Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj-.ts proposition nr 147

1934-02-16 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:147, Kungl. Maj-.ts proposition nr 147

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder

för fortsättande av Dals-Eds—Rölanda elektriska

distributions förenings u. p. a. verksamhet; qiven

Stockholms slott den 16 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet å Stockholms slott den 16 februari 1934.

Närvarande;

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo:

I en till Kungl. Majit den 13 januari 1934 ingiven skrift har Dals-Eds

—Rölanda elektriska distributionsförening u. p. a. gjort framställning i fråga

om statens övertagande av föreningens anläggningar.

Innan jag ingår härpå, torde jag få lämna en kortfattad redogörelse

rörande ifrågavarande förening samt dess verksamhet och ekonomiska ställning:
-

Bihang till riksdagens protokoll 1934, 1 sami. Nr 147.

401 34 )

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Föreningen bildades år 1922 för att handhava elektrifieringen av DalsEds

och Rölanda socknar i Älvsborgs län. Rörelsen har efter hand utvidgats,

så att distributionen av elektrisk kraft numera omfattar åtta socknar och en

del av en nionde samt Eds municipalsamhälle i Älvsborgs län ävensom tre

socknar i Göteborgs och Röhus län. Föreningen äger två i drift varande

kraftanläggningar. Den ena av dessa, kraftstationen i Rävemarken i DalsEds

socken, utbyggdes år 1923 och omfattar två vattenturbiner om tillhopa

400 hästkrafter och med en generatoreffekt örn 350 kVA samt, såsom reserv

vid lag vattenföring, en dieselmotoranläggning om 180 hästkrafter. Berörda

kraftstation är i gott skick. Den andra kraftstationen, belägen i Mon ^Töftedals

socken, är obetydlig och omfattar en vattenturbin örn endast 25 hästkrafter

med tillhörande generator. Denna kraftstation övertogs år 1931 efter

det dess förra ägare, Mons elektriska distributionsförening u. p. a., försatts

i konkurs. Dessutom disponerar föreningen en mindre kraftstation med två

vattenturbiner örn 30 respektive 15 hästkrafter och en råoljemotor örn 45

hästkrafter i Hökedalen i Dals-Eds socken, vilken station emellertid icke

återställts efter en år 1930 inträffad eldsvåda, varvid generatorer och elektrisk

instrumentering förstördes.

Föreningens distributionsanläggningar omfatta liögspänningsledningar örn

tillhopa 157 kilometers längd, 49 sekundärtransformatorstationer med en

sammanlagd effekt av drygt 800 kVA, lågspänningsledningar örn tillhopa

cirka 300 kilometers längd, mätare m. m. Beträffande kraftledningarna föreligger

ett starkt behov av stolputbyten, varjämte det saknas betryggande

avtal örn rätt att framdraga elektriska ledningar över ett flertal markområden.

Distributionsområdets konsumtion av elektrisk kraft har under senare år

uppgått till inemot en halv miljon kWh per år. Detta kraftbehov Ilar under

år med normal vattentillgång kunnat mer än val täckas av produktionen vid

föreningens egna vattenkraftanläggningar, vilken produktion normalt kan

beräknas utgöra omkring 700,000 kWh per år. Under den onormalt starka

vattenbrist, som rått under år 1933, hava dock tidvis svårigheter förefunnits

att tillgodose kraftbehovet inom distributionsområdet.

Antalet till föreningens nät anslutna tariffenheter enligt vattenfallsstyrelsens

normer uppgår till omkring 9,000, och ytterligare ett antal anslutningsbara

dylika enheter finnas inom distributionsområdet.

* Bruttoinkomsterna med de av föreningen tillämpade taxorna uppgå för

närvarande till något över 60,000 kronor för år. Föreningens direkta utgifter

för drift och underhåll av anläggningarna kunna beräknas uppgå till mellan

25.000 och 30,000 kronor, så att ett överskott örn 30,000 ä 35,000 kronor till

förräntning av det i anläggningarna nedlagda kapitalet och för avskrivningar

nu står till förfogande.

