Sök i Ratio Lex

Angående godtagande av '' ackord i vissa fall å kronans fordringar för försålda krono'''' egendomar, m. m

1934-02-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:120, Angående godtagande av '' ackord i vissa fall å kronans fordringar för försålda krono'''' egendomar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1

Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godtagande av

'' ackord i vissa fall å kronans fordringar för försålda krono''''

egendomar, m. m.; given Stockholms slott den 9 februari 1934.

" Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

.. '' - >.i.

■ • Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Majit följande ärenden rörande

godtagande av ackord å kronans fordran för försåld kronoegendom.

1. Angående kronans fordran hos C. H. Larsson å 1 * 3 * * */io mantal Dagöholm

nr 5 litt. Ab i Södermanlands län.

Efter därom av 1916 års riksdag lämnat medgivande (prop. nr 109, punkt

2; R. skr. nr 162) förordnade Kungl. Majit den 2 juni 1916, att av krono
egendomen

2 7/8 mantal Dagöholm nr 5 i Lerbo socken av Södermanlands

län, bland annat, lotten litt. D, benämnd Kjesebro, skulle säljas enligt gäl
-

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 120.

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter fran kronoegendomar.

Vid ägostyckningsförrättning har lotten åsatts 3/,0 mantal under beteckning

Dagöholm nr 5 litt. Ab.

Lägenheten, som vid uppskattning 1913 saluvärderats till 12,000 kronor,

varav för växande skog 4,757 kronor, inköptes av C. H. Larsson efter tävlan

med annan spekulant för en köpeskilling av 22,100 kronor samt tillträddes

den 14 mars 1919. Vid tillträdet erlade Larsson en tiondel av köpeskillingen.

Den 11 juli 1924 beviljade Kungl. Majit Larsson anstånd till

den 14 mars 1928 med erläggande av till betalning den 14 mars 1924 förfallet

och samma dag 1925—1927 förfallande räntebelopp å den oguldna delen av

ifrågavarande köpeskilling under vissa villkor. 1929 års riksdag rnedgqv

Larsson befrielse från erläggande av den 14 mars 1928 till betalning fp^- fallna räntebelopp tillhopa 4,112 kronor 74 öre å ogulden del av köpeskillingen

för fastigheten (prop. nr 144; K. skr. nr 196). Vidare har Kungl.

Majrt den 5 augusti 1932 medgivit, att då resterande del, 416 kronor 4 öre,

av till den 14 mars 1932 förfallet räntebelopp, 716 kronor 4 öre, å köpeskillingen

för lägenheten finge erläggas på så sätt, att. därest så icke redan

skett, 150 kronor skulle omedelbart inbetalas, 200 kronor erläggas den

28 augusti 1932 samt 66 kronor 4 öre den 1 oktober 1932 under vissa villkor.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 20 januari 1934 överlämnat en

ansökan från Larsson örn nedsättning av köpeskillingen. I ärendet har

statskontoret den 31 januari 1934 avgivit infordrat utlåtande. Av handlingarna

inhämtas huvudsakligen följande.

Larsson har anhållit, att å resterande köpeskilling måtte avskrivas så

stort belopp, att det bleve möjligt för honom att behålla fastigheten. Då

han 1919 inköpte fastigheten, var den obebyggd. Under åren 1919-^-1921

hade Larsson uppfört boningshus, ladugård, stall och loge, vilka tillsammans

kostat 29,000 kronor, förutom eget arbete och virke från skogen. Larsson

disponerade före köpet cirka 15,000 kronor förutom behövlig uppsättning.

På grund av den nu inträffade lågkonjunkturen vore Larsson icke i

stånd att fullgöra sina betalningsskyldigheter utan löpte risk att få gå från

gården och förlora allt vad han ägde. Larsson framhöll vidare, att han

hade 4 barn under 15 år att försörja. Fastighetens skogstillgång utgjordes

av övervägande ungskog och funnes intet avverkningsbart. År 1925 hade

Larsson sålt 40 famnar massaved, som inbringat 2,400 kronor.

