Sök i Ratio Lex

Angående beräkning i vissa fall av engångsavgift enligt § 9 mom. 1 i reglementet för statens pensionsanstalt beträffande lär arbefattningar vid kommunal fortsättning sskola

1934-02-23 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:185, Angående beräkning i vissa fall av engångsavgift enligt § 9 mom. 1 i reglementet för statens pensionsanstalt beträffande lär arbefattningar vid kommunal fortsättning sskola

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 185.

7

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beräkning i vissa

fall av engångsavgift enligt § 9 mom. 1 i reglementet för statens

pensionsanstalt beträffande lär arbefattningar vid kommunal

fortsättning sskola; given Stockholms slott den 23

februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I enlighet med av Kungl. Majit framlagt förslag (prop. nr 198) bemyndigade

1926 års riksdag (riksd. skr. nr 260) Kungl. Majit att för beredande

av rätt till delaktighet i statens pensionsanstalt för, bland annat,

lärare vid fortsättningsskolor vidtaga ändring av det för pensions
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

anstalten gällande reglementet i huvudsaklig överensstämmelse med vid

statsrådsprotokollet fogat förslag. Med stöd av det av riksdagen sålunda

lämnade bemyndigandet utfärdade Kungl. Majit den 18 juni 1926 kungörelse

i ämnet (nr 350).

I syfte att för äldre befattningshavare underlätta inträdet i pensionsanstalten

innehöll nyssnämnda av riksdagen godkända förslag bestämmelser

örn nedsättning i vissa fall av den i § 9 mom. 1 i reglementet omförmälda,

för retroaktiv giltighet av reglementet föreskrivna engångsavgiften.

Dessa bestämmelser infördes, såvitt angår lärarpersonal, genom

förenämnda kungörelse den 18 juni 1926 under mom. 5 i övergångsstadgandena

till kap. IV i reglementet och voro beträffande lärare vid fortsättningsskolor

av i huvudsak följande innehåll:

Örn huvudman för kommunal fortsättningsskola reglerade befattning

enligt § 5 i anstaltens reglemente och före den 1 januari 1929 anmälde

densamma för beredande av pensionsrätt åt innehavaren (mom. 5 b) i

övergångsstadgandena), skulle engångsavgiften ej utgå med högre belopp

än det, för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 i reglementet

■ägde uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren. Under

nu angivna förutsättning efterskänktes sålunda hela den på huvudmannen

belöpande delen av engångsavgiften. Därest befattning vid kommunal

fortsättningsskola däremot först efter den 31 december 192S anmäldes

för beredande av pensionsrätt åt innehavaren (mom. 5 a) i övergångsstadgandena),

skulle engångsavgiften utgå med belopp, motsvarande den

del av engångsavgiften, för vilken huvudmannen finge uttaga ersättning

hos befattningshavaren, jämte hälften av den huvudmannen åvilande andelen

av engångsavgiften. I detta fall efterskänktes sålunda allenast

hälften av huvudmannens andel av engångsavgiften. Även huvudman

för enskild fortsättningsskola (mom. 5 c) i övergångsstadgandena) kunde

komma i åtnjutande av lindring i engångsavgift enligt i sist omförmälda

fall angivna beräkningsgrunder, dock endast efter prövning av

Kungl. Maj:t och endast i fråga örn befattning, som anmäldes före den 1

januari 1929.

Den ursprungligen till utgången av år 1928 begränsade tidsfristen för

åtnjutande av lindring i engångsavgift jämlikt mom. 5 b) och c) i övergångsstadgandena

har sedermera på därom gjorda framställningar förlängts.

Senast har genom kungörelse den 6 maj 1932 (nr 120) nämnda

tidsfrist utsträckts att omfatta tiden intill utgången av år 1932. Enligt

för närvarande gällande bestämmelser äger på grund härav huvudman

för kommunal fortsättningsskola att åtnjuta lindring i förekommande

engångsavgift med belopp, motsvarande hela den å honom belöpande andelen

av engångsavgiften, därest befattningen reglerats samt anmälts

hos pensionsaiistalten före den 1 januari 1933. Örn anmälan skett först

senare, är huvudmannen däremot berättigad att åtnjuta nedsättning med

allenast hälften av nyssnämnda belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Malmö stads folkskolestyrelse har nu hos Kungl. Maj:t hemställt om

ytterligare utsträckning, såvitt angår befattningar vid Malmö stads fortsättningsskolor,

av tidsfristen för åtnjutande av i mom. 5 b) i övergångsstadgandena

till kap. IV stadgad lindring i avseende å beräkning av engångsavgift.

