Angående beräkning i vissa fall av engångsavgift enligt § 9 mom. 1 i reglementet för statens pensionsanstalt beträffande lär arbefattningar vid kommunal fortsättning sskola
1934-02-23 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:185, Angående beräkning i vissa fall av engångsavgift enligt § 9 mom. 1 i reglementet för statens pensionsanstalt beträffande lär arbefattningar vid kommunal fortsättning sskola
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition nr 185.
7
Nr 185.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beräkning i vissa
fall av engångsavgift enligt § 9 mom. 1 i reglementet för statens
pensionsanstalt beträffande lär arbefattningar vid kommunal
fortsättning sskola; given Stockholms slott den 23
februari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
I enlighet med av Kungl. Majit framlagt förslag (prop. nr 198) bemyndigade
1926 års riksdag (riksd. skr. nr 260) Kungl. Majit att för beredande
av rätt till delaktighet i statens pensionsanstalt för, bland annat,
lärare vid fortsättningsskolor vidtaga ändring av det för pensions
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
anstalten gällande reglementet i huvudsaklig överensstämmelse med vid
statsrådsprotokollet fogat förslag. Med stöd av det av riksdagen sålunda
lämnade bemyndigandet utfärdade Kungl. Majit den 18 juni 1926 kungörelse
i ämnet (nr 350).
I syfte att för äldre befattningshavare underlätta inträdet i pensionsanstalten
innehöll nyssnämnda av riksdagen godkända förslag bestämmelser
örn nedsättning i vissa fall av den i § 9 mom. 1 i reglementet omförmälda,
för retroaktiv giltighet av reglementet föreskrivna engångsavgiften.
Dessa bestämmelser infördes, såvitt angår lärarpersonal, genom
förenämnda kungörelse den 18 juni 1926 under mom. 5 i övergångsstadgandena
till kap. IV i reglementet och voro beträffande lärare vid fortsättningsskolor
av i huvudsak följande innehåll:
Örn huvudman för kommunal fortsättningsskola reglerade befattning
enligt § 5 i anstaltens reglemente och före den 1 januari 1929 anmälde
densamma för beredande av pensionsrätt åt innehavaren (mom. 5 b) i
övergångsstadgandena), skulle engångsavgiften ej utgå med högre belopp
än det, för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 i reglementet
■ägde uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren. Under
nu angivna förutsättning efterskänktes sålunda hela den på huvudmannen
belöpande delen av engångsavgiften. Därest befattning vid kommunal
fortsättningsskola däremot först efter den 31 december 192S anmäldes
för beredande av pensionsrätt åt innehavaren (mom. 5 a) i övergångsstadgandena),
skulle engångsavgiften utgå med belopp, motsvarande den
del av engångsavgiften, för vilken huvudmannen finge uttaga ersättning
hos befattningshavaren, jämte hälften av den huvudmannen åvilande andelen
av engångsavgiften. I detta fall efterskänktes sålunda allenast
hälften av huvudmannens andel av engångsavgiften. Även huvudman
för enskild fortsättningsskola (mom. 5 c) i övergångsstadgandena) kunde
komma i åtnjutande av lindring i engångsavgift enligt i sist omförmälda
fall angivna beräkningsgrunder, dock endast efter prövning av
Kungl. Maj:t och endast i fråga örn befattning, som anmäldes före den 1
januari 1929.
Den ursprungligen till utgången av år 1928 begränsade tidsfristen för
åtnjutande av lindring i engångsavgift jämlikt mom. 5 b) och c) i övergångsstadgandena
har sedermera på därom gjorda framställningar förlängts.
Senast har genom kungörelse den 6 maj 1932 (nr 120) nämnda
tidsfrist utsträckts att omfatta tiden intill utgången av år 1932. Enligt
för närvarande gällande bestämmelser äger på grund härav huvudman
för kommunal fortsättningsskola att åtnjuta lindring i förekommande
engångsavgift med belopp, motsvarande hela den å honom belöpande andelen
av engångsavgiften, därest befattningen reglerats samt anmälts
hos pensionsaiistalten före den 1 januari 1933. Örn anmälan skett först
senare, är huvudmannen däremot berättigad att åtnjuta nedsättning med
allenast hälften av nyssnämnda belopp.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
Malmö stads folkskolestyrelse har nu hos Kungl. Maj:t hemställt om
ytterligare utsträckning, såvitt angår befattningar vid Malmö stads fortsättningsskolor,
av tidsfristen för åtnjutande av i mom. 5 b) i övergångsstadgandena
till kap. IV stadgad lindring i avseende å beräkning av engångsavgift.
