Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag

27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:16, Med förslag till lag angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

| Kungl. Majlis proposition nr 16.

1

Nr 16.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag;

given Stockholms slott den 21 december 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående solidariskt bankbolags

ombildning till bankaktiebolag.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami.

Nr 16.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Förslag

till

Lag

angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

I den ordning, som i denna lag stadgas, må solidariskt bankbolag ombildas

till bankaktiebolag.

Bolagets huvudlotter bliva genom ombildningen aktier i bolaget med

inbördes lika rätt.

Hava i bolaget inrymts kommanditlottägare, äga dessa efter ombildningen

icke annan rätt mot bolaget än att återfå vad de insatt; dock

äga de erhålla utdelning av vinst, som belöper å tid före löpande räkenskapsår,

enligt vid den tiden gällande grunder ävensom ränta för den del

av nämnda räkenskapsår, som ligger före ombildningen, efter den procentsats

som är bestämd för vinstutdelning å lotterna.

Finnes i bolaget tillskott enligt 209 § lagen örn bankrörelse, skall efter

ombildningen anses som örn tillskottet vore tecknat enligt 92 § samma lag.

Utan hinder av vad i 119 § lagen örn bankrörelse stadgas må i bolagets

firma även efter ombildningen ingå orden »enskild bank».

2 §.

Beslut örn ombildning skall fattas å två på varandra följande bolagsstämmor

under år 1934, därav den ena ordinarie, samt å den stämma,

som sist hålles, biträdas av minst två tredjedelar av de röstande.

Genom styrelsens försorg skall beslutet ofördröjligen anmälas för intagande

i aktiebolagsregistret. Vid anmälan skall fogas, i två exemplar, av

notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade

namnunderskrifter styrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet.

Sker registrering av beslutet, skall ena exemplaret av de ingivna protokollen

förses med bevis örn registreringen samt återställas till sökanden.

3 §.

Till ombildningen skall inhämtas rättens tillstånd. Ansökan härom

skall vara åtföljd av bevis, att beslutet örn ombildningen blivit registrerat.

Rätten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst

efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr

att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde å rättens

dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna

tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången

två månader och tredje gången sist en månad innan den dag inträffar.

Bestrides ej ansökningen eller styrkes inför rätten, att de borgenärer,

vilka bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar

eller medgivit omhildningen eller att säkerhet, som av rätten godkännes,

ställts för deras fordringar eller, för det fall att kommanditfond ej i bolaget

finnes, att fordringarna icke omfattas av huvudlottägarnas personliga

ansvarighet för bolagets förbindelser, varde ansökningen bifallen.

Rättens beslut örn tillstånd till ombildningen skall genom styrelsens försorg

i huvudskrift eller styrkt avskrift ofördröjligen insändas för registrering.

4 $.

Ombildningen skall anses verkställd, då rättens beslut örn tillstånd

ävensom av Konungen stadfäst beslut örn de ändringar i bolagsordningen,

som föranledas av ombildningen, blivit registrerade.

Lottbreven böra genom styrelsens försorg förses med anteckning örn

ombildningen eller ock utbytas mot aktiebrev.

5 *.

Underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 2 § andra

stycket eller 3 § andra stycket är meddelad, straffes med dagsböter.

Böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande, skola de

förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 november

1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

I 1932 års riksdags skrivelse nr 286, varigenom till Kungl. Marits förfogande

ställdes särskilda medel för lämnande av stöd åt vissa kreditinrättningar,

anförde riksdagen, att den typ av kreditinrättning, som de

solidariska bankbolagen representerade och som tillskapats under förhållanden,

väsentligen avvikande från dem, som reglerades av gällande

banklagstiftning, i och för sig kunde betraktas som föråldrad. En successiv

avveckling av denna organisationsform syntes därför riksdagen

vara väl tänkbar, och riksdagen hade för sin del funnit en dylik avveckling

naturlig.

I en den 3 januari 1933 till finansdepartementet ingiven promemoria

upptogo 1932 års banksakkunniga nämnda fråga till behandling, och förordade

de sakkunniga därvid, att berörda form för bedrivande av bankrörelse

skulle bringas att upphöra med utgången av år 1935, då den löpande

oktrojtiden för samtliga dessa banker ginge till ända. I avgivet

yttrande över förslaget biträdde bank- och fondinspektionen denna mening.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av frågan örn framläggande för

1933 års riksdag av proposition (nr 29) med förslag till lag örn ändring

i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse m. m. förklarade

jag, att jag i likhet med de sakkunniga delade den uppfattning,

varåt 1932 års riksdag givit uttryck, samt att jag förutsatte, att

i anslutning till de sakkunnigas förslag löpande oktrojer för solidariska

bankbolag icke förlängdes. Förslag till de lagstiftningsåtgärder, som

kunde föranledas av en avveckling av ifrågavarande form för bankverksamhet,

syntes mig emellertid icke behöva föreläggas 1933 års riksdag.

I skrivelse nr 196 förklarade riksdagen sig biträda den uppfattning, som

jag sålunda uttalat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 16.

Den av statsmakterna intagna ståndpunkten, att de solidariska bankbolagen

med 1936 års ingång skola upphöra, bör tydligen komma till uttryck

icke allenast därigenom, att löpande oktrojer icke av Kungl. Majit

förlängas, utan även i den formen, att gällande bestämmelser örn solidariska

bankbolag uttryckligen upphävas, i den mån de icke alltjämt erfordras

för bedömande av rättsförhållanden rörande de nuvarande solidariska

bankbolagen. Den mera formella omarbetning av banklagen och

vissa andra författningar, som till följd härav bör företagas, torde av olika

skäl lämpligen böra få anstå tills det visat sig, på vilka sätt de nuvarande

solidariska bankbolagen komma att avvecklas. Däremot anhåller jag

att nu få till behandling upptaga frågan, huruvida särskilda lagstiftningsåtgärder

böra vidtagas för att underlätta denna avveckling.

Sättet för de solidariska bankbolagens avveckling.

För behandling av förevarande fråga synes icke vara erforderligt att

ingå på den historiska utvecklingen av den säregna bolagsform, som de

solidariska bankbolagen utgöra.1 Däremot torde böra i korthet omnämnas

vissa för dessa bolag utmärkande drag enligt gällande banklag.

Under det att bankaktiebolags grundfond fördelas i aktier, fördelas

solidariskt bankbolags grundfond i huvudlotter. Huvudlottägarna ansvara

en för alla och alla för en för uppfyllandet av alla bolagets förbindelser.

Den ansvarighet utöver andelen i grundfonden, som sålunda åligger

huvudlottägare i motsats till aktieägare, må dock ej av bolagets borgenärer

göras gällande i annan ordning, än som i lagen den 18 september

1903 angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks

konkurs stadgas rörande solidariskt bankbolag.

Huvudlottägarna kunna med sig förena kommanditlottägare. Sådana

lottägare äro icke för bolagets förbindelser ansvariga med mera än de

i bolaget insatt eller åtagit sig att insätta. Det av dessa lottägare tillskjutna

belopp (kommanditfonden) häftar lika med grundfonden för bolagets

samtliga förbindelser, men vid bolagets upplösning äga kommanditlottägarna

återfå vad de insatt, innan utdelning å huvudlotterna må

äga rum. Kommanditlottägarna må ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma

än val av revisorer.

Kungl. Maj :t har — i likhet med vad som gäller för bankaktiebolag —

att stadfästa solidariskt bankbolags bolagsordning och ändringar i

denna samt att meddela tillåtelse till bankrörelses bedrivande (oktroj)

under en tid av högst tio år och därutöver intill slutet av då löpande

kalenderår. Ansökning om förlängning av bankbolags oktroj skall göras

sist sexton månader innan den löpande oktrojen tilländagår. Beslut om

sådan ansökning skall fattas å ordinarie bolagsstämma; i vad rör solidariskt

bankbolag må sådant beslut fattas allenast å den ordinarie bolags
1

En ingående redogörelse härrör lämnades i banksakkunnigas (örenämnda promemoria.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. May.ts -proposition nr 16.

stämma, som hålles näst före den tid, då ansökningen senast skall göras.

