Sök i Ratio Lex

Angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån

1934-02-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:140, Angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inlösen av vissa

arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån; given Stockholms

slott den 16 februari 1934.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maurts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Rätten att bedriva laxfiske i den utanför Mörrumsåns utlopp belägna

havsbukten, den s. k. Mörrumsbukten eller Pukeviksfjorden, har sedan

gammalt varit inskränkt för skyddande av det i Mörrumsån bedrivna laxfisket.

Dessa inskränkningar hava fastslagits genom vid olika tider i

administrativ ordning meddelade föreskrifter. Före den 1 mars 1980 bar

härutinnan, enligt en av länsstyrelsen i Blekinge län den 10 april 1820

Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr UtO.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

utfärdad kungörelse, gällt, att laxfiske icke finge, vid visst äventyr, under

tiden 5 mars—5 oktober idkas i Mörrumsbukten inom en fredningslinje

dragen mellan Sternö udde och Listers huvud.

Efter utfärdandet av 1820 års kungörelse gjordes upprepade försök att

få förbudet mot laxfiske i Mörrumsbukten, såsom vållande stora olägenheter

för den vid bukten boende fiskarebefolkningen, upphävt eller begränsat.

Framställningarna härom bestredos av ägarna av laxfisken i

Mörrumsån under åberopande av att de på grund av urminnes hävd vore

berättigade att hava laxfisket i Mörrumsbukten fredat.

I en till 1926 års riksdag avlåten proposition, nr 186, föreslog Kungl.

Majit riksdagen att dels, så vitt kronans rätt rörde, medgiva, att den för

laxfisket i Mörrumsbukten fastställda fredningslinjen finge inflyttas till

sträckningen Sternö udde—Lörby kladd, dels bemyndiga Kungl. Majit att

i samband med inflyttningen träffa uppgörelse med ägarna till de enskilda

laxfiskena i Mörrumsån örn inlösen av fiskena mot en ersättning,

icke överstigande dåvarande taxeringsvärdena, dels ock medgiva, att för

sagda inlösen erforderliga medel finge utgå av statens domäners fond.

Denna proposition bifölls av riksdagen (skr. nr 181).

Vid tillämpningen av de av 1926 års riksdag antagna inlösningsbestämmelserna

mötte vissa svårigheter. I en till 1929 års riksdag avlåten proposition,

nr 165, föreslog Kungl. Majit därför riksdagen medgiva, att

Kungl. Majit, i anslutning till en inflyttning på föreslaget sätt av den

med avseende å laxfisket i Mörrumsån fastställda fredningslinjen, finge

träffa avtal örn inlösen för kronans räkning av enskilda tillhöriga laxfisken

i nämnda å och vid dess utlopp enligt vissa andra grunder, därvid

erforderliga medel skulle utgå av statens domäners fond. Även denna

proposition blev av riksdagen bifallen (skr. nr 86).

Den 14 februari 1930 förordnade Kungl. Majit, att fredningslinjen i

Mörrumsbukten skulle från och med den 1 mars 1930 inflyttas till sträckningen

Sternö udde—Lörby kladd.

Kronan har numera förvärvat äganderätten till flertalet förut i enskild

ägo befintliga laxfisken i Mörrumsån med rätt i allmänhet för kronan att

tillträda fiskena den 1 januari 1930. Förhandlingar hava härjämte förts

örn förvärv av ytterligare andra av de ifrågavarande laxfiskena.

Av de förvärvade fiskena äro vissa utarrenderade av föregående ägare

genom ännu gällande arrendekontrakt. I fråga örn vissa andra inlösta

fisken hava tidigare arrendeupplåtelser utgått först under 1930 och 1931

efter kronans förvärv av desamma. Vid förvärvet av de enskilda laxfiskena

har kronan i regel tillförbundit sig att övertaga ansvaret för det

skadestånd, varpå arrendatorerna kunde framställa anspråk i anledning

av fredningslinjens inflyttning.

Med skrivelse den 9 november 1931 har länsstyrelsen i Blekinge län

överlämnat vissa till länsstyrelsen inkomna framställningar från arrén
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

datorer av till kronan inlösta laxfisken, vari under åberopande av fredningslinjens

inflyttning och därigenom minskad laxtillgång hemställts örn

nedsättning i avtalade arrendeavgifter eller annullering av gällande arrendeavtal.

