Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av viss del av kronan tillfallet danaarv efter Annika Hansson, född Christoffersdotter

1934-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:197, Angående efterskänkande av viss del av kronan tillfallet danaarv efter Annika Hansson, född Christoffersdotter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående efterskänkande

av viss del av kronan tillfallet danaarv efter Annika Hansson,

född Christoffersdotter; given Stockholms slott den 23

februari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maurts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Den 9 februari 1890 avled hemmansägaren Johannes Hanssons hustru

Annika Hansson, född Christoffersdotter, från Sundstabyn i Blomskogs

socken.

Enligt ett av pastorsämbetet i Blomskogs församling den 9 maj 1933

utfärdat bevis skulle i makarna Hanssons äktenskap hava fötts sju barn,

av vilka det yngsta, dottern Carolina, avlidit 1864 och de övriga, nämligen

Stina Maria, Emanuel, Karl Edvin, Katarina, Jordan och Johan,

före moderns död utflyttat till utrikes ort.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 197—198. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

I den efter Annika Hansson den 25 juni 1890 upprättade bouppteckningen

upptogos som dödsbodelägare, förutom mannen Hansson, endast

de tre sistnämnda barnen — Katarina, Jordan och Johan — vilka då

vistades i Norra Amerika. Arvskifte för kvarlåtenskapens fördelning

mellan dessa dödsbodelägare påbörjades beträffande boets lösa egendom

den 31 oktober 1892 och beträffande boets fasta egendom den 20 januari

1893 samt avslutades den 24 november 1894. Vid skiftet bevakades sonen

Jordans rätt och bästa av en för honom förordnad god man. De Jordan

tillskiftade arvsmedlen, vilka omhändertogos av gode mannen, hava sedermera

den 2 mars 1929 inlevererats till statsverket och uppgingo då

enligt av kammaradvokatfiskalsämbetet godkänd redovisningsräkning

till 2,617 kronor 40 öre.

Förutnämnde sonen Emanuel, vilken antagit tillnamnet Jansson, avled

i Strömstad den 25 november 1931, efterlämnande enligt uppgift sju barn,

däribland dottern Gerda Emilia, född den 8 augusti 1894 och gift med

stenarbetaren Gustaf Helmer Valfrid Grönkvist i Gävle.

I en den 7 maj 1933 dagtecknad skrift har nu Gerda Emilia Grönkvist

gjort framställning örn utfående av ifrågavarande, till statsverket inlevererade

arvsmedel. Till stöd härför har hon anfört, att hennes man sedan

en längre tid tillbaka vore arbetslös, varför bifall till framställningen

skulle bliva makarna Grönkvist till stor hjälp.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 19 januari 1934 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet och därvid fogat från länsstyrelsen i Värmlands

län inhämtat yttrande jämte annan i ärendet införskaffad utredning, däribland

en av polismyndigheten i Gävle den 26 maj 1933 avgiven rapport

över verkställd undersökning rörande sökandens person och ekonomiska

förhållanden.

I rapporten har antecknats i huvudsak följande:

Makarna Grönkvist, vilka ingått äktenskap 1921, bodde jämte en elvaårig

son i Bomhus å Gävle stads område, där familjen hyrde bostad örn

ett rum och kök för en kostnad av 225 kronor örn året. Familjen förefölle

att leva under knappa omständigheter. Mannen hade varit arbetslös

sedan november 1932, och familjen levde vid tiden för undersökningen

på medel, som hustrun kunde förtjäna på ett tillfälligt arbete vid Gävle

lasarett. Familjen vore känd för skötsamhet och ordentlighet. Mannen

hade för år 1932 taxerats för en inkomst av 910 kronor. Hustrun hade

uppgivit, att hon genom sin ansökan icke avsåge att ensam komma i besittning

av arvet efter Jordan Johannesson utan att hon i denna sak förde

även sina syskons talan.

Länsstyrelsen i Värmlands län har i sitt yttrande förklarat sig intet

hava att erinra emot bifall till framställningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har för egen del anfört huvudsakligen

följande:

Då beträffande de i bouppteckningen efter Annika Hansson upptagna

tre barnen till henne, nämligen Katarina, Jordan och Johan, dessa ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

anmält sig inom den i 15 kap. 2 § ärvdabalken i förut gällande lag stadgade

tid av natt oell år från dödsfallet till tagande av arv efter henne

och därvid styrkt sin släktskap med henne, hade de jämlikt stadgandet

i 15 kap. 7 § ärvdabalken förlorat sin rätt till arvsmedlen efter modern.

