Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

1934-02-16 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:143, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

1

Nr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 16 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—3:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

. Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning

av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden

synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom

följande:

l:o.

Kronobergs kungsgård nr 1 i Kronobergs län.

Kronoegendomen 3 mantal Kronobergs kungsgård nr 1 i Växjö socken

av Kronobergs län förvaltas, uppdelad i två större områden, av domänstyrelsen.

Tätning till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 143 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 143.

Ena området, utgörande vissa större och mindre öar i Helgasjön, är under

namn av Helgö kronopark underställt skogsstatens vård och förvaltning.

Egendomen i övrigt, belägen å fastlandet, förvaltas såsom jordbruksdomän.

Sistnämnda del av egendomen är upplåten på arrende i skilda lotter bestående

av dels huvudgården, dels ett flertal vart för sig utarrenderade torp.

Den till jordbrukslotterna hörande skogen förvaltas — likväl utan att hava

karaktär av kronopark — av skogsstaten.

Å jordbruksdomänen verkställdes under åren 1925 och 1927 uppskattningsförrättningar.

Vid den senare av dessa båda förrättningar framfördes förslag örn frånstyckning

och försäljning från egendomen av åtskilliga torp ävensom ett

trettiotal dels bebyggda, dels obebyggda tomtområden. Torpen skulle upplåtas

enligt då gällande egnahemsgrunder. Tomtområdena skulle, i de fall

de voro utarrenderade och bebyggda med innehavarna tillhöriga hus, försäljas

till innehavarna, övriga tomtområden skulle försäljas under hand.

Försäljningsförslaget biträddes av domänstyrelsen, som underställde ärendet

Kungl. Maj:ts prövning. Sedan 1929 års riksdag lämnat bifall till försäljningen

(prop. nr 225 punkt 10; R. skr. nr 283), förordnade Kungl. Majit

den 14 juni 1929, att försäljning på sätt och villkor, som närmare angåves

i förenämnda proposition, skulle äga rum.

Domänstyrelsen anhöll till följd därav, att länsstyrelsen skulle vidtaga de

på densamma ankommande åtgärder för försäljningsbeslutets utförande.

Torpen blevo ock i vederbörlig ordning försålda. Tomtförsäljningarna läto

sig däremot, enligt vad länsstyrelsen meddelat, icke genomföras, då nödig

tomtplan för försäljningarna saknades.

Sedan länsarkitekten i Kronobergs län, Olof Lundgren, på framställning

av domänstyrelsen å ett exemplar av en av vice kommissionslantmätaren

Sven Svensson år 1902 upprättad och av distriktslantmätare Axel von

Otter år 1925 kompletterad karta över egendomen med röd begränsningslinje

angivit det område, för vilket styckningsplan erfordrades, hemställde

domänstyrelsen bos Kungl. Majit, att med försäljningen av de å angivna

område liggande tomterna finge anstå i avvaktan på ytterligare utredning

i ärendet.

Den 31 januari 1930 förordnade Kungl. Majit i enlighet härmed, varefter

domänstyrelsen bos länsstyrelsen anhöll örn förordnande för länsarkitekten

Lundgren att uppgöra styckningsplan för området ifråga, omfattande delar

av de intill den 14 mars 1934 mot en sammanlagd arrendeavgäld av 675

kronor utarrenderade torpen Stora och Lilla Hult samt Stora och Lilla

Smäcken. Även beträffande ett annat område å egendomen, den s. k. Kalvudden,

utgörande en i Helgasjön utskjutande landtunga och tillhörande den

under skogsstatens vård ställda norr örn huvudgården belägna skogsmarken,

erhöll länsarkitekten Lundgren uppdrag att uppgöra styckningsförslag. Dessa

uppdrag hava av länsarkitekten Lundgren numera utförts.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

3

Den över vissa delar av torpen Stora och Lilla Hult och Stora och Lilla

Smäcken uppgjorda styekningsplanen har, sedan samma plan blivit av

domänstyrelsen godkänd, fastställts i vederbörlig ordning av länsstyrelsen i

Kronobergs län den 8 juni 1931.

Avstyckning i enlighet med ifrågavarande av länsstyrelsen fastställda plan

har sedermera under år 1932 verkställts av distriktslantmätaren Algot

Rasmusson. Över avstyckningen, som omfattat samtliga de å länsarkitekten

Lundgrens styckningsplan angivna lotterna med undantag av elva i sydvästra

delen av styckningsområdet belägna områden, har karta upprättats

av distriktslantmätare Rasmusson. Styckningslotterna äro å nämnda karta

angivna med beteckningarna J—Ö, Aa—öa och Ab—Zb.

Den av länsarkitekten Lundgren uppgjorda styekningsplanen för området

å Kalvudden har likaledes av distriktslantmätaren Rasmusson avfattats å

särskild karta. Detta senare styckningsförslag omfattar elva, med litt. Ac—Lc

betecknade lotter. Någon avstyckning av dessa lotter har icke ägt rum.

Mellan den av länsarkitekten Lundgren uppgjorda styekningsplanen och

den plan till uppstyckning, som legat till grund för Kungl. Maj:ts och

riksdagens år 1929 meddelade beslut, föreligga betydande skiljaktigheter.

Antalet lotter i de båda styckningsplanerna överensstämmer således icke.

Medan i den äldre planen antalet styckningslotter för tomtupplåtelser endast

uppgick till 31, uppgår antalet avstyckningslotter enligt den nyare planen

till 70.

De i den äldre styekningsplanen upptagna lotterna överensstämma icke

heller med lotterna i den nyare styekningsplanen. Åtskilliga av de i äldre

styekningsplanen angivna tomtområdena saknas sålunda i den yngre, och i

de fall, där i den äldre styekningsplanen förefintliga lotter äga motsvarighet

i lotter i den yngre planen, föreligga dock betydande differenser dessa lotter

emellan såväl vad beträffar gränser som arealer.

Uppskattningsförrättning har hållits å salulotterna under år 1933.

Med skrivelse den 29 januari 1934 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning fråga om försäljning av ifrågavarande tomter från kronoegendomen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

De å styekningsplanen över vissa delar av torpen Stora och Lilla Hult

samt Stora och Lilla Smäcken upptagna lotterna, utgöras av dels bebyggda

dels obebyggda områden. Av de bebyggda områdena utgöra lotterna litt. R

och Sb gårdsplan med trädgård till respektive å arrende upplåtna torpen

Lilla Hult och Lilla Smäcken. Å den förstnämnda lotten äger kronan

boningshuset. Nämnda boningshus tillbyggda verandor och köksförstuga

ävensom ett å lotten uppfört brygghus tillhöra emellertid arrendatorn å

torpet Lilla Hult, Alfred Pettersson.

Det å den senare lotten befintliga boningshuset äges jämväl av kronan.

Ä den från torpet Stora Hult avstyckade lotten litt. Na äger Edit

Johansson, dotter till arrendatorn av torpet Stora Hult, Johan Sander Hultkvist,

ett mindre för stadigvarande bruk avsett boningshus. Å lotterna litt. Ua

och Xa, utgörande avstyckningar från torpet Stora Smäcken, ägas byggnaderna,

bestående av en mindre stuga å den förstnämnda lotten och två

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

små sommarstugor med brygghus å den senare lotten, av torparrendatorn

Fredrika Jonsson. Å lotten litt. Rb, avstyckad från torpet Lilla Smäcken,

finnes en mindre stuga tillhörig Hilda Johansson. Å lotten litt. Th ligger

ladugården till det utarrenderade torpet Lilla Smäcken. Övriga bebyggda

lotter motsvaras av lotterna litt. J, K, L, Q, S, X, Y, Å, Ä, Ö, Oa, Pa,

Ra, Sa, Hb, Nb och Zb. Å dessa lotter hava uppförts större eller mindre

villabyggnader, tillhöriga de personer, som innehava lotterna. Återstående

i förberörda styckningsplan angivna lotter äro obebyggda.

