Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda

1934-02-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:153, Angående anslag till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö och å Härlanda

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till uppförande

av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö

och å Härlanda; given Stockholms slott den 23 februari 1934.

Kung1!. Maj:t vill härmed, tinder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Sehlyter, anför:

»I årets statsverksproposition har Kungl. Majit bland utgifter för kapitalökning,

bilaga 1, under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’

punkterna 1 oell 2 föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande proposition

i ämnet, för budgetåret 3934/1935 beräkna reservationsanslag dels

å 200,000 kronor till uppförande av en verkstadsbyggnad vid centralfängelset

i Malmö dels ock å 220,000 kronor till uppförande av en verkstadsbyggnad

vid centralfängelset å Härlanda.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor till förnyad behandling.

Då de i ifrågavarande båda fängelser befintliga verkstadslokalerna be
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sund. Nr 133. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 153.

funnits vara otillräckliga ock för sitt ändamål mindre lämpliga, har inom

fångvårdsstyrelsen verkställts utredning rörande uppförande av särskilda

verkstadsbyggnader vid berörda fängelser. Fångvårdsstyrelsen bar med

underdånig skrivelse den 30 januari 1934 överlämnat denna utredningjämte

tillhörande kostnadsberäkningar och ritningar, upprättade av styrelsens

biträdande arkitekt, samt därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att till uppförande av verkstadsbyggnader vid dessa

båda fängelser för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag å

365,000 kronor.

Styrelsen bar framhållit, att de nuvarande verkstadslokalerna för fångarnas

arbete i gemensamhet vore, åtminstone delvis, av för ändamålet

mindre lämplig beskaffenhet. Härtill bomme, att utrymmet visat sig väl

knappt för det antal fångar som sysselsattes inom verkstäderna. Därest,

såsom ifrågasatts, medgivande skulle lämnas att straffarbetsfånge finge

efter avtjänandet av mindre del av strafftiden än vad nu vore föreskrivet

utföra arbete gemensamt med andra fångar, bomme de nuvarande gemensamhetsverkstäderna

att bliva alldeles otillräckliga. Utrymme för nya

verkstäder funnes emellertid icke inom de nu befintliga byggnaderna vid

ifrågavarande fängelser, varför det bleve nödvändigt att uppföra särskilda

verkstadsbyggnader inom fängelsernas områden.

Vidkommande centralfängelset i Malmö skulle den erforderliga verkstadsbyggnaden

enligt fångvårdsstyrelsens förslag förläggas intill sydvästra

hörnet av fängelsets omfattningsmur. För att byggnaden skulle

kunna utföras för så låg kostnad som möjligt borde denna mur å två sidor

tjäna som yttervägg. Dagsljusbelysning skulle erhållas huvudsakligen

genom takfönster men även genom sidofönster i de ytterväggar, som icke

utgjordes av omfattningsmuren. Byggnaden skulle inrymma fyra gemensamhetsverkstäder,

en för handsnickeri, en för maskinsnickeri, en för

skrädderi och en för diverse arbeten. Därjämte skulle inom byggnaden

anordnas ett mindre antal arbetsceller, avsedda för fångar som utförde

arbete i enrum. Inom byggnaden borde arbetsplats kunna beredas för ett

sjuttiotal fångar. För förbindelse mellan fängelsebyggnaden och verkstadsbyggnaden

skulle under fängelsegården anordnas en gångbar kulvert,

i vilken jämväl vissa ledningar skulle framdragas. Uppvärmningen

av verkstadsbyggnaden skulle ske från fängelsets värmeeentral. Då emellertid

de nuvarande pannorna icke kunde hårdare belastas, måste en av

dem utbytas mot en väsentligt större, varjämte utöver den befintliga varmvattenberedaren

ytterligare en sådan behövde insättas. De verkstadslokaler

inom fängelsebyggnaden som skulle frigöras genom tillkomsten av

den nya verkstadsbyggnaden vore avsedda att användas dels för en mindre

mekanisk verkstad och dels till förrådslokaler. Då i dessa förrådslokaler

plats skulle kunna beredas för arbetsdriftens räkning för förvaring

av materialier och färdiga arbeten, hade för sagda ändamål inom den

nya verkstadsbyggnaden icke behövt beräknas särskilt utrymme. I de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 153.

gamla verkstadslokalerna skalle därjämte kunna inrymmas en del av

fängelsets övriga förråd, för vilka ökat utrymme befunnits erforderligt.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden hade approximativt beräknats

sålunda:

byggnadskostnader, däri inberäknat kostnad för ritningar, kontroll

och oförutsedda utgifter ........................................................

kostnad för rörledningsinstallation, inklusive av verkstadsbyggnaden

påkallad utökning av fängelsets värmecentral m. m.

kostnad för elektrisk installation

kostnad för spånutsugningsanläggning för maskinsnickeriet i

verkstadsbyggnaden ......................................................................

kr. 109,500

» 35,500

» 22,500

» 2,500

Summa kr. 170,000.