Sistnämnda särstadgande påkallas av bestämmelsen, att huvudlottägare,

som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget, äger, därest ban före

nämnda bolagsstämma för styrelsen gjort anmälan därom, att, efter det

den löpande oktrojen tilländagått, ur bolaget utträda samt ur bolagets behållning

enligt vederbörligen fastställd balansräkning utbekomma vad på

honom belöper.

För närvarande finnas i riket nio solidariska bankbolag. Bolagens

namn samt deras fonder, omslutning och inlåning den 30 september 1933

framgå av följande tabell, vars uppgifter hämtats från de av bank- och

fondinspektionen utgivna statistiska meddelandena rörande bankerna

för nämnda tidpunkt:

Grund-

Komman-

Reserv- o.

disposi-

Omslut-

Inlåning

fond

ditfond

tionsfon-

ning

mili- kr-

milj. kr.

der

milj. kr.

milj. kr.

mili- kr.

Wermlands enskilda bank

1 22.2

1.3

173.5

143.2

Östergötlands » » ............

2 16.9

—

130.3

103.4

Smålands » » ............

3 12.6

—

0.6

102.3

83.9

Stockholms » » ....

45.0

16.5

48.5

535.8

390.0

Sundsvalls » »

14.5

—

18.0

184.6

127.2

Enskilda banken i Vänersborg ....

10.0

—

0.7

96.2

78.9

Skaraborgs enskilda bank............

8.1

1.0

4.0

122.5

101.2

Uplands » » ............

4 15.1

0.75

119.7

94.0

Södermanlands » » ............

12.o

1.0

—

120.4

102.2

Summa

156.4

19.25

73.1

1,585.3

1,224.0

1 Därav tillskott enligt 209 § banklage

2 » » » » »

s »

4 » » » » »

248.75

n 15.6 milj. kr.

6.8» »

7.6 » »

10.0 » »

Såsom jämförelse kan nämnas att vid samma tidpunkt de 20 bankaktiebolagens

sammanlagda fonder uppgingo till 460.5 miljoner kronor,

deras sammanlagda omslutning till 4,037 miljoner kronor och deras

sammanlagda inlåning till 3,280.1 miljoner kronor.

Såsom redan nämnts utgår oktrojen för samtliga nämnda solidariska

bankbolag med 1935 års utgång. Av banklagen följer, att därest meddelad

oktroj tilländagår, utan att ny oktroj beviljats, bolaget skall träda i

likvidation. Därest en sådan banks rörelse skall kunna fortsättas genom

självständigt företag efter nämnda tidpunkt, erbjuder gällande lagstiftning

ingen annan möjlighet härtill än att bolaget träder i likvidation

och ett nytt bankaktiebolag bildas, för vilket oktroj erhålles och å vilket

det solidariska bankbolagets tillgångar och skulder överlåtas mot att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

huvudlottägarna i det solidariska bankbolaget erhålla aktier i bankaktiebolaget.

.

I 1932 års banksakkunnigas promemoria förutsattes inga andra särskilda

lagstiftningsåtgärder för underlättande av berörda ombildning än

vissa lindringar med avseende å erläggande av stämpelavgifter och utskiftningsskatt,

till vilka frågor jag senare återkommer.

I ett yttrande över promemorian, som svenska bankföreningens styrelse

avgav till bank- och fondinspektionen, anfördes emellertid:

Det andra alternativet för genomförande av förslaget att affärsbanksrörelse

skall idkas uteslutande av aktiebolag är, att möjlighet beredes

att ombilda solidariskt bankbolag till bankaktiebolag. Enligt gallande

lagstiftning finnes icke sådan möjlighet. Här erfordras således stiltandet

av en speciallag för ändamålet. Såvitt styrelsen kan finna ber en

dylik lag kunna åstadkommas utan större svårighet. Lagstiftningen

torde böra gå ut på att det solidariska bankbolagets lotter skola kunna

förvandlas till aktier i det till aktiebolag ombildade bolaget. Givetvis

måste den grundläggande synpunkten på lagstiftningen vara, att ombildningen

skall kunna genomföras utan att enskild rätt därigenom frankes.

Härvid torde beträffande bankens fordringsägare, vilkas stallning ju

varder försämrad genom den solidariska ansvarighetens upphörande

enahanda slags utväg böra anlitas, som enligt aktiebolagslagstiftningen

och således även enligt banklagens bestämmelser örn bankaktiebolag

finnes anvisad för det fall, att aktiebolag önskar nedsatta sitt aktiekapital.

Förutsättningen för huvudlotternas förvandlande till aktier bor i enlighet

härmed vara, att rätten efter ansökan lämnar tillstånd härtill, och

villkoret för rättens tillstånd bör vara, att banken efter utgången av föreskriven

proklamatid styrker, att en var fordringsägare, som bestritt bifall

till ansökningen, blivit till fullo förnöjd eller att av ratten godkänd

säkerhet ställts för fordringen. Det är angeläget, att den särskilda lag,

örn vars stiftande styrelsen således hemställer, varder utfardad tillräckligt

tidigt före hållandet av 1934 års ordinarie bolagsstämmor i de solidariska

bankbolagen.

Bank- och fondinspektionen förklarade sig i avgivet utlåtande finna

vad styrelsen sålunda anfört vara värt beaktande. Från synpunkten av

de intressen, inspektionen hade att tillvarataga, funnes häremot icke

något att erinra. Huruvida en dylik speciallagstiftning vöre förenlig

med gällande allmänna principer på bolagslagstiftningens område vore

däremot ett spörsmål, varpå inspektionen för sin del ansett sig sakna an
-

ledning att ingå. ...

Sedermera har verkställande direktören i svenska bankföreningen, f. d.

häradshövdingen Knut Dahlberg till finansdepartementet ingivit ett av

motivering åtföljt förslag till lag av ungefärligen det innehåll, som av

föreningens styrelse ifrågasatts. Förslaget till lag, vilken benämnes

> lag angående solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag»,

torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet (Bilaga I). Till motiveringen

för de särskilda bestämmelserna i lagförslaget skall jag senare

återkomma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 16.

Över detta förslag Ilar utlåtande avgivits av bank- och fondinspektionen.

Inspektionen har i sin tur inhämtat yttranden från svenska bankföreningens

styrelse och de solidariska bankbolagen. I samtliga till inspektionen

avgivna yttranden lämnas förslaget utan erinran. För egen

del anför inspektionen, under åberopande av att inspektionen tidigare

uttalat sin anslutning till förslagets principer, att enligt inspektionens

mening icke några berättigade intressen skulle bliva lederade genom den

föreslagna ordningen.

°ePchefenntS ,^''^r e®en del Önner jag det uppenbart, att då den bolagsform, under

vilken de solidariska bankbolagen sedan lång tid tillbaka drivit bankrörelse,

icke längre tillätes, statsmakterna böra medverka till att möjligheterna

för dessa bankers ombildning till bankaktiebolag underlättas.

Den utväg, som enligt vad i det föregående angivits utan särskilda

lagstiftningsåtgärder star till buds för en dylik ombildning, torde

vara förenad med ganska avsevärda olägenheter för bankerna. Särskilt

erinras, att ehuru bankbolagens trädande i likvidation i detta

fall skulle bero på rent formella skäl, en sådan åtgärd i allmänhetens

ögon kan te sig såsom mindre rekommenderande för bankerna.

Även bildandet i vanlig ordning av nya bankaktiebolag, å vilka

de solidariska bankbolagens rörelser överlåtas, innebär för dessa företag

åtskilliga besvärligheter och olägenheter, vartill kommer att en ombildning

i sådan ordning med hänsyn till de rättsliga konsekvenserna

torde vara förenad med en viss oklarhet i olika avseenden. Då nu

från bankernas sida framlagts ett förslag till lagstiftning örn ombildning

under enklare former, vilken lagstiftning synes mig ägnad att undanröja

berörda olägenheter utan att — såsom bank- och fondinspektionen

ock konstaterat — träda några berättigade intressen för nära, är

jag alltså beredd tillstyrka att en lagstiftning av detta innehåll kommer

till stånd.

