Sök i Ratio Lex

Angående anslag till underhållsoch driftkostnader för undersökningsoch bevakningsfarty g för havsfiskets behov

1934-02-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:176, Angående anslag till underhållsoch driftkostnader för undersökningsoch bevakningsfarty g för havsfiskets behov

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till underhålls-

och driftkostnader för undersöknings- och bevakningsfarty

g för havsfiskets behov; given Stockholms slott den 23

februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld:

Under punkten 116 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till underhålls- och driftkostnader

för undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov beräkna

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Jag torde nu få ånyo anmäla denna anslagsfråga.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 17(1. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 176.

För att i olika avseenden bispringa fisket särskilt vid rikets västra kust

hava två staten tillhöriga fartyg tagits i anspråk. Det ena, ångfartyget

»Skagerak», har sedan år 1905 varit i verksamhet för hydrografisk-hiologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och

bevakning vid Sveriges havsfisken, medan det andra, kanonbåten »Svensksund»,

under vintern stationerats å västkusten för upprätthållande av ordning

under pågående vintersillfiske och för att på olika sätt bi stå-fiskarena,

bland annat genom lämnande av skydd mot intrång av utländska fiskare

på svenskt territorium. Till underhålls- och driftkostnader för fartygen

hava årligen av riksdagen anvisats särskilda reservationsanslag. För Skagerak

hava anslagen uppgått till för budgetåret 1932/1933 88,000 kronor

och för hudgetåret 1933/1934 75,000 kronor. För Svensksund har senast

för budgetåret 1932/1933 anvisats 25,000 kronor.

Som nämnda båda fartyg numera icke fylla de krav, som måste ställas

på hjälp- och undersökningsfartyg med ifrågavarande uppgifter, och då

genom byggande av nytt fartyg skulle erhållas ett i hithörande arbetsfack

välbehövligt tillskott av arbetstillfällen, hemställde Kungl. Maj:t i proposition

nr 129 till 1933 års riksdag örn anvisande under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, av ett reservationsanslag å 650,000

kronor för anskaffande av ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg

för havsfiskets behov. Det nya fartyget avsågs skola övertaga de

uppgifter, som hittills ålegat Skagerak och Svensksund. Propositionen bifölls

av riksdagen (skr. nr 353).

Därefter har Kungl. Majit den 1 december 1933 godkänt, med viss jämkning,

ett av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ingivet förslag till

anbudshandlingar rörande fartyget — omfattande arrangementsritningar,

byggnadsspecifikation, kontraktsförslag, program m. m. — ävensom uppdragit

åt länsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med det godkända

förslaget infordra anbud å ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg

för havsfiskets behov samt pröva och inom ramen för tillgängligt

anslag antaga dylikt anbud. Anbuden skulle infordras från nio angivna

svenska varv. I kontrakt rörande fartygets byggande skulle intagas

föreskrifter, varigenom leverantör tillförbundes att tillse, dels att genom

den ^ökning av arbetstillfällena, som i anledning av det kontrakterade arbetet

komme till stånd, rådande arbetslöshet på ändamålsenligt sätt lindrades,

dels ock att för ifrågavarande arbete svenskt material, i den mån så

med hänsyn jämväl tagen till anslagets belopp kunde ske, komme till användning.

Länsstyrelsen anbefalldes vidare att i egenskap av beställare

övervaka fartygets byggande, och skulle länsstyrelsen därjämte äga att hänvända

sig till kommerskollegium beträffande viss tillsyn. Slutligen ställdes

förenämnda reservationsanslag å 650,000 kronor till länsstyrelsens förfogande

att användas för därmed avsett ändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition nr 176.

I skrivelse den 17 februari 1934 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län meddelat, att länsstyrelsen sagda dag antagit ett av aktiebolaget Götaverken

i Göteborg avgivet anbud å leverans av det nya undersöknings- och

bevakningsfartyget. Enär emellertid fartyget icke bleve färdigt att tagas i

bruk förrän omkring den 1 maj 1935, har länsstyrelsen vid beräkningen

av det för budgetåret 1934/1935 erforderliga anslaget till underhålls- och

driftkostnader utgått från, att för tiden före den 1 maj 1935 fartyget Skagerak

alltjämt skulle tagas i anspråk. Länsstyrelsen har anfört, att det

nya fartyget — vilket bliver betydligt större än Skagerak — skulle utrustas

med motormaskineri, vilket praktiskt taget komme att medföra samma

driftkostnader som Skageraks ångmaskineri. Frånsett de kostnader, som

hänförde sig till personalen — vilken för det nya större fartyget måste något

utökas utöver Skageraks nuvarande och vilken i vad gällde maskinisterna

enligt gällande avtalsbestämmelser hade rätt till någon avlöningsförhöjning

till följd av fartygets utrustning med motormaskineri — torde kostnaderna

för det nya fartyget i driftshänseende ställa sig lika som för Skagerak.