De å styckningsplanen över Kalvudden upptagna lotterna äro samtliga

obebyggda med undantag av lotterna litt. Ac och Lc, vilka äro utarrenderade

och på vilka större, innehavarna tillhöriga villabyggnader äro uppförda.

Lotternas arealer och av uppskattning snämnden åsätta saluvärden framgå

av följande tabell.

Beteckning

å kartan

Be-

byggd

(b)

eller

obe

byggd

(ob)

A r

cal i

hektar

Saluvärde i

kronor

jord-

regis-

ter

nr

litt.

Namn och innehavare

tomt

och

åker

äng

avrös-

nings-

jord

summa

summa

därav

för

skog

A-

Tomtområdet å torpen Stora och

Lilla

Hult samt Stora och Lilla Smäcken.

ps

J

Hällbo, redaktionssekreterare

Bayard

b

—

0.385 0

—

0.3850

1,094

247

iu

K

Signesberg, länsjägmästare

Einar Rudbäck

b

“

0.7 9 2 0

~

0.7 9 2 0

2,233

491

iis

L

Sjövik, landssekreterare Morti-

b

0.1290

0.62 80

—

0.757 0

2,227

835

i6

M

mer Johansson

ob

—

—

0.27 5 0

0.2 7 5 0

378

103

,17

N

ob

—

0.8 680

0.3680

634

266

l18

0

ob

—

0.4490

0.4490

673

224

l19

P

ob

—

—

0.48 70

0.48 7 0

752

265

2 20

Q

Björkkullen, Erik Sjöqvist

b

—

0.46 6 0

—

0.4660

960

201

i»

K

Alfred Pettersson

b

0.2 230

0.4140

—

O.6370

2,114

40

V

S

Maskinist R. Holmberg

b

0.3 ISO

0.2390

—

0.5550

1,424

37

| 23

T

ob

0.25 9 0

0.2360

—

0.4 9 4(1

1,264

29

l24

U

ob

0.1390

0.25 5 0

—

0.3 9 4 0

823

35

,75

V

ob

—

—

0.519 0

0.5 190

672

49

| 26

X

Helgåsa, John Svensson

b

j -

0.3430

—

0.3 430

743

126

1"

Y

Enebacken, Eva Karlsson

b

j 0.1 7 00

0.2 8 6 0

—

0.4 66 0

710

72

J28

7.

ob

| 0.4170

0.0500

—

0.4 6 7 0

336

13

129

k

Stugan, Frans Johansson

b

! 0.0250

0.4400

—

0.4650

914

170

J 30

Ä

Nanna Bergstrand

b

| —

0.5080

—

0.5080

1,496

226

1H

Ö

Nissebo, Fritiof Fellesson

b

1 -

0.5590

—

0.5 59 0

1,517

287

j 82

Aa

ob

—

—

0. 2600

0.2600

283

153

1”

Ba

ob

—

—

0.4 850

0.48 5 0

521

279

l34

Ca

ob

—

—

0.8890

0.3890

536

225

235

Da

ob

—

—

0.8150

0.3160

403

151

j 36

Ka

ob

—

—

0.304 0

0.3 0 4 0

266

114

237

Fa

ob

—

—

0.5 0 4 0

0.6 0 4 0

632

229

238

Ga

ob

—

—

0.3410

0.341 0

499

226

239

Ha

ob

—

0.235

0.2350

284

143

,40

Ja

ob

_

—

0 2360

0.236 0

154

60

l41

Ka

ob

—

—

0.2620

0.2620

254

44

,43

La

ob

—

—

0.287 0

0.2 8 7 0

28.3

58

l48

Ma

ob

—

—

0.2 97 0

0.297 0

300

62

,44

Na

Edit Johansson

b

—

O.50 70

—

O.5070

807

199

,46

Oa

Ekudden, Philip Karlsson

b

—

1 .0200

—

1.0200

3,073

829

246

Pa

Furuklint, T. Lövstedt

b

0.0890

0.64ÖO

—

0.7 3 4 0

1,475

301

l41

Qa

''''

ob

—

-

0.3400

0.8400

690

214

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143. 5

Beteckning

å kartan

Namn och innehavare

Be-

byggd

(b)

eller

obe-

byggd

(obj

Areal

hektar

Saluvärde i

kronor

jord-

regis-

ter

nr

litt.

tomt

och

åker

äng

avros-

nings-

jord

summa

summa

därav

för

skog

i“

Ka

Strandstugan, Anna Didoff

b

_

0.4880

0.0850

0.5 7 30

1,332

301

Sa

T. Waesterberg

b

—

0.2980

—

O.2980

554

77

i-°

Ta

ob

—

0.8 260

—

0.8250

59a

78

i“

Ua

Fredrika .Jonsson

b

0,0 290

0.2 810

—

0.81 Oo

533

37

iss

Va

ob

—

0.2 430

—

0.2480

357

65

J 63

Xa

Fredrika .Jonsson

b

—

0.2150

—

0.2 150

419

75

1“

Ya

ob

—

0.2850

—

0.2850

451

109

| 65

Za

ob

—

0.2 6 7 0

—

0.26 70

511

137

166

Åa

ob

—

—

0.4 560

0.4 5*i0

696

331

l67

Äa

ob

—

—

0.4 750

0.47 50

651

177

] 58

Öa

ob

—

—

0.4 50 0

0.4 500

664

214

169

Ab

ob

—

—

0.4100

0.41(''0

480

70

J 60

Bb

ob

—

—

0.2890

0.289O

331

42

jm

Gb

ob

—

—

0.8660

0.3660

510

144

1«!

Db

ob

0.1350

0.1150

—

0.2500

464

14

l6''

Eb

ob

0.2290

0.16 00

—

0.8 890

879

23

]«*

Fb

ob

0.1830

O.1870

—

0.32 00

745

38

jas

Gb

ob

0.02 10

0.2340

—

0.2 5 5 0

607

46

]_66

Hb

Gemla, Ture Fridlund

b

—

0.4250

0.1 38 0

0.6580

1,370

254

,61

,1b

ob

O.oifio

—

0.2 0 2 0

0.2180

302

84

J68

Kb

ob

0.0060

—

0.22 70

0.283 0

394

114

169

Eb

ob

—

—

0.2610

0.2610

5^5

117

l’°

Mb

ob

—

—

0.8320

0.3820

738

74

1"

Nb

Månsabo, 0. Fridlund

b

0.1400

0.3400

—

O.4800

944

176

1”

Ob

ob

0.0450

—

0.2 7 4 0

0.8 190

554

107

179

Pb

ob

0.01 B0

—

0.2 8 4 0

0.3 000

422

122

l74

Qb

ob

0.2 2 6 0

0.2220

0.0410

0.4890

1,001

23

1’»

Kb

Hilda .Iohansson

b

O.069O

0.2 9 4 0

—

0.8630

624

33

l76

Sb

Emil Johansson

b

0.1 04 0

0.2 220

—

0.3260

1,502

21

17T

Tb

»

b

O.iösn

0.3 4 8 0

0.025O

0.5820

999

21

178

Ub

ob

—

—

0.8650

0.3650

524

86

i79

Vb

ob

—

—

0.4080

0.4080

751

261

^80

Xb

ob

0. 2 3 10

0.17 00

—

0.4(110

—

—

18!

Yb

ob

0.0490

0.2 640

—

0.3130

—

—

2 8?

Zb

Hyddan, Anna Ulvsparre

b

—

0.3 56 0

—

0.3660

835

123

B.

Kalvudden.