Föreningens andelskapital utgöres av 1,750 andelar örn 75 kronor eller

131,250 kronor, varav emellertid endast något över 100,000 kronor inbetalts

Återstoden har icke kunnat erläggas på grund av bristande solvens hos an

delstecknarna.

Föreningen åtnjuter åtskilliga statslån. Kungl. Maj:t har fran vattenkraftslånefonden

beviljat den 11 juli 1924 ett lån å 70,000 kronor och den 20 maj

1927 ett lån å 25,000 kronor eller sålunda tillhopa 95,000 kronor. Vidare

hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen beviljat föreningen sex lån

örn tillhopa 350,000 kronor från kraftledningslånefonden, nämligen den 29

mars 1924 ett å 60,000 kronor, den 12 maj 1925 ett å 80,000 kronor, den 2

augusti 1926 ett å 20,000 kronor, den 30 september 1927 ett å 35,000 kronor,

den 13 november 1929 ett å 55,000 kronor och den 8 oktober 1931 ett å

100.000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majds proposition nr 147.

Genom brev den 11 juli 1924 beviljade Kungl. Majit förenämnda Mons

elektriska distributionsförening u. p. a. ett lån från vattenkraftslånefonden å

30.000 kronor. Sedan denna förening försatts i konkurs och statskontoret

å exekutiv auktion inropat dess kraftanläggning, försålde statskontoret genom

köpekontrakt den 20 och den 21 november 1931 samma anläggning till DalsEds—Kolanda

elektriska distributionsförening u. p. a. för en köpeskilling av

20.000 kronor att enligt köpeskillingsrevers amorteras under åren 1932 — 1936

med lika kapitalbelopp.

Den 31 december 1933 utgjorde den oguldna kapitalåterstoden a vattenkraftslånen

tillhopa 90,952 kronor 49 öre, å kraftledningslånen tillhopa 317,418

kronor 51 öre samt å köpeskillingsreversen 20,000 kronor eller sammanlagt

428,371 kronor. Härav utgjorde 22,219 kronor 82 öre förfallna oguldna amorteringar

för åren 1932 och 1933. Inberäknat förfallna oguldna räntor, 5,680

kronor 96 öre, varav straffräntor 543 kronor 33 öre, utgjorde föreningens

skuld på grund av statslånen den 31 december 1933 sammanlagt 434,051

kronor 96 öre. Sedermera har härå icke någon inbetalning gjorts.

Förutom statslånen har föreningen hos enskilda penninginstitutioner och

hos Älvsborgs läns landsting upptagit lån, varå skulden utgör tillhopa omkring

148,000 kronor.

Föreningens sammanlagda skuld uppgår alltså till omkring 580,000 kronor;

inberäknat andelskapitalet utgör följaktligen det av föreningen i anspråk

tagna kapitalet omkring 680,000 kronor.

I förutberörda skrift har Dals-Eds—Rölanda elektriska distributionsförening

u. j). a. anfört bland annat följande:

Vid sammanträde den 8 juni 1933, vid vilket 1,063 andelar av befintliga

1,750 voro representerade, beslöt föreningen att tillsätta en kommitté med

uppdrag att underhandla med vattenfallsstyrelsen örn övertagande av föreningens

anläggningar och rörelse. Vid sammanträde den 19 september 1933

beslöts att uppdraga åt den tillsatta kommittén att å föreningens vägnar förnya

kommitténs erbjudande till vattenfallsstyrelsen om övertagande av föreningens

egendom, varjämte kommittén bemyndigades att å föreningens vägnar inhämta

de berörda kommunernas yttrande örn förslaget.

Berörda kommitté hade i skrivelse den 29 september 1933 upprepat sm

framställning till vattenfallsstyrelsen örn statens övertagande av föreningens

anläggningar ävensom omförmält att, enligt vad ordförandena inom respektive

kommuner meddelat, kommunerna för sin del biträdde föreningens uppfattning,

att en överlåtelse till staten av föreningens distribution skulle vara

önskvärd och till gagn för orten.