Redan i detta sammanhang vill jag emellertid med några ord beröra

ett uttalande av 1932 års riksdag i den förenämnda skrivelse (nr 286),

varigenom till Kungl. Maj:ts förfogande ställdes särskilda medel för

lämnande av stöd åt vissa kreditinrättningar. Riksdagen yttrade då,

att ehuru riksdagen funne en successiv avveckling av de solidariska bankbolagen

naturlig, riksdagen ville uttala, att därest stöd från statens

sida funnes böra lämnas solidariskt bankbolag, en ombildning av sådant

bolag till bankaktiebolag icke borde få äga rum, så länge banken åtnjöte

statsunderstöd. Såväl i nu föreliggande förslags motivering som i bankoch

fondinspektionens utlåtande har framhållits, att detta uttalande

måste anses vara frånträtt genom 1933 års riksdags biträdande av den

i propositionen örn vissa ändringar i banklagen uttalade uppfattningen

att löpande oktrojer för de solidariska bankbolagen icke borde förlängas.

Jag vill härtill foga den anmärkningen, att riksdagens ifrågavarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

uttalande icke längre lärer äga någon aktualitet, enär i de två fall, då

nämnda medel tagits i anspråk för stödjande av solidariska bankbolag,

stödet icke lämnats i form av understöd eller lån direkt till bankerna

utan såsom lån till huvudlottägare, som tecknat tillskott till grundfonden

jämlikt 209 § banklagen, mot säkerhet av tillskottsbevisen. Sådant tillskott

medför icke någon rätt gentemot lottägarna personligen, och tillskottstecknarna

komma, såsom senare skall närmare utvecklas, icke i sämre

ställning genom den ombildning till bankaktiebolag, som förevarande lagstiftning

innebär. Ej heller med hänsyn till statens nu berörda intressen

torde följaktligen några hinder mot denna lagstiftning föreligga.

I fråga örn lagstiftningens närmare innehåll tarvas övervägande beträffande

fyra olika slags intressenter i de solidariska bankbolagen, nämligen

fordringsägarna, kommanditlottägarna, tecknarna av tillskott enligt

209 § banklagen samt huvudlottägarna, varjämte särskild uppmärksamhet

bör ägnas frågan örn bolagets firma efter ombildningen. Jag övergår

nu till behandlingen av dessa frågor.

Fordringsägarnas ställning.

Beträffande fordringsägarna i de solidariska bankbolagen har förslagsställaren

anfört:

Fordringsägarna äro i allmänhet på ett säreget sätt skyddade genom

den huvudlottägarna åvilande personliga ansvarigheten för bolagets

förbindelser. Två av bolagen1 ha emellertid upptagit s. k. förlagslån,

vilka, på sätt i förlagsbevisen uttryckligen stadgats, icke omfattas, av

lottägarnas solidariska ansvarighet. Innehavarna av förlagsbevisen

kunna således icke anses göra någon rättsförlust, därest sagda ansvarighet

skulle upphöra. De övriga fordringsägarnas rätt skulle däremot

uppenbarligen bliva kränkt, därest den särskilda trygghet, som huvudlottägarnas

solidariska ansvarighet innebär, skulle bliva dem berövad.

Den rättsförlust, som de skulle lida, är av samma slag som den, vilken

åstadkommes, då aktieägarna i ett aktiebolag minska bolagets aktiekapital

och bereda sig tillfälle att ur bolaget uttaga det belopp, varmed minskning

skett. För dylikt tillvägagående öppnar emellertid gällande lagstiftning

en utväg, som synes tillfyllestgörande. Åtgärden göres beroende

av rättens samtycke, sedan fordringsägarna genom proklama beretts

tillfälle att framställa sina invändningar. Ha inga invändningar framställts

eller ha de, som gjort invändning, antingen blivit till fullo förnöjda

eller erhållit betryggande säkerhet för sin fordran, skall rätten

lämna sitt samtycke; eljest avslås ansökningen (39 b § banklagen; jfr

154 a § betr. solidariska bankbolag). Enahanda förfarande synes böra

i fall. som här avses, vinna tillämpning. Vid övervägandet av den lämpliga

längden av proklamation synes hänsyn böra tagas till att här är

fråga örn ett fåtal under offentlig kontroll stående bolag med obestridlig

solvens, att den samtidiga ombildningen av dessa bolag är en åtgärd,

1 Wermlands enskilda hank och Södermanlands enskilda bank.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

som i och för sig icke kommer att undgå allmänhetens och i första hand

hankintressenternas uppmärksamhet, samt att det måste anses ligga i

alla intressenternas och således även fordringsägarnas intresse, att ombildningen

genomföres, med så ringa tidsutdrägt som möjligt. Dessa skäl

tala för att proklamatiden icke bestämmes längre än till tre månader.

Bestämmelserna härutinnan, vilka haft som mönster berörda 39 b §

och 154 a § i banklagen, upptagas i lagförslagets 3 §.

I de avgivna yttrandena har icke framställts någon erinran mot vad sålunda

föreslagits.

Lagförslaget innebär i princip, att tillstånd till ombildningen icke må

lämnas med mindre bolagets fordringsägare efter ett offentligt kungörelseförfarande

antingen underlåtit att bestrida ombildningen eller ock

erhållit betalning eller säkerhet för sin fordran. Denna anordning, som

står i överensstämmelse med vad som gäller beträffande nedsättning av

grundfond, synes mig tillgodose fordringsägarnas berättigade intressen,

förutsatt givetvis att kungörelsetiden icke sättes alltför kort. Förslaget

förutsätter en tid av tre månader, och — ehuru tiden vid nedsättning av

grundfond satts så lång som ett år — synes med hänsyn till de anförda

särskilda omständigheterna några betänkligheter mot detta förslag

icke behöva hysas.

Då förslagsställaren gör undantag från nämnda princip i fråga örn

fordringsägare, vars fordran enligt särskild överenskommelse icke omfattas

av lottägarnas solidariska ansvarighet, såsom fallet är med förlagslån

i två av bankerna, torde emellertid viss jämkning böra vidtagas.

Sådan fordringsägare beröres visserligen, såsom förslagsställaren påpekar,

icke av nämnda ansvarighets upphörande, men då i det följande

föreslås att ombildningen även skall föranleda inlösande av kommanditfond,

där sådan finnes, är detta en åtgärd som tydligen — liksom annan

nedsättning av grundfonden — berör även fordringsägare av det slag

som nyss nämnts. Undantaget torde således böra begränsas att gälla i

det fall, då kommanditfond i bolaget icke finnes.

Kommanditlottägarnas ställning.

I fråga örn kommanditlottägarna har förslagsställaren anfört bland

annat:

Kommanditlotter finnas i fyra av bolagen.1 Dessa lotter äro till sin

ställning närmast jämförliga med preferensaktier i aktiebolag. Kommanditlottägare

må emellertid ej deltaga i andra beslut å bolagsstämma

än val av revisorer.. I detta hänseende skilja sig kommanditlotterna

fran preferensaktier, i det att aktieägare kunna givas så begränsad rösträtt

sorn. helst men icke helt kunna berövas rösträtt vare sig i samtliga

eller i vissa av bolagets angelägenheter.

Oaktat denna skiljaktighet kunde det måhända finnas mest naturligt

Se tablån sid. 6.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

att låta lagen intaga den ståndpunkt, att kommanditlotterna genom ombildning

av bolaget förvandlades till preferensaktier. Här möter emellertid

svårigheten, att detta icke låter sig göra utan att därigenom huvudlottägarnas

rätt kränkes. Göras kommanditlotterna till preferensaktier,

måste åt dem lämnas rösträtt i bolagets samtliga angelägenheter.

