Angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån
1934-02-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:140, Angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 140.
1
Nr 140.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inlösen av vissa
arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån; given Stockholms
slott den 16 februari 1934.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maurts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Rätten att bedriva laxfiske i den utanför Mörrumsåns utlopp belägna
havsbukten, den s. k. Mörrumsbukten eller Pukeviksfjorden, har sedan
gammalt varit inskränkt för skyddande av det i Mörrumsån bedrivna laxfisket.
Dessa inskränkningar hava fastslagits genom vid olika tider i
administrativ ordning meddelade föreskrifter. Före den 1 mars 1980 bar
härutinnan, enligt en av länsstyrelsen i Blekinge län den 10 april 1820
Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr UtO.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 140.
utfärdad kungörelse, gällt, att laxfiske icke finge, vid visst äventyr, under
tiden 5 mars—5 oktober idkas i Mörrumsbukten inom en fredningslinje
dragen mellan Sternö udde och Listers huvud.
Efter utfärdandet av 1820 års kungörelse gjordes upprepade försök att
få förbudet mot laxfiske i Mörrumsbukten, såsom vållande stora olägenheter
för den vid bukten boende fiskarebefolkningen, upphävt eller begränsat.
Framställningarna härom bestredos av ägarna av laxfisken i
Mörrumsån under åberopande av att de på grund av urminnes hävd vore
berättigade att hava laxfisket i Mörrumsbukten fredat.
I en till 1926 års riksdag avlåten proposition, nr 186, föreslog Kungl.
Majit riksdagen att dels, så vitt kronans rätt rörde, medgiva, att den för
laxfisket i Mörrumsbukten fastställda fredningslinjen finge inflyttas till
sträckningen Sternö udde—Lörby kladd, dels bemyndiga Kungl. Majit att
i samband med inflyttningen träffa uppgörelse med ägarna till de enskilda
laxfiskena i Mörrumsån örn inlösen av fiskena mot en ersättning,
icke överstigande dåvarande taxeringsvärdena, dels ock medgiva, att för
sagda inlösen erforderliga medel finge utgå av statens domäners fond.
Denna proposition bifölls av riksdagen (skr. nr 181).
Vid tillämpningen av de av 1926 års riksdag antagna inlösningsbestämmelserna
mötte vissa svårigheter. I en till 1929 års riksdag avlåten proposition,
nr 165, föreslog Kungl. Majit därför riksdagen medgiva, att
Kungl. Majit, i anslutning till en inflyttning på föreslaget sätt av den
med avseende å laxfisket i Mörrumsån fastställda fredningslinjen, finge
träffa avtal örn inlösen för kronans räkning av enskilda tillhöriga laxfisken
i nämnda å och vid dess utlopp enligt vissa andra grunder, därvid
erforderliga medel skulle utgå av statens domäners fond. Även denna
proposition blev av riksdagen bifallen (skr. nr 86).
Den 14 februari 1930 förordnade Kungl. Majit, att fredningslinjen i
Mörrumsbukten skulle från och med den 1 mars 1930 inflyttas till sträckningen
Sternö udde—Lörby kladd.
Kronan har numera förvärvat äganderätten till flertalet förut i enskild
ägo befintliga laxfisken i Mörrumsån med rätt i allmänhet för kronan att
tillträda fiskena den 1 januari 1930. Förhandlingar hava härjämte förts
örn förvärv av ytterligare andra av de ifrågavarande laxfiskena.
Av de förvärvade fiskena äro vissa utarrenderade av föregående ägare
genom ännu gällande arrendekontrakt. I fråga örn vissa andra inlösta
fisken hava tidigare arrendeupplåtelser utgått först under 1930 och 1931
efter kronans förvärv av desamma. Vid förvärvet av de enskilda laxfiskena
har kronan i regel tillförbundit sig att övertaga ansvaret för det
skadestånd, varpå arrendatorerna kunde framställa anspråk i anledning
av fredningslinjens inflyttning.
Med skrivelse den 9 november 1931 har länsstyrelsen i Blekinge län
överlämnat vissa till länsstyrelsen inkomna framställningar från arrén
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 140.
datorer av till kronan inlösta laxfisken, vari under åberopande av fredningslinjens
inflyttning och därigenom minskad laxtillgång hemställts örn
nedsättning i avtalade arrendeavgifter eller annullering av gällande arrendeavtal.