Vidare hade landstingsdirektören i Älvsborgs län i skrivelse den 27 september

1933 till föreningen framhållit nödvändigheten av att distributionen

till landstingets sjukstuga i Bäckefors ordnades på ett mera tillfredsställande

sätt än för närvarande med avseende på både spänningsförhållandena och

driftsäkerheten. Därest förbättringar i berörda avseende icke kunde åvägabringas,

kunde landstingets förvaltningsutskott icke nöja sig med den från

föreningen pågående leveransen utan nödgades förklara avtalet brutet och

förskaffa sig tillfredsställande leverans från annat håll. Därjämte hade landstingsdirektören

uppmanat föreningen att med statens vattonfallsverk träffa

erforderlig överenskommelse örn anläggningarnas ställande under dess kontroll

för åvägabringande av anmärkningsfri leverans.

Kommerskollegium, till vilket berörda kommitté även hänvänt sig, hade

förordat, att den till vattenfallsstyrelsen gjorda framställningen om övertagande

av föreningens anläggningar upptoges till välvillig provning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 147.

Tekniskt sett torde föreningen få anses hava löst frågan om elektrifieringen

av sitt. område på ett rationellt sätt. På grund av områdets relativt ringa

ekonomiska bärkraft hade föreningen emellertid kommit i en svag ställning.

För det av staten genom statskontoret till föreningen lämnade lånet hade

ställts säkerhet i form av dels inteckning i föreningens egendom, dels borgen

av föreningens styrelsemedlemmar och ortens mera betydande män. Dessa

senare hade även gått i borgen för föreningens enskilda lån. Föreningens brydsamina

ekonomiska ställning gjorde det omöjligt för dessa män att anskaffa

ytterligare medel för den utveckling och konsolidering av rörelsen, som nu

erfordrades. På grund härav hade föreningens verksamhet stagnerat och

hotades^ av tillbakagång. Erfarenheten från Värmlandsnäs utvisade, att

under sådana förhållanden affären kunde snabbt försämras med det resultat,

att säkerheten för de av staten genom statskontoret beviljade lånen bleve

otillräcklig.

Örn vattenfallsstyrelsen övertoge rörelsen, syntes man däremot kunna

räkna med en lugn ehuru långsam utveckling av företaget. Det kunde

anföras, att vattenfallsstyrelsens avsättningsområde väster örn Vänern

genom övertagandet av föreningens anläggningar finge en naturlig avgränsning

norrut. Övertagandet borde därjämte vara så tillvida naturligt för

vattenfallsstyrelsen, som föreningens distributionsområde direkt gränsade

till vattenfallsstyrelsens nuvarande område.

Genom att vattenfallsstyrelsen övertoge distributionsrörelsen tryggades

till fullo de lån, som staten lämnat föreningen. Så tillvida vore det ett

direkt statligt affärsintresse, att övertagandet ägde rum. Ur ren allmän

synpunkt kunde för övertagandet anföras det motivet, att staten utan

någon direkt uppoffring stödde en landsända, som ekonomiskt sett vore

ganska svag och som utan denna hjälp syntes bliva ekonomiskt rätt hårt

belastad. Det vore ett viktigt ortsintresse, att rörelsen kunde fortgå

utan störningar. Det skulle kunna medföra stora vanskligheter för ortsbefolkningen,

ifall rörelsen icke upprätthölles.

På grund av att förhållandena mellan föreningen och fordringsägarna

måste ordnas mycket snart vore det av synnerlig vikt, att frågan örn övertagandet

bleve avgjord inom den närmaste framtiden.

På grund av det anförda har föreningen hemställt, att föreningens kraftanläggningar

och distributionsnät m. m. måtte av staten genom vattenfallsstyrelsen

övertagas mot en ersättning av 500,000 kronor samt på de villkor

i övrigt, varom närmare överenskommelse kunde träffas med vattenfallsstyrelsen.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium samt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gemensamt den 22 januari 1934, av statskontoret

den 29 januari 1934 samt av vattenfallsstyrelsen den 10 februari 1934.