Härigenom försämras uppenbarligen den rätt, som för närvarande tillkommer

ägarna av huvudlotterna (vilka förutsättas skola genom ombildningen

bliva förvandlade till stamaktier). För en dylik försämring av

deras rätt måste erfordras samstämmigt beslut av bolagets samtliga liuvudlottägare

(86 § första stycket banklagen). Man torde böra utgå från

att dylikt beslut näppeligen kan åstadkommas. I varje fall lärer lagstiftningen

icke kunna grundas på möjligheten härav. Skulle man vilja

i möjligaste mån bibehålla de hittillsvarande huvudlottägarnas röstövervikt

genom att tillerkänna allenast ett reducerat röstvärde åt de till preferensaktier

förvandlade kommanditlotterna, ökas svårigheterna yttermera.

I så fall bleve även kommanditlotternas rätt försämrad, nämligen

så vitt angår revisorsvalen, i vilka de för närvarande deltaga med full

rösträtt. För att betaga dem någon del av denna rösträtt, måste fordras

enhälligt beslut av samtliga kommanditlottägarna.

Nu omförmälda svårigheter föranleda, att man torde böra övergiva

tanken att bygga den särskilda lagstiftningen på kommanditlotternas

förvandlande till preferensaktier. Den utväg, som synes framkomlig

och bör väljas, är, att det solidariska bolagets ombildning till bankaktiebolag

skall medföra rätt och skyldighet för bolaget att inlösa kommanditlotterna

med de belopp, varå de lyda, jämte ränta enligt den procentsats,

som i lottbreven angives för vinstutdelning. Jämväl en sådan bestämmelse

kan synas innebära en rättskränkning. Kommanditlottägarna

äro fästade vid bolaget med samma styrka som delägarna i ett aktiebolag.

Allenast vid bolagets likvidation och upplösning äro de skyldiga

att tåla inlösen av lotterna. I de fall. varom här är fråga, torde dock

denna invändning vara så pass formell och i saknad av reellt underlag,

att den icke bör tillerkännas någon avgörande betydelse. Kommanditlotterna

ha tecknats i bolag, vilka icke äro tillförsäkrade samma permanens

som de vanliga aktiebolagen. Ett bankbolag är beroende av oktroj,

som ej må meddelas för längre tid än tio år i sänder. Oktrojen för de

solidariska bankbolagen utgår året efter det den här ifrågasatta ombildningen

av dem skulle äga rum. Statsmakterna lia tillkännagivit, att ny

oktroj åt solidariskt bankbolag icke kommer att meddelas. Följden härav

måste bliva endera av två: antingen gå de nuvarande solidariska, bolagen

i likvidation och upplösas eller ock ombildas de till bankaktiebolag.

Enligt förstnämnda alternativet skulle kommanditlotterna komma

att kontant inlösas. Vid dylikt förhållande kan det uppenbarligen icke

med verkligt fog göras gällande, att någon reell orätt tillfogas kommanditlottägarna

genom att dylik inlösen föreskrives såsom påföljd av bolagets

ombildning.

I enlighet med vad sålunda anförts innehåller lagförslagets 1 § fjärde

stycket, att därest bolaget utgivit kommanditlotter, med ombildningen

följer skyldighet för bolaget att inlösa dem med de belopp, varå de lyda,

jämte ränta därå enligt den procentsats, som är fastställd för vinstutdelning

å lotterna. Dessutom upptages i 4 § en bestämmelse av innebörd,

att sedan ombildningen trätt i kraft bolaget har att på anfordran inlösa.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

de kommanditlotter, som av bolaget utgivits, med ränta för den tid, för

vilken till följd av ombildningen rätt till vinstutdelning upphört, dock

att bolaget icke är skyldigt att gälda ränta för längre tid efter ombildningens

ikraftträdande än till den 1 januari 1936.

Förslagsställaren har vidare erinrat, att skyldigheten att inlösa kommanditfonden

antagligen kommer att kännas såsom en olägenhet för

vederbörande bankbolag men att denna olägenhet måhända kunde elimineras

eller minskas genom att bolaget upplägger ett förlagslån, till vars

tecknande kommanditlottägarna lämpligen borde lämnas företräde; även

erinras örn möjligheten för det till bankaktiebolag ombildade bolaget

att utgiva preferensaktier.

Styrelsen för ett av de solidariska bankbolagen har i sitt till hank- och

fondinspektionen avgivna yttrande erinrat, att jämlikt lagen den 17 maj

1923 (nr 114) angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat

kapital med hankbolags egna fonder, Kungl. Majit under viss tid (senast

intill utgången av år 1925) ägt meddela tillstånd att med bankbolags

egna fonder finge vid beräknande av inlåningsrätten likställas kapital,

som tillförts bankbolaget mot s. k. förlagsbevis, önskvärt syntes vara

— har styrelsen vidare anfört — att genom en ny lag möjlighet bereddes

för Kungl. Majit att meddela enahanda tillstånd i fråga örn förlagsbe■vis,

vilka må komma att utgivas för inlösen av kommanditlotter.

Bank- och fondinspektionen har i anledning härav anfört, att inlösandet

av kommanditfond möjligen i något fall skulle komma att vålla olägenhet

såtillvida, att efter ombildningen svårighet kunde uppstå för upprätthållandet

av den i 49 § banklagen föreskrivna relationen mellan inlåning

och egna fonder. De för bankaktiebolag gällande bestämmelserna

beredde emellertid möjlighet för bolaget att för undanröjande av denna

svårighet utfärda preferensaktier eller att öka grundfonden i övrigt. Vid

sådant förhållande syntes man icke, i varje fall icke förrän förutsättningarna

för ett utnyttjande av denna möjlighet blivit inom vederbörande

bankbolag närmare prövade, böra välja den utväg, som av nämnda

bankstyrelse förordats.

Den av förslagsställaren avvisade utvägen, att kommanditlotterna genom

ombildningen skulle förvandlas till preferensaktier, torde vara

oframkomlig jämväl av den anledningen, att kominanditlottägare ha

rätt till utdelning före dem som tecknat tillskott men preferensaktieägare

först efter tillskottstecknare. Mot en inlösen av kommanditlotterna har

ingen av hänkel na haft något att erinra, och kommanditlottägarnas berättigade

intressen kunna icke anses bliva trädda för nära genom en sådan

åtgärd, enär samma påföljd inträder vid begagnande av den utväg,

som utan särskild lagstiftning vore den enda som stöde dessa banker till

buds, nämligen trädande i likvidation, med eller utan rörelsens överlåtande

å ett nybildat bankaktiebolag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 16.

13

De föreslagna bestämmelserna angående kommanditlottägarna anser

jag emellertid böra undergå någon jämkning. Jag syftar då närmast på

etadgandena örn kommanditlottägarnas rätt att samtidigt med kapitalbeloppet

utfå ränta, även för tid efter ombildningen, enligt den procentsats

som fastställts för vinstutdelning å lotterna. Enligt nu gällande bestämmelser

är kommanditlottägarnas rätt till utdelning beroende av att bolaget

redovisar vinst, och denna rätt kan således icke, såvida ej särskilda

medel för ändamålet avsatts, fastställas förrän efter varje års bokslut i

samband med övriga beslut örn disposition av vinstmedel. I denna ordning

lärer förevarande lagstiftning icke böra göra någon ändring. Riktigast synes

mig vara, att åt stadgandena örn kommanditlottägarna gives det innehåll,

att dessa efter ombildningen icke äga annan rätt än att återfå vad

de insatt, dock att de äga erhålla utdelning av vinst, som belöper å tid

före ombildningen, enligt vid den tiden gällande grunder. Ett sådant

stadgande innebär, att kommanditlottägarnas rätt i och med ombildningens

ikraftträdande förvandlas till en vanlig fordran, betalbar vid anfordran,

med ränta såsom å andra sådana fordringar, men att kommanditlottägarna

bibehållas vid samma rätt till vinstutdelning för tiden före

ombildningen, som tidigare gällt.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kommanditfondens inlösande

möjligen för något av bankbolagen kan medföra svårigheter att

uppehålla den i 49 § banklagen föreskrivna relationen mellan inlåning

och egna fonder. Såsom bank- och fondinspektionen framhållit, inrymmer

emellertid gällande lagstiftning möjlighet att genom ökning av

grundfonden undanröja sådana svårigheter. Huruvida en förnyad lagstiftning

bör genomföras, som möjliggör för bankerna att i förevarande

avseende få till de egna fonderna räkna även kapital som upplånats mot

s. k. förlagsbevis, är en fråga, till vilken jag icke nu är beredd att taga

ståndpunkt.