Till stöd härför har folkskolestyrelsen anfört, att styrelsen

redan under september 1927 till stadsfullmäktige i Malmö ingivit

förslag till reglering av vissa befattningar såsom lärare i verkstadsarbete

vid Malmö stads fortsättningsskolor men att stadsfullmäktige ansett

med den slutliga prövningen av detta förslag böra anstå i avvaktan

på väntade nya bestämmelser i fråga örn fortsättningsskolornas organisation

m. m., i vilket ämne kungörelse utfärdats den 30 december 1932

(nr 586). Till närmare utveckling av framställningen har folkskolestyrelsen

anfört, bland annat, följande:

Folkskolestyrelsens i september 1927 till stadsfullmäktige avgivna regleringsförslag

hade avsett 7 manliga och 2 kvinnliga lärare i verkstadsarbete

vid Malmö stads fortsättningsskolor. Efter utfärdandet år 1932 av

ändrade _ bestämmelser angående fortsättningsskoleväsendet hade stadsfullmäktige

till prövning förehaft regleringsfrågan och i december 1933

godkänt reglering av 6 av de i 1927 års regleringsförslag upptagna 7 manliga

lärarbefattningarna ävensom båda de kvinnliga lärarbefattningarna.

Då styrelsens förenämnda regleringsförslag under år 1928 varit under

förberedande behandling hos vederbörande kommunala myndigheter, hade

det ansetts, att fortsättningsskolans framtida gestaltning i Malmö borde

tagas under omprövning, innan ställning toges till detta förslag. Härvid

borde även beaktas, huruvida den nya lagstiftningen på området —

varmed i främsta rummet åsyftats kungörelsen den 20 juli 1925 (nr 352)

örn ändrad lydelse i vissa delar av 1918 års fortsättningsskolestadga —

borde föranleda någon ändring av skolans organisation, varjämte förhållandet

mellan denna skola och lärlingsskolan i avseende på den yrkesbetonade

undervisningens anordning m. m. borde tagas i övervägande.

Även de varje år i riksdagen väckta motionerna rörande fortsättningsskolorna

hade bidragit till stadsmyndigheternas tvekan inför styrelsens

regleringsförslag.

I enlighet med nyss angivna uppfattning hade stadsfullmäktige den 22

februari 1929 tillsatt en kommitté av fem personer för utredning av frågan

örn fortsättningsskolans framtida gestaltning i Malmö samt uppgörande

av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Samma år hade chefen för ecklesiastikdepartementet utsett sakkunniga

för att inom departementet biträda vid vissa utredningar rörande

fortsättningsskolan och dess organisation. Då dessa sakkunniga hade att

utreda en mångfald för fortsättningsskolorna betydelsefulla frågor —

t. ex. frågorna örn ett- eller tvåårig fortsättningsskola, förläggning av årskurs,

undervisningstidens omfattning för årskurs, befrielse från fortsättningsskolplikt,

centralisering av fortsättningsskoleväsendet, anställningsvillkor

för lärare vid fortsättningsskola, ålderstillägg till lärare vid

fortsättningsskola och omfattningen av lärares tjänstgöring för erhållande

av ålderstillägg — hade det ju endast varit i sin ordning, att Malmö

stads fortsättningsskolkommitté velat avvakta de sakkunnigas utredning

och därav följande riksdagsbeslut i förenämnda frågor, innan kommittén

avfattade sitt utlåtande till stadsfullmäktige.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. A''r 184 — 18ö. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 0 Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

De sakkunnigas förslag hade behandlats av skolöverstyrelsen år 1931.

De vid 1932 års riksdag på grundval därav i dessa frågor meddelade

besluten innefattades i kungörelse, utfärdad den 30 december 1932.

Av det anförda framginge, att varken den kommunala fortsättningsskolkommittén

i Malmö haft möjlighet att före utgången av år 1932 avgiva

något utlåtande och förslag till framtida anordning av fortsättningsskolan

i Malmö eller stadsfullmäktige kunnat före samma tidpunkt

fatta beslut rörande det sedan september 1927 vilande regleringsförslaget,

såvida hänsyn skulle tagas till den väntade nya lagstiftningen rörande

fortsättningsskolan.

Beträffande frågan, örn icke regleringen kunnat beslutas under tiden

mellan riksdagsbehandlingen år 1932 och tidpunkten för kungörelsens utfärdande,

ville styrelsen erinra örn det stora antalet spörsmål rörande

fortsättningsskolan, som behandlats av 1932 års riksdag. Det vore en

vansklig sak att endast på grundval av korta meddelanden i pressen planera

och besluta för ett flertal år framåt. Styrelsen holle för troligt, att

en eventuellt sålunda beslutad reglering redan efter kort tid måst omarbetas.

