Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av visst område å Djurgården till Stockholms stad

1934-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:130, Angående upplåtelse av visst område å Djurgården till Stockholms stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 130.

1

Nr 130.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse

av visst område å Djurgården till Stockholms

stad; given Stockholms slott den 16 februari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Renning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegeuten i

statsrådet å Stockholms slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Yennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo:

I skrivelse den 29 november 1933 har styrelsen över Stockholms stads industriella

verk gjort framställning om Tillåtelse av visst område å Djurgården

till Stockholms stad för anläggande av en vattenledningsreservoar. Industriverksstyrelsen

anför härom följande:

Den 11 juli 1930 har Kungl. Maj:t godkänt preliminära avtal mellan riksmarskalksämbetet

och domänstyrelsen, å ena, samt styrelsen över Stock
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Kr 130.

833 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition, nr 130.

holms stads industriella verk, å andra sidan, angående upplåtelse av mark

för ett nytt vattenverk på Lovön. I det då föreliggande förslaget till vattenverk

ingick ej byggandet av en ny reservoar. Tidpunkten för uppförandet

av en sådan vore enligt utredningarna beroende av vattenförbrukningen.

Denna senare har nu nått den omfattning, att tiden är inne för anläggandet

av en ny reservoar. För att ernå bästa möjliga tryck inom staden är

det fördelaktigt, örn reservoarerna äro förlagda på från källorna räknat motsatt

sida av staden. Då vattnet från Norsborgsverket inkommer vid Hornstull

och från Lovöverket över Kungsholmen, har den lämpligaste platsen

för en ny reservoar befunnits vara norr örn Valhallavägen, d. v. s. på norra

Djurgården.

Industriverksstyrelsen meddelar härefter, att efter förda förhandlingar

riJcsmarskalksämbetet avlåtit en skrivelse till nämnda styrelse den 25 augusti

1933. Ämbetet har däri förklarat att, då ett oavvisligt behov av en ny vattenreservoar

för Stockholms stad syntes föreligga och annan lämplig plats

för densamma icke funnes tillgänglig, ämbetet för sin del medgåve, dels att

ett av industriverksstyrelsen ifrågasatt, å den s. k. Kattrumpsbacken i närheten

av Ugglevikskällan å norra Djurgården beläget område örn 4,030 kvadratmeter,

vilket å en av distriktslantmätaren Konrad -Jansson år 1933 upprättad

karta angivits med röda gränslinjer, finge upplåtas till staden att

med nyttjanderätt innehavas från och med den 1 april 1934 och så länge

detsamma användes för avsett ändamål, dels att huvudledning till reservoaren

finge nedläggas i Sofiavägen och Harvägen, dels ock att en väg finge

anläggas från Harvägen till reservoaren, allt under följande villkor:

att en årlig tomtavgift av 3,627 kronor, beräknad efter 90 öre per kvadratmeter,

erlägges till djurgårdskassan första helgfria dag i april och oktober

månader med hälften vardera gången;

att vid ett eventuellt frånträdande av området vattenreservoaren bortföres

och platsen för densamma ordnas genom stadens försorg och på dess bekostnad;
att

innan arbetet påbörjas ritning till reservoaren i tre exemplar till riksmarskalksämbetet

inlämnas för godkännande;

att området, förrän övrigt arbete påbörjas, inhägnas, varefter byggnadsmaterial

ej må uppläggas utanför hägnaden eller arbetsstyrkan uppehålla

sig på området utanför detsamma, varjämte under byggnadstiden för undvikande

av osnyggande å intill området belägen mark lämpliga åtgärder vidtagas

;

att den ståndskog, som å området behöver fällas, avverkas enligt djurgårdsförvaltningens

anvisningar och forslas till Djurgårdens upplagsplats

enligt djurgårdsförvaltningens bestämmelser;

att vattenreservoarens ytor avfärgas i samråd med djurgårdsförvaltningen;

att den väg, som skali anläggas till reservoaren från Harvägen, utstakas

i samråd med djurgårdsförvaltningen;

att den förstärkning av Harvägen, som kan erfordras i och för blivande

transporter, utföres på stadens bekostnad;

att arbetet såväl med reservoarens uppförande som med huvudledningens

nedläggande bedrives så skyndsamt som möjligt och på sådant sätt, att

minsta möjliga olägenheter och hinder åsamkas den trafikerande allmänheten

;

att vägarna efter ledningsarbetets utförande återställas i av djurgårdsförvaltningen

godkänt skick; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO. 3

att de närmare föreskrifter, som av djurgårdsförvaltningen kunna komma

att lämnas, noga iakttagas.