Till stöd härför har folkskolestyrelsen anfört, att styrelsen
redan under september 1927 till stadsfullmäktige i Malmö ingivit
förslag till reglering av vissa befattningar såsom lärare i verkstadsarbete
vid Malmö stads fortsättningsskolor men att stadsfullmäktige ansett
med den slutliga prövningen av detta förslag böra anstå i avvaktan
på väntade nya bestämmelser i fråga örn fortsättningsskolornas organisation
m. m., i vilket ämne kungörelse utfärdats den 30 december 1932
(nr 586). Till närmare utveckling av framställningen har folkskolestyrelsen
anfört, bland annat, följande:
Folkskolestyrelsens i september 1927 till stadsfullmäktige avgivna regleringsförslag
hade avsett 7 manliga och 2 kvinnliga lärare i verkstadsarbete
vid Malmö stads fortsättningsskolor. Efter utfärdandet år 1932 av
ändrade _ bestämmelser angående fortsättningsskoleväsendet hade stadsfullmäktige
till prövning förehaft regleringsfrågan och i december 1933
godkänt reglering av 6 av de i 1927 års regleringsförslag upptagna 7 manliga
lärarbefattningarna ävensom båda de kvinnliga lärarbefattningarna.
Då styrelsens förenämnda regleringsförslag under år 1928 varit under
förberedande behandling hos vederbörande kommunala myndigheter, hade
det ansetts, att fortsättningsskolans framtida gestaltning i Malmö borde
tagas under omprövning, innan ställning toges till detta förslag. Härvid
borde även beaktas, huruvida den nya lagstiftningen på området —
varmed i främsta rummet åsyftats kungörelsen den 20 juli 1925 (nr 352)
örn ändrad lydelse i vissa delar av 1918 års fortsättningsskolestadga —
borde föranleda någon ändring av skolans organisation, varjämte förhållandet
mellan denna skola och lärlingsskolan i avseende på den yrkesbetonade
undervisningens anordning m. m. borde tagas i övervägande.
Även de varje år i riksdagen väckta motionerna rörande fortsättningsskolorna
hade bidragit till stadsmyndigheternas tvekan inför styrelsens
regleringsförslag.
I enlighet med nyss angivna uppfattning hade stadsfullmäktige den 22
februari 1929 tillsatt en kommitté av fem personer för utredning av frågan
örn fortsättningsskolans framtida gestaltning i Malmö samt uppgörande
av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Samma år hade chefen för ecklesiastikdepartementet utsett sakkunniga
för att inom departementet biträda vid vissa utredningar rörande
fortsättningsskolan och dess organisation. Då dessa sakkunniga hade att
utreda en mångfald för fortsättningsskolorna betydelsefulla frågor —
t. ex. frågorna örn ett- eller tvåårig fortsättningsskola, förläggning av årskurs,
undervisningstidens omfattning för årskurs, befrielse från fortsättningsskolplikt,
centralisering av fortsättningsskoleväsendet, anställningsvillkor
för lärare vid fortsättningsskola, ålderstillägg till lärare vid
fortsättningsskola och omfattningen av lärares tjänstgöring för erhållande
av ålderstillägg — hade det ju endast varit i sin ordning, att Malmö
stads fortsättningsskolkommitté velat avvakta de sakkunnigas utredning
och därav följande riksdagsbeslut i förenämnda frågor, innan kommittén
avfattade sitt utlåtande till stadsfullmäktige.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. A''r 184 — 18ö. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 0 Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.
De sakkunnigas förslag hade behandlats av skolöverstyrelsen år 1931.
De vid 1932 års riksdag på grundval därav i dessa frågor meddelade
besluten innefattades i kungörelse, utfärdad den 30 december 1932.
Av det anförda framginge, att varken den kommunala fortsättningsskolkommittén
i Malmö haft möjlighet att före utgången av år 1932 avgiva
något utlåtande och förslag till framtida anordning av fortsättningsskolan
i Malmö eller stadsfullmäktige kunnat före samma tidpunkt
fatta beslut rörande det sedan september 1927 vilande regleringsförslaget,
såvida hänsyn skulle tagas till den väntade nya lagstiftningen rörande
fortsättningsskolan.
Beträffande frågan, örn icke regleringen kunnat beslutas under tiden
mellan riksdagsbehandlingen år 1932 och tidpunkten för kungörelsens utfärdande,
ville styrelsen erinra örn det stora antalet spörsmål rörande
fortsättningsskolan, som behandlats av 1932 års riksdag. Det vore en
vansklig sak att endast på grundval av korta meddelanden i pressen planera
och besluta för ett flertal år framåt. Styrelsen holle för troligt, att
en eventuellt sålunda beslutad reglering redan efter kort tid måst omarbetas.
