Sök i Ratio Lex

Angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang

1934-02-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:198, Angående överförande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av belåningar av vissa engagemang

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

5

Nr 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överförande från

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av

belåningar av vissa engagemang; given Stockholms slott den 23

februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsi''ådet å Stockholms slott

den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Vid ett flertal av de bankrekonstruktioner, som ägt rum efter världskriget,

har staten medverkat. Denna medverkan har lämnats i olika former.

Vid Sydsvenska kreditaktiebolagets rekonstruktion år 1922 och Svenska

lantmännens banks rekonstruktion påföljande år berättigades aktieägarna

att hos Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till pari belåna sina nytecknade

aktier. Vid rekonstruktion år 1922 av Smålands enskilda bank och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

av Wermlands enskilda bank medverkade Kreditkassan genom belåning

av två tredjedelar av tillskottskapitalet; då sedermera Aktiebolaget Jämtlands

folkbank år 1926 rekonstruerades, lämnade Kreditkassan sin medverkan

genom belåning av hela tillskottskapitalet. Vid de under år 1932

genomförda rekonstruktionerna av Östergötlands enskilda bank, av Uplands

enskilda bank och av Aktiebolaget Göteborgs handelsbank hava däremot

tillskottsbevisen belånats genom riksgäldskontoret, i det sistnämnda

fallet dock med anlitande av Kreditkassans dotterbolag Aktiebolaget Dur

såsom tillskottstecknare och låntagare.

Det av Kreditkassan vid rekonstruktionen av Wermlands enskilda bank

beviljade lånet mot tillskottsbevis kvarstår alltjämt vid sitt ursprungliga

belopp, 12,409,263 kronor 33 öre. Denna kredit, som icke till någon del

lyftats kontant, motsvaras av en bankens insättning i kassan till enahanda

belopp.

Lånet mot tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som ursprungligen

uppgick till 3 miljoner kronor, har nedbragts till 2.4 miljoner

kronor. Ej heller detta lån har uttagits kontant utan har hela tiden innestått

i kassan. Beträffande detta engagemang planeras för närvarande

viss omläggning, såsom av det följande framgår.

Kreditkassans medverkan vid 1922 års rekonstruktion av Smålands enskilda

bank hade formen av lån till två bankens dotterbolag, Aktiebolaget

Bond och Aktiebolaget Axe, såsom förut nämnts mot hypotek av bevis örn

tillskott till bankens grundfond. Lånens sammanlagda belopp uppgick till

6.871.680 kronor. I samband med åtgärder för ytterligare konsolidering av

banken vidtogs år 1926 sådan omläggning, att ifrågavarande belåning av

tillskottsbevis övertogs av Stockholms enskilda bank, som tidigare åtagit

sig en tredjedel av hela belåningen av tillskottsbevis till bankens grundfond,

medan Kreditkassan i stället lämnade Aktiebolaget Bond ett lån å

samma belopp — 6,871,680 kronor — mot säkerhet i vissa av banken å bolaget

överlåtna värdehandlingar. I motsats till övriga här berörda krediter

innefattade denna transaktion en kontant utbetalning från Kreditkassans

sida. Enligt det vid ifrågavarande omläggning träffade avtalet inlöses

detta lån successivt av banken, som härför anlitar en fjärdedel av årsvinsten

efter nödiga avskrivningar. Sålunda inflytande avbetalningar är

emellertid Kreditkassan pliktig att intill ett sammanlagt belopp av

2.871.680 kronor disponera för övertagande —- genom lån till Aktiebolaget

Axe — av hos Stockholms enskilda bank belånade tillskottsbevis. Aktiebolaget

Bonds lån har med tillämpning härav nedbragts till 5,396,460 kronor,

medan Aktiebolaget Axes lån för närvarande uppgår till 1,475,220

kronor.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 28 oktober 1933 kar

styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 gjort framställning i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 198. 7

syfte att Kreditkassans belåning av tillskottsbevis i Wermlands enskilda

bank, Smålands enskilda bank oell Aktiebolaget Jämtlands folkbank

måtte överflyttas till riksgäldskontoret.

Efter omnämnande av de i det föregående angivna fall, då staten genom

Kreditkassan eller riksgäldskontoret lämnat stöd åt olika bankföretag,

har styrelsen anfört följande:

Statens medverkan vid rekonstruktion av banker genom belåning av tillskottsbevis

bär alltså ägt rum genom anlitande dels av Kreditkassan, dels

av riksgäldskontoret. Belåning av tillskottskapitalet genom riksgäldskontoret

står i överensstämmelse med det beslut, som fattades av 1932 års riksdag.