I avseende å de särskilda yrkandena torde jag få hänvisa
till en under ärendets tidigare beredning upprättad sammanställning, vilken
torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll. Länsstyrelsen har
med sin skrivelse tillika överlämnat i ärendet införskaffade yttranden av
fiskeriintendenten i södra distriktet och landsfiskalen i orten.
Fisker iintendenten har anfört, att minskningen i laxtillgången i Mörrumsån
varit märkbar flera år före 1930 och sålunda icke kunde bero på
fredningslinjens inflyttning. Någon anledning att på grund av denna
inflyttning häva ett arrendeavtal eller minska avtalad arrendesumma
kunde därför icke föreligga. Däremot vore önskvärt, att kronan snarast
möjligt erhölle fri dispositionsrätt över inlösta fisken för att åtgärder
skulle kunna vidtagas för utsträckt fredning av laxbeståndet i Mörrumsån,
och av denna orsak syntes det lämpligt, att tidigare ingångna arrendeavtal,
i den mån så ske kunde, annullerades.
Länsstyrelsen har anfört, att vad fiskeriintendenten andragit syntes
tyda på att laxfisket försämrats av annan grund än fredningslinjens
flyttning. På grund av dels ovissheten örn en inflyttning av fredningslinjen
överhuvud kunde konstitutera någon rätt till skadestånd och dels,
örn denna fråga besvarades jakande, svårigheten att beräkna omfånget av
den genom fredningslinjens inflyttning uppkomna skadan, ansåge emellertid
länsstyrelsen, att frivillig uppgörelse, örn möjligt, borde träffas med
de ifrågavarande arrendatorerna. Det vore också önskvärt, att fiskena
finge snarast möjligt övertagas av kronan för utarrendering i ett sammanhang.
Länsstyrelsen har angivit de belopp, med vilka i de olika fallen nedsättning
av arrendeavgifterna enligt länsstyrelsens mening borde ske,
ävensom tiderna för arrendeavtalens annullering i vissa fall och de ersättningar,
som härvid borde lämnas. Härutinnan hänvisas närmare till förutnämnda
sammanställning. Länsstyrelsen har hemställt — förutom annat,
varom nu ej är fråga — örn bemyndigande att, i enlighet med vad
länsstyrelsen föreslagit, träffa avtal med vederbörande arrendatorer.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 7 januari 1932 förklarat sig i
princip tillstyrka bifall till länsstyrelsens förslag.
Domänstyrelsen har i utlåtande den 6 september 1932 anfört huvudsakligen
följande. Ehuru domänstyrelsen delade den av fiskeriintendenten
uttalade åsikten, att minskningen i laxtillgången i Mörrumsån icke kunde
bero på inflyttningen av fredningslinjen, då denna inflyttning skett först
1930, ansåge sig domänstyrelsen likväl — med hänsyn till önskvärdheten
av att kronan snarast möjligt erhölle fri dispositionsrätt över inlösta
fisken för att åtgärder skulle kunna vidtagas för utsträckt fredning av
laxbeståndet i Mörrumsån — kunna i princip tillstyrka länsstyrelsens
4
Kungl. Majlis proposition nr 140.
förslag i ärendet. Domänstyrelsen ansåge emellertid, att Kungl. Majits
av länsstyrelsen begärda bemyndigande att träffa avtal örn föreslagen
nedsättning i nu utgående arrendeavgifter samt örn ersättning för frånträdande
av gällande arrendekontrakt ej borde fixeras till visst belopp,
då detta kunde komma att medföra, att ärendet ånyo behövde underställas
Kungl. Maj:ts prövning, vilket ej torde kunna anses nödvändigt med
hänsyn till de relativt ringa belopp, de framställda ersättningsanspråken
avsåge. Länsstyrelsen borde bemyndigas att träffa avtal med ifrågavarande
innehavare till inlösta laxfisken i huvudsaklig överensstämmelse
med länsstyrelsens förslag i ärendet.