Ac

Charles Karlsson

b

_

_

0.3 7 00

0.3 700

1,378

268

Bc

ob

—

—

0.4 610

0.4610

1,782

399

Cc

ob

—

—

0.4675

0.4675

1,830

408

Dc

ob

—

—

0.4966

0.4965

1,933

444

Ec

ob

—

—

0.5480

0.54 3 0

1,731

374

Fc

ob

—

—

0.5590

0.6590

1,455

449

Gc

ob

—

—

0.5100

0.5 ion

1,010

92

Hc

o b

—

—

0.514 5

0.6145

1,896

353

.Jc

ob

—

—

O.54 5 0

0.5460

1,969

334

lie

ob

—

—

0.5390

0.5890

2,062

445

Ec

Direktör Bror Bauge

b

—

—

1.1250

1.1250

4,390

1,015

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Värderingen är verkställd under förutsättning, att utarrenderade lotter

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu gällande

arrendekontrakt skola av arrendatorerna överlåtas, oell att områden, som icke

äro utarrenderade, överlåtas i befintligt skick. Nämnden har icke funnit,

skäl föreslå särskilda villkor angående lotternas användning eller beträffande

återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses vara erforderliga,

torde saluvärdena böra nedsättas med 10 procent. Uppskattningsnämnden

har uttalat sig för försäljning av samtliga i båda styckningsplanerna angivna

lotter med undantag av lotterna litt. S, T, U, V, Z, Ka, La, Ma, Db,

Eb, Fb, Qb och Tb, vilka erfordrades för ett fortsatt bedrivande av jordbruken

å torpen. Dessutom borde enligt nämndens åsikt lotterna litt. Xb och Yb

icke heller försäljas, då ifrågavarande lotter utgjordes av grustag. Nämnden

har föreslagit, att följande bebyggda lotter skulle till åsätta saluvärden

försäljas till respektive innehavare, nämligen

å tomtområdet Stora och Lilla Hult samt Stora och Lilla Smäcken lotterna

litt. J, K, L, Q, R, (Lilla Hult), X, Y, A, Ä, ö, Na, Oa, Pa, Ra, Sa, Ua (Stora

Smäcken), Hb, Nb, Rb, Sb (Lilla Smäcken) och Zb samt

å tomtområdet Kalvudden lotterna litt. Ac och Lc.

Nämnden har dessutom föreslagit, att lotten litt. Xa, som utgjorde en avstyckning

från torpet Stora Smäcken och å vilken lott arrendatorn av torpet

Fredrika Jonsson ägde två mindre sommarstugor jämte ett brygghus, skulle

tillika med lotten litt. Ua upplåtas till henne. Av läroverksadjunkten Ture

Fridlund, innehavare av bebyggda lotten litt. Hb, och av jägmästaren T.

Waesterberg, innehavare av likaledes bebyggda lotten litt. Sa, ingivna framställningar

till uppskattningsnämnden att få förvärva respektive lotter angränsande

obebyggda områden litt. Gb och Ta hava av uppskattningsnämnden

tillstyrkts, därest det ej kunde anses olämpligt att upplåta allt för stora

tomtområden till en och samma person. Vidare har nämnden förordat, att

av de obebyggda områdena lotterna litt. Va och Za skulle försäljas till

respektive sergeanten J. A. Elmér och Henning Nilsson. Däremot avstyrktes

en till nämnden gjord framställning fran bankdirektören E. Westborg att

få förvärva de obebyggda lotterna litt. Eb och Fb, alldenstund dessa lotter

jämte lotten litt. Db ansåges av nämnden vara erforderliga för ett fortsatt

bedrivande av jordbruket å torpet Stora Smäcken. Likaledes avstyrktes en

av makarna Ture och Lilly Fridlund hos nämnden gjord ansökning att få

förvärva den obebyggda lotten litt. Ob.

Samtliga innehavare av bebyggda lotter hava, med undantag av länsjägrnästaren

Einar Rudbäck och landssekreteraren Mortimer Johansson, brukare

av respektive lotterna litt. K och L, godkänt av nämnden åsätta saluvärden.

Rudbäck och Johansson hava under åberopande av riksdagens år 1929 meddelade

beslut i anledning av då upprättat försäljningsförslag anhållit om

sänkning i saluvärdena för de av dem innehavda lotterna. Nämnden har

emellertid avstyrkt en sådan sänkning. Även övriga förut nämnda spekulanter

å lotter hava godkänt värderingen. Arrendatorerna av torpen Lilla

Hult, Stora Hult och Lilla Smäcken hava anhållit att få inköpa de områden,

där de till torpen hörande boningshusen äro belägna. Saluvärdena å nämnda

lotter hava av arrendatorerna godkänts.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

Domänstyrelsen har ansett, att försäljning av lotter från egendomen borde

ske i den omfattning, som av uppskattningsnämnden förordats. Försäljning

av lotterna litt. S, T, U, Y, Z, Ka, La, Ma, Db, Eb, Fb, Qb, Tb. Xb och Yb

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

ansåge styrelsen icke böra förekomma. Försäljningarna borde ske med full

och oinskränkt äganderätt. Av de till försäljning föreslagna lotterna vore,

såsom förut nämnts, lotterna litt. Na, Ua och Rb försedda med respektive

innehavare tillhöriga, för stadigvarande bruk avsedda boningshus. Lotterna

hade således omisskännlig karaktär av bostadsegnahemslägenheter, och vore

respektive innehavare, Edit Johansson, Fredrika Jonsson och Hilda Johansson,

såsom ägare av husen på lotterna enligt gällande författning berättigade

till hembud. Däremot vore arrendatorerna av torpen Lilla Hult och Lilla

Smäcken, respektive Alfred Pettersson och Emil Johansson, icke författningsenligt

hembudsberättigade till de från deras torparrenden avstyckade lotterna

litt. R och Sb, alldenstund de å nämnda lotter varande boningshusen icke

tillhörde nämnda arrendatorer utan kronan. Skäl syntes emellertid styrelsen

föreligga att det oaktat medgiva arrendatorerna rätt att få förvärva lotterna

i fråga med rätt för dem att i den ordning, varom stadgas i 22 § B i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m., erlägga köpeskilling för bostadslotterna.

Övriga lotter vore såsom antingen icke bebyggda eller såsom försedda

allenast med för sommarbruk avsedda boningshus icke att betrakta såsom

egnahemslägenheter. De bebyggda lotterna borde mot kontant erläggande

av köpeskillingen försäljas till respektive innehavare. De obebyggda lotterna

borde försäljas under hand enligt 15 § i förberörda förordning. I likhet

med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen, att de obebyggda lotterna litt.

Va och Za borde försäljas till respektive sergeanten J. A. Elmér och Henning

Nilsson, ävensom att läroverksadjunkten Ture Fridlund och jägmästaren

T. Waesterberg, respektive innehavare av de bebyggda lotterna litt. Hb och

Sa, borde få inköpa de angränsande lotterna litt. Gb och Ta.

Vidare syntes även arrendatorn av torpet Stora Hult böra medgivas rätt

att få inköpa lotten litt. Xa, å vilken ett arrendatorn tillhörigt brygghus

ävensom av arrendatorn ägda två mindre sommarstugor vore belägna.

De av nämnden lotterna åsätta saluvärdena kunde med undantag av saluvärdena

å lotterna litt. Na, Ua, R, Rb och Sb, vilka lotter vore att betrakta

såsom egnahemslägenheter, av styrelsen icke godkännas. Saluvärdet av de

till försäljning föreslagna lotterna med nyssnämnda undantag borde, med

hänsyn till lotternas synnerligen förnämliga läge och vackra natur, höjas

med belopp i runt tal motsvarande 25 procent av de av uppskattningsnämnden

åsätta markvärden.