Dels med hänsyn därtill, dels till följd av önskvärdheten av att dylika

transaktioner i statsräkenskaperna redovisas på ett enhetligt sätt synes

det lämpligast, att i första hand de belåningar av tillskottsbevis i

Wermlands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som gjorts

av Kreditkassan, numera överflyttas på riksgäldskontoret. En dylik transaktion

skulle icke för närvarande medföra något kapitalutlägg. Eventuellt

kapitalbehov skulle — därest sådant i framtiden skulle komma att

erfordras — sannolikt bliva tillfälligt och i varje fall bliva räntebärande

efter 6 procent. Varken Wermlands enskilda bank eller Aktiebolaget Jämtlands

folkbank har under den tid, överenskommelsen varat, haft behov av

pengar. Beloppen hava hela tiden varit innestående i Kreditkassan. I realiteten

hava alltså vederbörande banker haft löpande räkningar hos Kreditkassan,

på vilka de icke dragit och på vilka de icke behövt erlägga

ränta, annat än örn och i den mån krediterna hade disponerats. Krediten

mot tillskottsbevis till Wermlands enskilda bank kvarstår alltjämt oförändrad

till ett belopp av 12,409,263 kronor 33 öre. Däremot har den tredjedel

av belåningen av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, som Skandinaviska

kreditaktiebolaget åtagit sig, minskats till 2,719,556 kronor 67 öre.

Belåningen hos Kreditkassan av tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands

folkbank har genom anlitande av bankens årsvinster nedgått från 3,000,000

kronor till 2,400,000 kronor. Den nuvarande krisen har medfört, att ingendera

av dessa banker under år 1933 kunnat minska tillskottskapitalet. Det

undandrager sig styrelsens för Kreditkassan bedömande, huru snart återbetalningarna

kunna återupptagas, respektive huru snart tillskottskapitalen

komma att bliva till fullo guldna.

Vad Smålands enskilda bank beträffar, är tillvägagångssättet vid avbetalningen

väsentligt mera invecklat. Med hänsyn därtill kan man ifrågasätta,

huruvida det icke, i varje fall tills vidare, vore lämpligare, att Kreditkassan

fortfarande finge handlägga detta ärende, än att det överflyttades

till riksgäldskontoret, En eventuell överflyttning till riksgäldskontoret

av tillskottskapital teckningen kunde visserligen kombineras, med en

överflyttning till riksgäldskontoret av Kreditkassans lån till Aktiebolaget

Bond. Å andra sidan möter det givetvis icke något hinder, att Kreditkassans

ansvar för tillskottskapitalet överflyttas på riksgäldskontoret, medan

Kreditkassan fortfarande omhänderhar förvaltningen av krediten.

Därigenom skulle en enhetlig redovisning av statens ansvar för tillskottsförbindelser

erhållas. 1 så fall komma de belopp, som inbetalas till Kreditkassan

i avbetalning på Smålands enskilda banks skuld, att successivt

inlevereras till riksgäldskontoret. Kreditkassan kunde dessutom till

riksgäldskontoret inleverera större delen av sitt nuvarande banktillgodohavande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 198.

För en överflyttning till riksgäldskontoret av dessa tillskottsbelåningar

talar, förutom den förut omförmälda önskvärdheten av en enhetlig behandling

av hithörande spörsmål, vikten av att Kreditkassans avveckling i möjligaste

mån påskyndas.

I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn framläggande

för riksdagen av förslag örn överflyttande till riksgäldskontoret av

Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank,

Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank.

I anledning av Kreditkassans ifrågavarande skrivelse har tillfälle berens

fullmäktige i riksgäldskontoret att inkomma med yttrande. I ett den

25 januari 1934 dagtecknat yttrande hava fullmäktige anfört:

