Sök i Ratio Lex

Angående reglering av införseln av ägg

1934-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:117, Angående reglering av införseln av ägg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

1

Nr 117.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående reglering av införseln

av ägg; given Stockholms slott den 9 februari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet Över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Den 5 maj 1933 anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att skyndsamt

verkställa utredning rörande ägghandelns ordnande, därvid i första

rummet borde undersökas möjligheterna för frivillig samverkan mellan

större partiförsäljare av ägg i syfte att ernå jämnare tillförsel och prissättning

å den inhemska äggmarknaden, och skulle i anslutning härtill

jämväl export- och importfrågorna uppmärksammas.

I skrivelse den 20 januari 1934 har lantbruksstyrelsen framlagt den anbefallda

utredningen och därvid tillika yttrat sig över vissa i äggfrågan

föreliggande framställningar från enskilt håll. Styrelsens skrivelse utmynnar

i hemställan, att för stödjande av äggprisot viss reglering måtte

ske av import och export av ägg samt äggula och flytande äggvita.

Bihang lill riksdagens protokoll 193\. 1 sami. Nr 117.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

Rörande importen och exporten av ägg samt äggprisen under de senaste

åren har styrelsen åberopat följande tabell.

Priser

å ägg

Import av

Export av

öre/kg.

agg

ägg

antal

antal

Partipris i

Svensk

Stockholm

äggnotering

1931

Januari ..........................................

532,379

7,392,554

172.8

134.5

Februari.........................................

1,337,527

2,766,333

162.5

110.5

Mars .............................................

6,866,025

415,482

156.8

100.8

April .............................................

6,554,443

2,527,281

122.0

73.0

Maj ................................................

2,064,702

4,202,947

110.2

69.6

Juni.............................................

983,025

6,922,900

106.0

71.0

Juli................................................

389,463

8,447,534

HO.o

76.0

Augusti ..........................................

462,552

6,920,127

128.3

84.0

September......................................

1,988,130

1,502,688

167.3

111.5

Oktober ..........................................

881,820

3,529,555

183.0

130. o

November.......................................

828,002

3,415,582

230. o

158.0

December .......................................

661,134

3,422,720

193.0

150.o

Hela året

23,549,202

51,465,703

153. B

105.7

1933.

Januari ..........................................

273,266

8,963,722

149.5

115.6

Februari..........................................

564,720

4,615,140

129.5

82.5

Mars .............................................

2,217,223

2,574,105

116.0

67.0

April .............................................

270,244

3,937,237

97.5

57.5

Maj ..............................................

8,201

6,714,456

96.3

59.0

Juni...............................................

1,478

12,674,142

93.5

61.6

Juli ................................................

81,162

8,864,079

111.6

73.5

Augusti ..........................................

8,647

5,807,031

125.0

83.0

September.......................................

5,661

6,225 549

153.0

111.2

Oktober .........................................

4.780

5,910,935

175.6

131.0

November .......................................

83,381

3,183,620

235.0

174.0

December .......................................

—

8,314,286

168.8

132.0

Hela året

3,518,763

77,784,302

137.6

95.7

1933.

Januari ..........................................

491

7,549,711

137.1

98.0

Februari..........................................

75,904

7,386,''46

157.5

98.5

Mars .................................. ...........

3,072,700

2,063.936

121.9

62.5

April .............................................

508,806

1,265,531

95.0

53.6 1

Maj ...............................................

65,342

2,522,907

96.1

62.5

Juni................................................

1,497

5,998,312

85.8

55.0

Juli ...............................................

56,524

5,490,213

88.6

57.6

Augusti ..........................................

55,146

3,027,120

126.5

93.0

September.......................................

2,683

5,542,824

142.8

108. o

Oktober .......................................

350

4,834.771

150.2

118.4

November .......................................

340

2,911,870

189.5

149.0

December .......................................