Vad därefter angår verkstadsbyggnaden vid centralfängelset å Härlanda

föreslår fångvårdsstyrelsen att den förläggas på östra sidan av fängelsets

slutna område, där en numera icke erforderlig promenadgård vöre belägen.

Av byggnadens ytterväggar skulle en vetta inåt fängelsegården, medan

de tre övriga skulle utåt bilda hägnadsmur, varför dessa ytterväggar

skulle utföras så, att de bleve lika betryggande som hägnadsmuren. Dagsljusbelysning

skulle tillgodoses medelst takfönster. I byggnaden skulle

inrymmas en verkstad för maskinsnickeri, en verkstad för liandsuickeri,

en verkstad för skrädderi, en diverseverkstad och därjämte ett mindre antal

celler för fångar, som skulle arbeta i enrum, ävensom några utrymmen

för specialarbeten samt vissa andra lokaler. Arbetsplats beräknades

där kunna beredas för ett sjuttiotal fångar. Även denna verkstadsbyggnad

skulle förenas med fängelsebyggnaden genom en gångbar kulvert under

gården. Uppvärmningen av verkstadsbyggnaden kunde tillgodoses

från fängelsets värmecentral, vilken vore tillräcklig för ändamålet. Elektrisk

energi till detta fängelse levererades för närvarande från Göteborgs

stads elektricitetsverk i form av likström. Då den elektriska utrustningen

för verkstadsbyggnaden skulle medföra relativt stor belastningsökning,

hade elektricitetsverket förklarat sig vilja leverera högspänd växelström

till fängelset, varvid den billigare högspänningstaxan skulle tillämpas. I

sådant fall erfordrades emellertid en transformatoranläggning vid fängelset.

Verkställd utredning gåve vid handen, att det vöre ekonomiskt fördelaktigare

att i detta sammanhang jämväl för själva fängelset övergå till

växelström, dock med bibehållande av likström för nödbelysning. De verkstads:!!,

rymmen, som icke längre skulle bliva erforderliga efter tillkomsten

av den nya verkstadsbyggnaden, vore avsedda att tagas i anspråk såsom

förrådslokaler för bland annat arbetsdriften.

Kostnaderna för verkstadsbyggnaden vid centralfängelset å Härlanda

hade beräknats sålunda:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

kostnad för rivning av befintlig promenadgård, provisoriska

avstängningsanordningar, uppfyllning och

planering m. m................................................................ kr. 10,000

byggnadskostnader, däri inberäknat kostnad för ritningar,

kontroll och oförutsedda utgifter.......................... » 105,200 115 200

kostnad för rörledningsinstallation, inklusive kostnad för särskild

rörkulvert från värmecentralen........................................... kr. 31,300

kostnad för elektrisk installation för verkstadsbyggnaden ........ » 24,500

kostnad för transformatoranläggning m. m. ............................... » 15,000

kostnad för omläggning av likströmsanläggningen inom fängelseområdet.

............................................................................................... » 0,500

kostnad för spånutsugningsanläggning för maskinsnickeriet i

verkstadsbyggnaden ........................................................................ » 2,500

Summa kr. 195,000.

Vid beräknandet av kostnaderna för de nu föreslagna båda verkstadsbyggnaderna

hade förutsatts, att arbetena skulle i allt väsentligt utföras

med fri arbetskraft, dock att scliaktning och dylika enklare arbeten skulle

åtminstone i viss omfattning utföras av fångar.

Byggnadsstyrelsen, som den 8 februari 1934 avgivit utlåtande över fångvårdsstyrelsens

framställning, har i sitt utlåtande anfört bland annat:

Vad anginge planläggningen av de föreslagna byggnaderna saknade de

för handsnickeri avsedda verkstadslokalerna sidobelysning, vilket för

yrkets utövande även i dess enklaste form torde innebära en nackdel.