Larssons skulder utgjorde enligt en den 14 april 1933 förrättad bouppteckning:
inteckning

för ogulden köpeskilling i fastigheten .... kronor 19,890

förfallen ränta därå ..................... » 1,192

skulder till enskilda fordringsägare ................ » 12,188

övriga skulder .................................... » 100 33,370

Tillgångarna utgjorde .............................. » 20,153

därav för fastigheten 17,000 kronor

Skulder över tillgångar utgjorde .................kronor 13,217.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 3

Larssons borgenärer hade godkänt överenskommelse örn 20 procent ackord

å sina fordringar, under förutsättning att kronan för sin del godtoge samma

ackord å den del av sin intecknade fordran, som läge över 14,000 kronor.

Enligt ackordsförslaget skulle kronans fordran å tillhopa 21,082 kronor

av Larsson gäldas sålunda, att kronan erhölle

dels obetalda, förfallna räntor per 14 mars 1933 ............ kronor 1,192

dels kronor 14,000, som skulle innestå ...................... » 14,000

dels 20 procent ackord å övrig fordran 5,890 .............. » 1,178

kronor 16,370.

Domänintendenten har tillstyrkt, att kronan godtoge förenämnda förslag

till ackord. Det torde vara ovisst, örn kronan skulle kunna utfå mera vid

ett exekutivt förfarande. Därest ackordet kunde genomföras enligt förslaget,

borde Larsson med utsikt till framgång kunna kvarsitta på stället.

Han vöre väl värd att hjälpas. Beträffande den kvarstående skulden på

fastigheten vore det lämpligast, örn denna kunde få erläggas jämlikt

22 § A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m., varvid dock å amorteringsdelen avbetalningarna

skulle börja att erläggas från och med första året.

Länsstyrelsen har som eget utlåtande åberopat domänintendentens yttrande.

Stödlånenämnden i länet har framhållit, att handlingarna för ackordslån

till Larsson granskats och att medel till ackordslån för Larsson begärts.

Domänstyrelsen har anfört, att av den i ärendet verkställda utredningen

syntes framgå, att kronan borde medverka till att sökanden erhölle ackordslån.

För att i möjligaste mån hjälpa köparen att för framtiden fullgöra

sin amorteringsskyldighet ansåge styrelsen i likhet med domänintendenten,

att i fastigheten kvarstående fordran finge gäldas enligt 22 § A i förenämnda

förordning, varvid amorteringsskyldigheten skulle inträda från och

med 1934.

Statskontoret har tillstyrkt, att kronan måtte lämna sin medverkan till

den ifrågasatta stödaktionen på så sätt, att för kronans del godtoges 20

procent ackord. 2

2. Angående kronans fordran hos S. E. Carlströmer å lägenheten Spånga

nr 1 litt B i Södermanlands län.

Den 30 maj 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att av kronoegendomen V2 mantal

Spånga nr 1 i Lerbo socken av Södermanlands län skulle försäljas, bland

annat, lotten litt. B å offentlig auktion till den högstbjudande under de

villkor, som vore bestämda i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874. Lotten,

som omfattade 43.654 hektar, därav åker och tomt 14.413 hektar, äng 6.146

hektar, skogs- och betesmark 22.743 hektar samt impediment 0.352 hektar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

hade saluvärderats till 27,300 kronor. Den växande skogen hade därvid

upptagits till 10,800 kronor.

Å auktion den 24 juli 1920 inköptes ifrågavarande lott av Swen Emil

Carlströmer för 29,800 kronor med tillträde den 14 mars 1921. Köpeskillingen

skulle erläggas med en sjättedel årligen under loppet av sex år.