Tillskottstecknarnas ställning.

Beträffande de tillskott, tecknade av huvudlottägare jämlikt 209 § banklagen,

vilka finnas i fyra av de solidariska bankbolagen,1 har förslagsställaren

anfört:

Tecknat tillskott kan icke av tecknaren uppsägas till återbetalning.

Den rätt, som tillkommer honom, är att under bolagets verksamhetstid

av behållna vinstmedel erhålla åter vad han tillskjutit jämte sex procents

ränta därå, innan annan utdelning å huvudlotterna får ske, samt att vid

likvidation av bolaget återfå tillskottet efter det skulderna och kommanditlotterna

blivit betalda men innan någon utdelning å huvudlotterna

må äga rum. Det bör erinras, att, på sätt inhämtas av 92 § banklagen,

tillskott må tecknas jämväl i bankaktiebolag och att för dessa tillskott

gälla enahanda regler som för tillskott i solidariska bolag, därvid

må beaktas, att tillskotten i bankaktiebolagen alltid ha företräde till

1 Se tablån ovan sid. 6.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departement 8- ohefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

utdelning framför samtliga aktierna, således jämväl framför preferensaktierna,

örn sådana skulle finnas.

Tillskott i bankaktiebolag har således i intet avseende en sämre rättsställning

än tillskott, som tecknats i solidariskt bankbolag. Vid dylikt

förhållande synes det vara fullt befogat att låta den särskilda lagen utgå

från att tillskottstecknarna lia att utan vidare finna sig i ombildningen;

tillskotten, tecknade enligt 209 §, skola genom ombildningen anses såsom

örn de vore i bolaget tecknade enligt 92 §. Någon anledning att antaga,

att tillskottstecknare härigenom skulle finna sig lida någon orätt, föreligger

icke.

Stadgandet härutinnan återfinnes i lagförslagets 1 § tredje stycket.

Såsom jag redan omnämnt har frågan örn tillskottstecknarnas ställning

vid en ombildning direkt intresse för staten, i det att staten åt två av

de solidariska bankbolagen lämnat stöd genom lån till tillskottstecknare

mot säkerhet av tillskottsbevisen. Varken dessa eller andra tillskottstecknare

torde emellertid kunna lida något men genom bankbolagens ombildning

på föreslaget sätt till bankaktiebolag, i vilka tillskotten anses

såsom tecknade enligt 92 § banklagen. Särskilt vill jag erinra, att kommanditfonds

inlösande icke inverkar på tillskottstecknarnas rätt, enär

dessa varken under bolagets verksamhet eller vid dess upplösning äga

rätt till utdelning före kommanditlottägarna, men väl före huvudlottägarna.

Även i denna del ansluter jag mig således till förslagets innehåll.

Huvudlottägarnas ställning.

Beträffande huvudlottägarna har förslagsställaren framhållit, att

förevarande lag uppenbarligen måste bygga på, att huvudlotterna förvandlas

till aktier. En bestämmelse härom har ock upptagits i lagförslagets

1 § andra stycket, varjämte i 5 § stadgats, att lottbreven böra

förses med påskrift örn ändringen eller ock utbytas mot aktiebrev. I

detta sammanhang har förslagsställaren vidare anfört i huvudsak följande:
Att

huvudlottägarna bliva befriade från den solidariska ansvarigheten

måste för dem anses innebära en förbättring och icke motsatsen. I ett

säreget avseende skulle emellertid genom huvudlotternas förvandling till

aktier lottägarnas ställning bliva ytterligare ändrad på ett sätt, som

måhända kunde påstås innebära en försämring. Vad som nu åsyftas

sammanhänger med bestämmelsen i 207 § banklagen, enligt vilken huvudlottägare,

som ej vill under förlängd oktroj kvarstå i bolaget, äger att

utträda ur detsamma och därvid av bolagets behållning enligt vederbörligen

fastställd balansräkning utbekomma vad på honom belöper. Orsaken

till denna säregna bestämmelse är givetvis att finna i huvudlottägarnas

solidariska ansvarighet. Det har med fog ansetts orimligt, att

en huvudlottägare skulle kunna mot sin vilja för obegränsad tid kvarhållas

vid denna ansvarighet. Den solidariska ansvarigheten föranleder,

att den eljest naturliga utvägen att komma från bolaget genom att sälja

lotten icke är tillfyllest. För den skull har man funnit nödvändigt att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 16.

15

berättiga huvudlottägare att vid utgången av varje oktrojperiod utträda

ur bolaget med rätt att därvid bekomma lottens värde. Då det gällt att

bestämma detta värde, bär annan utväg icke kunnat utfinnas än att

hänvisa till balansräkningen och låta dess vederbörligen fastställda siffror

vara avgörande. Nu är det emellertid så, att en balansräkning merendels

icke kan giva ett fullt exakt uttryck för lotternas verkliga värde i

det aktuella ögonblicket och än mindre för uppfattningen örn detta värde,

sådan den hyses av allmänheten och tager sig uttryck i börskursen. Är

lotternas värde enligt balansräkningen högre än börsvärdet, inträder uppenbarligen

risk, att en mängd lottägare skola påfordra utträde för att

dymedelst bereda sig den förtjänst, som utgöres av skillnaden mellan lottens

matematiska värde och dess börsvärde.

Förvandlas nu huvudlotterna till aktier, torde det med fog kunna göras

gällande, att lottägarna icke därigenom skulle i nu ifrågavarande hänseende

bliva berövade en rätt, som varit för dem avsedd. De skulle genom

den erhållna möjligheten att kunna utträda ur bolaget genom att

till pris motsvarande marknadsvärdet sälja sina aktier komma just i det

läge, som lagstiftaren med bestämmelsen i 207 § velat bereda dem, ehuru

praktiska svårigheter föranlett, att lösningen icke blivit fullt tillfredsställande.

I den här föreliggande situationen tillkommer dessutom en omständighet,

som gör det uteslutet att praktiskt taget någon skada tillfogas huvudlottägarna

genom att rätten att begagna 207 § berövas dem. Det är

nämligen så, att de alternativ, som komma att föreligga, ingalunda äro,

att huvudlottägarna antingen bliva behållna vid sin nämnda rätt eller

ock bliva berövade densamma. Fastmera är läget sådant, att de under

inga omständigheter komma att få tillfälle att begagna paragrafen. Det

bör nämligen betänkas, att örn de solidariska bankbolagen icke bliva genom

särskild lag ombildade till bankaktiebolag, bolagen måste träda i

likvidation och upplösas antingen med syfte att helt upphöra eller med

avsikt att deras rörelse skall fortsätta genom ett för ändamålet bildat

aktiebolag, som erhållit oktroj. I förstnämnda fallet blir resultatet, att

huvudlottägarna, sedan likvidationen avslutats, bliva tillskiftade ingalunda

det matematiska värdet av lotterna enligt en för lottägarna gynnsam

balansräkning utan i stället ett kontant belopp, som motsvarar verkligheten

under ogynnsamma omständigheter, m. a. o. vad som efter likvidationen

återstår. I det senare fallet komma huvudlottägarna att tillskiftas

aktier i ett bankaktiebolag med det nuvarande bolagets tillgångar

och skulder, eller således detsamma, som genom ombildningen komme att

erbjudas dem.