Vattenfallsstyrelsen har anfört bland annat följande:

För att kunna fortsätta sin rörelse är föreningen i behov av nytt kapital,

men det synes icke föreligga någon möjlighet för föreningen att uppbringa

sådant. I stället har föreningen anhållit, att Kungl. Maj:t och kronan genom

vattenfallsstyrelsen måtte övertaga föreningens rörelse. Föreningen har redan

tidigare under hand gjort förfrågan härom hos vattenfallsstyrelsen. Enligt

inom vattenfallsstyrelsen gjord beräkning hava föreningens anläggningar ett

tekniskt värde av cirka 600,000 kronor. På grund av ogynnsamma avsättningsförhållanden

anser vattenfallsstyrelsen, att föreningens anläggningar

icke kunna förränta högre kapital än cirka 500,000 kronor. Försäljning till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

detta belopp innebär, att andelskapitalet går förlorat, varjämte borgensmännen

för föreningens skulder måste övertaga ansvaret för överskjutande skuldbeloppet.

Därest vattenfallsstyrelsen skall övertaga föreningens rörelse, bör denna

icke direkt införlivas med vattenfallsstyrelsens verksamhet. Föreningens

taxor äro icke i överensstämmelse med de taxor, som tillämpas inom föreningar,

tillhörande vattenfallsstyrelsens distributionssystem. Även i andra

avseenden förefinnas avvikelser från de normer, som gälla för vattenfallsstyrelsens

verksamhet.

Under dessa förhållanden synes det mest ändamålsenliga tillvägagångssättet

vara, att en ny förening, i vilken vattenfallsstyrelsen äger beslutanderätt,

bildas, vilken förening inköper och förvärvar ifrågavarande kraft- och

distributionsanläggningar jämte övrig fast och lös egendom, som för närvarande

äges av Dals-Eds—Kolanda distributionsförening.

Såsom framgår av föreningens skrivelse, utgjorde dess skuld per den 1

januari 1934 cirka 580,000 kronor, varav till statsverket cirka 434,000 kronor

inklusive upplupna räntor. Skulden till staten skulle övertagas av den nya

föreningen. Ifall köpeskillingen sättes till 500,000 kronor, skulle föreningen

bekomma ett belopp av cirka 66,000 kronor, att användas till avbetalning å

andra skulder än till staten. Det återstår därefter ett belopp av cirka 80,000

kronor, vilket måste gäldas av borgensmännen för föreningens skulder. Det

synes erforderligt, att i samband med övertagandet betryggande garantier

erhållas, att föreningens samtliga skulder bliva ordnade.

För verkställande av förnyelser av vissa delar av anläggningarna och för

nyanslutningar synes den blivande föreningen behöva ett rörelsekapital örn

cirka 70,000 kronor. Häri ingår då icke kostnaden för anslutningsledning

mellan föreningens nät och vattenfallsstyrelsens distributionsområde i Dalsland,

vilken kraftledning erfordras för att dels säkerställa kraftleveranserna

inom föreningens område även under torrår och dels möjliggöra, att det

kraftöverskott, som finnes vid föreningens kraftstationer under normala eller

mera vattenrika år, skall kunna inmatas på vattenfallsstyrelsens kraftnät.

En dylik förbindelse bör emellertid icke bekostas av föreningen, utan synes

böra bestridas av vattenfallsstyrelsen med medel av dess anslag för distributionsanläggningar.

För att den nya föreningen skall kunna bliva i stånd att förränta det i

densamma investerade kapitalet, måste vattenfallsstyrelsen, innan det definitiva

övertagandet äger rum, försäkra sig örn, att distributionsrörelsen i nuvarande

omfattning kommer att fortgå. Med anledning härav måste särskilt

avtal träffas med de större kraftkonsumenterna och vidare tillstånd till ensam

distributionsrätt tillförsäkras i fråga om distributionen inom vissa samhällen.

Likaså måste vattenfallsstyrelsen tillse, att betryggande rätt erhålles

att bibehålla de nu framdragna ledningarna över den därav berörda marken.