De tre första årens amorteringar erlades av Carlströmer. Den 20 juni

1924 beviljade Kungl. Majit Carlströmer anstånd under fem år med erläggande

av de respektive den 14 mars 1924 till betalning förfallna och sam

ma dag 1925 och 1926 förfallande sjättedelarna av ifrågavarande köpeskilling

på villkor, bland andra, att Carlströmer erlade ränta efter 5 procent

på oguldet, till betalning förfallet belopp. Samtidigt medgav Kungl. Majit

Carlströmer anstånd till respektive anståndstiders utgång med erläggande

av nämnda ränta. Den 12 februari 1926 erhöll Carlströmer ersättning för

vissa kostnader i samband med laga skifte å fastigheten med 1,401 kronor

6 öre, men fann Kungl. Majit ansökning av Carlströmer örn nedsättning av

köpeskillingen icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Efter därom

av 1930 års riksdag lämnat medgivande (prop. nr 141; K. skr. nr 109) har

Kungl. Majit den 25 april 1930 föreskrivit, att Carlströmer skulle befrias

från erläggande av den 14 mars 1930 upplupen ränta å ogulden del av

köpeskillingen, varjämte Kungl. Maj it medgav, att ogulden del av köpeskillingen

skulle erläggas på sätt i förordningen den 6 juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. stadgades

i fråga örn erläggande av köpeskilling för jordbruksegnahemslägenhet,

därvid i tillämpliga delar bestämmelserna i 22 § A skulle

lända till efterrättelse. Vidare har Kungl. Majit den 6 november

1931 beviljat Carlströmer anstånd till den 14 mars 1933 med erläggande av

till betalning den 14 mars 1931 och samma dag 1932 förfallna ränte- och

amorteringsbelopp å ogulden del av ifrågavarande köpeskilling under visst

villkor, men fann Kungl. Majit Carlströmers ansökan örn befrielse från att

erlägga resterande skuld till kronan eller nedsättning av densamma icke

föranleda till någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

I skrivelse den 1 mars 1933 hår Carlströmer hemställt örn efterskänkande

av resterande köpeskillingen. Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits

den 20 januari 1934 av domänstyrelsen och den 31 januari 1934 av statskontoret.

Av handlingarna inhämtas huvudsakligen följande.

Carlströmers skulder utgjorde enligt en den 7 april 1933 förrättad bo
-

uppteckning!

inteckning i fastigheten ............................ kronor 14,656

förfallen ränta därå ................................ » 690

skulder till enskilda fordringsägare ................ » 11,871

övriga skulder ...................................... » 450 27,667

Tillgångarna utgjorde .............................. » 15,150

därvid fastigheten, som taxeringsvärderats till 15,000

kronor, upptagits till 13,000 kronor.

Skulder över tillgångar utgjorde.................... kronor 12,517.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

5

Den 15 juni 1933 beviljades Carlströmer av Södermanlands läns lånenämnd

ackordslån till ett belopp av 3,500 kronor. Carlströmers borgenärer

hade godkänt överenskommelse örn 20 procent ackord å sina fordringar

under förutsättning, att kronan för sin del godtoge samma ackord å den del

av sin intecknade fordran, som läge över 6,500 kronor. Vid en sådan upp
-

görelse skulle kronan erhålla:

dels fullt upplupna räntor per den 1 april 1933 .............. kronor 690

dels 6,500 kronor, som skulle innestå ........................ » 6,500

dels 20 procent å övrig fordran, 8,156 kronor 24 öre........ » 1,631

kronor 8,821.

Carlströmer har nu anfört, att enda räddningen för honom vore, att staten

efterskänkte den resterande delen av den höga köpeskillingen. Staten

hade i arrende för Spånga nr 1 haft 470 kronor örn året för arrendeperioden

1901—1921. Carlströmer hade för lotten litt. B av Spånga nr 1 inbetalat

15,100 kronor, vilket efter 4 procent motsvarade en årlig avkastning av

604 kronor.

Domänintendenten har tillstyrkt, att kronan nedsatte sin inom fastighetsvärdet

liggande prioriterade fordran till 6,500 kronor och godtoge

20 procent å resten. Beträffande egendomens skötsel kunde ingen anmärkning

riktas mot ägaren; dock kunde byggnadernas underhåll varit

något bättre. Sökandens svaga ekonomi hade likväl omöjliggjort

bättre underhåll. Vid en försäljning nu av fastigheten torde den kunna inbringa

12,000 kronor. Samtliga Carlströmers övriga borgenärer hade godtagit

20 procent ackord.