Ifrågavarande lotters saluvärden efter av domänstyrelsen sålunda företagen

förhöjning framgå av följande tablå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 143.

Beteckning å kartan

Saluvärde

kronor

Beteckning å kartan

jordregister

nr

litt.

jordregister

nr

litt.

Saluvärde

kronor

A. Tomtområdet d torpen Stora och Lilla Hult samt Stora och Lilla Smäcken

lis

l14

lis

]16

117

118

1.9

pO

]M

l87

j29

130

l81

i3*

133

l84

pä

186

187

198

iso

J40

146

146

147

148

]48

po

1"

163

J64

166

.1

1,305

l56

Åa

790

K

2,670

167

Aa

770

L

2,700

168

Öa

775

M

445

169

Ab

585

N

725

160

Bb

405

0

785

161

Cb

600

P

875

] 66

Gb

750

Q

1,150

]66

Hb

1,650

X

900

167

Jb

355

Y

870

168

Kb

465

Å

1,100

169

Lb

640

Ä

1,815

170

Mb

905

Ö

1,825

l71

Nb

1,135

Aa

315

172

Ob

665

Ba

580

173

Pb

495

Ca

615

178

Ub

635

Da

465

179

Vb

875

Ea

305

P2

Zb

1,015

Fa

735

Ga

Ha

570

320

B. Kalvudden.

Ja

180

Ac

1,655

Oa

3,635

Bc

2,130

Pa

1,770

Cc

2,185

Qa

810

Dc

2,305

Ra

1,590

Ec

2,070

Sa

675

Fc

1,705

Ta

730

Gc

1,240

Va

430

Hc

2,280

Xa

505

Jc

2,380

Ya

535

Kc

2,465

Za

605

Lc

5,235

Det vöre utan vidare klart, att styrelsen med sådan inställning till lotternas

saluvärden ansåge sig böra i likhet med uppskattningsnämnden på

det bestämdaste avstyrka de av innehavarna av lotterna litt. K och L

respektive jägmästaren Rudbäck och landssekreteraren Johansson framställda

yrkandena, att saluvärdena å deras innehavande lotter skulle sänkas till

samma saluvärden, som åsatts dessa lotter i det försäljningsförslag, som

legat till grund för Kungl. Maj:ts och riksdagens förberörda år 1929 meddelade

beslut.

Rätt för nämnda innehavare till sådan sänkning funne styrelsen icke

föreligga. Såvitt styrelsen hade sig bekant hava några preliminära underhandlingar

örn köpen av dessa lotter icke förts, än mindre köpekontrakt

utfärdats Hinder torde under för handen varande omständigheter sålunda

icke förefinnas för en höjning av dessa lotters saluvärden. Det torde därjämte

beaktas, att det ena av berörda tomtområden, nämligen lotten litt. L,

i den senare styckningsplanen erhållit en icke obetydligt ökad areal.

Skulle emellertid dessa tomtinnehavare, liksom varje annan innehavare

eller spekulant å tomtlott icke vilja eller anse sig icke kunna erlägga det

av styrelsen för avsett tomtområde fastställda saluvärde, förelåge givetvis

intet hinder för sådan att mot skälig avgäld få lotten till sig på arrende

upplåten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Kronoegendom^! vöre intressent i ett avdikningsföretag, avseende torrläggning

av mark inom Växjö socken. Vid försäljning av de styckningslotter,

som berördes av nämnda torrläggningsföretag, syntes förbehåll böra

göras om skyldighet för blivande köpare av sådan lott att erlägga den del

av kostnaden för företaget ifråga, som åbelöpte lotten.

Förbehåll syntes även böra göras dels för blivande köpare av lotter å tomtområdet

Kalvudden att anlägga och nyttja de vägar, som funnes angivna

å den för området upprättade kartan, dels för kronan örn rätt att fritt begagna

nämnda vägar.

Styrelsen bade föranstaltat örn utarrendering till den 14 mars 1935 av

torpen Stora oell Lilla Hult samt Stora och Lilla Smäcken.

Jag har ej erinran att göra mot förevarande försälj ningsförslag sådant

det tillstyrkts av domänstyrelsen. De nu föreslagna saluvärdena å de för

sommarnöjen avsedda tomterna överstiga visserligen de värden, varom fråga

var vid ärendets behandling vid riksdagen 1929. Då sistnämnda förslag ej

kunnat realiseras i vad avser sommarställena och några avtal i enlighet

med det tidigare förslaget ej träffats med enskilda, torde statsmakterna vara

oförhindrade att vid de blivande försäljningarna uppställa de villkor, som

av domänstyrelsen numera funnits skäligen böra fordras. Skulle någon eller

några av lottinnehavarna tilläventyrs ej vilja godtaga de sålunda av mig

förordade saluvärdena, torde, såsom domänstyrelsen anfört, fortsatt arrendering

böra äga rum. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 3 mantal Kronobergs kungsgård

nr 1 i Växjö landskommun av Kronobergs län må

med tillträdesrätt den 14 mars 1935 försäljas förberörda

sextiosex med litt. J, K, L, M, N, O, P, Q, R, X, Y, Å, Ä,

ö, Aa, Ba, Ca, Da, Ea, Fa, Ga, Ha, Ja, Na, Oa, Pa, Qa,

Ra, Sa, Ta, Ua, Va, Xa, Ya, Za, Åa, Äa, Öa, Ab, Bb,

Cb, Gb, Hb, Jb, Kb, Lb, Mb, Nb, Ob, Pb, Rb, Sb, Ub,

Vb, Zb, Ac, Bc, Cc, Dc, Ec, Fc, Gc, Hc, Jc, Kc, Lc å

två av distriktslantmätaren Algot Rasmusson åren 1932

och 1933 över vissa områden av kronoegendomen upprättade

kartor betecknade lotter,

A) med av uppskattningsnämnden föreslagna

saluvärden:

dels lotterna litt. Na, Ua och Rb enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 17G) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt

10 § i nämnda förordning för Edit Johansson å lotten

litt. Na, för Fredrika Jonsson å lotten litt. Ua och för

Hilda Johansson å lotten litt. Rb,

dels lotterna litt. R och Sb till respektive Alfred

Pettersson och Emil Johansson, varvid i tillämpliga

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

delar skola iakttagas de i nyssnämnda förordning meddelade

bestämmelser,

B) med av domänstyrelsen åsätta förhöjda saluvärden:
dels

de med innehavarna tillhöriga byggnader försedda

lotterna litt. J, K, L, Q, X, Y, Å, Ä, ö, Oa, Pa,

Ra, Sa, Xa, Hb, Nb, Zb, Ac och Le till respektive innehavare,

under villkor i övrigt beträffande var och en av

berörda lotter, att köpeskillingen kontant erlägges senast

å tillträdesdagen till länsstyrelsen i länet, som har att

å lotten utfärda köpebrev, att köpare skall svara för

de lotten författningsenligt efter tillträdandet åvilande

utskylder, samt att köpare ensam skall vidkännas lagfarts-

och avstyckningskostnad jämte andra med köpet

förenade utgifter,

dels de obebyggda lotterna litt. Ta, Va, Za och Gb,

till respektive T. Waesterberg, J. A. Elmér, Henning

Nilsson och Ture Fridlund, under villkor i övrigt, som

nyss angivits beträffande de med innehavare tillhöriga

byggnader försedda tomtområden,

dels de övriga i styckningsplanerna upptagna lotterna

Litt. M, N, O, P, Aa, Ba, Ca, Da, Ea, Fa, Ga, Ha, Ja,

Qa, Ya, Åa, Äa, Öa, Ab, Bb, Cb, Jb, Kb, Lb, Mb, Ob,

Pb, Ub, Vb, Bc, Cc, Dc, Ec, Fc, Gc, Hc, Jc och Kc enligt

stadgandena i 15 § förenämnda förordning;

börande vid försäljning av de å tomtområdet Kalvudden

liggande förberörda lotterna litt. Ac, Bc, Cc, Dc,

Ec, Fc, Gc, Hc, Jc, Kc och Lc iakttagas, att köpare av

sådan lott skall äga rätt anlägga och nyttja de vägar,

som finnas angivna å den av dLtriktslantmätaren Rasmusson

upprättade kartan över tomtområdet, samt att

kronan skall äga fritt begagna dessa vägar, ävensom

beträffande försäljningen av samtliga omförmälta

lotter, att köpare av lott skall vara skyldig erlägga den

del av kostnaden för ett kungsgården berörande avdikningsföretag

inom Växjö socken, som åbelöper av honom

inköpt tomt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 143.

