Sök i Ratio Lex

Angående räntefri försträckning åt telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i Stockholm

1934-01-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:19, Angående räntefri försträckning åt telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i Stockholm

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition nr 19.

9

Nr 19.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående räntefri

försträckning åt telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa

i Stockholm; given Stockholms slott den

3 januari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

Telegrafverkets tjänstemän hava å ett flertal orter bildat s. k. skatteinbetalningskassor

i syfte att söka i största möjliga utsträckning underlätta

och ordna personalens skatteinbetalningar. Telegrafstyrelsen har ansett

dessa kassor värda att understödjas särskilt med hänsyn till önskvärdheten

av att verkets avlöningskassor måtte befrias från det tidsödande arbete, som

föranledes av den beträffande vissa tjänstemannagrupper i stor utsträckning

förekommande införseln i lön för ogulden skatt. Något kontant bidrag till

kassornas förvaltning har likväl icke ifrågakommit. Däremot har det synts

angeläget att sätta dem i stånd att övertaga betalningsansvaret för i avlöningskassorna

inneliggande införselbevis och såmedelst möjliggöra att de

2008 33

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

befattningshavare, som mest vore i behov av skatteinbetalningskassornas

tjänster, värvades som medlemmar. Telegrafstyrelsen ifrågasatte därför år

1923, att sistnämnda kassor skulle för sådant ändamål erhålla räntefria lån

av telegrafmedel, att successivt återbetalas i den mån medel inflöte genom

avdrag å vederbörandes avlöningar. Början borde därvid försöksvis göras

nied den ojämförligt största av kassorna, nämligen den i Stockholm.

Efter av Kungl. Majit i proposition, nr 148, till 1924 års riksdag under

punkten 2 gjord framställning i ämnet medgav också riksdagen (skrivelse

nr 199), att telegrafstyrelsen finge av tillgängliga medel disponera ett belopp

av högst 35,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassa i Stockholm. Riksdagen uttalade

emellertid därvid, att lånet icke borde lämnas på längre tid än fem år, varunder

det borde successivt återbetalas, samt att frågan örn en eventuellt

erforderlig utsträckning av denna tid borde underställas riksdagens prövning.

Skatteinbetalningskassan i Stockholm erhöll sedermera, mot avlämnande

av vederbörlig skuldförbindelse, ett belopp av 35,000 kronor såsom lån fölen

tid av fem år, räknat från och med den 1 juli 1924.

En avsevärd del av detta belopp kunde emellertid redan efter kort tid

återbetalas. Då försöket befunnits slå väl ut, i det att ett betydande antal

försumliga skattebetalare inträtt som medlemmar i kassan, ansåg telegrafstyrelsen,

att det till styrelsens disposition ställda beloppet borde, i den

mån det bleve obehövligt för kassan i Stockholm, få under den fastställda

tiden av fem år utlämnas som lån till skatteinbetalningskassor även å andra

orter. Förslag härom förelädes också 1925 års riksdag (prop. nr 26 punkt 2)

och vann riksdagens bifall (skrivelse nr 82). Med stöd härav tilldelade

telegrafstyrelsen — inom ramen av det ursprungligen medgivna lånebeloppet

å 35,000 kronor — telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i Göteborg

ett lån å 10,000 kronor och motsvarande kassa i Norrköping ett lån å 5,000

kronor. Båda dessa lån hava sedermera i sin helhet återbetalats.

Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse den 26 september 1928 gjort framställning

örn att möjlighet måtte beredas skatteinbetalningskassan i Stockholm,

vilken ännu disponerade en del av sitt ursprungliga lånebelopp, att

fortfarande komma i åtnjutande av räntefri försträckning av telegrafmedel,

medgav 1929 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag

(se proposition nr 12 och riksdagens skrivelse nr 38), att telegrafstyrelsen

finge under en tid av fem år, räknat från och med den 1 juli 1929, av tillgängliga

medel disponera ett belopp av högst 20,000 kronor att i form av

räntefritt lån tillhandahållas telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa

i Stockholm. Den av 1929 års riksdag fastställda tidsperioden av fem år

för lånets tillgodonj utande utlöper alltså under år 1934.