Denna brist borde avhjälpas. Vidare saknades inom båda verkstadsbyggnaderna

virkesförrådslokaler av tillräcklig storlek, anordnade i direkt anslutning

till verkstäderna, vilken brist medförde att lagring av virke i stor

utsträckning måste ske i verkstädernas tak, en anordning som givetvis

innebure en del olägenheter. En lagring av material i de gamla verkstadslokalerna

torde med hänsyn till en rationell drift ej vara välbetänkt. Erforderligt

utrymme för virkesförråd torde emellertid utan större svårighet

kunna erhållas genom entresolering av en del mindre utrymmen i verkstadsbyggnaderna.

Beträffande de beräknade kostnaderna, 170,000 kronor för verkstadsbyggnaden

i Malmö oell 195,000 kronor för verkstadsbyggnaden å Härlanda,

hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra. En förändring av lokaldispositionen

med hänsyn till ovan framhållna brister beträffande sidobelysning

i de för handsnickeri avsedda lokalerna samt anordnandet av lokaler

för virkesförråd torde kunna genomföras utan ökning av de beräknade

kostnaderna.

Med anledning av byggnadsstyrelsens utlåtande har fångvårdsstyrelsen

anbefallts att i samråd mod byggnadsstyrelsen avgiva förnyat utlåtande

i ärendet. Fångvårdsstyrelsen har därefter låtit sin biträdande arkitekt

upprätta nya ritningar (dagtecknade den 17 februari 1934), vilka lämnats

utan anmärkning av byggnadsstyrelsen. I utlåtande don 19 februari 1934,

med vilket nämnda ritningar överlämnats, har fångvårdsstyrelsen anfört:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Styrelsen hade i de nya ritningarna sökt att, i den män det ur säkerhetssynpunkt

läte sig göra, bereda handsnickeriverkstäderna jämväl sidobelysning.

I avseende å verkstadsbyggnaden vid centralfängelset i Malmö hade

detta kunnat ske genom en omgruppering av de särskilda verkstäderna.

Vad åter beträffade verkstadsbyggnaden A7id centralfängelset å Härlanda

linde i sådant syfte erfordrats en mera genomgripande omarbetning av det

tidigare förslaget. Av de nya ritningarna franninge, burn omhandlade

belysningsfråga kunde lösas. Kostnaderna för byggnaderna enligt de nya

förslagen syntes icke behöva överstiga vad fångvårdsstyrelsen tidigare be

räknat. Byggnadsstyrelsen bade i sitt utlåtande ifrågasatt, att särskilda

anordningar skulle vidtagas för förvaring av virkeslager inom verkstadsbyggnaderna.

I anledning härav framhölles följande förhållande, vilket

torde hava varit för byggnadsstyrelsen obekant, nämligen att vid bägge

de ifrågavarande fängelserna funnes ångtorkar för virke, vilka vore belägna

i omedelbar närhet till de planerade verkstadsbyggnaderna. Från

virkestorkarna vore virket avsett att direkt överföras till verkstäderna

oell att, i den män detsamma icke bleve föremål för omedelbar bearbetning,

där uppläggas. För detta ändamål erforderliga utrymmen inom verkstäderna

bade ock beräknats i de framlagda förslagen. Med hänsyn härtill

förelåge icke behov av särskilda anordningar för upplagring inom verkstadsbyggnaderna

av några större virkesmängder.

De nuvarande arbetssalarna i ifrågavarande båda fängelser — vilka lokaler

liro inrymda i fängelsernas jordvåningar — äro enligt vad jag funnit

av utredningen i ärendet bestyrkt mindre lämpliga för sitt ändamål.

Härtill kommer, att de äro otillräckliga för fängelsernas behov. För egentligt

fångförvar finnas i Malmöfängelset 176 celler oell i Härlandafängelset

170 celler. För arbete i gemensamhet finnas emellertid endast 9 respektive

‘24 platser. Enligt en inom departementet verkställd utredning bade av de

i dessa fängelser den 1 december 1933 förvarade fångarna ett avsevärt

större antal fångar enligt gällande bestämmelser bort arbeta i gemensamhet

därest tillräckligt antal arbetsplatser funnits. En liknande brist på

arbetsplatser finnes även vid åtskilliga andra fängelser, varför den nu

ifrågasatta utökningen av fångvårdens verkstadsutrymme redan med gällande

bestämmelser rörande straffs verkställande är av stort behov påkallad.