Statskontoret har i utlåtande den 27 januari 1934 anfört: Av 1926 och
1929 års riksdagar lämnade medgivanden för Kungl. Majit att träffa
vissa uppgörelser i samband med fredningslinjens inflyttande hade avsett
äganderätten till de enskilda laxfiskena i Mörrumsån. Även örn en inlösen
av nyttjanderätten till vissa fisken finge anses främja det syfte, som
avsetts av Kungl. Majit med de till 1926 och 1929 års riksdagar gjorda
framställningarna, ville det dock förefalla statskontoret, som örn de av
riksdagen lämnade bemyndigandena för Kungl. Majit knappast kunde
anses innefatta befogenhet att förvärva och inlösa nyttjanderätterna till
vissa fisken. För den händelse Kungl. Maj :t skulle finna, att jämväl ifrågavarande
nyttjanderätter borde annulleras genom inlösen för kronans
räkning, syntes alltså riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.
Handlingarna i ärendet utvisade, att fiskena i Mörrumsbukten och Mörrumsån
uppgivits hava lidit skada genom fredningslinjens inflyttning och
att ersättningsanspråk rests i anledning härav, samt att åtminstone en
av anledningarna till den ifrågasatta annulleringen av vissa nyttjanderättskontrakt
vore önskvärdheten av att kunna vidtaga ytterligare fredningsåtgärder
för laxfisket. Därest dessa fredningsåtgärder kunde anses
vara av den art, att fiskets avkastning genom deras vidtagande skulle
komma att försämras, torde det enligt statskontorets mening knappast
kunna anses befogat att för ändamålet använda medel ur domänfonden,
utan borde i så fall särskilda medel ställas till förfogande. Kunde man
åter utgå från, att även de medel, som erfordrades för förvärvet av nyttjanderätterna
till de enskilda tillhöriga fiskena, kunde förräntas genom
fiskenas utarrendering, syntes även för nyttjanderätternas förvärvande
domänfonden kunna anlitas. Statskontoret ville emellertid ifrågasätta,
huruvida icke inlösen av nyttjanderätt till ifrågavarande fisken borde
äga rum allenast i sådana fall, då en längre arrendetid återstode och förvärvet
kunde anses i särskild grad främja fiskemöjligheterna.
Departements- Såsom framgår av redogörelsen avsågo de av 1926 och 1929 års riksdagar
chefen. lämnade bemyndigandena rätt för Kungl. Majit att anlita domänfondens
medel för förvärvandet med äganderätt av vissa laxfisken i Mörrumsån.
Däremot var det ej tal örn inlösen jämväl av till samma fisken upplåtna
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 140.
arrenderätter. I likhet med myndigheterna finner jag emellertid skäl tala
för att en inlösen av sådana arrenderätter åtminstone i vissa fall måtte
komma till stånd. Genom att kronan sålunda erhåller full dispositionsrätt
över ifrågavarande fisken skulle, enligt myndigheternas mening,
sannolikt utarrenderingen av samtliga i kronans ägo befintliga laxfisken
i Mörrumsån kunna ske på för kronan bättre villkor än eljest. Större
möjligheter skulle även beredas för vidtagande av lämpliga fiskevårdsåtgärder
till laxfiskets upphjälpande.
Med hänsyn till det huvudsakliga syftet med arrenderätternas inlösen
torde medel för ändamålet böra, liksom vid inlösandet av äganderätterna
till fiskena, få tagas från domänfonden. Framställning härom torde böra
göras till riksdagen.
I vilka fall och till vilka belopp inlösen av arrenderätt bör ske torde få
bestämmas efter förhandlingar med vederbörande arrendatorer. Det
torde böra vara Kungl. Maj:t obetaget att i samband med uppgörelse örn
arrenderätts upphörande medgiva skälig nedsättning av utgiven arrendeavgift,
där så tilläventyrs erfordras.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att Kungl. Maj:t må äga träffa avtal örn inlösen
för kronans räkning av arrenderätter till av kronan
med äganderätt förvärvade laxfisken i Mörrumsån
och vid dess utlopp, därvid erforderliga medel
skola utgå av statens domäners fond.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Eegenten bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
Bihang lill riksdagens protokoll 1934
1 sami. Nr IVO.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 140.
Bilaga.