Domänstyrelsen har ansett, att kronan borde medverka till att sökanden

erhölle ackordslån. Något efterskänkande av kronans fordran härutöver

kunde styrelsen ej förorda. För att i möjligaste mån hjälpa köparen att för

framtiden fullgöra sin amorteringsskyldighet, ville styrelsen tillstyrka, att

i fastigheten i enlighet med förestående förslag kvarstående fordran, 6,500

kronor, finge gäldas enligt 22 § A i 1929 års förordning, därvid amorteringsskyldigheten

skulle inträda från och med 1934.

Statskontoret har tillstyrkt, att kronan måtte lämna sin medverkan till

den ifrågasatta stödaktionen på så sätt, att ett ackord av 20 procent godtoges

för kronans fordringar å ett belopp av 8,156 kronor 24 öre.

3. Angående kronans fordran hos A. L. Carlsson å lotten Starby kungsladugård

litt. Aa i Östergötlands län.

Efter därom av 1924 års riksdag lämnat medgivande (prop. nr 158, punkt 1;

R. skr. nr 291) förordnade Kungl. Majit den 13 juni 1924, att av arrendelotten

nr 1 B eller Kerstintorp under Starby kungsladugård i St. Pers m. fl.

socknar i Östergötlands län skulle enligt då gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar försäljas bland annat lot
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ten litt. Aa med en areal av 17.67 hektar och ett saluvärde av 20,380 kronor.

Sedan anbud å ifrågavarande lott litt. Aa under hand avgivits av olika

personer, däribland kusken August Ludvig Carlsson, med 26,000 kronor, hat

Carlsson vid en år 1926 hållen auktion för lottens försäljning stannat för

högsta anbudet med 42 000 kronor.

Den 6 mars 1931 beviljade Kungl. Maj:t under vissa villkor Carlsson afstånd

till den 1 oktober 1931 med erläggande av 756 kronor eller hälften av

den 5 januari 1931 till betalning förfallet räntebelopp å ogulden del av köpeskillingen

för fastigheten. Den 30 december 1932 fann Kungl. Maj:t av

Carlsson gjorda ansökningar örn nedsättning av köpeskillingen för ifrågavarande

lott icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Slutligen

har Kungl. Maj:t den 11 augusti 1933 funnit ansökan av Carlsson

örn rätt att få behålla ifrågavarande lott, oaktat han icke förmått fullgöra

sin betalningsskyldighet för densamma, icke föranleda någon Kungl. Majlis

vidare åtgärd.

I skrivelse den 23 augusti 1933 har Carlsson hemställt örn nedsättning i

samband med ackord av köpeskillingen för förenämnda lägenhet. Häröver

hava infordrade utlåtanden avgivits den 20 januari 1934 av domänstyrelsen

och den 31 januari 1934 av statskontoret. Av handlingarna inhämtas huvudsakligen

följande.

Carlsson har anfört, att han inköpt fastigheten 1926 för 42,000 kronor, vilket

varit för mycket. Då han varit rättare å gården samt bebott lägenheten

från 1915, hade han dock helst velat bo kvar och få eget hem. Vid tillträdet

hade han betalat 4,200 kronor av köpeskillingen. Hans skulder utgjorde

enligt en den 15 augusti 1933 förrättad bouppteckning:

inteckning i fastigheten ............................ kronor 37,800

förfallen ränta därå ................. » 3,625

skulder till enskilda fordringsägare .................. » 2,406

övriga skulder ...................................... » 684 44,515

Tillgångarna utgjorde .................................... kronor^ 23,''55Ö~

därav fastigheten, som taxeringsvärderats till 23.800 kronor,

saluvärderats till 21,000 kronor

Skulder över tillgångar utgjorde ........................ kronor 207965.