Länsstyrelsen har vidare anfört följande:

En omständighet, som för framtiden vore att beakta men som med hänsyn

till det nya fartygets leveranstid saknade betydelse för budgetåret 1934/

1935, vore, att detta fartyg vore avsett att ersätta icke blott Skagerak utan

jämväl — såsom isbrytande bevakningsfartyg — i viss mån kanonbåten

Svensksund. Det nya fartygets årliga seglationstid borde härigenom sättas

något längre än Skageraks. För budgetåret 1934/1935 borde i allt fall den

sammanlagda seglationstiden för båda fartygen icke sättas kortare än till

tio månader, vilket jämväl tidigare för Skageraks del betraktats som normal

tid för fartygets årliga verksamhet. Visserligen hade anslaget för budgetåret

1933/1934 av besparingsskäl räknats för en seglationstid av allenast

åtta och en halv månader. Denna inskränkning i verksamhetstiden hade

dock genom den inknappning i hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningsarbete

och det hopande av kvarstående undersökningsuppgifter, som

därav orsakats, än ytterligare gjort angeläget, att en seglationstid icke understigande

tio månader finge beräknas för budgetåret 1934/1935, detta även

med hänsyn till önskvärdheten att icke behöva inskränka på den vanliga

tiden för sillrekognoscering. Vid en sålunda beräknad verksamhetstid, av

vilken åtta månader skulle hänföra sig till fartyget Skagerak och två månader

till det nya fartyget, uppskattade länsstyrelsen medelsbehovet för dessa

fartyg för budgetåret 1934/1935 till 87,000 kronor enligt följande uppställning,

vari för jämförelse med tagits anslagsberäkningen jämväl för budgetåren

1932/1933 och 1933/1934. Beaktas borde emellertid, att beräkningen

för sistnämnda budgetår endast avsåge en driftstid av åtta och en halv

månader, varigenom flertalet siffror icke lämpade sig för direkt jämförelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 176.

1934/1935 1933/1934

(10 driftsmånader) (81/* driftsmånader)

Avlöningar ........................................ 34,204 31,428

Proviant för 10 månader och por
tionsersättning.

............................... 12,792 10,300

Kol och olja....................................... 18,000 14,000

Reparationer, utrustning och underhåll.

.......... ...................................... 13,885 15,800

Beklädnad, läkare, medicin, tvätt,

transporter samt diverse och oförutsedda

utgifter ............................ 8,119 5,472

Summa kronor 87,000 77,000

1932/1933

(10 driftsmånader)

33,566

12,000

16,000

20,400

6^034

88,000.

Av posten till avlöningar avsåges 17,496 kronor till årslöner åt befälhavare,

styrman, förste maskinist och kockstewart, vilka befattningshavare

såsom hittills borde anställas för år. Länsstyrelsen förutsatte härvid, att

Skageraks befattningshavare direkt överflyttades till det nya fartyget, när

detta toges i bruk. Avlöningarna at nu nämnda befattningshavare ingingo i

den angivna siffran, 17,496 kronor, med följande belopp: befälhavaren 7,296

kronor, styrmannen 3,300 kronor, förste maskinisten 4,380 kronor samt kockstewarten

2,520 kronor. Avlöningarna innebure, jämfört med dem som för

närvarande utginge, vissa förhöjningar för de tre sistnämnda befattningshavarna.

Betta hade sin grund i följande förhållanden. Ifrågavarande befattningshavares

löner hade på senare tid kommit att till följd av dyrtidstilläggens

sänkning understiga Sveriges redareförenings tariff. Sådan höjning

hade därför gjorts i grundlönerna, att dessa tillsammans med beräknat dyrtidstillägg

efter nuvarande grunder skulle i stort sett motsvara nämnda

lönetariff, enligt vilken lönerna borde utgöra, för styrmannen 370 kronor,

för förste maskinisten 460 kronor och för kockstewarten 266 kronor per

månad. För styrmannen hade dessutom iakttagits den höjning, som enligt

samma tariff tillkomma honom på grund av att han ägde fem års tjänstetid

såsom förste eller ende styrman. Härjämte hade beträffande förste maskinisten

tillagts det belopp av 60 kronor per månad, som för de två månader

han beräknades tjänstgöra å motordrivet fartyg i stället för å ångfartyg

borde utgöra härav tariffenligt betingad avlöningsförhöjning. För

radiotelegraflst och Bandmästare hade såsom hittills upptagits årsarvoden å

900 kronor för vardera. För övrig personal beräknades månadsavlöning,

utgående allenast för de 10 månader, seglationstiden borde omfatta. Denna

avlöning hade frånsett den längre seglationstiden beräknats efter enahanda

grunder som för nu löpande budgetår för båtsmannen med en månadslön

av 170 kronor, för envar av 4 matroser och 2 eldare med en månadslön

av 150 kronor och för en kock med en månadslön av 135 kronor. För

andre maskinisten, som å Skagerak åtnjöte en månadslön av 220 kronor,

skulle denna avlöning kvarstå utom beträffande de två månader, han beräknades

tjänstgöra å det motordrivna fartyget. För envar av dessa två månader

hade tariffenligt beräknats en förhöjning med 29 kronor. Liksom

tidigare hade vidare till lika fördelning mellan trawlmästaren och tre matroser

upptagits ett sammanlagt arvodesbelopp av 500 kronor för sillkänning.