Därest det förslag till ändringar i verkställighetslagen vinner

bifall, som Kungl. Majit genom proposition den 9 februari 1934, nr 112,

framlagt för riksdagen, skola fångarna kunna tidigare än nu må ske

överföras till gemensamt arbete. Härigenom ökas uppenbarligen, såsom

även i nämnda proposition framhållits, behovet av ytterligare verkstadsutrymme

vid fångvården. Av utredningen i ärendet framgår att en

utökning av fångvårdens verkstadsutrymme lämpligen kan vinnas genom

uppförande av nya verkstadsbyggnader vid Malmö- och Härlandafäugelserna.

Frågan örn en omorganisation av fångvården är visserligen för närvarande

aktuell. Härutinnan ina erinras, att landshövdingen Hagströmer,

vilken såsom sakkunnig tillkallats att inom justitiedepartementet verkställa

utredning i nämnda avseende, den 16 juli 1931 avlämnat betänkande

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 153.

med ''Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet’

(statens off. utredn. 1931:16). I detta föreslogs ökat arbete

i gemensamhet för fångarna och med hänsyn härtill utökning och

modernisering av fångvårdens verkstadslokaler, vilka vore otillräckliga

och bristfälliga. I syfte att vinna koncentration av fängelseväsendet föreslogs

nybyggnad av åtminstone ett större centralfängelse. Enligt betänkandet

skulle däremot fängelserna i Malmö och Härlanda ej utökas men

bibehållas som älistriktsfängelser’. Sedermera har, såsom jag vid anmälan

i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag i fråga örn anslag

till fångvården framhållit, statens organisationsnämnd enligt nådigt beslut

verkställt utredning angående fångvårdens framtida ordnande och vad därmed

äger samband. Resultatet av utredningen föreligger i ett den 11 oktober

1933 avlämnat betänkande. Enligt betänkandet skulle ifrågavarande

båda fängelser bibehållas för sitt nuvarande ändamål. I betänkandet har

dock framhållits, att dessa fängelser hade otillräckliga gemensamhetsverkstäder,

varför det vore önskvärt att antalet gemensamhetsfångar där minskades.

Såväl landshövding Hagströmer som organisationsnämnden hava sålunda

räknat med ett bibehållande av Malmö- och Harlandafängclserna, ehuru

den förstnämnde föreslagit en viss inskränkning av deras uppgifter. Ifrågavarande

båda fängelser äro de senast uppförda fängelserna i vårt land

och jämförda med rikets övriga fångvårdsanstalter relativt moderna. Med

hänsyn härtill skulle det vara oekonomiskt att ej, även efter genomförandet

av en koncentration av vårt fängelseväsen, utnyttja dem till fullo. Med

ali sannolikhet kan även antagas att i de sydligaste och västligaste delarna

av landet även i framtiden måste finnas centralfängelser. Vid sådant förhållande

synes med hänsyn till frågan örn fångvårdens omorganisation

hinder ej möta för att redan nu avhjälpa den kännbara brist med avseende

å verkstadslokaler, som förefinnes å ifrågavarande båda fängelser.

På grund av vad sålunda anförts finner jag mig kunna tillstyrka fångvårdsstyrelsens

förslag örn beredande åt dessa fängelser av nya, större

verkstadslokaler.

I fråga örn de föreslagna verkstadsbyggnadernas förläggning och planläggning

synes fångvårdsstyrelsens omarbetade och av byggnadsstyrelsen

utan anmärkning lämnade förslag kunna godtagas. Mot kostnadsberäkningarna,

som enligt vad de i ärendet hörda myndigheterna upplyst ej

komma att påverkas av de vidtagna ändringarna i de ursprungliga ritningarna,

torde ej heller någon erinran vara att göra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna

i Malmö och å Härlanda i huvudsaklig

överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsens biträ
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 153.

dande arkitekt den 17 februari 1934 upprättade ritningar

för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för

kapitalökning, Fonden för förlag till statsverket, anvisa

reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

(lels ................................ kronor 170,000

för verkstadsbyggnad vid centralfängelset i Malmö,

dels ock ............................ kronor 195,000

för verkstadsbyggnad vid centralfängelset å Härlanda.

»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Malmö och å Härl s. 4 i texten
  2. SU 1934:157 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till uppförande av verkstadsbyggnader vid centralfängelserna i Mahnö och å Härlanda. s. 6 i texten