2:o.

11

Skramstad nr 1 med lägenheterna Skarpetorp nr 1 och Övra Skramstad

nr 2 samt Lida nr 1 med lägenheterna Löta nr 1 och 2 i Kalmar län.

Kronoegendomen 1 mantal Skramstad nr 1 med därtill hörande lägenheterna

Skarpetorp nr 1 och Övra Skramstad nr 2 samt 1 mantal Lida nr 1

med därtill hörande lägenheterna Löta nr 1 och 2, allt i Gamleby socken

av Kalmar län, är utarrenderad till den 14 mars 1935 mot årligt arrende

av 2,100 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1928 besiktigat egendomen. Den 22 oktober 1932 har

uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna i ärendet,

däribland en av t. f. distriktslantmätaren Georg Sundblad år 1932 över egendomen

upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 28 kilometer från Västervik samt 3 kilometer

från Gamleby köping och järnvägsstation, har en areal av 168.1.2 6 hektar,

varav 55.123 hektar tomt och åker, 15.821 hektar äng och betesmark, 91.305

hektar skogs- och betesmark samt 6.6 7 7 hektar annan avrösningsjord.

Byggnaderna äro med undantag av logen gamla och mindre tidsenliga.

Ladugården å Skramstad har vid flera tillfällen varit ifrågasatt till ombyggnad.

övriga byggnader äro — örn ej fallfärdiga — dock så dåliga och

otidsenliga, att, även om de kunna användas under en ny arrendeperiod,

betydliga nybyggnadskostnader bliva för kronan ofrånkomliga under de

närmaste decennierna.

Åkerjorden består av godartad mer eller mindre styv lerjord på huvudsakligast

lerbotten i stenfria, kuperade åkerfält. Taxeringsvärdet utgör

76,400 kronor

Jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts beslut hava Oskar Svensson, Aktiebolaget

Ankarsrums bruk, Finsjö kraftaktiebolag och vattenfallsstyrelsen medgivits

hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört, att, då inom en närmare

framtid stora kostnader för nybyggnader vid egendomen förestode, en försäljning

med arrendators begivande redan under innevarande arrendeperiod

kunde ur ekonomisk synpunkt bliva fördelaktig för kronan. Vid besiktningstillfället

1928 hade arrendatorn, John Johnsson, förklarat, att han

önskade förvärva en av de båda gårdarna Skramstad eller Lida, men att

han icke då ville bestämma sig för någon viss gård. De sakkunniga hade

ansett sig kunna förorda egendomens försäljning i två lotter, av vilka en

borde utgöras av Skramstad och den andra av Lida och Löta.

Domänintendenten har framhållit, att egendomen, som på grund av gamla

och dåliga byggnader vore i behov av stora nybyggnader, borde försäljas i

två särskilda brukningsdelar, huvudgården Skramstad för sig och Lida med

Löta för sig. Arrendatorn torde vara allvarlig spekulant på Skramstad, och

Lida torde ej, på grund av Gamleby köpings närbelägenhet, komma att sakna

köpare. Några byggnadstomter torde dock på grund av lokala förhållanden

icke kunna ifrågakomma.

Kalmar läns norra hushållningssällskaps egnahemsnämnd har instämt i

domänintendentens berörda yttrande angående försäljning av huvudgården

och Lida. En jordbrukslägenhet till en å egendomen befintlig kvarn kunde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

åstadkommas genom att avskilja visst område. Detta kvarnjordbruk skulle

därigenom, utom kvarndammen, erhålla både åker, äng och skogsmark till

lämpliga proportioner. På grund av vissa delars närbelägenhet till Gamleby

köping, där tomtpriserna för närvarande vöre mycket höga, torde vissa

områden lämpa sig till avstyckning för bostadslägenheter.

U pp skattning snämnden har likaledes ansett, att det vore förmånligast

ur ekonomisk synpunkt att försälja egendomen. Egendomen kunde sannolikt

realiseras för cirka 100,000 kronor men torde knappast komma att lämna

mer än 2,500 kronor i arrendeavgift samt i skogsavkastning 500 högst 1,000

kronor per år. Härtill komme den ej obetydliga risken för nybyggnader

till värden av minst 50,000 kronor inom en nära framtid. Nämnden förordade

därför egendomens försäljning i två huvudgårdar: litt. A Skramstad

och litt. B Lida; en bebyggd bostadslägenhet: litt. C, Karlsborg; en bebyggd

bostads- och industrilägenhet: litt. D, Kvarnlägenheten; samt, på egnahemsnämndens

och kommunens förslag, därutöver tjugo obebyggda bostadstomter:

litt. E och figurerna nr 1—-19 utmärkta i rött å förenämnda karta. Domänintendenten

och en ledamot av uppskattningsnämnden hade emellertid varit

av den meningen, att kvarnlotten icke borde frånskiljas Skramstadslotten.

men på förslag av den tredje ledamoten av nämnden hade dock i enlighet

med mjölnaren Ivar Karlssons önskan saluvärde åsatts kvarnlotten. Såsom

vägande skäl för kvarnlottens bibehållande under Skramstad hade antecknats,

att huvudgården vore mycket beroende av såväl den elektriska energien

därifrån som kvarnen och sågen, samt att huvudgårdens båda lador voro

belägna omedelbart inpå kvarnlotten. Skulle emellertid Ivar Karlsson rygga

för köp av kvarnlotten till ett pris av 22,000 kronor, borde den obetingat

tilläggas Skramstadslotten, enär arrendatorn John Johnsson eljest förlorade

en stor del av det byggnadskapital, han hade liggande i kvarnlotten. Även

på Lidalotten hade arrendatorn ett avsevärt byggnadskapital placerat. Nämnden

hade ansett, att Johnsson vid försäljning av lotterna litt. B och D borde

för sina byggnader tillförsäkras 2,000 kronor från B-lotten och 6,000 kronor

från D-lotten.

I enlighet med förestående har nämnden uppgjort följande försäljningsförslag.

Lotten litt. A, huvudgården Skramstad, omfattar av egendomens huvudlott

den norr örn gränslinjen A—B å kartan belägna delen med undantag

av lotterna litt. C, D och E samt bostadstomterna nr 1—19. Areal 111.62 71

hektar, varav 35.286 1 hektar tomt och åker, 10.3 2 4 hektar äng och odlingsmark,

60.64 1 hektar avrösningsjord och 5.3 7 6 hektar impediment. Saluvärde

47,800 kronor, varav 14,298 kronor för ståndskog. Arrendevärde

1,595 kronor.

Nuvarande arrendatorn, John Johnsson, hade brukat egendomen sedan år

1916. Egendomen hade städse skötts väl. Med anledning härav borde lotten

hembjudas arrendatorn jämlikt 9 § första stycket i förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Såvida mjölnaren Ivar Karlsson icke ville öka sitt anbud å kvarnlotten till

22,000 kronor, borde John Johnssons hembudsrätt utsträckas att jämväl

omfatta denna lott till åsatt värde 16,000 kronor.