Carlsson, vars övriga borgenärer godkänt överenskommelse örn 6 procent

ackord å sina fordringar, har hemställt, att kronan måtte biträda överenskommelsen

beträffande den del av sin fordran, som läge över 21,000

kronor. Enligt detta förslag skulle kronans fordran å 41,425 kronor av

Carlsson gäldas sålunda, att kronan erhölle

dels kronor 21,000, som skulle innestå ..........,........... kronor 21,000

dels 6 procent ackord å övrig fordran, 20,425 .............. » 1,225

kronor 22,225.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 7

Förslaget innebure efterskänkande från kronans sida av ett belopp av

19,200 kronor.

Domänintendenten Ilar värdesatt lägenheten till 25,000 kronor. Läget å

fastighetsmarknaden vore dock sådant, att det vore osäkert, om detta pris

kunde uppnås vid en exekutiv auktion. Därest kronan godtoge ackordsförslaget,

skulle kronan erhålla 22,225 kronor eller ett belopp, som med endast

eirka 6.5 procent understege taxeringsvärdet. Under sådana förhållanden

och då det vore ovisst, örn kronan genom exekutiv auktion skulle göra

någon vinst, samt då därtill komme, att Carlssons familj utgjordes av

åtta barn, varav fem minderåriga, vilka eventuellt skulle bliva hemlösa,

örn Carlsson ej kunde kvarstanna å lägenheten, tillstyrkte domänintendenten

ansökningen under förutsättning att ett medgivande i detta fall

ej förde med sig alltför stora konsekvenser.

Länsstyrelsen har den 6 mars 1933 till betalning ur ifrågavarande ägolott

fastställt kronans fordran på grund av inteckning till säkerhet för ogulden

köpeskilling jämte ränta, samt förordnat, att, därest likvid ej mellankomme,

den intecknade fastigheten finge försäljas i den ordning, som örn utmätt

fast egendom stadgades. Auktion å fastigheten hade ansetts icke lämpligen

böra förrättas våren 1933. Den 10 juni 1933 ställde länsstyrelsen, på yrkande

av kronan, fastigheten under tvångsförvaltning samt förordnade domänintendenten

till syssloman enligt 117 § utsökningslagen.

Östergötlands läns lånenämnd för ackords- och stödlåneärenden halden

23 september 1933 meddelat Carlsson, att nämnden funnit ackordslån

å 3,105 kronor kunna beviljas honom, därest det visades, att även staten för

viss del av sin fordran godtoge 6 procent ackord.

Domänstyrelsen har ansett omständigheterna i föreliggande fall vara

sådana, att kronan borde medverka till att Carlsson erhölle ackordslån.

Enligt 3 § tredje stycket kungörelsen den 21 april 1933 (nr 135) örn

ackordslån och stödlån till jordbrukare skall i samband med ackord betalas

förfallen utskyld och arrendeavgift ävensom ränta å fordran, för

vilken ställts säkerhet i form av bland annat inteckning. I förevarande

fall skulle endast 6 procent utgå å det oguldna räntebeloppet. Styrelsen

ansåge emellertid, att denna omständighet ej borde utgöra hinder

för ackordets genomförande.

Statskontoret har med hänsyn till den sökanden åvilande försörjningsplikten

tillstyrkt ansökningen.

4. Av domänstyrelsen ifrågasatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att godtaga

ackord för kronans fordringar för försålda kronoegendom ar.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 20 januari 1934, under erinran örn

förberörda under punkterna 1—3 angivna ärenden samt om behandlingen

vid 1933 års riksdag av ett liknande ärende (prop. nr 178; R. skr. nr 163),

framhållit, att fall torde komma att uppstå, då avsikten med ackordslån

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

bleve förfelad, på grund av att kronan vore fordringsägare och kronans

medgivande till godtagande av ackord ej kunde erhållas inom sådan tid, att

övriga borgenärer läte sig nöja med den väntetid för sina fordringars delvisa

likvidering, som kunde komma att uppstå därigenom att riksdagens

medverkan erfordrades för kronans godtagande av ackord. Med anledning

bärav finge styrelsen ifrågasätta, örn riksdagen ej ville uppdraga åt Kungl.

