Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i bestämmelserna örn stämpelavgift för spelkort

1934-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:161, Angående vissa ändringar i bestämmelserna örn stämpelavgift för spelkort

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

1

Nr 161.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar i

bestämmelserna örn stämpelavgift för spelkort; given Stockholms

slott den 23 februari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn vissa ändringar

i bestämmelserna örn stämpelavgift för spelkort samt anför därvid:

Bestämmelser örn stämpelavgift för spelkort innefattas i kungörelsen

den 13 juni 1919 (nr 291) angående stämpelavgift för spelkort samt örn

kortstämplingens verkställande, vilken kungörelse utfärdades av Kungl.

Maj:t sedan riksdagen beslutat viss höjning av förut utgående avgift. Kungörelsen

har sedermera i administrativ väg ändrats i vissa delar — avseBiliang

till riksdagens protokoll 193b. 1 sami. Nr 161. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

ende uppbörden och stämplingens verkställande — nämligen genom kungörelse

den 7 april 1933 (nr 133). Enligt punkt l:o i kungörelsen skola »alla till försäljning

och förbrukning inom riket ämnade, figurerade eller ofigurerade kort,

varmed spel kan övas, antingen de äro i riket tillverkade eller från utrikes ort

hit införda», beläggas med en avgift av en krona för varje kortlek. I följande

punkter lämnas bestämmelser örn kortstämplingen samt örn avgifternas

erläggande och redovisning. Till kortstämplingen hör, att varje kortlek skall

inneslutas i ett särskilt konvolut, som tillhandahålles mot en avgift av en

krona, varefter ett kort stämplas genom ett hål i detta konvolut. Stämplingen

verkställes beträffande kort av svensk tillverkning av särskilda stämplingsförrättare

och i vad rör kort av utländsk tillverkning vid tullkammaren

i den stad, där de äro införtullade. Enligt punkt 9:o skall den, som

försäljer eller till salu håller spelkort, vilka icke äro på föreskrivet sätt

stämplade eller uti behöriga konvolut inlagda, böta från och med 100 till

och med 500 kronor och hava förverkat varan; likaså skall den, vilken beträdes

med att nyttja ostämplade spelkort, böta tio kronor. Av böterna

samt värdet av kort, som anses förbrutna, skall enligt samma punkt två

tredjedelar tillfalla åklagaren och en tredjedel den stads eller sockens fattigkassa,

där den åtalade förbrytelsen är begången; finnes särskild angivare,

erhåller han hälften av åklagarens andel.

I en inom finansdepartementet utarbetad promemoria, över vilken infordrade

utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen och generalpoststyrelsen,

har anförts i huvudsak följande:

Enligt vad från utrikesdepartementet meddelats hade vid upprepade tillfällen

framträtt olägenheter därav, att här i riket anställda utländska diplomatiska

och konsulära tjänstemän, vilka jämlikt 5 § b) i tulltaxeförordningen

— senaste lydelse Sv. ffs. nr 242/1931 — åtnjöte tullfrihet för varor

som för deras räkning infördes, icke jämlikt berörda kungörelse vore Såkallade

från stämpelavgift för spelkort, som av dem infördes. I anledning

härav hade utrikesdepartementet uttalat önskvärdheten av att åtgärder vidtoges

i syfte att ernå en författningsändring. Det hade därvid även framhållits,

att i andra författningar angående skatt vid införsel skattefrihet

stadgades i fråga örn varor, som enligt särskilda bestämmelser linge tullfritt

införas.

Vid företagandet av berörda ändringar i 1919 års kungörelse, vilka föranletts

av en framställning av generalpoststyrelsen, hade jämväl förelegat

ett av generaltullstyrelsen i yttrande den 1 december 1932 avlämnat förslag

till ny förordning i ämnet. Häri hade från regeln, att stämpelavgift skulle

erläggas för spelkort, som tillverkades inom riket eller infördes från utlandet,

upptagits bland annat det undantaget, att frihet från stämpelavgift

skulle åtnjutas för från utlandet införda spelkort, vilka inkommit för sådan

persons räkning, som enligt särskilt stadgande ägde åtnjuta tullfrihet för

från utlandet inkommande varor. Emellertid hade genomförts endast vissa

ändringar i förordningen, avseende förenklingar i fråga örn stämpeluppbörden

och stämplingens verkställande, vilka ändringar ansetts kunna ske

i administrativ ordning.