Förslagsställaren har härefter framhållit, att därest ett solidariskt

bankbolag i anledning av statsmakternas besked, att förlängd oktroj

icke kan erhållas, väljer utvägen att överflytta sin rörelse å ett nybildat

bankaktiebolag och i sammanhang därmed självt träda i likvidation,

för dylikt besluts fattande jämlikt 202 § banklagen fordras, att

samtliga huvudlottägare förenat sig därom eller ock beslutet fattats å

två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och

å den stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de

röstande. Då det andra alternativet, bolagets ombildning till bankaktiebolag,

vore avsett att för huvudlottägarna giva samma reella resultat,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

16 Kungl. May.ts proposition nr 16.

syntes det konsekvent, att för giltighet av beslut om ombildning uppställdes

samma krav som för likvidationsbeslut.

Bestämmelse i sistnämnda avseende har upptagits i lagförslagets 2 §.

Med hänsyn till de ifrågavarande bolagens faktiska förhållanden har dock

såsom obehövligt uteslutits alternativet örn enhälligt beslut av samtliga

huvudlottägare.

Mot förslagets innehåll i förevarande delar har jag icke något att

erinra.

Det ombildade bolagets firma.

I 1932 års banksakkunnigas promemoria, vari såsom nämnts icke förutsattes

någon särskild lagstiftning av nu förevarande art, anfördes rörande

firman för de nya aktiebolag, vilka antogos komma att bildas för

övertagande av de solidariska bankbolagens rörelse, att då banklagens

119 § med det däri ingående stadgandet, att firma med orden »enskild

bank» icke finge begagnas av annan än solidariskt bankbolag, skulle

upphävas, hinder härefter ej syntes möta för de nya bankaktiebolagen

att i sin firma begagna dessa ord.

I detta avseende anförde svenska bankföreningens styrelse i sitt över

promemorian avgivna yttrande:

Styrelsen tillåter sig att framhålla den synnerliga önskvärdheten av

att möjlighet beredes för fortsättande under helt oförändrade firmor av

den bankrörelse, som för närvarande drives av de solidariska bankbolagen.

Under dessa firmor hava bankerna under en mycket lång följd av

år — den äldsta av bankerna räknar hundra år, den yngsta sextiosju år

— drivit sin rörelse, arbetat upp densamma och tillvunnit sig sina kunders

förtroende. Det skulle vara till kännbar olägenhet örn av principiella

skäl bankerna skulle nödgas företaga ändring i sina gamla firmanamn.

Erinras må, att från utlandet kunna anföras många exempel på

att för bevarande till företagens och landets gagn av goodwillen hos

gamla bankföretags firmanamn avsteg gjorts från gällande föreskrifter

örn firma. Styrelsen hemställer således, att det måtte medgivas dels bankbolag,

som från solidariskt bankbolag ombildats till bankaktiebolag, och

dels bankaktiebolag, som har till uteslutande eller väsentlig uppgift att

övertaga eller driva av solidariskt bankbolag dittills driven rörelse, att

utan någon ändring begagna det solidariska bankbolagets firma. Då det

ju förutsättes, att enligt föreskrift i lag idkandet av affärsbanksrörelse

skall vara uttryckligt förbehållet åt aktiebolag, torde något missförstånd

icke kunna befaras genom att i vissa av bankaktiebolagens firma sålunda

skulle komma att saknas ordet aktiebolag.

Bank- och fondinspektionen yttrade i sitt utlåtande över promemorian,

att inspektionen funne detta förslag värt beaktande och att häremot ur

inspektionens synpunkt icke vore något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda tidigare anförts har förslagsställaren

upptagit en bestämmelse (1 § sista stycket), att solidariskt bankbo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

lags firma efter ombildningen må bibehållas oförändrad. I motive.

ringen har erinrats, att tillståndet endast gällde firman i oförändrat

skick; skulle bolaget, omedelbart eller framdeles, vilja företaga ändring

av firmanamnet, syntes denna omständighet få anses ådagalägga,

att det gamla firmanamnet ej hade det värde för bolaget som antagits,

och borde för den skull i sådant fall 5 § banklagen gälla utan möjlighet

till undantag.

I de över förslaget avgivna yttrandena bar icke förekommit annan

erinran i denna del än att bank- och J ondinspektionen ifrågasatt, huruvida

det icke borde i lagtexten tydligare angivas att rätten att begagna

oförändrad firma skulle gälla oavsett vad i 5 och 119 §§ banklagen

sägs.

Förslaget i denna del innebär, att förevarande bolag även efter om- Departements

bildningen skulle få i firman bibehålla orden »enskild bank», vilka en- chefen.

ligt 119 § banklagen må ingå endast i solidariskt bankbolags firma, samt

att bolagen skulle befrias från den i 5 § banklagen givna bestämmelsen

att bankaktiebolags firma skall utmärka bolagets egenskap av aktiebolag.

Ett undantagsstadgande av sistnämnda innehåll skulle innebära ett viktigt

avsteg från den i vår bolagslagstiftning vedertagna och ur den ali

männa samfärdselns synpunkt betydelsefulla principen, att bolags firma

icke må vara ägnad att vilseleda i fråga örn bolagsformen. Tillräckligt

bärande skäl för ett sådant avsteg synas mig icke föreligga. Tvärtom

torde det vara ur olika synpunkter önskvärt, att ombildningens innebörd

kommer till uttryck i firman. Utmärkes egenskapen av aktiebolag genom

tillägg av detta ord, synes däremot intet vara att erinra mot att tillmötesgå

bankbolagens väl förståeliga önskemål att firman i övrigt må bibehållas

oförändrad, således med begagnande jämväl av orden »enskild

bank». I enlighet härmed torde förslaget böra jämkas.

övriga frågor.

Rörande det förevarande lagförslaget bör härefter ytterligare erinras,

att enligt uttryckligt stadgande häri (2 §) beslut örn ombildning skall

fattas å ordinarie — jämte en annan — bolagsstämma under år 1934.

Ett sådant stadgande är betingat huvudsakligen av bestämmelserna i

90 och 206 §§ banklagen, att ansökning om förlängning av bankaktie

bolags, respektive solidariskt bankbolags oktroj skall av bolaget göras

hos Kungl. Majit sist sexton månader innan den löpande oktrojen till

ändagår samt beslutas å ordinarie bolagsstämma. Samtidigt med beslut

örn ombildning bör således beslutas ansökning om förlängd oktroj

för tiden efter 1935 års utgång. Beslutet örn ombildningen bör dessutom

givetvis förenas med beslut örn de ändringar i bolagsordningen, som

föranledas av ombildningen. I fråga örn detta beslut förutsättes be
Bihang

till riksdagens protokoll 193t. 1 sami. Nr 16. -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

stämmelsen i 202 § andra stycket banklagen bliva tillämplig. Å beslutet

skall enligt banklagen sökas Kungl. Maj :ts stadfästelse. I

denna ordning komma således ombildningsärendena under Kungl.

Maj:ts prövning; stadfästelse av ändringarna i bolagsordningarna kommer

tydligen icke att kunna äga rum, förrän det visats att rättens tillstånd

erhållits.

Av 4 och 5 §§ i lagförslaget framgår, att ombildningen förutsättes träda

i kraft, sedan registrering skett av de beslut, varigenom bolagsordningen

ändrats och rättens tillstånd till ombildningen erhållits. Ett uttryckligt

stadgande av denna innebörd synes mig böra upptagas, lämpligen

i en särskild paragraf, i vilket fall särskilt stadgande örn att i bolagsordningen

skola vidtagas erforderliga ändringar icke torde vara behövligt.

Likaså torde den i lagförslagets 7 § upptagna bestämmelsen, att såvitt

ej annat följer av lagen, vid dess tillämpande lagen örn bankrörelse skall

lända till efterrättelse, vara obehövlig, därest straffbestämmelsen för

underlåten registrering kompletteras med ett sedvanligt stadgande, att

böter tillfalla kronan och att de, därest tillgång till deras gäldande saknas,

skola förvandlas enligt allmän strafflag.