Lotten litt. B, huvudgården Lida, omfattar av egendomens huvudlott den

del, som å kartan är belägen söder örn förut berörda linjen A - B och är

utmärkt med ägofigurerna nr 180—230, ävensom utskiftet Löta ll och 2'',

ägofigurerna nr 231—236. Areal 50.65 hektar, varav 16.855 hektar tomt

och åker, 5.327 hektar äng och odlingsmark, 28.138 hektar avrösningsjord

och 0.3 3 hektar impediment. Saluvärde 25,600 kronor, varav 6,243 kronor

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 143.

för ståndskog; arrendevärde 780 kronor. Nuvarande arrendatorn John

Johnsson hade brukat egendomen sedan år 1916. Egendomen hade städse

skötts väl. Lotten borde försäljas jämlikt 15 § i 1929 års förordning med

skyldighet för köparen att lösa John Johnsson tillhöriga byggnader med

2,000 kronor.

Bostadslägenheten litt. C, Karlsborg. Ägofigurer å kartan nr 131—133,

av 134, av 135 och 136—138. Areal 0.26 hektar, därav 0.133 hektar åker

och 0.12 7 hektar avrösningsjord. Saluvärde 650 kronor. Arrendevärde 40

kronor. Denna lott vore bebyggd med Hilding Johansson tillhörigt för

stadigvarande bruk avsett boningshus jämte nödiga uthus. Boningshuset

lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren och hans familj. Med anledning

härav borde Johansson tillförsäkras hembudsrätt vid lottens försäljning enligt

10 § i 1929 års förordning. Johansson hade förklarat sig önska förvärva

lägenheten med äganderätt till angivet värde.

Industri- och bostadslägenheten lotten litt. D, kvarn- och såglägenhet.

Ägofigurer å kartan nr 8 a, 9—11, av lil, 112—124 och av 125. Areal

2.49 hektar, varav 0.96 hektar åker, 0.17 hektar äng, 0.389 hektar avrösningsjord

och 0.97 1 hektar impediment. Saluvärde 16,000 kronor, därav

3,500 kronor för vattenkraften. Arrendevärde 800 kronor. Denna lott vore

bebyggd med kronan och Johnsson tillhörigt för stadigvarande bruk avsett

boningshus jämte kvarn och såg m. m. och lämnade nöjaktig bostad ät

mjölnaren, Ivar Karlsson, och hans familj. Karlsson hade i skrivelse den

28 oktober 1932 förklarat sig önska inköpa lotten för 16,000 kronor. Lotten

borde hemb judas Karlsson. Då arrendator Johnsson ägde byggnader och

anläggningar å lägenheten till ett beräknat värde av 9,500 kronor, har

nämnden ansett rättvist, att köparen tillförbundes att lösa dessa med ett belopp

av 6,000 kronor.

Obebyggda bostadslägenheten litt. E, ägofigurerna nr 17 —20. Areal

0.2 4 8 hektar, varav 0.15 1 hektar åker och 0.0 9 7 hektar avrösningsjord.

Saluvärde 750 kronor. Arrendevärde 35 kronor.

Obebyggda bostadslägenheterna nr 1—18 (närmare angivna å en av bemälde

Sundblad år 1932 upprättad karta över ett område av egendomen).

Areal i hektar: O.191, O.15, O.1372, 0.14, O.22, 0.18, 0.18, O.204, O.1974,

0.18, 0.1874, 0.20.13, O.203, O.2012, 0.1 907, 0.181 8, 0.1 729 och 0.164. Saluvärden

i kronor: 420, 310, 395, 400, 675, 435, 815, 535, 505, 535, 645, 845,

910, 830, 525, 680, 625 och 635. Arrendevärden i kronor: 25, 15, 25, 25,

35, 25, 40, 25, 25, 25, 30, 40, 45, 40, 25, 35, 30 och 30.

Obebyggda bostadslägenheten nr 19 ägofigurerna nr 21, 22 och av 24. Areal

0.3 6 f> hektar. Saluvärde 1,200 kronor. Arrendevärde 50 kronor.

Beträffande lotterna litt. A, B, C och D har nämnden förklarat, att förbehåll

rörande lotternas användning och örn återköpsrätt ej borde göras.

Skulle dylikt förbehåll likväl föreskrivas, borde saluvärdena minskas med

10 procent.

En av ledamöterna i uppskattningsnämnden, Sig. A. Carlsson, har å instrumentet

över förrättningen anmärkt, att de angivna värdena å hus och

inventarier å salulotterna litt. B och D, ägda av nuvarande arrendatorn,

blott stödde sig på en av arrendatorn själv påkallad värdering, som svårligen

kunde av Carlsson vitsordas, enär de ej vid uppskattningsförrättningen

gjorts till föremål för bedömande.

Över jägmästaren har på det livligaste tillstyrkt försäljning av egendomen

i enlighet med uppskattningsnämndens förslag. Mot de beräknade saluvärdena

hade överjiigmästaren ej heller något att erinra.

överlantmätaren har anfört följande. I likhet med t. f. distriktslantmä
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

tarén Sundblad ville överlantmätaren föreslå, att före avstyckning sammanläggning

ägde rum. Under alla omständigheter borde fastigheterna Skramstad

l1, Skramstad övre 21 och Skarpetorp l1 sammanläggas till en fastighet,

enär desamma bestode dels av ägor, som tillhörde var och en av berörda

fastigheter enskilt, dels av ägor som tillhörde fastigheterna gemensamt, och

det icke kunde avgöras, var gränserna emellan de olika områdena vore

tillfinnandes. Även Lida l1, Löta l1 och Löta 21 syntes böra göras till

föremål för sammanläggning, då av tillgängliga kartor oell handlingar icke

framginge, vilka ägor, som vore att hänföra till den ena eller andra fastigheten.

Denna omständighet kunde tänkas komma att utgöra hinder för

avstyckning av området, ägoflgurerna nr 176—179, varför lämpligt torde

vara, att sammanläggning skedde. Hinder mot egendomarnas uppdelning,

på sätt föreslagits, syntes sedermera icke möta.

Arrendatorn Johnsson har i skrivelse den 9 november 1932 andragit

följande.

Under de 16 år, han innehaft dessa gårdar på arrende, hade han nedlagt

mycket arbete och pengar på åkerjordens rationella skötsel samt på förbättring

av byggnaderna. Sålunda hade han inmonterat elektrisk belysning

i stora byggningen, ladugården och kvarnen med tillhörande bostadshus.

Kvarnlägenhetens äldre bostadshus hade han måst helt ombygga, emedan

detta varit så litet och av så dålig beskaffenhet, att ingen mjölnare, sedan

en mångårig innehavare av kvarnen år 1929 avflyttat, ville bebo detsamma.

I övrigt hade Johnsson sökt att så gott sig göra låtit hålla samtliga hus i

gott stånd, emedan han hoppats att fortfarande få innehava gårdarna på

arrende, eller, örn de komme att försäljas, äga företräde till att få köpa

dem. Vid sitt tillträde av arrendet år 1916 hade han till avträdande arrendatorn

för överloppshus och inventarier samt för rätt till arrendet betalat

19,500 kronor, och därtill övertagit en under året förut hållen syn med

låga värden. Med den erfarenhet han under arrendetiden vunnit ifråga örn

sambruk vore det obestridligen en stor fördel för en köpare, örn kvarnen vid

en försäljning finge följa gårdarna. Detta emedan kraften till den elektriska

belysningen för gården foges från kvarnen samt därför att gården hade

behov av att vissa tider av året hämta vatten från dammen till djuren i

ladugården. Dessutom behövde dammen användas vid flottning och upptagning

av en del foder, som skördats i dammen och vid åns stränder.

