för det pris, vartill de vid inmönstringen

värderas av vederbörande mönstringskommission. Till ledning för prissättningen

meddelar Konungen särskilda prisbestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4D

Kungl. Majus proposition nr 110.

Kunna hästar och fordon icke på mönstringsplatsen omhändertagas av militär

personal, skola vederbörande ägare vara skyldiga biträda vid deras överförande

till vederbörlig avdelning av krigsmakten.

För inställande av hästar och fordon å mönstringsplatser utgår ersättning

enligt av Konungen fastställda grunder. Enligt på samma sätt stadgade grunder

skall ersättning för inställande å mönstringsplatsen utgå jämväl till de

ägare av hästar och fordon, vilka ålagts att inställa dessa till mönstring, men

vilkas hästar eller fordon icke inmönstras för krigsändamål, ävensom för inmönstrade

hästars och fordons förande från mönstringsplatsen till vederbörlig

avdelning av krigsmakten, för såvitt detta sker genom de avlämnandes försorg.

2. De fastställda inlösningsprisen å inmönstrade hästar och fordon jämte

tillbehör och förnödenheter betalas kontant eller medelst checker å mönstringsplatserna.

Ersättning för de i nästföregående stycke omförmälda tjänstbarheter

erlägges i den ordning Konungen bestämmer.

16 §.

Från den dag, förordnande örn krigsmaktens eller del därav ställande på

krigsfot kungjorts och intill dess mönstring enligt denna lags bestämmelser

ägt runa, må vederbörande ägare icke avhända sig uttagna hästar eller fordon

utan att vederbörlig mönstringskommission lämnat medgivande därtill. I övrigt

sker genom denna lag icke någon inskränkning i ägares rätt att fritt förfoga

över uttagna hästar eller fordon.

IV. Om beivran av förseelser mot clemia lag.

17 §.

1. Uraktlåter ägare av uttagna hästar eller fordon att fullgöra i 7 och 11 §§

föreskriven anmälan, straffes med böter från och med fem till och med femhundra

kronor. Förseelse, som här avses, åtalas av allmän åklagare och

anhängiggöres vid polisdomstol, där sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare

eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol.

2. Uraktlåter ägare av uttagna hästar eller fordon att fullgöra i 13 och

14 §§ stadgad skyldighet att inställa häst eller fordon till mönstring, bote

femtio kronor för varje häst, tjugu kronor för varje hästfordon samt trehundra

kronor för varje motorfordon eller motorredskap.

Å böter, som enligt detta moment av hästmönstrings- eller motormönstringskommission

anses böra ägare av häst eller fordon påföras, skall kommissionen,

innan den lämnar mönstringsstället, låta uppgöra förteckning samt granska och

underteckna densamma. Bötesförteckningen skall därpå ofördröjligen insändas

till Konungens befallningshavande.

I fråga örn böternas uttagande ävensom besvärs anförande skall lända till

efterrättelse vad i gällande värnpliktslag finnes i avseende å böter enligt sagda

lag stadgat.

3. Böter, som ådömas eller inflyta enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

medel till gäldandet av böter, skall förvandling ske efter allmän strafflag.

V. Särskilda bestämmelser.

18 §.

1. Hästuttagningsman äger under nödiga resor för fullgörande av sitt uppdrag

av statsmedel åtnjuta dels traktamentsersättning med nio kronor örn

dagen, dels ock resekostnadsersättning enligt klass II i gällande resereglemente.

För bestyret med uttagningen utgår härjämte särskild ersättning av statsmedel

enligt grunder, som fastställas av Konungen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majda proposition nr Ilo.

2. Under resor, som militär uttagningsmyndighet företager för besiktning,

varom i 6 § är fråga, må resekostnads- och traktamentsgottgörelse ej utgå efter

högre ersättningsgrund än enligt klass II D i gällande resereglemente.

3. De resor, som erfordras för besiktning av hästar, skola av uttagningsmyndigheten

planläggas med hänsyn till att statsverket därigenom ej åsamkas

större kostnader än som må vara oundgängliga för ändamålet. Därest det för

begränsning av resekostnaderna påkallas, att uttagningsmyndighet erhåller

husrum och kost å förrättningsställe, vare hästägare, för såvitt det utan avsevärda

svårigheter kan ske, på anfordran skyldig att mot i orten gängse pris

tillhandahålla tjänligt husrum med ljus och värme samt god husmanskost. Uttagningsmyndighet

äger, efter framställning hos polismyndigheten i orten, åtnjuta

biträde för anskaffande av det sålunda angivna.

19 §.

Ledamöter i hästmönstringskommission samt till kommissionens biträde

förordnad veterinär och protokollsförare, så ock ledamöter i motormönstringskommission

ävensom till kommissionens biträde förordnad besiktningsman för

motorfordon eller annan sakkunnig samt protokollsförare skola under resor och

sammanträden för inmönstring av hästar eller fordon åtnjuta resekostnads- och

traktamentsersättning enligt klass II C i gällande resereglemente.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag, samt

de bestämmelser örn undantag från tillämpningen därav, som för rikets tjänst

eller eljest av hänsyn till det allmänna finnas vara påfordrade, meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1934, då lagen den 2 juli 1915 (nr 261)

angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot

(hästutskrivningslag) skall upphöra att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 110.

304 84 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Bil. B.

TABLÅ

utvisande

1. de hästmönstringsområden, inom vilka intagning av hästar och hästfordon

skall verkställas redan under fredstid;

2. a) de år uttagning efter besiktning skall verkställas samt

b) för vilka år uttagningen skall vara gällande;

3. a) de år uttagning utan besiktning skall verkställas samt

b) för vilka år uttagningen skall vara gällande;

4. antal hästar och hästfordon, som i fredstid skall uttagas och vid krigsmaktens

ställande på krigsfot inställas å angivna mobiliseringsdagar och mönstringsplatser;
5.

mobiliseringsdagar för inmönstring;

6. mönstringsplatser.

Anmärkningar: Uttagning verkställes under hösten de år, som äro angivna under 2 a)

och 3 a).

Inmönstringsförrättning tager sm början angivna mobiliseringsdagar

kl. 8.00, därest icke i undantagsfall annorlunda här nedan angives.

Uttagningsmyndighet

Häst
mön
strings
omr&de
-

»)

Uttagning

efter

besiktning

år

b)

Uttagningen

gäller åren

»)

Uttagning

utan

besiktning

år

b)

Uttagningen

gäller åren

Antal

hästar

Antal hästfordon
-

trå
spända
-

enspända
-

Mobili seri

ngsdag

Mön
strings
plats
-

Hästuttagningsman.

.............

Vederbörande

militär myndighet.

..........

4

5

8

9

10

7

9

1934

1934

1935

1937

1936

1934

1934

1935—1938

1935- 1938

1936- 1939

1938-1941

1937- 1940

1935—1938

1935—1938

1934

1934

1934

1934

1935—1938

1935

1935—1937

1935-1936

175

150

150

175

175

150

175

150

150

25

15

10

15

20

15

10

10

2

30

30

1.

2.

2.

3.

2.

2.

1. kl. 10.00

2.

1.

2.

A

B

C

D

F

G

H

I

E

G

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.