Fastighet
Arrendator
Arrendetid
Arrendeavgift
Yrkande
Länsstyrelsens yttrande
I. l/is mtl Elle-
Viktor Sjöholm
5/i 1924—
400 kronor
Nedsättning av ar-
Tillstyrker nedsättning i
holm nr 1
6/< 1944
årlig arrende-
rendeavgiftenfrån400
arrendeavgiften med 130
Ve mtl Elle-
avgift
kronor till 150 kro-
kronor för ett vart av åren
holm nr 2
nor.
1930 6/i 1932 samt att Sjö-
lsl/iooo mtl El- leholm nr 3
129/iooo mtl El- leholm nr 3
Ve mtl Elle
''
holm frånträder arrendet
den 14/s 1932,
holm nr 4
1/8 mtl Elle-
holm nr 5
1/i2 mtl Elle-
holm nr 7
Vs mtl Elle-
holm nr 9
II. 19/ieo mtl Mör-
Aktiebolaget
Vi 1926—
1930: 520 kr.
rum nr 7 (77)
S. Mattsson
31/i2 1935
1931: 556 »
(numera Aktie- bolaget Mör- rum sfastigheter)
1932: 592 »
1933: 628 »
1934: 664 »
1935; 700 »
Annull ering av ar-
Länsstyrelsen föreslår, att
bolaget frånträder arrendet
av laxfisket till Mörrum 71
rendekontraktet från
den 14 mars 1932 och av
''/i 1930 eller skälig
laxfisket till Hästaryd nr 2
nedsättning i arrén-
den 14 mars 1932 eller den
V8 mtl Mörrum
)
deavgiften för år
senare dag, då laxfisket ge-
nr 23
585 kr. årlig
arrendeavgift
1930 och kontraktets
norn köpebrev överlåtes å
V* mtl Mörrum
nr 26
1
°/8 1916—
a6/s 1931
annullering efter
1930 års utgång.
kronan, samt att bolaget
frånträder arrendena av lax-
1/s mtl Mörrum
nr 8
»
l/4 1925—
J/4 1931
325 kr. årlig
arrendeavgift
fiskena till Mörrum 76, Häs- taryd l3 och Mörrum nr 13
den 14 mars 1932 med rätt
Vin mtl Hästa-
»
Vi 1926 —
500 kr. årlig
för bolaget att i ersättning
ryd nr 2
sl/i2 1935
arrendeavgift
av kronan utbekomma 3,000
lil. 19/igo mtl Mör- rum nr 7 (76)
»
Vi 1926—
sl/i2 1935
6,000 kr. för- skottsbetald
engångsavgift
jämte årlig ar- rendeavgift av
50 öre och 10
Annullering av ar- rendekontrakt från Vi
1930 mot skadestånd
för tiden */i 1930—
Sl/i2 1935 av 3,600
kronor. Beträffande de fl- ken,
för vilka arrendeavgifterna
ingå till kronan för åren 1930
och 1931, bör nedsättning
beviljas med c:a ‘/a av ar- rendena. Beträffande Hästa-
kg laxöring
ryd nr 2 bör ersättning ej
utgå, då köpeavtal ännu ej
IV. ''/< mtl Hästaryd
»
I2/i 1899—
3,000 kr. för-
slutits. Angående Mörrum
nr 1 (l3)
la/4 1934
skottsbetald
nr 8 har kronan ej inträtt i
engångsavgift
säljarens skyldighet till ar-
och årligt ar- rende av50öre
Bolaget har erbju- dit sig att ställa
fiskena till kronans
rendatorn, varför ersättning
ej bör utgå.
''förfogande utan ve- derlag för att under-
V. 1/32 mtl Mörrum
»
l/i 1899—
250 kr. för-
lätta uppgörelse be-
nr 13
81/i2 1947
skottsbetald
träffande bolagets
engångsavgift
jämte årligt
arrende 50 öre
övriga fisken.
VI. V« mtl Hästra-
Jeppe Jeppsson
1/i 1923—
3,250 kr. för-
Avstår från arrén-
Tillstyrker ersättning med
ryd nr 1 (l4)
S1/i2 1947
skottsbetald
derätten mot ersätt-
2,200 kronor för avstående
engångsavgift
ning av 3,120 kronor.
av arrenderätten den 14
jämte årligt
arrende 5 kr.
mars 1932.
340501. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån. a1 i texten
- JoU 1934:37 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 37 s. 1 i texten