I avseende å de särskilda yrkandena torde jag få hänvisa

till en under ärendets tidigare beredning upprättad sammanställning, vilken

torde få såsom bilaga fogas till detta protokoll. Länsstyrelsen har

med sin skrivelse tillika överlämnat i ärendet införskaffade yttranden av

fiskeriintendenten i södra distriktet och landsfiskalen i orten.

Fisker iintendenten har anfört, att minskningen i laxtillgången i Mörrumsån

varit märkbar flera år före 1930 och sålunda icke kunde bero på

fredningslinjens inflyttning. Någon anledning att på grund av denna

inflyttning häva ett arrendeavtal eller minska avtalad arrendesumma

kunde därför icke föreligga. Däremot vore önskvärt, att kronan snarast

möjligt erhölle fri dispositionsrätt över inlösta fisken för att åtgärder

skulle kunna vidtagas för utsträckt fredning av laxbeståndet i Mörrumsån,

och av denna orsak syntes det lämpligt, att tidigare ingångna arrendeavtal,

i den mån så ske kunde, annullerades.

Länsstyrelsen har anfört, att vad fiskeriintendenten andragit syntes

tyda på att laxfisket försämrats av annan grund än fredningslinjens

flyttning. På grund av dels ovissheten örn en inflyttning av fredningslinjen

överhuvud kunde konstitutera någon rätt till skadestånd och dels,

örn denna fråga besvarades jakande, svårigheten att beräkna omfånget av

den genom fredningslinjens inflyttning uppkomna skadan, ansåge emellertid

länsstyrelsen, att frivillig uppgörelse, örn möjligt, borde träffas med

de ifrågavarande arrendatorerna. Det vore också önskvärt, att fiskena

finge snarast möjligt övertagas av kronan för utarrendering i ett sammanhang.

Länsstyrelsen har angivit de belopp, med vilka i de olika fallen nedsättning

av arrendeavgifterna enligt länsstyrelsens mening borde ske,

ävensom tiderna för arrendeavtalens annullering i vissa fall och de ersättningar,

som härvid borde lämnas. Härutinnan hänvisas närmare till förutnämnda

sammanställning. Länsstyrelsen har hemställt — förutom annat,

varom nu ej är fråga — örn bemyndigande att, i enlighet med vad

länsstyrelsen föreslagit, träffa avtal med vederbörande arrendatorer.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 7 januari 1932 förklarat sig i

princip tillstyrka bifall till länsstyrelsens förslag.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 6 september 1932 anfört huvudsakligen

följande. Ehuru domänstyrelsen delade den av fiskeriintendenten

uttalade åsikten, att minskningen i laxtillgången i Mörrumsån icke kunde

bero på inflyttningen av fredningslinjen, då denna inflyttning skett först

1930, ansåge sig domänstyrelsen likväl — med hänsyn till önskvärdheten

av att kronan snarast möjligt erhölle fri dispositionsrätt över inlösta

fisken för att åtgärder skulle kunna vidtagas för utsträckt fredning av

laxbeståndet i Mörrumsån — kunna i princip tillstyrka länsstyrelsens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 140.

förslag i ärendet. Domänstyrelsen ansåge emellertid, att Kungl. Majits

av länsstyrelsen begärda bemyndigande att träffa avtal örn föreslagen

nedsättning i nu utgående arrendeavgifter samt örn ersättning för frånträdande

av gällande arrendekontrakt ej borde fixeras till visst belopp,

då detta kunde komma att medföra, att ärendet ånyo behövde underställas

Kungl. Maj:ts prövning, vilket ej torde kunna anses nödvändigt med

hänsyn till de relativt ringa belopp, de framställda ersättningsanspråken

avsåge. Länsstyrelsen borde bemyndigas att träffa avtal med ifrågavarande

innehavare till inlösta laxfisken i huvudsaklig överensstämmelse

med länsstyrelsens förslag i ärendet.