Genom beslut den 20 november 1933, vilket beslut vunnit laga kraft samt

blivit i erforderlig del fastställt av Överståthållarämbetet den 9 december

1933, hava Stockholms stadsfullmäktige dels, under förutsättning att för ändamålet

erforderlig mark upplätes av Kungl. Majit, anvisat medel till anläggande

av ifrågavarande reservoar, dels ock bemyndigat industriverksstyrelsen

att å stadens vägnar hos Kungl. Majit göra framställning örn berörda markupplåtelse

på i huvudsak förenämnda, av riksmarskalksämbetet angivna

villkor ävensom att örn sådan markupplåtelse träffa avtal.

I anslutning härtill har industriverksstyrelsen i skrivelsen den 29 november

1933 hemställt, att Kungl. Majit måtte medgiva upplåtelse av ifrågavarande

område å norra Djurgården i enlighet med vad i riksmarskalksämbetets förut

omförmälda skrivelse angivits.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits av riksmarskalksämbetet

den 11 december 1933, av byggnadsstyrelsen den 10 januari 1934 samt av

djurgårdskommissionen den 12 februari 1934.

Riksmarskalksämbetet har åberopat vad ämbetet i förenämnda skrivelse den

25 augusti 1933 anfört.

Byggnadsstyrelsen har yttrat följande:

Byggnadsstyrelsen har för sin del icke något att erinra beträffande vare

sig den begärda markupplåtelsen eller den av riksmarskalksämbetet föreslagna

tomtavgiften. Styrelsen tillåter sig dock ifrågasätta, huruvida icke

kronan vid en eventuell upplåtelse lämpligen bör förbehålla sig rätt att efter

viss tidrymd, exempelvis 25 år, besluta den ändring beträffande tomtavgiften,

som med hänsyn till då gällande penningvärde och andra inverkande förhållanden

kan, efter verkställd värdering, anses skälig.

Beträffande det ärendet bilagda förslaget till reservoarbyggnaden har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra. Det synes byggnadsstyrelsen lämpligt,

att vid en eventuell markupplåtelse föreskrives, att byggnaden icke må förändras

utan medgivande från riksmarskalksämbetets sida, och får styrelsen

i detta avseende framhålla önskvärdheten av att det pelarsystem, som enligt

det föreliggande förslaget skulle uppbära reservoaren, icke inbygges, så att

byggnadens öppna karaktär går förlorad.

I övrigt har byggnadsstyrelsen icke något att i ärendet erinra.

Djurgårdskommissionen har anfört:

Kommissionen har icke något att erinra mot att ifrågavarande område

upplåtes till staden för det avsedda ändamålet samt att staden erhåller den

sökta rätten i fråga om nedläggande av rörledning och anordnande av väg.

I fråga örn de av riksmarskalksämbetet och byggnadsstyrelsen föreslagna

villkoren för upplåtelsen och medgivandet får djurgårdskommissionen till

en början erinra örn det av kronans fastiglietskommission av år 1925 avgivna

yttrandet den 31 januari 1929 rörande upplåtelse av visst område å

norra Djurgården till Stockholm—Dimbo järnvägsaktiebolag att användas för

lokstation och kolupplag (se prop. 17G till 1930 års riksdag, sid. 5 o. ff.).

Däri anförde fastighetskommissionen på angivna grunder, att avgälden för

det upplåtna området borde underkastas revidering med vissa tidsintervaller

och att avgäldsperioden lämpligen kunde givas samma längd som tiden för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 130.

nyttjaiidcrätt.supplåtelser i allmänhet å Djurgården eller 20 år. I enlighet

nied statsmakternas beslut medgavs sedermera ifrågavarande upplåtelse på

villkor, som fastighetskommissionen sålunda föreslagit.