Stadgandet i 2 § andra stycket rörande registrering av beslut örn ombildning

torde böra kompletteras med vissa detaljbestämmelser i överensstämmelse

med 154 a § och 245 § banklagen (jfr 50 och 124 §§ i lagen

om aktiebolag).

Med iakttagande av de i det föregående omnämnda jämkningarna i det

remitterade lagförslaget har jag låtit inom finansdepartementet överarbeta

detsamma, därvid även några andra ändringar huvudsakligen av

redaktionell natur vidtagits. Det sålunda utarbetade förslaget till lag

angående solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag torde

få fogas till statsrådsprotokollet såsom Bilaga II.

Lagförslaget förutsätter att lottbreven i ombildade solidariska bankbolag

skola förses med anteckning örn ombildningen eller ock utbytas

mot aktiebrev. I sistnämnda fall böra uppenbarligen de nya aktiebreven

vara fria från stämpel, i likhet med vad som enligt 8 § i förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften gäller, då aktiebrev

eller lottbrev utbytas mot andra aktiebrev, respektive lottbrev i

samma bolag. Ordalagen i nämnda författningsrum torde nödvändiggöra

antagande av en särskild förordning för genomförande av sådan

stämpelfrihet. Till denna fråga ber jag att framdeles få återkomma.

I detta sammanhang vill jag slutligen med några ord beröra frågan

örn eventuella särskilda lagstiftningsåtgärder med hänsyn till den möjligheten,

att något av de solidariska bankbolagen icke skulle begagna

sig av den föreslagna ombildningslagen utan välja det andra alternativet,

bolagets trädande i likvidation och rörelsens överlåtande å ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 16.

nybildat bankaktiebolag. I 1932 års banksakkunnigas promemoria

föreslogs, att befrielse från erläggande av stämpelavgift måtte meddelas

beträffande sådana överlåtelser av solidariskt bankbolags tillgångar

å bankaktiebolag, som skedde i samband med överlåtelse av rörelsen,

samt i fråga om aktier, som lämnades såsom likvid vid dylika

överlåtelser, varjämte de sakkunniga uttalade, att vid ifrågavarande

transaktioner frihet borde åtnjutas från utgivande av utskiftningsskatt

enligt förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) örn skatt vid utskiftning av

aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar. I de avgivna yttrandena

över promemorian vann denna tanke anslutning och även i motiveringen

till nu föreliggande förslag uttalas önskvärdheten av att Kungl. Maj:t i

samband med framläggande av förslag till ombildningslag anhåller örn

riksdagens bemyndigande att, i fall av behov, meddela ifrågavarande befrielse

från stämpelskyldighet och utskiftningsskatt. Bank- och fondinspektionen

har uttalat sin anslutning härtill. Enligt min mening talar

emellertid numera all sannolikhet för, att alla bolagen komma att använda

sig av ombildningslagen, därest sådan kommer till stånd, och synas

mig fördenskull några särskilda åtgärder av antytt slag för närvarande

icke erforderliga. Skulle mot förmodan det andra alternativet i något

fall komma att tillämpas, torde vid 1935 års riksdag kunna upptagas

frågan örn särskilda åtgärder i följd därav.

Departementschefen uppläser härefter det inom finansdepartementet

upprättade förslaget till lag angående solidariskt bankbolags ombildande

till bankaktiebolag samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Bilaga I.

(Häradshövding Dahlbergs förslag.)

Förslag

till

Lag

angående solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

1 *•

I den ordning, som i denna lag stadgas, må solidariskt bankbolag ombildas

till bankaktiebolag.

Bolagets huvudlotter bliva genom ombildningen aktier i bolaget med

inbördes lika rätt.

Finnes i bolaget tillskott enligt 209 § i lagen örn bankrörelse, skall efter

ombildningen anses som örn tillskottet vore tecknat enligt 92 § i samma

lag.

Har bolaget utgivit kommanditlotter, följer med ombildningen skyldighet

för bolaget att inlösa dem med de belopp, varå de lyda, jämte ränta

därå enligt den procentsats, som är fastställd för vinstutdelning å lotterna.

I den för bolaget gällande bolagsordning skola vidtagas de ändringar,

som av ombildningen föranledas.

Bolagets firma må efter ombildningen behållas oförändrad.

2 §.

Beslut örn solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag må

fattas endast av bolagsstämma under år 1934. Beslutet vare icke giltigt,

med mindre det fattats å två på varandra följande bolagsstämmor, därav

den ena ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträtts av

minst två tredjedelar av de röstande.

Genom styrelsens försorg skall beslutet ofördröjligen anmälas för registrering.

3 %.

Beslut örn solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag må

ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Ansökan örn rättens

tillstånd skall vara åtföljd av bevis, att beslutet blivit registrerat. Rätten

utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som

vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst efter

tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att

han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde å rättens

dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna

tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången

två månader och tredje gången sist en månad innan den dag inträffar.

Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen,

blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit ombildningen

eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

fordringar eller att fordringarna icke omfattas av huvudlottägarnas personliga

ansvarighet för bolagets förbindelser, varde ansökningen bifallen.

Rättens beslut om bifall till ansökningen skall genom styrelsens försorg

i huvudskrift eller styrkt avskrift ofördröjligen insändas för registrering.

4 %.

Sedan registrering skett av de beslut, varigenom bolagsordningen i anledning

av ombildningen ändrats och rättens tillstånd till ombildningen

meddelats, bar bolaget att på anfordran inlösa de kommanditlotter, som

av bolaget utgivits, med ränta för den tid, för vilken till följd av ombildningen

rätt till vinstutdelning upphört. Dock vare bolaget icke skyldigt

att gälda ränta för längre tid efter beslutens registrerande än till den 1

januari 1936.

5 i

De å huvudlotterna utfärdade breven böra, sedan de registreringar,

varom i 4 § förmäles, blivit verkställda, genom styrelsens försorg antingen

förses med påskrift, att breven i anledning av bolagets ombildning till

bankaktiebolag gälla såsom aktiebrev, eller ock utbytas mot nya aktiebrev.

6 §.

För styrelseledamots underlåtenhet att iakttaga föreskrift, som i 2 $

andra stycket eller 3 § andra stycket är meddelad, skall gälla enahanda

påföljd, som i 252 § i lagen örn bankrörelse stadgas.

7 §.

Såvitt ej annat följer av denna lag, skall vid dess tillämpande lagen

örn bankrörelse lända till efterrättelse.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då densamma enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i svensk författningssamling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Bilaga II.

Förslag

till

Lag

angående solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

I den ordning, som i denna lag stadgas, må solidariskt bankbolag ombildas

till bankaktiebolag.

Bolagets huvudlotter bliva genom ombildningen aktier i bolaget med

inbördes lika rätt.

Hava i bolaget inrymts kommanditlottägare, äga dessa efter ombildningen

icke annan rätt gentemot bolaget än att återfå vad de insatt;

dock äga de erhålla utdelning av vinst, som belöper å tid före ombildningen,

enligt vid den tiden gällande grunder.

Finnes i bolaget tillskott enligt 209 § lagen örn bankrörelse, skall efter

ombildningen anses som örn tillskottet vore tecknat enligt 92 § samma lag.

Utan hinder av vad i 119 § lagen örn bankrörelse stadgas må i bolagets

firma även efter ombildningen ingå orden »enskild bank».

2 §.

Beslut örn ombildning skall fattas å två på varandra följande bolagsstämmor

under år 1934, därav den ena ordinarie, samt å den stämma,

som sist hålles, biträdas av minst två tredjedelar av de röstande.

Genom styrelsens försorg skall beslutet ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus

eller med styrelseledamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter

styrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet. Sker registrering

av beslutet, skall ena exemplaret av de ingivna protokollen

förses med bevis örn registreringen samt återställas till sökanden.

3 %.

Till ombildningen skall inhämtas rättens tillstånd. Ansökan härom

skall vara åtföljd av bevis, att beslutet örn ombildningen blivit registrerat.