Härjämte kunna förekomma andra villkor, som vattenfallsstyrelsen måste

uppställa för att övertaga föreningens rörelse.

Ur ren affärssynpunkt innebär det icke någon fördel för vattenfallsstyrelsen

att på förenämnt sätt övertaga föreningens rörelse. Enligt vattenfallsstyrelsens

undersökningar bör icke någon förlust uppstå genom övertagandet av

föreningens verksamhet på ifrågavarande villkor. Någon nämnvärd vinst

torde emellertid icke heller vara att påräkna utöver erforderlig ränta å det

nedlagda kapitalet. Det synes dock föreligga ett statsintresse, att sådant

övertagande äger rum, enär härigenom säkerhet erhålles för att de redan

lämnade statslånen bliva i behörig ordning likviderade. Skulle statsingripande

icke nu ilga rum, kan riskeras, att föreningens distributionsområde

och kraftavsättning beskäras och att härigenom föreningens inkomster avse
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Majlis proposition nr 147.

värt nedgå. Därigenom skulle värdet av föreningens tillgångar kunna sjunka

högst betydligt, så att allvarlig fara uppstår för att full täckning för statslånen

icke längre förefinnes oell att borgensmännens ansvar utökas över

bristningsgränsen.

Den av föreningen framhållna synpunkten, att genom vattenfallsstyrelsens

övertagande av distributionen densamma bomme att ordnas på ett mera tillfredsställande

sätt, synes ur allmän synpunkt vara värd beaktande.

Även om rent affärsmässigt sett någon säker fördel icke kommer att beredas

vattenfallsstyrelsen genom övertagandet, är vattenfallsstyrelsen dock,

med hänsyn till föreliggande faktorer och då någon förlust icke därigenom

tillskyndas" statsverket, villig att medverka till en lösning av de för föreningen

föreliggande ekonomiska svårigheterna genom att övertaga dess rörelse enligt

bär angivna riktlinjer och mot en köpeskilling av 500,000 kronor samt på

de närmare villkor, varom överenskommelse kan träffas mellan styrelsen

och föreningen.

Föreningens anläggningar utgöras huvudsakligen av distributionsanläggningar.

De förefintliga kraftstationsanläggningarna representera cirka 20 %

av värdet av samtliga tillgångar. Styrelsen föreslår därför, att eventuellt

erforderliga medel för övertagandet tågås ur anslaget för distributionsanläggningar

m. m. Under förutsättning att statslånen i nuvarande skick

övertagas av den nya föreningen, skulle av sagda anslag krävas ett belopp

av intill U0,000 kronor, varav 100,000 kronor skulle utgöra andelskapital för

den blivande föreningen och återstoden utlämnas såsom lån till densamma

för erhållande av nödigt förlag och rörelsekapital. Lånen hos statsverket

böra övertagas av den nybildade föreningen på i huvudsak samma villkor,

som gälla gentemot den nuvarande föreningen. Till säkerhet för lånen förefinnas

för närvarande inteckningar i kraftanläggningarna med därå registrerade

kraftledningar, varjämte föreligga personliga borgensförbindelser. Sedan

rörelsen övertagits av en förening, vari vattenfallsstyrelsen äger bestämmanderätt,

förutsättes, att icke längre några borgensförbindelser behöva

ifrågakomma såsom säkerhet för lånen.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt att — därest föreningens framställning

bifölles och styrelsen skulle bemyndigas att genom en nybildad ekonomisk

förening, i vilken styrelsen ägde ensam beslutanderätt, övertaga den fasta

och lösa egendom, som för närvarande ägdes av Dals-Eds—Hölanda elektriska

distributionsförening u. p. a., mot en köpeskilling av 500,000 kronor och på

de närmare villkor, varom överenskommelse kunde träffas mellan styrelsen

och sistnämnda förening — få av det till styrelsens förfogande ställda reservationsanslaget

till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk använda dels ett belopp av 100,000 kronor

såsom andelskapital för den blivande nya distributionsföreningen, dels ock

ett belopp av högst 40,000 kronor att utlämnas såsom lån åt nämnda förening

för erhållande av nödigt förlag och rörelsekapital.

Kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelscn hava yttrat följande:

De ekonomiska svårigheter, som nu göra sig gällande för föreningen,

torde till huvudsaklig elei vara förorsakade dels av brist på eget kapital i

tillfredsställande proportion till anläggningarnas omfattning, dels även i

bristande förutseende i tekniskt och ekonomiskt avseende hos föreningens

ledning. De beräkningar, som legat till grund för den succesiva utbyggnaden av

distributionsanläggningarna, hava icke visat sig hållbara. Uppmaningar från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 147. 7

kommerskollegium örn inriktande av föreningens strävan mot konsolidering

inom ramen för ett mera begränsat distributionsområde hava icke uppmärksammats.

Nu befinner sig synbarligen föreningen, närmast på grund av kapitalbrist,

i ett så brydsamt ekonomiskt läge, att dess fortbestånd riskeras, om det ej

visar sig möjligt att öka det egna kapitalet oell att anskaffa en för uppgiften

vuxen ledning. Dessa förutsättningar torde ej föreligga, då föreningen själv

anhåller örn statens övertagande av anläggningarna till ett pris, som medför

betydande förluster för de personor, vilka tecknat borgen för företagets lån.

Under sådana omständigheter och med hänsyn till att anläggningarna i statens

hand komma att erhålla den bättre skötsel, som är ett önskemål ur

allmän synpunkt, samt då därigenom trygghet jämväl skulle erhållas för

återbetalning av föreningens statslån, synas starka skäl föreligga för att den

planerade överlåtelsen må komma till stånd.

På grund av vad sålunda och i övrigt anförts hava ämbetsverken för sin

del tillstyrkt bifall till framställningen, under förutsättning att återbetalningen

av föreningens skulder till statsverket säkerställdes.

Statskontoret har förklarat sig för sin del icke hava något att erinra mot

att föreningens anläggningar övertoges av en ny elektrisk distributionsförening,

under förutsättning att sistnämnda förening kunde anses säkerställa

företagets fortsatta bestånd. Därest statslånen övertoges av den nya föreningen,

hade statskontoret ej heller något häremot att invända, under villkor

att för lånen avlämnades nya skuldförbindelser och ställdes säkerhet,

som kunde av statskontoret godkännas.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Dals-Eds—Kolanda elektriska Departementsdistributionsförening

u. p. a., huvudsakligen på grund av att föreningens di- chefen

stributionsområde utvidgats utan att tillräckligt kapital för ändamålet funnits

att tillgå, numera kommit i ett sådant ekonomiskt läge att, därest icke företaget

tillföres ytterligare kapital, dess fortsatta verksamhet torde komma att

allvarligt hotas till men icke blott för den därav berörda befolkningen i

denna del av landet utan jämväl för staten, vars utsikter att erhålla

full återbetalning av de till företaget beviljade statslånen komme att i betänklig

grad minskas. Att vare sig i bygden eller annorstädes på enskild

väg uppbringa erforderligt ytterligare kapital till företagets konsolidering

torde få anses uteslutet. I betraktande härav och då staten med hänsyn

till de betydande belopp, som utlånats till företaget, har ett påtagligt intresse

av att ifrågavarande distributionsverksamhet upprätthålles, synes anledning

föreligga att överväga, huruvida icke staten i någon form bör träda

emellan för att sagda verksamhet skall bliva ordnad på ett ur olika synpunkter

mera tillfredsställande sätt och därigenom kunna vidmakthållas.

