Sök i Ratio Lex

Angående inköp för postverkets räkning av riksbankens fastighet i Visby

1934-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:129, Angående inköp för postverkets räkning av riksbankens fastighet i Visby

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 121).

5

tfr 129.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående inköp

för postverkets räkning av riksbankens fastighet i

Visby; given Stockholms slott den 9 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

Sedan generalpoststyrelsen i skrivelse den 12 december 1933 bebådat framläggande

av förslag örn inköp för postverkets räkning av riksbankens fastighet

i Visby, har Kungl. Majit i årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning,

bil. 4, punkt 3) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för ändamålet beräkna ett reservationsanslag

för budgetåret 1934/1935 av 300,000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1934 har generalpoststyrelsen inkommit med det

sålunda förebådade förslaget.

863 si

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 129.

Styrelsen har därvid till en början meddelat, att postkontoret i Visby den

1 oktober 1903 inflyttade i riksbankens fastighet därstädes. För postkontorets

räkning upplätos då lokaler med en sammanlagd golvyta av 285 kvadratmeter.

Under de 30 år, som förflutit sedan postkontoret inflyttade i riksbankshuset,

hade postkontoret kunnat beredas utökning av lokalerna endast med ett utrymme

av 15 kvadratmeter, vilket utrymme möjliggjorts genom uppförande

av en mindre tillbyggnad åt gårdssidan av riksbankshuset. Det av postkontoret

för närvarande disponerade utrymmet utgjorde alltså 300 kvadratmeter.

1 nu ifrågavarande byggnad vore inrymda, förutom postkontoret, riksbankens

avdelningskontor och telegrafstationen på platsen, varjämte en lägenhet örn

2 rum och kök upplåtits åt riksbankskontorets vaktmästare.

Helt naturligt hade, anför härefter generalpoststyrelsen, postkontorslokalen

på grund av poströrelsens fortgående stegring numera blivit otillräcklig. Följande

uppgifter vore ägnade att belysa posttrafikens ökning vid postkontoret i

Visby under den tid, postkontoret varit förlagt till riksbankshuset.

År 1903 hade postkontorets i Visby frankoteckensuppbörd utgjort 57,258

kronor. Motsvarande siffra hade för år 1933 varit 163,219 kronor. Antalet

från postkontoret avgångna försändelser, som år 1903 utgjort 1,926,706, hade år

1933 uppgått till 3,621,535.

Det för postkontorets samtliga avdelningar förefintliga behovet av lokalutvidgning

vore mest trängande vad anginge kassaexpeditionen. Anledningen

härtill vore givetvis i första hand stegringen av posttrafiken i allmänhet. En

bidragande orsak, som syntes böra framhållas, vore emellertid den betydande

ökning i antalet trafikanter, som utvecklingen av postsparbanksrörelsen och tillkomsten

av folkpensionsutbetalningar medfört, rörelsegrenar, vilkas utveckling

icke kunde avläsas ur vare sig postkontorets uppbördssiffror eller, praktiskt

taget, antalet vid postkontoret behandlade försändelser. De besökandes antal

å postkontoret i Visby hade år 1933 utgjort i postsparbanksärenden cirka 13,000

och för avhämtande av folkpensioner cirka 4,400.

Av samtliga postkontor av den storleksklass, I B, vilken postkontoret i

Visby tillhörde, disponerade sistnämnda postkontor, ehuru beläget i en av landets

största turistorter, den näst minsta lokalen. Medelstorleken av lokalerna

för postkontor av berörda klass utgjorde för närvarande 679 kvadratmeter.

Sedan flera år hade generalpoststyrelsen, anför styrelsen vidare, haft sin

uppmärksamhet riktad på den alltmer framträdande nödvändigheten att åstadkomma

förbättring av postkontorets i Visby lokalförhållanden. Någon ytterligare

tillbyggnad av riksbankshuset kunde av tekniska skäl icke ifrågakomma.