34

3,814,990

171.4

127.0

Hela året

3,839,817

52,408,331

130.2

90. o 1

1 Från och med den C april 1933 företogs en ändring i äggnoteringen, som innebar en

inkludering av överpris med cirka 10 öre. Årsmedeltalet av noteringen för år 1933 är sålunda

ej fullt jämförbart med tidigare noteringar, med mindre prisen från april månad reduceras

med det inkluderade beloppet. Efter denna reduktion blir årsmedeltalet 83 i stället

för 90 öre per kilogram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

Importen av äggula och flytande äggvita uppgick enligt av lantbruksstyrelsen

lämnade uppgifter under samma år till följande kvantiteter,

nämligen 1931: 511,000 kilogram, 1932 : 385,000 kilogram och 1933: 326,000

kilogram, medan exporten av dessa varor samtidigt för år utgjorde allenast

100 å 200 kilogram.

Lantbruksstyrelsen har i anslutning till de nu återgivna uppgifterna

framhållit, att äggprisen företedde mycket kraftiga och regelbundna säsongvariationer.

Efter att under höstmanaderna hava befunnit sig a en

toppunkt, sjönk priset i regel mycket hastigt under vintern och uppnådde

i allmänhet sin lägsta niva under varén. Da tillförseln av ägg under

månaderna april—juli uppskattades till omkring hälften av tillförseln

under hela året, vore det för äggproducenterna av särskild vikt, att priset

under dessa månader vore något så när tillfredsställande. Sa hade

emellertid ej varit förhållandet under senare år. Utan vidlyftiga produktionskostnadsberäkningar

syntes det klart, att det pris av cirka 60 öre,

som betalats till producenterna under andra kvartalet 1933, varit rent

förlustbringande. Även under motsvarande tid 1932 hade situationen i

stort sett varit densamma. Det låga prisläget under ifrågavarande årstid

kompenserades ej heller i erforderlig utsträckning av höga priser

under året i övrigt.

För åstadkommande av förbättrade förhållanden å äggmarknaden har

lantbruksstyrelsen föreslagit, att en begränsning av importen

av ägg samt äggula och flytande äggvita skulle genomföras på så sätt,

att sådan import endast finge ske efter särskilt tillstånd, varvid importören

även skulle kunna åläggas betala viss avgift. Avgiftsmedlen skulle

användas för äggprisets stödjande. Som allmänna riktlinjer vid lämnande

av tillstånd syntes höra gälla, att import skulle hindras endast, då

den kunde befaras försvåra bevarandet av äggpriset i Sverige å skälig

nivå. Detta innebure, att importtillstånd skulle vägras eller kombineras

med skyldighet att erlägga avgift av erforderlig höjd under sådana tider,

då det pris, som äggproducenterna erliölle vid äggens avyttring, understege

vad som kunde anses rimligt.

Med avseende å exporten har lantbruksstyrelsen föreslagit utbetalande

av vissa prisutjämningstillägg å exporterade ägg. Medel härtill borde

ställas till förfogande från vad som inflöte genom avgifter å kraftfoder

m. m. Även vad som inflöte genom avgifter vid import av ägg borde kunna

tagas i anspråk för detta ändamål. Därest exportpriset a en marknad

efter avdrag av exportkostnader m. m. överstege inlandspriset, borde vederbörande

exportör vara skyldig att till regleringen inbetala visst belopp,

som borde få användas för stödjande av exporten i andra fall. För

att möjlighet skulle beredas för genomförande av en rationalisering av

exporthandeln mod ägg syntes exporten böra fa ske endast efter särskilt

tillstånd.

Handhavandet av import- och exportregleringarna har lantbruksstyrelsen

ansett böra överlämnas åt en förening, förslagsvis benämnd Sveriges

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

äggintressenters förening u. p. a., vari producent- och vissa konsumentsammanslutningar

samt privata partihandelsföretag skulle äga ingå som

medlemmar. Av föreningens styrelse skulle Kungl. Majit utse två ledamöter.