Även sågen hade en ganska stor betydelse för gården, emedan allt husbehovsvirke

där försågades. På grund härav önskade arrendatorn att vid en

blivande försäljning få köpa båda egendomarna jämte kvarn och såg, enär

han, örn någondera frånskildes, komme att lida stor förlust.

I skrivelse den 29 januari 1934 har Johnsson därefter förklarat sig villig

inköpa lotten litt, A + D för det åsätta saluvärdet 63,800 kronor, samt

förbundit sig att till kronan som dess egendom överlämna honom tillhöriga

byggnader å lotten litt. B Lida för en köpeskilling av 2,000 kronor. I samband

härmed har arrendatorn understrukit olägenheterna för huvudgården

litt. A, örn därmed ej komme att förenas kvarnlägenheten, samt framhållit

bland annat, att den nyelektriflering av gården, som i sådant fall bleve en

följd, komme att medföra mycket stora kostnader.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 30 januari 1934 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen på grund av de i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

15

ärendet föreliggande omständigheterna ansåge, att egendomen borde försäljas.

I fråga om den verkställda uppdelningen torde lämpligheten av en frånstyckning

särskilt för sig av den helt inom huvudgårdslotten litt. A belägna

kvarnlägenheten litt. D kunna sättas i fråga. De påtagliga olägenheter för

huvudgårdslotten, som vore förenade med en sådan åtgärd, talade för att

lotterna litt. A och D försåldes som en lott. Lika med uppskattningsnämndens

majoritet tillstyrkte styrelsen ett sammanförande av berörda lotter.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat torde mjölnaren Ivar Karlsson,

vilken sedan den 14 mars 1930 varit anställd hos arrendator Johnsson,

jämväl för framtiden kunna påräkna dylik anställning. Med avseende å

de till upplåtelse föreslagna bostadstomterna måste man räkna med att det

komme att draga en rundlig tid, innan lotterna bleve försålda. För att i

görligaste mån undvika de kostnader och besvär, som med nuvarande tunga

former vore förenade med åtgärder härför från kronans sida, torde det vara

lämpligt att möjliggöra ett antagande av anbud å samtliga lotter. Det

kunde nämligen inträffa, att kommunen, byggnadsförening å platsen eller

annan skulle önska uppträda som spekulant för att sedan exploatera området.

För sådant fall torde man ej kunna fordra, att anbudet skall uppgå till

fulla saluvärdet, utan borde en reducering med 20 procent kunna medgivas.

Styrelsen hade gått i författning om sammanläggning av fastigheterna i

enlighet med överlantmätarens förslag. Vid den blivande avstyckningen

torde lotterna komma att tillförsäkras erforderliga utfartsvägar i huvudsaklig

överensstämmelse med uppgjort förslag. I övrigt hade styrelsen ej

funnit anledning till erinran mot förslaget.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Skramstad nr 1 med

därtill hörande lägenheterna Skarpetorp nr 1 och Övra

Skramstad nr 2 samt 1 mantal Lida nr 1 med därtill

hörande lägenheterna Löta nr 1 och 2, allt i Gamleby

socken av Kalmar län, med undantag av därifrån försåld

mark eller till järnväg eller vägar upplåtna områden,

må med tillträdesrätt den 14 mars 1935 försäljas

i följande lotter, envar enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., nämligen

lotten litt. A + D med ett saluvärde av 63,800 kronor

och med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens

arrendator John Johnsson,

lotten litt. B, sedan de arrendatorn tillhöriga, å lotten

befintliga husen blivit av kronan inlösta, enligt 15 §

i förordningen med ett saluvärde av 27,600 kronor,

lotten litt. C med ett saluvärde av 650 kronor och

Departementschefen

.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen för innehavaren

Hilding Johansson, samt

lotterna litt. E samt nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,

11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 och 19 såsom bostadslägenheter

enligt 13 § i förordningen med av domänstyrelsen

tillstyrkta saluvärden, med rätt dock för länsstyrelsen

att — därest, efter kungörelse örn lotternas försäljning,

från kommun, byggnadsförening eller annan,

som prövas lämplig såsom mellanhand vid tomtförsäljningen,

inkommer köpeanbud å samtliga lotter, uppgående

till minst 80 procent av summan av lotternas

nyssangivna saluvärden — antaga sådant anbud;

under villkor i övrigt, att lotten litt. A + D överlåtes

i det skick, vari den enligt gällande arrendekontrakt

skall lämnas, att övriga lotter överlåtas i befintligt

skick, att endast kronoegendomen tillhöriga byggnader

och anläggningar ingå i försäljningarna, samt att innehavare

av elektriska ledningar förbehållas rätt att hava

dylika ledningar framdragna över egendomen.

3:o.

Kronoflygsandsfältet Gamla Espet i Kristianstads län.

I skrivelse den 17 januari 1929 har Kristianstads stad hemställt att få

förvärva ett område örn 13.80 hektar av kronoflygsandsfältet Gamla Espet

i Åhus socken av Kristianstads län. Området är å en av vice kommissionslantmätaren

Johan Söderquist upprättad karta, som bifogats framställningen,

utmärkt med grön sträckning.

Med anledning av ansökningen har domänstyrelsen, efter remiss, inkommit

med utlåtande den 31 januari 1934 och därvid överlämnat till

ärendet hörande handlingar samt av styrelsen infordrade yttranden från

vederbörande jägmästare, Överjägmästare, överlantmätare och länsstyrelse.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Vid de förhandlingar, som förts mellan domänstyrelsen och Kristianstads

stad, har överenkommits örn viss minskning av det av staden ursprungligen

begärda området. För det sålunda minskade området, som

omfattar omkring 11.87 hektar, har staden förklarat sig villig betala 25,000

kronor. Nämnda område finnes angivet med röd stackning å ett handlingarna

i ärendet bilagt utdrag av skogsindelningskarta över flygsandsfältet.

Området är beläget vid stadens hamn i Åhus söder örn Helgeån vid dennas

utlopp i Östersjön. Ett för utvidgning av hamnen förut inköpt område,

omfattande 4.281 hektar, vilket område ävenledes finnes angivet å förutnämnda

karta, har staden förvärvat av kronan enligt Kungl. Majlis be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

slut den 25 maj 1900. Jämväl det område, som staden nu önskar förvärva,

är avsett att tagas i bruk för hamnändamål.

Av arealen utgöras 0.90 hektar av åker och resten av huvudsakligen

skogsmark. Egentliga impediment saknas. Ståndskogen har uppkommit

efter kultur och består av tall med någon inblandning av gran samt enstaka

lövträd. Virkesförrådet av träd från 10 centimeter vid brösthöjd

har uppskattats till omkring 640 kubikmeter med ett värde av i runt tal

3,000 kronor.

Åkern är genom ett den 28 och 29 december 1917 upprättat kontrakt, som

sedermera utsträckts att gälla till den 14 mars 1935, utarrenderad till

kronojägaren Ola Ohlsson mot en årlig avgift av 20 kronor.

Genom kontrakt den 23 november och den 6 december 1929 har till fiskaren

Wiktor öman, Åhus, upplåtits rätt till fiske å den s. k. åldrätten nr

28 eller Lotsdrätten för tiden till den 1 januari 1939 mot ett årligt arrende

av 850 kronor. Enligt bestämmelse i kontraktet skall efter jägmästarens

anvisning upplåtas plats för ålbod och för torkning av nät. Den plats,

som i enlighet härmed anvisats, är belägen vid Helgeån inom det till försäljning

nu ifrågasatta området. Öman har här uppfört en ålbod. Då

havet på ostsidan av fältet är mycket långgrunt, finnes därstädes ingen

plats, som är lämplig för ifrågavarande ändamål.

Med undantag av förutnämnda ålbod är området obebyggt.