Djurgårdskommissionen anser att jämväl för den nu ifrågavarande upplåtelsen

bör uppställas liknande villkor.

Det av Kungl. Majit den 24 april 1931 fastställda stadsplaneavtalet av

den 13 mars 1931 mellan kronan och Stockholms stad rörande exploatering

av viss del av Ladugårdsgärdet innehåller i § 1 mom. 2, att tre särskilda

områden, därav ett avsett för vattentorn, skola hållas reserverade för stadens

räkning under viss tidsperiod. Därest den av staden nu sökta upplåtelsen

för vattenreservoar kommer att medgivas, synes anledning icke längre föreligga

att det i 1931 års stadsplaneavtal angivna området för vattentorn

reserveras för stadens räkning. Erfordras med hänsyn till bebyggelsen å

Ladugårdsgärdet för gärdesområdena ett vattentorn eller en vattenreservoar,

torde denna komma att förläggas å helt annan plats än den i 1931 års stadsplaneavtal

avsedda, antagligen å Drottningberget.

Med hänsyn tili det nu anförda synes som villkor för den av staden nu

begärda upplåtelsen böra uppställas, att kronan icke längre skall behöva

för stadens räkning reservera det i 1931 års stadsplaneavtal § 1 mom. 2

angivna område, som avsetts för ett vattentorn.

I övrigt synes för den sökta upplåtelsen böra uppställas i huvudsak de

villkor, som riksmarskalksämbetet och byggnadsstyrelsen föreslagit, varvid

emellertid de särskilda villkoren torde böra underkastas erforderliga jämkningar

i vissa hänseenden.

För nu ifrågavarande upplåtelse torde böra, i likhet med vad som skedde

i fråga örn förberörda upplåtelse till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag,

inhämtas ej mindre Hans Majit Konungens än även riksdagens medgivande.

Jag anser mig böra tillstyrka, att riksdagens medgivande utverkas till

ifrågavarande områdes upplåtande till Stockholms stad för den tid det användes

för en vattenledningsreservoar. För upplåtelsen torde böra stadgas

villkor i huvudsaklig överensstämmelse med vad riksmarskalksämbetet föreslagit,

dock att med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen och djurgårdskommissionen

uttalat den årliga avgälden för området torde böra utgå med

föreslaget belopp under högst tjugufem år samt därefter bestämmas för

tjugufem år i sänder vid början av varje sådan avgäldsperiod. Vidare torde

böra stadgas det av byggnadsstyrelsen ifrågasatta villkoret, att den reservoarbyggnad,

som skall uppföras å området, icke må förändras utan medgivande

av riksmarskalksämbetet. Vad slutligen beträffar det av djurgårdskommissionen

föreslagna villkoret i fråga örn det i 1931 års stadsplaneavtal rörande

Ladugårdsgärdet för vattentorn avsedda området därstädes, har jag inhämtat,

att efter uppförandet av ifrågavarande reservoar icke erfordras ett dylikt

vattentorn men däremot, med hänsyn till den höga belägenheten av vissa

delar av stadsplaneområdet å Ladugårdsgärdet, ett pumpverk för högzon,

för vilket ändamål ett obetydligt område torde behöva reserveras å Ladugårdsgärdet.

En i anslutning härtill avfattad bestämmelse torde därför böra

stadgas såsom ytterligare villkor för ifrågavarande markupplåtelse.

Därest vad sålunda förordats vinner riksdagens bifall, torde ärendet därefter

få underställas Hans Majit Konungens prövning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 130. 5

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till Stockholms stad må, iså huvudsakligen de av mig

här förut förordade villkoren, av Djurgårdens mark med nyttjanderätt

upplåtas det å omförmälda, av distriktslantmätaren

Konrad Jansson år 1933 upprättade karta angivna området av

4,030 kvadratmeter.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av visst område å Djurgården till Stockholms stad. a1 i texten