Slutligen inginge i avlöningsposten ett belopp för en helt ny befattning å

det nya fartyget, nämligen en mässuppassare. Lönen för denne hade beräknats

till 50 kronor i månaden, alltså för 2 månader till 100 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

5

För en annan befattning, nämligen en andre-styrmanstjänst, som jämväl

bleve erforderlig å det nya fartyget, hade däremot icke beräknats någon

avlöning, enär länsstyrelsen räknade med att avlöning, liksom givetvis

också kosthåll, till denne linge utgå av marinens stat. Skulle så icke hliva

förhållandet, tillkomme till de i statförslaget angivna siffrorna dels å avlöningskontot

två månadsavlöningar å 255 kronor eller sammanlagt 510

kronor, dels å kontot för proviant och portionsersättning kosthåll under 60

dagar efter 2 kronor 50 öre örn dagen eller 150 kronor.

I kontot proviant oell portionsersättning inginge, förutom kosthåll

under 305 dagar efter 2 kronor 50 öre per person och dag för 14 personer

samt under 60 dagar efter samma belopp per dag åt en person, portionsersättning,

såsom tidigare varit fallet, för den årsanställda personalen eller

befälhavare, styrman, förste maskinist och kockstewart under den tid, denna

personal icke beräknades tjänstgöra ombord, således för två månader. Sammanlagda

beloppet av denna portionsersättning hade upptagits till 900 kronor

eller för befälhavaren 270 kronor och för envar av de tre övriga 210

kronor.

Kostnaderna för kol och olja hade av förut angiven grund kunnat beräknas,

som om hela seglationstiden hänförde sig till Skagerak. Härvid

hade räknats med en åtgång av omkring 700 ton stenkol efter ett medelpris

av 25 kronor per ton, varjämte smörjoljor upptagits till 500 kronor.

Under posten för reparationer, utrustning och underhåll hade

självfallet icke upptagits några reparations- eller underhållskostnader för

det nya fartyget. För Skagerak räknades däremot med dockning och bottenmålning

för 750 kronor samt reparation av fartygets maskin för 1,120 kronor.

En i och för sig önskvärd reparation av Skageraks skrov, kostnadsberäknad

till 2,800 kronor, hade däremot ansetts kunna anstå, tills närmare bestämts

örn fartygets framtida användning. I övrigt upptoge ifrågavarande post

kostnader för extra arbetshjälp under utrustningen av Skagerak 2,200 kronor,

för skeppsförnödenheter 5,500 kronor samt för ersättning av försliten material

(en fisktrål, en silltrål, två skovelvadar, en skarpsillskovelvad och en mindre

yngeltrål) 3,315 kronor och för anskaffning av håvmaterial för planktonoch

yngelundersökning 1,000 kronor.

I posten för beklädnad m. m. inginge jämväl underhåll och utgifter för

radiostationen ävensom telefonavgifter samt tull- och lotsavgifter.

Under åberopande av det anförda och med framhållande av att å det för

fartyget Skageraks drift och underhåll anvisade anslaget icke kunde till den

1 juli 1934 påräknas någon reservation har länsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till underhålls- och driftkostnad

för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 87,000 kronor

eller, därest kostnaden för avlöning och kosthåll åt en andre styrman å

det nya fartyget befunnes böra åvila ifrågavarande anslag och icke utgå

av marinens medel, 87,660 kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla vissa, uppkomna frågor örn det

nya fartygets bemanning och bestyckning.

I skrivelse den 8 augusti 1934 har chefen för marinstaben framlagt förslag

örn fartygets bemanning med besättning tillhörande eller förhyrd av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition nr 176.

Departements

chefen.

flottan samt örn bestyckning av detsamma med två 57 mm:s kanoner av

flottans vanliga typ, varför torde kunna tagas i anspråk i reserv varande

artilleripjeser. Härjämte borde anordnas förvaringsplatser för ammunition

och uppställningsplatser för två luftvärnskulsprutor samt vidtagas anordningar

för möjliggörande av avskärmning utåt av allt ljus från fartyget.

Framställningen utmynnade i hemställan, att utredning måtte verkställas

örn lämpligheten av att giva fartyget likartad ställning i förhållande till

flottan som statens isbrytare Atle och Ymer.