Hatten utfärde kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den,

som vill bestrida ansökningen, att sist före klockan tolv å viss dag näst

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

efter tre månader skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr

att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde å rättens

dörr anslagen tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna

tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången

två månader och tredje gången sist en månad innan den dag inträffar.

Bestrides ej ansökningen eller styrkes inför rätten, att de borgenärer,

vilka hestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar

eller medgivit ombildningen eller att säkerhet, som av rätten godkännes,

ställts för deras fordringar eller, för det fall att kommanditfond ej i bolaget

finnes, att fordringarna icke omfattas av huvudlottägarnas personliga

ansvarighet för bolagets förbindelser, varde ansökningen bifallen.

Rättens beslut örn bifall till ansökningen skall genom styrelsens försorg

i huvudskrift eller styrkt avskrift ofördröjligen insändas för registrering.

4 §.

Ombildningen skall anses verkställd, då rättens beslut örn tillstånd

ävensom av Konungen stadfäst beslut örn de ändringar i bolagsordningen,

som föranledas av ombildningen, blivit registrerade.

Lottbreven böra genom styrelsens försorg förses med anteckning om

ombildningen eller ock utbytas mot aktiebrev.

5 §.

Underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 2 § andra

stycket eller 3 § andra stycket är meddelad, straffes med dagsböter.

Böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande, skola de

förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition nr 16.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. May.ts lagråd den 21 november

1933.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 10 november

1933, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående solidariskt bankbolags ombildande till bankaktiebolag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av byråchefen för lagärenden i finansdepartementet, hovrättsassessorn

Joel Laurin.

Lagrådet yttrade: Vid det förhållande att med hänsyn till de faktiska

tillämpningsfall varmed förslaget har att räkna det befunnits icke föreligga

något hinder att låta kommanditlotter, såvitt kapitalinsatserna

angår, omedelbart genom ombildningen förvandlas till fordringar, betalbara

vid anfordran, synes motsvarande betraktelsesätt böra komma till

användning även i fråga örn vinstutdelning å kommanditlott, belöpande

på tid före ombildningen, så att jämväl utdelningen omvandlas i en fordran,

nämligen å en tillika med kapitalet förfallen ränta.

Så var ock föreslaget i den av häradshövdingen Dahlberg framlagda lagtexten.

Härigenom vinnes att kommanditlottägare i ett sammanhang får

lyfta sitt tillgodohavande, medan han enligt remissförslaget nödgas avvakta

en senare tidpunkt för utfående av vinstutdelningen. Lagrådet

ifrågasätter huruvida ej av praktiska skäl återgång till det äldre förslaget

här kunde äga rum.

I övrigt lämnas förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

25

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 december 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, lagrådets den 21

november 1933 avgivna utlåtande över det den 10 i samma månad till lagrådet

remitterade förslaget till lag angående solidariskt bankbolags ombildande

till bankaktiebolag.

Efter redogörelse för utlåtandets innehåll anför föredraganden:

Det till lagrådet remitterade förslaget upptog i 1 § tredje stycket ett

stadgande av innehåll, att därest i solidariskt bankbolag, som ombildades

till bankaktiebolag, inrymts kommanditlottägare, ägde dessa efter ombildningen

icke annan rätt gentemot bolaget än att återfå vad de insatt;

dock skulle de äga erhålla utdelning av vinst, som belöpte å tid före ombildningen,

enligt vid den tiden gällande grunder. Förslaget innebar, att

kommanditlo Jägarnäs rätt i och med ombildningen skulle förvandlas till

vanliga fordringar, betalbara vid anfordran, och att frågan örn deras rätt

till vinstutdelning, belöpande å tid före ombildningen, skulle bedömas efter

samma grunder som örn ingen ombildning skett. Lagrådet har nu anfört,

att då det med hänsyn till de faktiska tillämpningsfall, varmed förslaget

hade att räkna, befunnits icke föreligga något hinder att låta kommanditlotter,

såvitt kapitalinsatserna anginge, omedelbart genom ombildningen

förvandlas till fordringar, betalbara vid anfordran, syntes motsvarande

betraktelsesätt böra komma till användning även i fråga örn vinstutdelning

å kommanditlott, belöpande på tid före ombildningen, så att jämväl

utdelningen omvandlades i en fordran, nämligen å en tillika med kapitalet

förfallen ränta. Så hade ock varit föreslaget i den av häradshövdingen

Dahlberg framlagda lagtexten. Härigenom vunnes, att kommanditlottägare

i ett sammanhang finge lyfta sitt tillgodohavande, medan lian

enligt remissförslaget nödgades avvakta en senare tidpunkt för utfående

av vinstutdelningen. Med denna motivering har lagrådet ifrågasatt, huruvida

ej av praktiska skäl återgång till det äldre förslaget här kunde äga

rum.

Bihang lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 16. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition nr 16.

Med anledning av vad lagrådet sålunda anfört vill jag erinra, att det

av häradshövdingen Dahlberg avlämnade lagförslaget, vilket fogats såsom

bilaga till statsrådsprotokollet den 10 november 1933, innehöll, dels i 1 §

ett stadgande, att därest bolaget utgivit kommanditlotter, följde med ombildningen

skyldighet för bolaget att inlösa dem med de belopp, varå de

lydde, jämte ränta därå enligt den procentsats, som vore fastställd för

vinstutdelning å lotterna, dels ock i 4 § ett stadgande av innehåll, att sedan

ombildningsförfarandet avslutats hade bolaget att på anfordran inlösa

de kommanditlotter, som av bolaget utgivits, med ränta för den tid,

för vilken till följd av ombildningen rätt till vinstutdelning upphört, dock

att bolaget icke skulle vara skyldigt att gälda ränta för längre tid efter

ombildningen än till den 1 januari 1936. Förslaget innebar bland annat,

att i lagen skulle stadgas rätt till ränta för tiden fram till betalningsdagen,

dock längst till den 1 januari 1936, att utgå efter den procentsats,

som för vinstutdelning bestämts i bolagsordningen eller i samband med

kommanditlotternas utgivande. Lagrådet lärer emellertid icke lia avsett

annan ändring i det remitterade förslaget än att vid ombildnings ikraftträdande

ränta för den del av löpande räkenskapsår, som ligger före ombildningen,

lämpligen bör av bolaget — efter nyssnämnda procentsats —

utbetalas samtidigt med lotternas kapitalbelopp och således, även örn särskilda

medel för ändamålet icke avsatts, utan avvaktan på bokslutet för

året och bolagsstämmas beslut örn disposition av vinstmedel. Mot en

jämkning av denna innebörd, vilken kan vara betingad av praktiska skäl,

har jag ej något att erinra. Med bibehållande av remissförslagets ståndpunkt

i övrigt — innebärande bland annat att vinstutdelning för tid

före berörda räkenskapsår, i den mån sådan vid ombildningen ännu icke

utbetalts, bör utgå elter samma grunder som örn ombildningen icke skett

samt att frågan örn rätt till ränta efter ombildningen å det till vanlig

fordran omvandlade kapitalbeloppet icke bör av lagen regleras — synes

förevarande stadgande lämpligen kunna givas den lydelse, att därest i bolaget

inrymts kommanditlottägare, dessa efter ombildningen icke äga annan

rätt mot bolaget än att återfå vad de insatt, dock att de äga erhålla

utdelning av vinst, som belöper å tid före löpande räkenskapsår, enligt vid

den tiden gällande grunder ävensom ränta för den del av nämnda räkenskapsår,

som ligger före ombildningen, efter den procentsats som är bestämd

för vinstutdelning å lotterna.

Härutöver har jag funnit förevarande lagförslag böra undergå några

mindre redaktionella jämkningar.

Föredraganden uppläser härefter det föreliggande förslaget till lag angående

solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag samt hemställer,

att Kungl. Majit måtte genom proposition föreslå riksdagen att

antaga nämnda förslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kurt Björklund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:22 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag. a1 i texten
  2. BU 1934:4 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag. s. 1 i texten