Angående nedsättning av räntan å vissa egnahemslån från statens vatten/allsverk
1934-02-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:128, Angående nedsättning av räntan å vissa egnahemslån från statens vatten/allsverk
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 128.
1
Nr 128.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående nedsättning
av räntan å vissa egnahemslån från statens
vatten/allsverk; given Stockholms slott den 9 februari
1934.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Henning Leo.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Reg euten
i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Leo anför:
Efter det Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut år 1907 och senare
bemyndigat styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk och sedermera
vattenfallsstyrelsen att utlämna lan för uppförande av egna hem å vissa
under respektive styrelsers överinseende ställda fastigheter, har Kungl. Maj:t,
i enlighet med av 1919 års riksdag godkända huvudgrunder (proposition nr
59, skrivelse nr 94), genom brev den 30 maj 1919 bemyndigat vattenfallsstyrelsen
att utlämna byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt eller
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 128—12.9.
852 84 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
tomträtt upplåtas tomter inom sådana för egna hem avsedda områden å de
till statens vattenfalls verks fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilka
planer för bebyggande av Kungl. Majit fastställts eller komma att fastställas.
Lånen utlämnas från den fond, som bildar fastighetsförvaltningens rörelsekapital.
Av 1919 års riksdag godkända huvudgrunder ävensom de av Kungl.
Majit i nyssnämnda brev meddelade närmare bestämmelserna äro alltjämt
gällande.
De vid skilda tidpunkter fastställda grunderna för utlämnande av ifrågavarande
egnahemslån hava innefattat från varandra skiljaktiga bestämmelser
bland annat beträffande räntefoten och med avseende å vilka personer, som
kunde ifrågakomma till erhållande av lån. Av efterföljande sammanställning
framgår, vilken räntefot som enligt skilda, av Kungl. Majit meddelade beslut
fastställts för olika kategorier av låntagare:
1
2
*
4
5
6
7
8
För 1 å
n till
Kungl. Maj:ts
beslut den
Upplåtelse-
form
kropps-
arbetare
med kropps- arbetare
likställda
tomträtts-
havare
företrädesvis
statstjänare
andra än
kol. 3 och 4
men icke
statstjänare
(endast
tomträtt) s)
andra än
kol. 3 och 4
men stats- tjänare
28/e 07.........
äganderätt
4 %
1)4V> %
_
_
—
—
—
12 6 08 ........
»
*)47a %
—
—
—
—
27 u 08.........
tomträtt
—
—
2)47a %
—
—
—
S0/''l2 11.........
ägande- eller
tomträtt
47a %
47* %
47a %
16/n 12.........
d:o
—
—
—
472 %
—
—
31 J 2 14.........
tomträtt
—
—
—
—
5 %
—
S0/5 19.........
ägande- eller
tomträtt
5 %
5 %
57a %
5 %
>) I kungl, brevet föreskrevs, att å lånen skulle betalas så hög ränta, att kostnaden för lånerörelsen
till fullo täcktes. Den angivna räntefoten har bestämts av vattenfallsstyrelsen.
2) Enligt kungl, brevet skulle i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i kungl, breven
28/e 1907 och 12/e 1908.
8) Lån till i denna kolumn avsedda personer hava ej utlämnats.
Vid anmälan den 31 januari 1919 av frågan örn gemensamt rörelsekapital
för statens vattenfalls verks fastighetsförvaltning och i samband därmed av
väckt fråga örn utvidgning av berörda låneverksamhet fann föredragande departementschefen
(proposition nr 59) beträffande räntefoten för ifrågavarande
lån, att denna borde anknytas till räntefoten för lån från egnahemslånefonden
samt att, i den mån sådan ändring ägde rum i villkoren för lån av
sistnämnda slag, att ändringen borde inverka på nu omförmälda lånebestämmelser,
erforderlig jämkning i de senare även syntes böra vidtagas.
Häremot uttalade riksdagen ingen erinran (skrivelse nr 94).
I skrivelse den 3 februari 1934 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
örn sänkning av räntefoten för lån, som utlämnas efter den 1 juli 1934, ävensom,
med tillämpning från och med den 1 januari 1934, för tidigare bevil
-
3
Kungl. Majlis proposition nr 128.
jade lån. Efter att hava i korthet erinrat om nu och tidigare gällande bestämmelser
för ifrågavarande låneverksamhet har vattenfallsstyrelsen anfört
i huvudsak följande:
Den 1 januari 1934 voro å lämnade byggnadslån följande belopp utestående:
Kronor.
mot 4 procents ränta .................................................................... 2,871:59
» 47, » » .................................................................... 29,579:37
»5 » » ..................................................................... 105.304:82
Summa kronor 137,761: 78
Som det allmänna ränteläget högst avsevärt förändrats sedan den tidpunkt
då nu gällande lånevillkor fastställdes, syntes det vattenfallsstyrelsen
önskvärt, om lån mot lägre räntefot kunde erbjudas egnahemsbyggare å
ifrågavarande områden. Då det läge i styrelsens intresse att främja Trollhättans
utveckling såsom industrisamhälle, hade styrelsen all anledning
kraftigt medverka till att tillväxten av billiga och sunda bostäder stimulerades
genom byggnadslån mot låg ränta.