Infordrade utlåtanden i ärendet hava avgivits den 23 september 1933 av

lantbruksstyrelsen, efter hörande av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,

den 7 december ånyo av chefen för marinstaben samt den 30

i sistnämnda månad av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Hydrografisk-biologiska kommissionen har framhållit, att fartyget i första

hand vöre avsett att användas för hydrografiska och biologiska undersökningsexpeditioner

till havsfiskets tjänst, varför fartygets besättning måste

äga en särskild genom långvarig övning vunnen utbildning. Vid sådant

förhållande borde Sltageraks nuvarande besättning, såsom i alla avseenden

mest ägnad för uppgiften, i största möjliga utsträckning överflyttas till det

nya fartyget. I fråga örn fartygets bestyckning vore en 57 runns kanon

fullt tillräcklig. Mot ett anordnande av utrymmen för ammunition m. m.

och ljusavskärmningar hade kommissionen intet annat att erinra, än att de

till 3,000 kronor beräknade kostnaderna för anordningarna i fråga, vilka

helt tjänade marinens ändamål, borde bestridas av dess anslag.

Lantbruksstyrelsen har uttalat sin anslutning till vad kommissionen

sålunda framhållit.

I sitt senare yttrande Ilar chefen för marinstaben anfört, att, ehuru starka

skäl syntes honom föreligga för att det nya fartyget i likhet med isbrytarfartygen

seglade såsom örlogsfartyg med besättning tillhörande eller förhyrd

av flottan, detta icke syntes lämpligen låta sig genomföras inför det motstånd,

som rests av vederbörande myndigheter. För att emellertid flottan,

sedan kanonbåten Svensksund icke längre avsåges för fiskeribevakningsuppdrag,

skulle kunna upprätthålla sådan kontakt med fiskerinäringen och

dess utövare, som erfordrades för det fall, att örlogsfartyg tillfälligt och

vid särskilt påkommande behov folie in i bevakningsverksamheten, syntes

önskvärt, att en yngre stamofficer från flottan kommenderades å fartyget,

förslagsvis för en tidrymd av två år och med tjänstgöring å Göteborgs

örlogsdepå under de tider, bevakningsfartyget icke vore i verksamhet. Avlöning

till denne officer borde utgå från flottans anslag.

Länsstyrelsen, som i sak anslutit sig till vad hydrografisk-biologiska

kommissionen och lantbruksstyrelsen anfört, har emellertid ej haft erinran

mot att en yngre stamofficer, avlönad från flottans anslag, kommenderades

å fartyget.

Det nya fartyget är avsett att övertaga såväl de uppgifter, som hittills

ålegat kanonbåten Svensksund, som den verksamhet för hydrografisk-biologiska

undersökningar för fiskets behov samt den tillsyn och bevakning

vid Sveriges havsfisken, som för närvarande ombesörjes av fartyget

Skagerak. Fartyget torde därjämte få betydelse för lämnande åt västkustfiskarena

av hjälp med isbrytning och bogsering genom isen samt erforderlig

assistens för övrigt. För att dessa uppgifter skola kunna fyllas,

måste fartyget äga en besättning, som genom permanent tjänsteutövning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

äger nödig kunnighet på området. En sådan besättning torde stå till förfogande

genom ett överflyttande av den på Skagerak tjänstgörande. Med

hänsyn härtill och då det torde vara obilligt, örn Skageraks besättning när

det nya fartyget börjar sin verksamhet skulle uppsägas från sina befattningar,

kan jag ej förorda, att det nya fartyget bemannas med personal från

flottan. Den erforderliga kontakten med marinen synes mig lämpligen, på

sätt i ärendet föreslagits, kunna fyllas genom att en yngre stamofficer från

flottan kommenderas att tjänstgöra som andre styrman å ifrågavarande

fartyg.

Enär det nya fartyget icke kan tagas i anspråk förrän den 1 maj 1935,

torde fartyget Skagerak komma till användning jämväl under större delen

av nästa säsong. Med utgångspunkt härifrån samt en seglationstid av 10

månader har länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län beräknat det för nästa

budgetår erforderliga underhålls- och driftkostnadsanslaget för de båda fartygen

till 87,000 kronor. Jag finner icke anledning till erinran mot den

sålunda gjorda beräkningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till underhålls- och driftkostnader för undersöknings-

och bevakningsfartyg för havsfiskets behov anvisa

för budgetåret 1934/1935 under nionde huvudtiteln ett

extra reservationsanslag av 87,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till underhållsoch driftkostnader för undersökningsoch bevakning sfartyg för ha s. 8 i texten
  2. JoU 1934:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till underhållsoch driftkostnader för undersökningsoch bevakning sfarty g för havsfiskets beh s. 8 i texten