Tillika ville styrelsen framhålla, att ärenden av så stor betydelse
som frågan örn fortsättningsskolans framtida gestaltning i Malmö och
regleringen av vissa lärartjänster därstädes icke kunde av vederbörande
kommunalmyndigheter förberedas och av stadsfullmäktige slutligen prövas
på så kort tid som ett halvår.
Då fortsättningsskolkommittén ansett sig böra vänta med sitt utlåtande,
tills kungörelsen i anledning av besluten vid 1932 års riksdag utkommit,
hade den icke kunnat förrän i början av år 1933 fatta slutgiltig ståndpunkt
till sitt uppdrag, och sedan hade hela år 1933 förgått, innan ärendena
blivit slutbehandlade av de kommunala organen. Någon nämnvärd
förkortning av denna tid för ärendets beredning hade enligt styrelsens
bedömande icke varit möjlig att åstadkomma.
Genom den nu lämnade redogörelsen för fortsättningsskolfrågornas behandling
syntes det styrelsen tydligt ådagalagt, att den ifrågavarande
regleringen omöjligt kunnat verkställas tidigare än som skett, och att ett
verkligt behov av förlängning av den med utgången av år 1932 utlöpande
fristen förelåge.
Skolöverstyrelsen, statens pensionsanstalt och statskontoret hava i avgivna
utlåtanden tillstyrkt utsträckning av tiden för åtnjutande av den
i folkskolestyrelsens framställning avsedda lindringen i engångsavgift
till statens pensionsanstalt.
Enligt från statens pensionsanstalt inhämtad uppgift kan antalet befattningar
vid kommunala fortsättningsskolor, som efter utgången av år
1932 anmälts för beredande av pensionsrätt åt innehavaren eller beträffande
vilka dylik anmälan inom den närmaste tiden förväntas, beräknas
uppgå till 23. Därest bestämmelserna i mom. 5 b) i övergångsstadgandena
till kap. IV i anstaltens reglemente erhålla förlängd giltighet med avseende
å befattningshavare vid dylik skola och på grund härav komma att
tillämpas å nyssnämnda befattningar, beräknas den nedsättning i huvudmäns
engångsavgifter, som detta skulle medföra, uppgå till ett belopp av
sammanlagt ungefär 25,000 kronor. Detta belopp kommer dock icke att
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 185.
såsom utgift belasta det å riksstatens elfte huvudtitel uppförda anslaget
till bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt. Däremot
kommer den hos anstalten förefintliga fondbristen att ökas med
motsvarande belopp.
Den tidsfrist, inom vilken huvudman för kommunal fortsättningsskola Dep^^nta~
hade att reglera och hos statens pensionsanstalt anmäla befattning vid skolan
för att komma i åtnjutande av befrielse från den huvudmannen åvilande
andelen av ifrågakommande engångsavgift, utgick, såsom framgår av
den lämnade redogörelsen, den 31 december 1932. Ehuru icke utan tvekan
anser jag mig böra i anledning av den föreliggande framställningen förorda,
att den ifrågavarande tidsfristen något förlänges. Förlängningen synes
mig böra begränsas att avse tiden till utgången av innevarande år.
Jag anser mig härvid böra uttryckligen betona, att för tid därefter ytterligare
utsträckning av här avsedda tidsfrist enligt min mening icke bör
ifrågakomma. Det bör beaktas, att även för befattning, som först efter
utgången av stadgad respittid anmäles till delaktighet i anstalten, huvudmannen
erhåller viss befrielse i fråga örn erläggande av engångsavgift,
nämligen med hälften av den på honom belöpande andelen.
Enär huvudgrunderna för pensionsanstaltens reglemente fastställts av
riksdagen, synes mig den nu föreliggande frågan böra underställas riksdagens
prövning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att den i mom. 5 b) av övergångsstadgandena till
kap. IV i reglementet för statens pensionsanstalt den
31 december 1919 föreskrivna tid, inom vilken huvudman
för kommunal fortsättningsskola har att, för åtnjutande
av där stadgad förmån i fråga örn erläggande
av engångsavgift, anmäla befattning för beredande
av pensionsrätt, må utsträckas till utgången av år
1934.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräkning i vissa fall av engångsavgift enligt § 9 moni. 1 i reglementet för statens p a1 i texten