I likhet med styrelsen för Kreditkassan funne fullmäktige lämpligt, att

de transaktioner, som föranletts av statens medverkan vid rekonstruktion

av banker genom belåning av tillskottsbevis, i statsräkenskaperna redovisades

på ett enhetligt sätt. Med hänsyn därtill och då önskvärt vore, att

Kreditkassans avveckling i möjligaste mån påskyndades, hade fullmäktige

ej något att erinra mot att för den nu församlade riksdagen framlades förslag

örn överflyttande till riksgäldskontoret av de belåningar av tillskottsbevis

i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget

Jämtlands folkbank, som lämnats av Kreditkassan. Tillräcklig anledning

syntes emellertid ej föreligga att — såsom Kreditkassans styrelse föreslagit

— även efter en eventuell överflyttning till riksgäldskontoret av berörda

belåningar, hos Kreditkassan bibehålla handläggandet av ärenden

rörande avbetalningar å Smålands enskilda banks skuld för belåning av

tillskottsbevis, även örn tillvägagångssättet här vore mera invecklat än

vid avbetalningarna å de två andra bankernas motsvarande skulder.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 10 februari 1934 har

sedermera styrelsen för Kreditkassan meddelat, att styrelsen för Aktiebolaget

Jämtlands folkbank hos Kreditkassan hemställt örn Kreditkassans

medverkan till sådan förändring av bankens tillskotts- och aktiekapital att

tillskottskapitalet helt avvecklas, att nuvarande aktiekapitalet nedsättes

från 6 till 3 miljoner kronor och att preferensaktier utfärdas till ett belopp

av 1 miljon kronor. Härom har Kreditkassans styrelse vidare anfört:

Förändringen skulle för Kreditkassans vidkommande medföra, att det

lån mot tillskottsbevis å resterande 2,400,000 kronor, som nu utestode till

bankens dotterbolag, Aktiebolaget Filius, samt Jämtlands folkbanks motsvarande

tillgodohavande hos Kreditkassan skulle nedsättas till högst 1

miljon kronor, samt att det nuvarande hypoteket för lånet skulle ersättas

med ett mot det nedsatta beloppet svarande nominellt belopp preferensaktier

i banken. Kreditkassans styrelse, som ej funnit de av riksdagen

för kassans avveckling givna direktiven lägga hinder i vägen för kassans

medverkan till genomförande av bankstyrelsens förslag och som funnit

detsamma för kassan fördelaktigt, hade, efter inhämtande av yttrande av

hankinspektören samt efter hörande av Kreditkassans representant i bankens

revision, funnit sig kunna bifalla bankens framställning. Då något

motstånd från annat håll ej syntes vara att motse, kunde man räkna med

att förslaget godkändes. Genomförandet av detsamma torde emellertid

taga omkring ett års tid i anspråk.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

9

Med anledning av att fullmäktige i riksgäldskontoret i sitt förut återgivna

yttrande över Kreditkassans tidigare framställning förordat, att

även belåningen av Smålandsbankens tillskottskapital överfördes till riksgäldskontoret,

för den händelse så skedde med Kreditkassans övriga liknande

engagemang i andra banker, har styrelsen för Kreditkassan i sin

nyssnämnda skrivelse den 10 februari 1934 — under erinran, att detta

vore ett arrangemang, som styrelsen, såsom framginge redan av dess

förra skrivelse, icke ville motsätta sig — framhållit, att kassans lån till

Aktiebolaget Bond å numera 5,396,460 kronor, vilket tillkommit vid 1926

års omläggning av Smålandsbanksengagemanget, stöde i ett så intimt

förhållande till det äldre, vid Smålandsbankens rekonstruktion år 1922

tillkomna engagemanget, varigenom viss del av bankens tillskottskapital

belånats hos kassan, att de borde handhavas av samma kreditgivare.

Överflyttningen av engagemanget i Bond, som på sin tid inneburit en direkt

utbetalning från Kreditkassan, behövde emellertid icke medföra någon

kontantutbetalning från riksgäldskontoret till kassan, utan kunde

ordnas så, att beloppet gottgjordes Kreditkassan i avräkning å den kredit,

som genom riksgäldskontoret ställts till kassans förfogande.

I anledning härav har styrelsen hemställt örn åtgärder för överflyttande

från Kreditkassan till riksgäldskontoret jämväl av Aktiebolaget Bonds

lån hos Kreditkassan.

Rörande frågan örn överflyttande till riksgäldskontoret av Aktiebolaget

Bonds lån hos Kreditkassan hava f ullmäktige i riksgäldskontoret i ett den

15 februari 1934 avgivet yttrande framhållit, att, därest Kreditkassans

övriga engagemang i Smålands enskilda bank överfördes till riksgäldskontoret,

överflyttning enligt fullmäktiges mening borde ske jämväl av sagda

lån, varigenom Kreditkassan skulle helt befrias från sina mellanhavanden

med nyssnämnda bank. Överflyttningen ifråga vore för övrigt endast

en bokföringsfråga, då, såsom i styrelsens skrivelse påpekades, någon kontant

utbetalning från riksgäldskontorets sida därvid ej skulle erfordras.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner jag mig böra förorda

ett överflyttande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret

av Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands

enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank.