I proposition nr 42 till 1934 års riksdag hade föreslagits ändringar i de av
riksdagen antagna allmänna grunderna för den statsunderstödda egnahemsverksamheten,
innebärande fastställande av räntefoten för egnahemslån för
jordbrukslägenheten till fyra procent och för bostadslägenheter till fyra och
en halv procent. Det syntes vattenfallsstyrelsen skäligt, att byggnadslånen
i Trollhättan skulle normalt utlämnas till samma räntefot, som tillämpades
för statens egnahemslånerörelse i övrigt. Ett uttalande i denna riktning
hade även gjorts av föredragande departementschefen vid framläggande av
förutnämnda proposition nr 59 till 1919 års riksdag. För lån, som undantagsvis
beviljades andra än kroppsarbetare och med dem likställda, syntes,
där låntagaren ej vore befattningshavare i statens tjänst, liksom enligt nu
gällande bestämmelser böra betalas en halv procent högre ränta än eljest.
Att märka vore dock att enligt 1919 års bestämmelser åt dylik person kunde
beviljas byggnadslån endast vid tomträttsupplåtelse och att ej något lån för
närvarande vore utlämnat mot högre ränta än fem procent.
Örn räntesänkning nu medgåves för nya lån, måste det enligt vattenfallsstyrelsens
mening anses riktigt att låta även äldre lån komma i åtnjutande
av samma förmån.
Vattenfallsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att för byggnadslån, som efter den 1 juli 1934 utlämnas från statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltnings rörelsekapital, ränta skall erläggas efter fyra
och en halv procent örn året; dock att å lån, som beviljas andra än kroppsarbetare
och med dem likställda, skall, där låntagaren ej är befattningshavare
i statens tjänst, erläggas ränta efter fem procent örn året, samt att
även beträffande tidigare beviljade byggnadslån från samma fond de sålunda
ändrade räntebestämmelserna må få tillämpas för tiden från och med
1934 års ingång.
Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, har Kungl. Maj:t i proposition (nr 42) Departemenlstill
pågående riksdag föreslagit viss räntesänkning för lån från egnahems- chefen.
lånefonden. Enligt detta förslag skulle räntan å bostadslånen •— dessa lån
äro närmast jämförliga med här ifrågvarande egnahemslån — nedsättas till
4
Kungl. Majda proposition nr 128.
4.6 procent efter amorteringstidens inträde, medan räntefoten för samma
lån dessförinnan skulle, liksom hittills, vara 4 procent. Jag vill ock erinra
örn, att Kungl. Majit i anslutning härtill föreslagit riksdagen (proposition
nr 74) att medgiva nedsättning av räntefoten för vissa egnahemslån vid
statens järnvägar till enahanda procentsatser. Berörda förslag hava betingats
huvudsakligen av den på senare tid inträdda sänkningen av räntan å
statens upplånade medel.
Be synpunkter, som anlagts på nyssnämnda räntespörsmål, synas mig
kunna göras gällande även beträffande de med anlitande av statens vattenfallsverks
fastighetsförvaltnings rörelsekapital utlämnade egnahemslånen.
Jag ansluter mig alltså till vattenfallsstyrelsens nu föreliggande förslag,
innebärande att räntefoten för sistnämnda lån skulle, där ej lägre räntefot
enligt tidigare fastställda villkor är gällande, räknat från och med den 1
januari 1934 vara 4''/2 procent, dock att för lån, som utlämnats eller utlämnas
till andra icke statstjänare än kroppsarbetare och med dem likställda,
räntefoten skulle liksom hittills vara en halv procent högre eller
alltså 5 procent.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att, med tillämpning från och med år 1934, räntefoten för egnahemslån,
som av statens vattenfallsverk enligt givna bemyndiganden
utlämnats eller utlämnas åt personer, till vilka med äganderätt
eller tomträtt upplåtits eller upplåtas tomter inom för egna
hem avsedda områden å de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning
hörande fastigheter, må, där ej lägre räntefot
enligt tidigare fastställda villkor är gällande, utgöra fyra och
en halv procent, dock att å lån, som beviljats eller beviljas
andra än kroppsarbetare och med dem likställda, skall, där
låntagare ej är befattningshavare i statens tjänst, erläggas
ränta efter fem procent för år.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å vissa egnahemslån frän statens vattenfallsverk. s. 6 i texten
- SU 1934:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedsättning av räntan å vissa egnahemslån från statens vattenfallsverk. s. 9 i texten