Då ej heller någon inländsk arvinge inom tre månader från utgången av

nämnda tidsfrist anmält sig till arvet efter Annika Hansson och därvid

styrkt sin släktskap med henne samt då beträffande de i bouppteckningen

ej angivna barnen till henne, nämligen Stina Maria, Karl Edvin och Emahuel

—. den sistnämnde fader till sökanden — dessa ej anmält sig inom

den i 15 kap. 6 § stadgade tid av natt och år från dödsfallet, tillkomme

hälften av kvarlåtenskapen efter Annika Hansson kronan såsom danaarv.

Ämbetet, som inhämtat, att såväl dottern Katarina som sonen Johan

Johannesson vid skifte den 31 oktober 1892 och den 20 januari 1893 tillskiftats

sina arvsmedel efter modern, ehuru arvsrättspreskription, enligt vad

förut sagts förelegat, hade emellertid med hänsyn till omständigheterna

icke ansett, att de av dem lyftade arvsmedlen efter modern borde återkrävas.

Enär, enligt vad förut framhållits, de arvsmedel, som för Jordan Johannessons

räkning förvaltats av god man och sedermera inlevererats till

statsverket, utgjorde danaarv, syntes sökandens framställning i den mån

denna avsåge redovisning till sökanden av arvsmedel, som enligt hennes

mening lagligen skulle tillkomma henne, icke böra föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

Då emellertid ämbetet utginge från att sökanden i sin ansökning alternativt

avsett att få berörda kvarlåtenskap till sig efterskänkt, ansåge ämbetet

med hänsyn därtill att arvsrättspreskriptionen beträffande sökandens

fader möjligen icke inträffat, därest de, som uppgivit och upptecknat

kvarlåtenskapen efter Annika Hansson, sökt vinna kännedom örn hennes

samtliga arvingar, samt på grund av att sökanden och hennes man

enligt den i ärendet verkställda polisutredningen befunne sig i knappa

ekonomiska omständigheter, ansökningen örn ett efterskänkande vara värd

beaktande.

Av utredningen i ärendet framginge att, sedan Annika Hanssons samtliga

förutnämnda barn utom dottern Carolina, som avlidit den 1 februari

1864, utflyttat till utrikes ort, endast sökandens fader Emanuel Jansson

återvänt till Sverige och bosatt sig här i riket saint efter allt att döma

befunnit sig i torftiga ekonomiska omständigheter. De av hans syskon,

som nu kunde finnas i livet, eller deras avkomlingar torde däremot ha

förvärvat utländsk medborgarrätt. Därest en framställning örn avstående

av nu ifrågavarande egendom gjorts av Emanuel Jansson, medan han

ännu levde, och samtidigt av hans då levande syskon eller dessa sistnämndas

bröstarvingar, borde därför enligt ämbetets mening denna framställning

icke lia bifallits beträffande någon annan av sökandena än Emanuel

Jansson, som bort kunna påräkna att få hela kvarlåtenskapen till sig efterskänkt.

Då Emanuel Jansson efterlämnat sex barn förutom sökanden, borde

med hänsyn till vad nu sagts sökanden enligt ämbetets mening komma i

åtnjutande av V? av danaarvet ifråga.

Vid den utredning av släktförhållandena, sorn i detta ärende företagits Departementtinom

finansdepartementet, har befunnits, att Emanuel Jansson icke varit cAe/*”''

son till Annika Hansson utan fötts i ett Johannes Hanssons tidigare äkten
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

skap. Emanuel Jansson har sålunda icke varit berättigad att taga arv

efter Annika Hansson. Däremot har Emanuel Jansson såsom hal vbroder

till Jordan Johannesson ägt arvsrätt efter denne. Med hänsyn härtill och

då sökanden, vilken är dotter till Emanuel Jansson, enligt den förebragta

utredningen lever i knappa omständigheter, finner jag billighetsskäl tala

för att någon del av ifrågavarande arvsmedel tillerkännes henne. Sökanden

har uppgivit, att hon i denna sak förde talan även för sina syskon. Då

något bemyndigande i sådant avseende icke visats och för övrigt varje

utredning örn syskonens ekonomiska förhållanden saknas, torde något avstående

av kronans rätt till deras förmån för närvarande icke kunna komma

under övervägande. Då Emanuel Jansson enligt uppgift efterlämnat

sex barn förutom sökanden, anser jag i likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet

sökanden böra komma i åtnjutande av en sjundedel av arvsmedlen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att en sjundedel av det kronan tillfallna danaarvet

efter Annika Hansson från Sundstabyn i Blomskogs

socken må efterskänkas till förmån för Gerda Emilia

Grönkvist, född Jansson.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

IJr protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:197 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av viss del av kronan tillfallet danaarv efter Annika Hansson, född Chr a1 i texten
  2. SU 1934:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av viss del av kronan tillfallet danaarv efter Annika Hansson, född Christoffersdotte a1 i texten