För åstadkommande av en sådan förening hade lantbruksstyrelsen

bedrivit förhandlingar med vederbörande intressenter, vilka ännu

icke avslutats. Föreningens verksamhet borde stå under kontroll av

statlig myndighet.

■ Ehuru det varit mest önskvärt, att äggfrågan i sin helhet behandlats i

samband med spannmåls- och fodermedelsfrågan, ett spörsmål vartill jag

senare återkommer, har jag ansett mig böra redan nu till avgörande anmäla

den del av lantbruksstyrelsens förevarande förslag, som avser införande

av importreglering beträffande ägg. De skäl, styrelsen anfört

tor dylik reglering, synas mig fullgiltiga. Av stor vikt är, att regleringen

med det snaraste kan genomföras. Äggpriset plägar vara utsatt för

särskilt pristryck under vårmånaderna, då den huvudsakliga importen

sker. För att till båtnad för äggproducenterna en välbehövlig förbättring

av äggmarknaden skall kunna ernås, bör importregleringen därför

sättas i verket helst från och med nästkommande mars månad oell, till

förebyggande av spekulation, så skyndsamt som möjligt.

Importregleringen bör omfatta ägg samt, i den mån Kungl. Majit så

finner erforderligt, jämväl äggula och flytande äggvita. I likhet med vad

skett vid tidigare importregleringar av andra varor bör införseln lämnas

fri beträffande vara, som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana

förhållanden, att tullfrihet för densamma åtnjuter enligt vissa

bestämmelser i tulltaxeförordningen, m. m. Regleringen bör givetvis

anordnas så, att införsel ej får äga rum annorledes än efter särskilt

tillstånd. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör för erhållande av importtillstånd

kunna få uppställas det kravet, att importören erlägger

viss licensavgift. Denna bör huvudsakligen hava till ändamål att förhindra,

att importören, tack vare den till följd av regleringen påräkneliga

prisförbättringen å den svenska marknaden för ägg, gör en oförtjänt

vinst. De uttagna beloppen böra, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit,

enligt Kungl. Majits bestämmande användas till åtgärder för

äggprisets stödjande.

Den sålunda av mig förordade regleringen av importhandeln med ägg

torde med hänsyn bland annat till förslaget örn upptagande av berörda

licensavgift och anordningens betydelse för prisbildningen å ägg icke

böra sättas i kraft utan efter riksdagens medgivande. Anordningens giltighet

torde böra begränsas till utgången av juni månad 1935. Närmare

föreskrifter i ämnet torde få utfärdas av Kungl. Majit.

Handhavandet av importregleringen torde få uppdragas åt organ, som

Kungl. Majit prövar härför vara lämpligt. Starka skäl synas tala för

att, sedan den linder bildning varande riksföreningen mellan ägghandels
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 117.

5

intressenterna kommit till stånd, denna får i uppdrag att under vissa villkor

medverka vid importregleringens genomförande, exempelvis på så

sätt, att licensgivningen anförtros åt ett arbetsutskott inom föreningens

styrelse, i vilket bland andra av Kungl. Majit utsedda ledamöter böra

hava säte.

Därest det, innan förevarande förslag slutbehandlats, skulle uppstå

anmärkningsvärd spekulation beträffande äggimport, lärer Kungl. Majit

vara oförhindrad att omedelbart förordna örn tillfälliga restriktioner i

avseende å importen.

Till lantbruksstyrelsen förslag i övrigt återkommer jag, såsom nyss

antytts, i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit,

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig tillstyrkt förslag, vidtaga åtgärder

för reglering under tiden till och med den 30 juni 1935

av införseln av ägg och, därest så finnes erforderligt,

av äggula och flytande äggvita.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 19114

1 sami.

Sr 117.

•i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:47 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande. s. 15 i texten
  2. JoU 1934:14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 14 s. 1 i texten