Ifrågavarande belåningar uppgå, såsom nämnts, för närvarande

till i runda tal 12.4 miljoner kronor till Wermlands enskilda bank, 1.5 miljon

kronor till Smålands enskilda bank och 2.4 miljoner kronor till Aktiebolaget

Jämtlands folkbank eller tillhopa 16.3 miljoner kronor. Dessa

belopp motsvaras på skuldsidan i Kreditkassans balansräkning av samma

belopp, utgörande av ifrågavarande banker insatta medel. Det förutsättes,

att riksgäldskontoret vid övertagande av nämnda belåningar mot tillskottsbevis

jämväl skulle mottaga dessa insättningar med den förbindelse till

återbetalning, som åvilar Kreditkassan. Därest den i Kreditkassans seBihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 197—19S.

Departements
chefen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

nare skrivelse omförmälda förändringen av Kreditkassans engagemang

i Aktiebolaget Jämtlands folkbank kommer till stånd, bör överförandet

till riksgäldskontoret självfallet avse Kreditkassans belåning av preferensaktier

i banken och däremot svarande insättning. I anslutning till

riksgäldsfullmäktiges uttalanden tillstyrker jag vidare, att riksgäldskontoret

tillika övertager Kreditkassans lån till Smålandsbankens dotterbolag

Aktiebolaget Bond, för närvarande i runt tal 5.4 miljoner kronor.

I riksgäldskontorets räkenskaper komma de från Kreditkassan övertagna

engagemangen att redovisas under riksgäldsverkets fond på samma

sätt som de år 1932 till tre andra banker lämnade stödkrediterna,

nämligen å ena sidan bland tillgångarna såsom fordringar å Aktiebolaget

Webe (för Wermlands enskilda bank), Aktiebolaget Axe (för Smålands

enskilda bank) och Aktiebolaget Filius (för Aktiebolaget Jämtlands

folkbank) samt å andra sidan bland skulderna såsom insatta tillskottsmedel

för en var av nämnda banker. Ett övertagande av det till Aktiebolaget

Bond av Kreditkassan utlämnade lånet, som icke har motsvarighet

i något hos Kreditkassan insatt kapital, lärer böra förbindas med

avräkning till motsvarande belopp å den för Kreditkassans verksamhet

avsedda krediten i riksgäldskontoret. Härav följer, att, såsom Kreditkassans

styrelse anmärkt, ifrågavarande åtgärder icke för närvarande

kräva några kapitalutlägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att de av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade

belåningarna av tillskottsbevis i Wermlands enskilda

bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget

Jämtlands folkbank jämte de mot samma belåningar

svarande insättningarna av tillskottsmedel ävensom

det av Kreditkassan till Aktiebolaget Bond utlämnade

lånet skola, på sätt av mig angivits, övertagas av riksgäldskontoret.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

11

Bilaga.

Balansräkning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 den

31 december 1933 m. m.

Tillgångar.

Svenska statens icke räntebärande obligationer................ kr. 4,999,600: —

Kassabehållning........................................................................ » 456:2 6

Bankräkningar:

A.-B. Göteborgs Handelsbank, kapitalräkning

............................................ kr. 130,052:91

A.-B. Sydsvenska Banken, checkräkn. » 13,754:6 5

» Jordbrukar banken, » » 5,134:27

» » , kapitalräkn. » 1,057,594:0 6 » 1,206,535:8 9

Skand. Kredit A.-B. (tillhörande statsanslaget till Helle
forsbolaget)

...................................................................... » 210,680: ie

Utlämnade lån, enligt specifikation .................................... » 50,482,293: 23

Främmande aktiers konto:

31,131 st. aktier i A.-B. Sydsvenska Banken nom. 50

kr. å 30 kr. ................... kr. 933,930: —

80 » aktier i A.-B. Jordbrukarbanken

nom. 100 kr.å 55 %

50 » aktier i A.-B. Dur nom.

100 kr.................................

50 » aktier i A.-B. Igo nom.

100 kr................................

15,000 » stamaktier i Hellefors

Bruks A.-B. nom. 100 kr.

Vinst- och förlustkonto:

Förlust från föregående år................

Avgår: Anslag ur fonden för mötande

av förluster å Kreditkassan

Förlust för 1933 ................................