Statskontoret har i utlåtande den 27 januari 1934 anfört: Av 1926 och

1929 års riksdagar lämnade medgivanden för Kungl. Majit att träffa

vissa uppgörelser i samband med fredningslinjens inflyttande hade avsett

äganderätten till de enskilda laxfiskena i Mörrumsån. Även örn en inlösen

av nyttjanderätten till vissa fisken finge anses främja det syfte, som

avsetts av Kungl. Majit med de till 1926 och 1929 års riksdagar gjorda

framställningarna, ville det dock förefalla statskontoret, som örn de av

riksdagen lämnade bemyndigandena för Kungl. Majit knappast kunde

anses innefatta befogenhet att förvärva och inlösa nyttjanderätterna till

vissa fisken. För den händelse Kungl. Maj :t skulle finna, att jämväl ifrågavarande

nyttjanderätter borde annulleras genom inlösen för kronans

räkning, syntes alltså riksdagens medgivande härtill böra inhämtas.

Handlingarna i ärendet utvisade, att fiskena i Mörrumsbukten och Mörrumsån

uppgivits hava lidit skada genom fredningslinjens inflyttning och

att ersättningsanspråk rests i anledning härav, samt att åtminstone en

av anledningarna till den ifrågasatta annulleringen av vissa nyttjanderättskontrakt

vore önskvärdheten av att kunna vidtaga ytterligare fredningsåtgärder

för laxfisket. Därest dessa fredningsåtgärder kunde anses

vara av den art, att fiskets avkastning genom deras vidtagande skulle

komma att försämras, torde det enligt statskontorets mening knappast

kunna anses befogat att för ändamålet använda medel ur domänfonden,

utan borde i så fall särskilda medel ställas till förfogande. Kunde man

åter utgå från, att även de medel, som erfordrades för förvärvet av nyttjanderätterna

till de enskilda tillhöriga fiskena, kunde förräntas genom

fiskenas utarrendering, syntes även för nyttjanderätternas förvärvande

domänfonden kunna anlitas. Statskontoret ville emellertid ifrågasätta,

huruvida icke inlösen av nyttjanderätt till ifrågavarande fisken borde

äga rum allenast i sådana fall, då en längre arrendetid återstode och förvärvet

kunde anses i särskild grad främja fiskemöjligheterna.

Departements- Såsom framgår av redogörelsen avsågo de av 1926 och 1929 års riksdagar

chefen. lämnade bemyndigandena rätt för Kungl. Majit att anlita domänfondens

medel för förvärvandet med äganderätt av vissa laxfisken i Mörrumsån.

Däremot var det ej tal örn inlösen jämväl av till samma fisken upplåtna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

arrenderätter. I likhet med myndigheterna finner jag emellertid skäl tala

för att en inlösen av sådana arrenderätter åtminstone i vissa fall måtte

komma till stånd. Genom att kronan sålunda erhåller full dispositionsrätt

över ifrågavarande fisken skulle, enligt myndigheternas mening,

sannolikt utarrenderingen av samtliga i kronans ägo befintliga laxfisken

i Mörrumsån kunna ske på för kronan bättre villkor än eljest. Större

möjligheter skulle även beredas för vidtagande av lämpliga fiskevårdsåtgärder

till laxfiskets upphjälpande.

Med hänsyn till det huvudsakliga syftet med arrenderätternas inlösen

torde medel för ändamålet böra, liksom vid inlösandet av äganderätterna

till fiskena, få tagas från domänfonden. Framställning härom torde böra

göras till riksdagen.

I vilka fall och till vilka belopp inlösen av arrenderätt bör ske torde få

bestämmas efter förhandlingar med vederbörande arrendatorer. Det

torde böra vara Kungl. Maj:t obetaget att i samband med uppgörelse örn

arrenderätts upphörande medgiva skälig nedsättning av utgiven arrendeavgift,

där så tilläventyrs erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Maj:t må äga träffa avtal örn inlösen

för kronans räkning av arrenderätter till av kronan

med äganderätt förvärvade laxfisken i Mörrumsån

och vid dess utlopp, därvid erforderliga medel

skola utgå av statens domäners fond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Eegenten bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934

1 sami. Nr IVO.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Bilaga.