Tillika ville styrelsen framhålla, att ärenden av så stor betydelse

som frågan örn fortsättningsskolans framtida gestaltning i Malmö och

regleringen av vissa lärartjänster därstädes icke kunde av vederbörande

kommunalmyndigheter förberedas och av stadsfullmäktige slutligen prövas

på så kort tid som ett halvår.

Då fortsättningsskolkommittén ansett sig böra vänta med sitt utlåtande,

tills kungörelsen i anledning av besluten vid 1932 års riksdag utkommit,

hade den icke kunnat förrän i början av år 1933 fatta slutgiltig ståndpunkt

till sitt uppdrag, och sedan hade hela år 1933 förgått, innan ärendena

blivit slutbehandlade av de kommunala organen. Någon nämnvärd

förkortning av denna tid för ärendets beredning hade enligt styrelsens

bedömande icke varit möjlig att åstadkomma.

Genom den nu lämnade redogörelsen för fortsättningsskolfrågornas behandling

syntes det styrelsen tydligt ådagalagt, att den ifrågavarande

regleringen omöjligt kunnat verkställas tidigare än som skett, och att ett

verkligt behov av förlängning av den med utgången av år 1932 utlöpande

fristen förelåge.

Skolöverstyrelsen, statens pensionsanstalt och statskontoret hava i avgivna

utlåtanden tillstyrkt utsträckning av tiden för åtnjutande av den

i folkskolestyrelsens framställning avsedda lindringen i engångsavgift

till statens pensionsanstalt.

Enligt från statens pensionsanstalt inhämtad uppgift kan antalet befattningar

vid kommunala fortsättningsskolor, som efter utgången av år

1932 anmälts för beredande av pensionsrätt åt innehavaren eller beträffande

vilka dylik anmälan inom den närmaste tiden förväntas, beräknas

uppgå till 23. Därest bestämmelserna i mom. 5 b) i övergångsstadgandena

till kap. IV i anstaltens reglemente erhålla förlängd giltighet med avseende

å befattningshavare vid dylik skola och på grund härav komma att

tillämpas å nyssnämnda befattningar, beräknas den nedsättning i huvudmäns

engångsavgifter, som detta skulle medföra, uppgå till ett belopp av

sammanlagt ungefär 25,000 kronor. Detta belopp kommer dock icke att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

såsom utgift belasta det å riksstatens elfte huvudtitel uppförda anslaget

till bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt. Däremot

kommer den hos anstalten förefintliga fondbristen att ökas med

motsvarande belopp.

Den tidsfrist, inom vilken huvudman för kommunal fortsättningsskola Dep^^nta~

hade att reglera och hos statens pensionsanstalt anmäla befattning vid skolan

för att komma i åtnjutande av befrielse från den huvudmannen åvilande

andelen av ifrågakommande engångsavgift, utgick, såsom framgår av

den lämnade redogörelsen, den 31 december 1932. Ehuru icke utan tvekan

anser jag mig böra i anledning av den föreliggande framställningen förorda,

att den ifrågavarande tidsfristen något förlänges. Förlängningen synes

mig böra begränsas att avse tiden till utgången av innevarande år.

Jag anser mig härvid böra uttryckligen betona, att för tid därefter ytterligare

utsträckning av här avsedda tidsfrist enligt min mening icke bör

ifrågakomma. Det bör beaktas, att även för befattning, som först efter

utgången av stadgad respittid anmäles till delaktighet i anstalten, huvudmannen

erhåller viss befrielse i fråga örn erläggande av engångsavgift,

nämligen med hälften av den på honom belöpande andelen.

Enär huvudgrunderna för pensionsanstaltens reglemente fastställts av

riksdagen, synes mig den nu föreliggande frågan böra underställas riksdagens

prövning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att den i mom. 5 b) av övergångsstadgandena till

kap. IV i reglementet för statens pensionsanstalt den

31 december 1919 föreskrivna tid, inom vilken huvudman

för kommunal fortsättningsskola har att, för åtnjutande

av där stadgad förmån i fråga örn erläggande

av engångsavgift, anmäla befattning för beredande

av pensionsrätt, må utsträckas till utgången av år

1934.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beräkning i vissa fall av engångsavgift enligt § 9 moni. 1 i reglementet för statens p a1 i texten