Enligt uppgift av domänstyrelsen är området för närvarande av jämförelsevis

ringa värde för kronan. Det tarvade avsevärda kostnader för

utfyllning och planering samt lämpade sig föga för villabebyggelse. Efterfrågan

å tomter vore, enligt styrelsen, obetydlig. Skogen hade närmast

karaktär av skyddsskog, varför avverkningen måste ske med försiktighet.

Åhus köping har anhållit att få inköpa hela kronoflygsandsfältet Gamla

Espet. Framställningen har sedermera av köpingen ändrats att avse flygsandsfältet

med undantag av den del, som nu vore ifrågasatt att försäljas

till Kristianstads stad.

Jägmästaren liksom överjägmästaren har tillstyrkt försäljning av området

till Kristianstads stad mot en köpeskilling av 25,000 kronor. Jägmästaren

har ansett, att kronan borde tillförsäkras rätt att utan avgift

till staden få använda det område, som nu användes som torkplats för

nät samt såsom tomt för ålbod, så länge detta område icke erfordrades

för hamnens utvidgning.

Överlantmätaren har meddelat, att området vore beläget å fastigheten

Aspet l1 och att hinder för områdets avstyckande ej syntes möta. Till

Aspet l1 hörde äganderätt till visst vattenområde i Helgeån utanför fastighetens

strand. Saluområdet borde lämpligen tillerkännas äganderätt

till den del av nämnda vattenområde, som vore beläget utanför områdets

strand. Området borde därjämte tillerkännas rätt att begagna dels erforderlig

utfartsväg över styckningsfastigheten, dels ock en för Yngsjö by

samfälld väg utmed Helgeån, i den mån stamfastigheten ägde sådan rätt.

Det av staden förut inköpta området — lägenheten Aspet 15 — syntes i

öster icke sträcka sig ned till strandlinjen mot Östersjön och sålunda ej

heller omfattade den i Östersjön utskjutande piren. Det vore även ovisst,

huruvida sistsagda lägenhet omfattade vattenområdet i Helgeån utanför

lägenhetens strand. Överlantmätaren ville därför ifrågasätta, huruvida

ej försäljningen borde omfatta jämväl dels strandremsan och piren

öster örn lägenheten Aspet 1 '', dels ock det till Aspet 1 '' eventuellt hörande

vattenområdet i Helgeån utanför samma lägenhets strand, i den män dessa

liihaiuj lill rikstlagrns /trotakan 19.Vi. I sami. ,Vr Vili. -j

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj-As proposition nr 143.

områden icke redan tillhörde staden. Sahiområdet borde avstyckas för

sammanläggning med Aspet 15.

Länsstyrelsen Ilar uttalat, att behovet för staden att förvärva området

för hamnens framtida utveckling vore påtagligt.

Domänstyrelsen har anfört:

Styrelsen tillstyrkte, att området försåldes till Kristianstads stad mot

den erbjudna köpeskillingen, vilken syntes styrelsen skälig. Med försäljningen

borde följa vatten och vågrätt m. m. på sätt överlantmätaren ifrågasatt.

Rätt till vatten och fiske i Östersjön utanför områdets strand vore

ej avsedd att medfölja området, varom bestämmelse syntes böra intagas

i köpeavtalet. Kronan borde förbehållas rätt att avgiftsfritt disponera det

område, som nu användes såsom torkplats för nät och såsom tomt för ålbod,

ävensom erforderlig utfartsväg, sä länge området ej erfordrades för

hamnens utvidgning. Förbehåll borde därjämte göras örn rätt till långtäkt

å områdets strand lör kronan ävensom för jordinnehavarna i Åhus

socken enligt Kungl. Majlis brev den 19 november 1869 på sätt Kungl.

Majit bestämt vid förutnämnda försäljning den 25 maj 1900 till Kristianstads

stad av visst område av kronoflygsandsfältet. Jämlikt Kungl. Majda

beslut den 12 april 1929 skulle avgiften för den socknemännen medgivna

tångtäkten från och med den 1 juli 1929 tillsvidare utgå med 50 öre för

varje lass. Vid sistsagda försäljning föreskrivna villkor till skydd mot

eldfara syntes ej vara av behovet påkallade. Köparen borde vara skyldig

respektera det angående den å området befintliga åkern upprättade

arrendekontraktet samt betala kostnad för avstyckning och övriga med

köpet förenade utgifter. Ärendet torde ej kunna avgöras utan riksdagens

medverkan.

Den av Åhus köping gjorda framställningen örn inköp av kronoflygsandsfältet

Gamla Espet med undantag av det område, som nu vore ifrågasatt

att försäljas till Kristianstads stad, syntes icke för närvarande böra

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd i avvaktan på de förhandlingar,

som härom kunde komma att föras.

Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten Aspet 11 (kronoflygsandsfältet

Gamla Espet) i Åhus socken av Kristianstads län det

område av omkring 11.87 hektar, vilket finnes med röd

streckning angivet å ett handlingarna i ärendet bifogat

utdrag av skogsindelningskarta över kronoflygsandsfältet,

må säljas till staden Kristianstad mot en

köpeskilling av 25,000 kronor, samt under villkor i

övrigt, att området tillträdes vid köpets avslutande,

då köpeskillingen erlägges, att området överlåtes i det

skick, vari det vid tillträdet befinnes, att i köpet ej

ingå enskilda tillhöriga, å området befintliga byggnader

och anläggningar, att i köpet ej ingår rätt till

vatten och fiske i Östersjön utanför områdets strand,

att i köpet ingår den del av stamfastigheten tillhö
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 143.

19

rande vattenområde i Helgeån, som är belägen utanför

områdets strand, att med köpet följer dels strandremsan

och piren öster örn lägenheten Aspet l5, dels

ock det till Aspet 11 eventuellt hörande vattenområdet

i Helgeån utanför samma lägenhets strand, i den mån

nämnda områden icke redan tillhöra staden, att vid

områdets avstyckning, som skall ske för sammanläggning

med Aspet l5, området tillerkännes rätt att begagna

dels erforderlig utfartsväg över styckningsfastigheten,

dels ock en för Yngsjö by samfälld väg utmed

Helgeån, i den mån stamfastigheten äger sådan

rätt, att kronan förbehålles rätt att avgiftsfritt disponera

det område, som nu användes såsom torkplats för

nät och såsom tomt för ålbod, ävensom erforderlig utfartsväg,

så länge området ej erfordras för hamnens

utvidgning, att rätt till långtäkt å områdets strand

utan ersättning till staden förbehålles kronan för all

framtid och jordinnehavarna i Åhus socken, med företrädesrätt

för dem i Åhus by, tillsvidare och så länge

de bibehållas vid den dem enligt Kungl. Maj:ts brev

den 19 november 1869 i detta avseende medgivna rätt,

dock mot en avgift till kronan, som jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 12 april 1929 tillsvidare skall utgå

med 50 öre för varje lass, skolande i detta förbehåll

jämväl inbegripas dels rätt till väg utmed och upplagsplatser

för tånghämtning å nämnda strand, dels

ock rätt till begagnande av väg över själva hamnområdet,

så länge sådan väg utan olägenhet för hamndriften

kan upplåtas, att köparen respekterar ett den

28 och den 29 december 1917 upprättat och sedermera

för tiden till den 14 mars 1935 förlängt kontrakt angående

utarrendering av en å området befintlig åker,

att köparen bekostar avstyckning och övriga med köpet

förenade utgifter, att köparen är skyldig tåla de

jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka kunna

komma att bestämmas vid avstyckningen, samt att i

övrigt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under 1 :o—3:o bär ovan antecknade ärenden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämnar bifall till vad departementschefen hemställt

samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

340471. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående inlösen av vissa arrenderätter till laxfisken i Mörrumsån. s. 5 i texten
  2. JoU 1934:38 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. a1 i texten