Fastighet

Arrendator

Arrendetid

Arrendeavgift

Yrkande

Länsstyrelsens yttrande

I. l/is mtl Elle-

Viktor Sjöholm

5/i 1924—

400 kronor

Nedsättning av ar-

Tillstyrker nedsättning i

holm nr 1

6/< 1944

årlig arrende-

rendeavgiftenfrån400

arrendeavgiften med 130

Ve mtl Elle-

avgift

kronor till 150 kro-

kronor för ett vart av åren

holm nr 2

nor.

1930 6/i 1932 samt att Sjö-

lsl/iooo mtl El- leholm nr 3

129/iooo mtl El- leholm nr 3

Ve mtl Elle

''

holm frånträder arrendet

den 14/s 1932,

holm nr 4

1/8 mtl Elle-

holm nr 5

1/i2 mtl Elle-

holm nr 7

Vs mtl Elle-

holm nr 9

II. 19/ieo mtl Mör-

Aktiebolaget

Vi 1926—

1930: 520 kr.

rum nr 7 (77)

S. Mattsson

31/i2 1935

1931: 556 »

(numera Aktie- bolaget Mör- rum sfastigheter)

1932: 592 »

1933: 628 »

1934: 664 »

1935; 700 »

Annull ering av ar-

Länsstyrelsen föreslår, att

bolaget frånträder arrendet

av laxfisket till Mörrum 71

rendekontraktet från

den 14 mars 1932 och av

''/i 1930 eller skälig

laxfisket till Hästaryd nr 2

nedsättning i arrén-

den 14 mars 1932 eller den

V8 mtl Mörrum

)

deavgiften för år

senare dag, då laxfisket ge-

nr 23

585 kr. årlig

arrendeavgift

1930 och kontraktets

norn köpebrev överlåtes å

V* mtl Mörrum

nr 26

1

°/8 1916—

a6/s 1931

annullering efter

1930 års utgång.

kronan, samt att bolaget

frånträder arrendena av lax-

1/s mtl Mörrum

nr 8

»

l/4 1925—

J/4 1931

325 kr. årlig

arrendeavgift

fiskena till Mörrum 76, Häs- taryd l3 och Mörrum nr 13

den 14 mars 1932 med rätt

Vin mtl Hästa-

»

Vi 1926 —

500 kr. årlig

för bolaget att i ersättning

ryd nr 2

sl/i2 1935

arrendeavgift

av kronan utbekomma 3,000

lil. 19/igo mtl Mör- rum nr 7 (76)

»

Vi 1926—

sl/i2 1935

6,000 kr. för- skottsbetald

engångsavgift

jämte årlig ar- rendeavgift av

50 öre och 10

Annullering av ar- rendekontrakt från Vi

1930 mot skadestånd

för tiden */i 1930—

Sl/i2 1935 av 3,600

kronor. Beträffande de fl- ken,

för vilka arrendeavgifterna

ingå till kronan för åren 1930

och 1931, bör nedsättning

beviljas med c:a ‘/a av ar- rendena. Beträffande Hästa-

kg laxöring

ryd nr 2 bör ersättning ej

utgå, då köpeavtal ännu ej

IV. ''/< mtl Hästaryd

»

I2/i 1899—

3,000 kr. för-

slutits. Angående Mörrum

nr 1 (l3)

la/4 1934

skottsbetald

nr 8 har kronan ej inträtt i

engångsavgift

säljarens skyldighet till ar-

och årligt ar- rende av50öre

Bolaget har erbju- dit sig att ställa

fiskena till kronans

rendatorn, varför ersättning

ej bör utgå.

''förfogande utan ve- derlag för att under-

V. 1/32 mtl Mörrum

»

l/i 1899—

250 kr. för-

lätta uppgörelse be-

nr 13

81/i2 1947

skottsbetald

träffande bolagets

engångsavgift

jämte årligt

arrende 50 öre

övriga fisken.

VI. V« mtl Hästra-

Jeppe Jeppsson

1/i 1923—

3,250 kr. för-

Avstår från arrén-

Tillstyrker ersättning med

ryd nr 1 (l4)

S1/i2 1947

skottsbetald

derätten mot ersätt-

2,200 kronor för avstående

engångsavgift

ning av 3,120 kronor.

av arrenderätten den 14

jämte årligt

arrende 5 kr.

mars 1932.

340501. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån. a1 i texten
  2. JoU 1934:37 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 37 s. 1 i texten