I skrivelse den 26 september 1933 har telegrafstyrelsen — med förmälan

att det av 1929 års riksdag medgivna lånet utlämnats den 1 juli 1929 mot

en av kassans styrelse utfärdad förbindelse, försedd med borgen av styrelseledamöterna

— framhållit önskvärdheten av att kassan fortfarande komme

i åtnjutande av räntefri försträckning av telegrafmedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 19.

Telegrafstyrelsen Ilar meddelat, att kassan, enligt vad dess styrelse upplyst,

för att säkerställa en eventuell snar återbetalning av det nuvarande

lånet nödgats att, allteftersom tiden för sådan återbetalning ryckt närmare,

avvisa ansökningar örn inträde i kassan från därför intresserade befattningshavare,

varigenom kassan hindrats att i avsedd mån avlyfta från telegrafverkets

löneutbetalare i Stockholm det merarbete, som restförda skatter

förorsakade, särskilt i form av införselbeslut och dessas verkställande. Kassan

hade härvid måst iakttaga så mycket större försiktighet, som de ökade kommunalskatterna

i Stockholm samt befattningshavarnas under nu rådande tid

ekonomiskt allt mer betryckta ställning utsatt kassan för en betydande påfrestning.

Kassans styrelse hade vidare i huvudsak anfört följande:

Medan kassan under första tiden av sin tillvaro huvudsakligast rekryterades

från befattningshavarna hos styrelsen och å telegrafstationen i Stockholm,

hade den däremot under de senaste fem åren i mån av resurser företrädesvis

sökt bereda medlemskap åt telefonister vid Stockholms telefonstation

samt linjearbetare från fjärde linjedistriktet, sorterande under linjedirektören

i Stockholm. Bland dessa kategorier av befattningshavare hade

nämligen införsel i lön på grund av obetald skatt visat sig särskilt ofta

förekommande.

Enligt en framställningen bifogad tablå för tiden från och med räkenskapsåret

1920/1921 hade kassan förmedlat utbetalningar för sina medlemmar

av nära 4 miljoner kronor, varav över 185,000 kronor för restförda skatter.

Härigenom hade telegrafverkets avlöningskassor icke blott blivit befriade

från det ökade arbete, införselförordnanden till motsvarande belopp skulle

hava medfört, utan även — och detta vore än betydelsefullare — i och med

det att kassan övertagit betalningen av löpande skatter för ifrågavarande

befattningshavare, kunnat undgå upprepade införselförordnanden för obetalda

skatter, vilka eljest undan för undan med största sannolikhet kunnat

befaras.

För sina medlemmar hade kassan kunnat bereda den förmanen, att utgiften

för skatt blivit för dem jämförelsevis mindre kännbar trots den nuvarande

höga utdebiteringen för kommunalskatt i Stockholm. Avdragen å

lön i anledning av restförda skatter hade fördelats pa intill ett i ömmande

fall till och med två — år, efter vilken tid alltså kassan först åter

kunnat få in och för ny disposition taga i anspråk förskotterade medel.

Kassan hade jämväl i talrika fall, då medlem på grund av sjukdom eller av

andra ömmande skäl råkat i ekonomiskt trångmål, sa att inkomster icke

stått i proportion till nödiga utgifter, förskotterat även löpande skatter.

Av nyssnämnda tablå framginge vidare, att vid Stockholms telefonstation

antalet löneavdrag jämlikt införselförordnanden nedgått från 242.7 per månad

året 1922/1923 till 66.3 per månad året 1932/1933, allt i medeltal. En motsvarande

tablå för samtliga linjearbetare inom fjärde distriktet hade icke

kunnat sammanställas, varemot motsvarande _ siffror för de arbetare, som

erhölle sin avlöning vid Stockholms stadssektion och vid distriktsförrådet i

Stockholm, återfunnes i tablån och visade en sänkning från 48.7 till 27.7 i

medeltal per vecka från 1923/1924 till 1932/1933.