Då den nu ifrågavarande åtgärden avsåge själva skattskyldighetens örn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

fattning, syntes för densamma erfordras riksdagens medverkan. Örn än

saken vore av mindre vikt, syntes en åtgärd av föreslagen art vara påkallad

med hänsyn till att de nuvarande bestämmelserna knappast stöde i överensstämmelse

med internationell sedvänja och att olägenheter därav yppats.

I anslutning till motsvarande bestämmelser i exempelvis förordningen den

3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit samt förordningen

den 2 juni 1922 (nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar

syntes en bestämmelse om avgiftsfrihet, införd såsom tillägg till punkt l:o,

kunna, uttryckas så, att spelkort, som införas till riket, icke skola beläggas

med avgift, därest för desamma åtnjutes tullfrihet. En sådan allmän hänvisning

till bestämmelserna örn tullfrihet innebure att avgiftsfriheten här

såsom i andra motsvarande fall bomme att åtnjutas ej mindre av ifrågavarande

utlänningar än även av de kungliga personer, som enligt 5 § a) i

tulltaxeförordningen åtnjöte tullfrihet. Nämnda tillägg till spelkortskungörelsen

hade ansetts böra erfordra en sådan jämkning i straffbestämmelsen

i punkt 9:o, att straff för nyttjande av ostämplade spelkort endast stadgades

för det fall att stämpling skolat ske. Samtidigt syntes då punkten

böra ändras därhän, att böter och förverkade kort skulle tillfalla kronan.

Vid den remitterade promemorian fanns fogat förslag till ändringar i

punkterna l:o och 9:o i enlighet med vad i promemorian anförts.

Generaltullstyrelsen och generalpoststyrelsen ha icke haft annan erinran

mot förslaget än att de ansett bestämmelsen örn avgiftsfrihet böra direkt

anknyta sig till de fall av tullfrihet, som avses i 5 § a) och b) tulltaxeförordningen.

Generaltullstyrelsen har sålunda föreslagit, att bestämmelsen

formuleras i överensstämmelse med 10 § 4 mom. a) i förordningen den 14

juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker, enligt vilket författningsrum

rusdrycker må införas av den, som enligt särskilt stadgande äger

åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor.

För egen del anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande bestämmelser, Departementsför

vinnande av överensstämmelse med vad i motsvarande andra fall gäller, chefen.

undergå jämkning i föreslagen riktning. Avgiftsfrihetens omfattning synes

mig böra angivas på sätt generaltullstyrelsen föreslagit.

Under hänvisning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte genom

proposition föreslå riksdagen besluta

att i stället för vad i punkterna l:o och 9:o i kungörelsen

den 13 juni 1919 (nr 291) angående stämpelavgift

för spelkort samt örn kortstämplingens verkställande

stadgas skall från den dag som Kungl. Majit bestämmer

gälla följande:

Alla till försäljning och förbrukning inom riket ämnade,

figurerade eller o figurerade kort, varmed spel kan

övas, antingen de äro i riket tillverkade eller från utrikes

ort hit införda, skola beläggas med en avgift av en

krona för varje kortlek. Spelkort, vilka införas till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 161.

riket av den, som enligt särskilt stadgande äger åtnjuta

tullfrihet för från utlandet inkommande varor, skola

dock icke beläggas med avgift.

Den, som försäljer eller till salu håller spelkort, vilka

icke äro på föreskrivet sätt stämplade eller uti behöriga

konvolut inlagda, skall straffas med dagsböter, dock ej

under tio, och hava förverkat paran; likaså skall den,

vilken beträdes med att nyttja spelkort, vilka icke blivit

stämplade, där sådant skolat ske, därför böta tio kronor.

Böterna och värdet av förverkad egendom tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

340609. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:117 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i bestämmelserna örn stämpelavgift för spelkort. a1 i texten
  2. BevU 1934:14 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i bestämmelserna örn stämpelavgift för spelkort. s. 11 i texten