Försök att på privat väg förhyra lokal för postkontoret hade strandat. Ej

heller hade möjligheter yppats att inköpa för postkontoret lämpligt belägen tomt

av tillräcklig storlek för uppförande därå av en byggnad med nyttig golvyta

i bottenvåningen av lägst 500 å 600 kvadratmeter. Vid sådant förhållande

hade styrelsen stannat vid att lokalfrågan skulle vinna sin för statsverket förmånligaste

lösning, därest postverket övertoge riksbankens fastighet i Visby

och en nybyggnad därstädes uppfördes för riksbankens räkning. Postkontorets

behov av utvidgade lokaler skulle därvid kunna tillgodoses genom postverkets

övertagande av de utrymmen i riksbankshuset, vilka för närvarande disponerades

av riksbankens avdelningskontor. Generalpoststyrelsen hade fördenskull

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majda proposition nr 129.

förhandlat i ärendet med riksbanksfullmäktige. Sedan det visat sig, att lämplig

tomt kunde förvärvas för uppförande därå av nytt riksbankshus, hade riksbanksfullmäktige

i en framställningen bifogad skrivelse till styrelsen den 3

februari 1934 meddelat, att fullmäktige vore villiga att, under förutsättning

av riksdagens medgivande, till postverket avyttra den riksbanken tillhöriga

fastigheten i Visby till ett pris av 286,000 kronor, bestämt i enlighet med ett

framställningen i avskrift bifogat, av byggnadschefen därstädes A. Serboni

upprättat värderingsbevis. Från styrelsens sida funnes intet att erinra mot det

begärda försäljningspriset. Då emellertid behovet av utvidgade lokaler för

postkontoret i Visby vore trängande, hade mellan generalpoststyrelsen och

riksbanksfullmäktige träffats överenskommelse, att framställning i ärendet

skulle av fullmäktige ingivas till bankoutskottet vid 1934 års riksdag. Enär

fullmäktige torde förutsätta, att köpeskillingen för riksbankshuset erlades på

sådan tid, att utgifterna för tomtköpet likasom för nybyggnaden kunde bestridas

av köpeskillingen, borde anslag för inköp för postverkets räkning av

riksbankshuset anvisas redan för budgetåret 1934/1935.

De ändringsarbeten, som erfordrades för postkontorslokalens utökning med

det av riksbankens avdelningskontor för närvarande disponerade utrymmet,

beräknades enligt en vid framställningen fogad, av professorn E. Lallerstedt

uppgjord approximativ kostnadsberäkning draga en kostnad av 35,000 kronor.

Då dessa ändringsarbeten icke kunde igångsättas, förrän avdelningskontoret inflyttat

i den nya byggnaden, behövde anslag för ändringsarbetenas utförande

icke anvisas förrän å riksstaten för budgetåret 1935/1936. Styrelsen avsåge därför

att i samband med övriga anslagsäskanden för sistnämnda budgetår hemställa

om anvisande av medel för nu ifrågavarande ändamål; samtidigt komme

ritningar till ändringsarbetena och definitiv kostnadsberäkning att överlämnas.

Beträffande den ekonomiska innebörden för postverket av nu föreliggande

förslag har styrelsen framhållit följande:

Genom inköp för postverkets räkning av riksbankshuset i Visby för en köpeskilling

av 286,000 kronor samt nedläggande i fastigheten av ett belopp utav

35,000 kronor för erforderliga ändringsarbeten skulle fastigheten i postverkets

ägo betinga ett värde av 321,000 kronor. Årshyran för av telegrafverket förhyrda

lokaler utgjorde 8,000 kronor, och hyran för bostadslägenheten om 2

rum och kök uppskattades till 500 kronor för år. Örn 7 procent av värdet å

fastigheten beräknades motsvara utgifterna för ränta och underhåll, skulle

postverkets årliga utgifter för fastigheten uppgå till 22,470 kronor. Årshyran

för den blivande postkontorslokalen, vilken efter den planerade omändringen

i samband med övertagandet av riksbankens lokaler komme att omfatta en

golvyta av 550 kvadratmeter, skulle då kunna uppskattas till (22,470 — 8,500)

13,970 kronor. Denna hyra motsvarade endast 25.40 kronor per kvadratmeter

och år och vore enligt generalpoststyrelsens uppfattning skälig.