Trots den påtagliga förbättring skattekassan åstadkommit, återstode emellertid

ett betydande arbete, innan skattebetalningen för telegrafverkets personal

i Stockholm tillfredsställande ordnats, särskilt vad anginge linjearbetare

och telefonister. Inneliggande införselförordnanden vid fjärde linje
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj.-ts proposition nr 19.

distriktet avsåge för närvarande ett belopp av 26,400 kronor, fördelade på

225 förordnanden, och motsvarande belopp vid telefonstationen uppginge

till 6,340 kronor. Hela antalet avdrag å lön på grund av införsel uppgick

år 1932/1933 vid fjärde linjedistriktet till 4,374 eller i medeltal 84. i för

vecka. En förutsättning för att kassan skulle kunna verksamt bidraga till

en minskning i dessa såväl för befattningshavarna som för verket kännbara

missförhållanden vore, att kassan fortfarande finge åtnjuta ett räntefritt lån

från telegrafverket å oförändrat belopp av 20,000 kronor.

För egen del har telegrafstyrelsen vitsordat, att genom kassans verksamhet

en betydande lättnad i arbetet å avlöningskassorna inträtt, varigenom

sannolikt eljest erforderliga förstärkningar i disponibla arbetskrafter kunnat

undvikas. Kassan hade, meddelar styrelsen, reviderats av en telegrafstyrelsens

revisor. Något kontant förvaltningsbidrag till kassan utginge icke.

Däremot hade styrelsen alltjämt åt kassan upplåtit plats i ett rum inom

styrelsens lokaler och medgivit kassan arbetsbiträde av en kvinnlig befattningshavare,

i den mån tjänsteförhållandena och kassans verksamhet därtill

föranlett.

Telegrafstyrelsen har i anslutning till det anförda hemställt, att Kungl.

Maj.t måtte föreslå riksdagen medgiva, att styrelsen må under en tid av

högst fem år, räknat från och med den 1 juli 1934, disponera ett belopp av

högst 20,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas Stockholms

telegraftjänstemäns skatteinbetalningskassa.

Resultatet av de försök med räntefria försträckningar till telegraftjänstemännens

skatteinbetalningskassor, som jämlikt riksdagens medgivanden

gjorts, måste sägas hava i stort sett motsvarat förväntningarna. Avsevärda

belopp i restförda skatter hava tack vare medgivna lån kunnat gäldas, och

överhuvudtaget har en väsentlig förbättring med avseende å skattebetalningen

åstadkommits. Den i ärendet förebragta utredningen visar emellertid, att ett

betydande arbete återstår, innan skattebetalningen för telegrafverkets personal

i Stockholm tillfredsställande ordnats, särskilt vad angår linjearbetare

och telefonister.

Såväl med hänsyn till personalens eget bästa som också för beredande

av lättnad i arbetet hos avlöningskassor och uppbördsmyndigheter synes

det angeläget, att skatteinbetalningskassan fullföljer sin strävan att vinna

nya medlemmar. En väsentlig förutsättning härför är emellertid, att kassan

genom fortsatt lån blir i tillfälle att förskottera resterande skattebelopp.

Jag anser mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens hemställan om bemyndigande

att för ännu en tidsperiod av fem år bereda skatteinbetalningskassan

i Stockholm försträckning av telegrafmedel. Mot det föreslagna beloppet,

20,000 kronor eller samma belopp som under nu löpande femårsperiod,

synes intet vara att erinra.

De närmare villkoren för lånets åtnjutande torde alltjämt få bestämmas

av telegrafstyrelsen. Av vikt är givetvis fortfarande att tillse, att styrelsen

erhåller möjlighet till kontroll över medlens användning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19. 13

Under hänvisning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att telegrafstyrelsen må under en tid av fem år, räknat från

och med den 1 juli 1934, av tillgängliga medel disponera ett

belopp av högst 20,000 kronor att i form av räntefritt lån tillhandahållas

telegraftjänstemännens skatteinbetalningskassa i

Stockholm.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:23 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag angående solidariskt bankbolags ombildning till bankaktiebolag. s. 9 i texten
  2. SU 1934:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående räntefri försträckning åt telegr af tjänstemännens skatteinbetalningskassa i Stockholm. s. 2 i texten