Majit att i de fall, där omständigheterna efter prövning i varje särskilt fall

funnes vara sådana, att ackord borde medgivas, godtaga detta.

Statskontoret har i remissyttrande den 31 januari 1934 anfört, att, även om

ett efterskänkande från kronans sida av viss del av överenskommen köpeskilling

för försåld kronoegendom ur principiell synpunkt vore ägnat att

ingiva vissa betänkligheter, det dock syntes statskontoret knappast vara

rimligt, att kronan undandroge sig att medverka vid de stödåtgärder, som

beslutats för att under rådande förhållanden bispringa nödställda jordbrukare.

Särskilt i de fall, då enskild fordringsägare i sådant syfte nedsatt

sina anspråk, syntes billigheten kräva, att även kronan medverkade till

stödåtgärderna. I likhet med domänstyrelsen ansåge statskontoret, att

prövning av dylika ärenden borde ske med hänsynstagande till de förhållanden,

som i varje särskilt fall kunde föreligga. Då det ofta vore angeläget,

att beslut i ärenden av berörda art meddelades utan tidsutdräkt, och då det

följaktligen kunde vara förenat med betydande olägenhet att först behöva

inhämta riksdagens medgivande, ansåge sig statskontoret — som icke heller

kunde finna, att förevarande frågor vore av den allmänna vikt, att de på

grund därav borde underställas riksdagen — böra hemställa, att Kungl.

Majit måtte hos riksdagen begära bemyndigande att efter närmare prövning

i varje särskilt fall för kronans del biträda ackordsuppgörelser ifråga

örn köpeskillingar för kronojord.

Mot myndigheternas förslag i de under 1, 2 och 3 omförmälda ärendena

har jag intet att erinra. Jag förordar alltså, att framställning i enlighet

härmed nu avlåtes till riksdagen.

Likaledes tillstyrker jag domänstyrelsens av statskontoret biträdda förslag,

att av riksdagen måtte begäras bemyndigande för Kungl. Majit att

efter närmare prövning i varje särskilt fall för kronans del biträda

ackordsuppgörelse ifråga örn kronans fordringar för försålda kronoegendomar.

Det synes mig dock vara lämpligt, att bemyndigandet begränsas att

avse tiden till och med den 30 juni 1935.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

I. att för kronans del må godtagas

a) 20 procent ackord för kronans förberörda fordringsbelopp

å 5 890 kronor hos Carl Henning Larsson,

innehavare av försålda kronoegendomen Vid mantal

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Dagöholm nr 5 litt. Ab i Lerbo socken av Södermanlands

län;

b) 20 procent ackord för kronans förberörda fordringsbelopp

å 8,156 kronor 24 öre hos Swen Emil Carlströmer,

innehavare av försålda lotten litt. B av kronoegendomen

V» mantal Spånga nr 1 i Lerbo socken av

Södermanlands län;

c) 6 procent ackord för kronans förberörda fordringsbelopp

å 20,425 kronor hos August Ludvig Carlsson,

innehavare av den från arrendelotten 1 B eller

Kerstintorp av Starby kungsladugård i Östergötlands

län försålda lotten litt. Aa;

II. att kronans i de under I a) och b) avsedda fastigheterna

kvarstående fordringsbelopp må gäldas enligt

22 § A i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m„

därvid amorteringsskyldighet skall inträda räknat

från och med år 1934;

III. att Kungl. Majit må, under tiden till och med

den 30 juni 1935, efter närmare prövning i varje särskilt

fall för kronans del biträda ackordsuppgörelse i

fråga örn kronans fordringar för försålda kronoegendomar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 19114.

I sami. Nr 120.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godtagande av ackord i vissa fall å kronans fordringar för försålda kr ono eg endomar s. 1 i texten
  2. JoU 1934:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående godtagande av ackord i vissa fall å kronans fordringar för försålda kronoegendoniar m. rn. s. 1 i texten