» 4,400: —

» 0: —

» 0: —

» °=— » 938,330: —:

kr. 49,866,337: 91

» 26,500,000: — * *

kr. 23,366,337:91

* 930,249: 88 » 24,296,587: 7 9

Kr. 82,134,483:3 3

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Outnyttjad kredit i Riksgäldskontoret för utbetalning till

sparbanksinsättare .............................. kr. 2,698,928:0 7

Redovisade utbetalningar till sparbanksinsättare:

1929 ....... kr. 480,256: 31

1930 ....... » 872,037:0 8

1931 ........ » 8,739:2 5

1932 ........ » 951,366: 10

1933 ........ » 8,378,507: 81 » 10,690,906:55

Kr. 13,389,834: 6 2

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Omkostnadskonto för utbetalningar till

sparbanksinsättare, utbetalt

1929 .................... kr. 15,515:50

1930 .................... » 6,402: 4 o

1931 .................... » 31,352:9 9

1932 .................... » 42,698: 2 9

1933 *__ 14,196: 20 kr. 110,165: 3 8 kr. 13,500,000: —

Kr. 95,634,483:3 8

Svenska statens 5 % obligationer nom. kr. 50,000,000: —

» » 41/, % » » » 10,000,000: —

Kr. 60,000,000: —

pantsatta för skuld till Kiksgäldskontoret.

Skulder.

Aktiekapitalet............................................................................ kr. 5,000,000: —

Riksgäldskontoret .................................................................... » 60,000,000: —

Kungl, statskontoret:

disponerat av anslag å 1,500,000 kronor för stöd åt Hellefors

Bruks A.-B................................................................. » 850,000: —

Insatta medel:

Smålands Enskilda Bank ...

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Jämtlands Folkbank

kr. 1,475,220: —

» 12,409,263:3 3

» 2,400,000:— » 16,284,483:3 3

Kr. 82,134,483:33

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Uttag å sparbankskonto i Riksgäldskontoret

1929........ kr. 495,771: 81

1930 ........ » 878,439:48

1931 ........ » 6,767,902:4 9

1932 ........ » 2,700,066:5 4

1933 ........ » 14,922:0 7

kr. 10,857,102:3 9

Avgår: Återbetalningar

1933........ » 56,030: 4 6 kr. 10,801,071:93

Fond för stöd åt sparbanksinsättare. .. » 2,698,928: o7 » 13,500,000: —

Kr. 95,634,483:3 3

Garantifond kr. 60,000,000: —.

Den bland tillgångarna upptagna posten å utlämnade lån å i runt tal

50.4 8 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt å lån, utlämnade i samband

med rekonstruktion av härefter angivna bankinrättningar:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

A.-B. Sydsvenska Banken

Diverse låntagare i allmänhet mot hypotek av aktier

i Sydsvenska Banken .................................................... kr.

Smålands Enskilda Bank

A.-B. Bond............................................ kr. 5,396,460: —

A.-B. Axe mot tillskottsbevis till bankens

grundfond ................................ » 1,475,220: — »

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Webe mot insatsbevis till bankens

grundfond .............................. kr. 12,409,263: 33

A.-B. Igo mot 195,000 st. pref.-aktier

å 100 kr. i Hellefors Bruks A.-B. » 19,500,000: —

Hellefors Bruks A.-B., förlagskon to » 639,319: 8 4 »

A.-B. Jordbrukarbanken

A.-B. Dur mot Svenska Lantmännens

Kvarnförenings revers med

hypotek av 40,000 st. stamaktier

i A.-B. Kvarnintressenter å nom.

kr. 50: — å kr. 30: — ................ kr.

Andra låntagare mot Jordbrukarbankens

aktier, i allmänhet belånade

till pari .................................. »

Summa kvarstående belopp av under

år 1929 genom A.-B. Dur från

jordbrukarbanken övertagna engagemang

........................................ »

A.-B. Göteborgs Handelsbank

A.-B. Dur mot 99,914 st. bankens aktier å nom. kr. 100

å kr. 50: —........................................................................ »

A.-B. Jämtlands Folkbank

A.-B. Filius mot insatsbevis till bankens grundfond »

Sparbankslån

Till 21 insatstecknare till Lysviks sparbanks säkerhetsfond

........................................................................................ »

Kr.

1,200,000: —

18,100: —

1,114,391: 58

13

1,258,838: 48

6,871,680: —

32,548,583: 17

2,332,491: 5 8

4,995,700: —

2,400,000: —

75,000: —

50,482,293: 23

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 197—198.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.