I sådant hänseende har nu efter förhandlingar framkommit ett förslag, att

föreningens fasta och lösa egendom skulle för ett belopp av 500,000 kronor,

motsvarande anläggningarnas uppskattade affärs värde, övertagas av en för

ändamålet bildad ny distributionsförening, i vilken vattenfallsstyrelsen skulle

innehava samtliga andelar utom ett fåtal. Köpeskillingen skulle av den nya

föreningen erläggas dels genom övertagande av den nuvarande föreningens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

skuld på grund av statslånen, uppgående såsom förut nämnts till omkring

434,000 kronor, dels ock med ett kontant belopp av omkring 66,000 kronor,

vilket belopp skulle användas som bidrag till gäldandet av den nuvarande

föreningens enskilda skulder men dock ej till föreningen utbetalas, förrän

densamma visat, att dessa skulder komme att på ett betryggande sätt bliva

ordnade. För att den nya föreningen skulle kunna erlägga berörda kontanta

belopp, omkring 66,000 kronor, ävensom för att bereda sagda förening

ett för förnyelse av vissa delar av anläggningarna och för nyanslutningar

erforderligt rörelsekapital av omkring 70,000 kronor skulle enligt vattenfallsstyrelsens

förslag av kapitalökningsanslag till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk användas ett

belopp av högst 140,000 kronor, varav omkring 100,000 kronor skulle tillhandahållas

den nya föreningen såsom andelskapital och högst 40,000 kronor

såsom lån. Innan den nya föreningen övertager den nuvarande föreningens

anläggningar och distributionsverksamhet, skulle, såsom vattenfallsstyrelsen

antytt, vissa åtgärder vidtagas i syfte att såvitt möjligt åstadkomma en säkrare

förräntning av det investerade kapitalet. Slutligen skulle det övertagna

distributionsnätet sättas i förbindelse med statens vattenfallsverks distributionsområde

i Dalsland, varigenom under torrår föreningens kraftleveranser

skulle säkerställas samt under normala år vid föreningens anläggningar uppkommande

kraftöverskott kunna utnyttjas i vattenfallsverkets kraftdistribution.

Ehuru, enligt vad av utredningen framgår, det ekonomiska resultatet av

en på sålunda föreslaget sätt ordnad distributionsverksamhet rent affärsmässigt

sett i bästa fall torde begränsa sig till skälig förräntning av det

nedlagda kapitalet, synes dock en sådan rekonstruktion såväl för staten i

egenskap av långivare som för de av företaget berörda bygderna medföra

så beaktansvärda fördelar att — trots den tvekan, som möjligen kan hysas

mot att staten på detta sätt ekonomiskt intresserar sig i en lokal distributionsverksamhet

•— en dylik lösning av spörsmålet bör komma till stånd.

Jag vill därför tillstyrka att, därest överenskommelse kan träffas mellan

vattenfallsstyrelsen och Dals-Eds —Rölanda elektriska distributionsförening

u. p. a. rörande de närmare villkoren för överlåtande av föreningens fasta

och lösa egendom på en ny ekonomisk förening med vattenfallsstyrelsen

som praktiskt taget ensam beslutande, nämnda styrelse må bemyndigas att

genom sagda nya förening för en köpeskilling av högst 500,000 kronor övertaga

förstnämnda förenings tillgångar ävensom att, på sätt vattenfallsstyrelsen

föreslagit, medel ur reservationsanslaget till distributionsanläggningar

må till ett belopp av högst 140,000 kronor disponeras för här ifrågavarande

ändamål.

Därest i enlighet härmed de nuvarande statslånen övertagas av den nya

ekonomiska föreningen, torde för lånen böra avlämnas nya skuldförbindelser

och ställas säkerhet, som kan av statskontoret godkännas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

att den av Dals-Eds—Rölanda elektriska distributionsförening

u. p. a. bedrivna verksamheten med produktion och distribution

av elektrisk energi må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av mig i det föregående förordats, av vattenfallsstyrelsen

övertagas genom en för ändamålet bildad ny ekonomisk förning;

samt

att av reservationsanslaget till distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk må för

att möjliggöra fortsättandet av nämnda verksamhet användas

ett belopp av högst 140,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Bihang till riksdagens protokoll W!14. 1 sand. Ar 147.

401 84 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:112 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för fortsättande av DalsEds—Rölanda elektriska distributionsförenings u. p. a s. 10 i texten
  2. SU 1934:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för fortsättande av Dals-Eds— Rölanda elektriska distributionsförening s u. p. a. verksamhe s. 3 i texten