I anslutning till det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att för inköp

för postverkets räkning av riksbankens fastighet i Visby måtte för budgetåret

1934/1935 anvisas ett reservationsanslag av 286,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 8 februari 1934 anfört följande:

Det för fastigheten i fråga begärda försäljningspriset av 286,000 kronor till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Majus proposition nr 129.

styrkte styrelsen. Det å-pris, 30 kronor per kubikmeter, som i den av byggnadschefen

A. Serboni verkställda värderingen åsatts huvudbyggnaden, syntes

visserligen vara förhållandevis högt för en äldre byggnad av detta slag, men

borde kunna godtagas med hänsyn till de fördelar, som i övrigt vore förknippade

med fastighetens förvärvande för postverkets räkning.

Beträffande kostnadsberäkningen rörande arbeten för fastighetens ordningställande

för postverkets räkning, slutande på en summa av 35,000 kronor,

hade byggnadsstyrelsen, som under hand tagit del av upprättade skissritningar

till de avsedda ändringsarbetena, icke något att erinra. Huruvida ytterligare

ändringsarbeten kunde erfordras för byggnadens försättande i ett för det nya

ändamålet fullt tillfredsställande skick, undandroge sig emellertid byggnadsstyrelsens

bedömande utan föregående besiktning på platsen.

I skrivelse den 8 februari 1934 till riksdagens bankoutskott hava fullmäktige

i riksbanken anhållit, att utskottet ville hos riksdagen hemställa om bemyndigande

för fullmäktige att till postverket överlåta den riksbanken tillhöriga

fastigheten i Visby mot en köpeskilling av 286,000 kronor samt att, i enlighet

med vad i skrivelsen närmare angivits, förvärva tomt och uppföra nybyggnad

för bankens därvarande avdelningskontor. Fullmäktige hava meddelat, att

telegrafstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra mot att generalpoststyrelsen

förvärvade fastigheten, varjämte fullmäktige bland annat framhållit,

att de i likhet med generalpoststyrelsen ansåge styrelsens föreliggande förslag

innebära den för statsverket fördelaktigaste lösningen av frågan örn utvidgade

lokaler för postkontoret i Visby.

Vad generalpoststyrelsen anfört synes ådagalägga behovet av att postkontoret

i Visbjr erhåller utvidgade lokaler. Styrelsens av fullmäktige i riksbanken

biträdda förslag, som utgår från att för riksbankens avdelningskontor uppföres

en nybyggnad, innebär att bankens nuvarande byggnad, där postkontoret jämte

telegraf- och telefonstationerna redan äro inrymda, skulle förvärvas för postverkets

räkning och postkontorets lokaler utökas med de utrymmen, som för

närvarande disponeras av nämnda avdelningskontor.

Då förslaget, såsom generalpoststyrelsen och fullmäktige i riksbanken framhållit,

torde innebära den för statsverket fördelaktigaste lösningen av här föreliggande

lokalfråga, vill jag ur de synpunkter, jag har att företräda, tillstyrka

detsamma.

Den för fastigheten i fråga begärda köpeskillingen, 286,000 kronor, kan

måhända, såsom byggnadsstyrelsen anfört, anses vara förhållandevis hög, men

finner jag mig dock, lika med byggnadsstyrelsen och då det här gäller en uppgörelse

mellan tvenne statens verk, kunna lämna den utan erinran. För fastighetsförvärvets

genomförande skulle alltså för nästkommande budgetår äskas

anslag med 286,000 kronor, utgörande 14,000 kronor mindre än vad i riksstatsförslaget

härtill beräknats.

För erforderliga ändringsarbeten, approximativt beräknade att draga en

kostnad av 35,000 kronor, skulle, enligt vad generalpoststyrelsen anfört, medel

behöva äskas först vid nästa års riksdag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majis proposition nr 129.

att till inköp för postverkets räkning av riksbankens fastighet

i Visby för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av .................. kronor 286,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. I sami. Nr 128—129.

353 34 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:142 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets räkning av riksbankens fastighet i Visby. a1 i texten