Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 7 november 1933 avslutad konvention angående konkurs, m. m

43 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 43 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:2, Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 7 november 1933 avslutad konvention angående konkurs, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge den 7 november 1933 avslutad konvention angående

konkurs, m. m.; given Stockholms slott den 15

december 1933.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt

med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge

den 7 november 1933 avslutad konvention angående konkurs, vill Kungl. Maj :t

härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda konvention, dels, jämlikt

§ 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till

lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland,

Island eller Norge;

lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller

Norge;

lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs meddelade

utländska domar;

lag innefattande tillägg till konkurslagen; samt

lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling

utan konkurs.

GUSTAR

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr

Konvention niellera Danmark,

Finland, Island,

Norge og Sverige om

Konkurs.

Hans Majestset Kongen

af Danmark og Island,

Republiken Finlands Prsesident,

Hans Majestset

Norges Ronge og Hans

Majestset Kongen af Sverige,

hvilke er kommet

overens örn at afslutte en

Konvention örn Konkurs,

bar udnsevnt til deres befuldmsegtigede:
-

Hans Majestset Kongen

af Danmark og Island:

For Danmark:

Sin Udenrigsminister,

Dr. phil. Peter Rochegune

Munch;

For Island:

Overordentlig Gesandt

og befuldmsegtiget Minister,

Hr. Sveinn Björnsson;
Republiken

Finlands

Prsesident:

Republikens Chargé

d’Affaires a. i. i Köbenhavn,

Dr. phil. Ragnar

Numelin;

Suomen, Tanskan, Islannin,

Norjan ja Ruotsin

valmén konkurssia koskeva

sopimus.

Suomen Tasavallan

Presidentti, Hänen Majesteettinsa

Tanskan ja

Islannin Kuningas, Hänen

Majesteettinsa Norjan

Kuningas ja Hänen Majesteettinsa

Ruotsin Kuningas,

jotka ovat sopineet

konkurssia koskevan

sopimuksen tekemisestä,

ovat määränneet

valtuutetuikseen:

Suomen Tasavallan

Presidentti:

Tasavallan v. a. Asiainhoitajan

Kööpenhaminassa,

Fil. tri Ragnar Numelinin;
-

Hänen Majesteettinsa

Tanskan ja Islannin Kuningas:
Tanskan

puolesta:

Ulkoasiainministerinsä,

fil. tri Peter Rochegune

Munchin;

Konvention mellan Finland,

Danmark, Island,

Norge och Sverige angående

konkurs.

Republiken Finlands

President, Hans Majestät

Konungen av Danmark

och Island, Hans Majestät

Konungen av Norge och

Hans Majestät Konungen

av Sverige, vilka överenskommit

att sluta en konvention

örn konkurs, hava

till sina fullmäktige utsett:
-

Republiken Finlands

President:

Republikens Chargé

d’Affaires a. i. i Köpenhamn,

fil. dr Ragnar

Numelin;

Hans Majestät Konungen

av Danmark och Island:
För

Danmark:

Sin Utrikesminister, fil.

dr. Peter Rochegune

Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson,

Envoyé extraordinär

och Ministre plénipotentiaire;
Hans

Majestät Konungen

av Norge:

Islannin puolesta:

Erikoislähettilään ja

täysivaltaisen ministerin,

Hra Sveinn Björnssonin;

Hans Majestset Norges Hänen Majesteettinsa

Konge: Norjan Kuningas:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

3

Samningur milli Islands,

Danmerkur, Finnlands,

Noregs og Svijjoöar um

gj aldjirotaskipti.

Hans håtign konungur

Islands og Danmerkur,

Forseti lyöveldisins

Finnlands, Hans kåtign

konungur Noregs og

Hans håtign kunungur

Svijjjööar, sem hata ordiö

åsåttir um aö gera

sändning um gjaldjrotaskipti,

hata utnefnt sem

umboösmenn sina:

Hans håtign konun
fur

Islands og Damnerus
Fyrir

Island:

Herra Svein Björnsson,

sérlegan sendiherra

og råöherra meö umboöi:

Fyrir Danmörku:

Dr. phil. Peter Rochegune

Munch, utanrikisråöherra

sinn;

Forseti lyöveldisins

Finnlands:

Dr. phil. Ragnar Numelin,

Chargé d’Affaires

a. i. lyöveldisins i Kaupmannahöfn;
-

Hans håtign konungur

Noregs:

Konvensjon mellen! Norge,

Danmark, Finnland,

Island og Sverige örn

konkurs.

Hans Majestet Norges

Konge, Hans Majestet

Kongen av Danmark og

Island, Republikken

Finnlands President og

Hans Majestet Kongen av

Sverige, som er kommet

overens örn å avslutte en

konvensjon örn konkurs,

har til sine befullmektigede

opnevnt:

Hans Majestet Norges

Konge:

Sin overordentlige Sendemann

og befullmektigede

Minister i Kjöbenhavn,

Hr. Hans Emil

Huitfeldt;

Hans Majestet Kongen

av Danmark og Island:

For Danmark:

Sin Utenriksminister,

dr. phil. Peter Rochegune

Munch;

For Island:

Overordentlig Sendemann

og befullmektiget

minister, Hr. Sveinn

Björnsson;

Republikken Finnlands

President:

Konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland,

Island oell Norge angående

konkurs.

Hans Majestät Konungen

av Sverige, Hans Majestät

Konungen av Danmark

och Island, Republiken

Finlands President

och Hans Majestät Konungen

av Norge, vilka

överenskommit att sluta

en konvention angående

konkurs, hava till sina

fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen

av Sverige:

Sin Envoyé extraordinär

och Ministre plénipotentiaire

i Köpenhamn,

Herr Oskar Anton Herman

Ewerlöf;

Hans Majestät Konungen

av Danmark och Island:
För

Danmark:

Sin Utrikesminister, fil.

dr. Peter Rochegune

Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson,

Envoyé extraordinär

och Ministre plénipotentiaire;
Republiken

Finlands

President:

\

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr

Sin overordentlige Gesandt

og befuldmsegtigede

Minister i Köbenhavn,

Hr. Hans Emil Huitfeldt;

Hans Majestset Kongen

af Sverige:

Sin overordentlige Gesandt

og befuldmsegtigede

Minister i Köbenhavn,

Hr. Oskar Anton Herman

Ewerlöf; hvilke, behörigt

befuldmsegtigede, er kommet

overens om folgende

Artikler:

Artikel 1.

Konkurs, der er erklseret

i en af de kontraherende

Stater, skal ogsaa

omfatte Skyldnerens Formue

i de andre Stater.

Med Hensyn til saadan

Formue skal, forsaavidt

ikke andet i de folgende

Artikler er bestemt, anvendes

de i forstnsevnte

Stat gseldende Lovbestemmelser

örn de Indskrsenkninger,

Konkursen

medforer i Skyldnerens

Adgang til at raade över

sin Formue, örn hvad der

hörer til Boets Masse eller

gennem Afkrseftelse kan

inddrages i Massen, om

Skyldnerens Rettigheder

og Pligter under Konkursen,

örn Bestyrelsen og

Behandlingen af Boet, örn

Fordringshaveres og andre

Rettighedshaveres

Ret til Fyldestgorelse i

Konkursen, örn Udlodninger,

om Akkord og anden

Afsilning af Konkursen.

Ejendele, som efter

Lovgivningen i den Stat,

Erikoislähettiläänsä ja

täysivaltaisen ministerinsä

Kööpenhaminassa, Hra

Hans Emil Huitfeldtin;

Hänen Majesteettinsa

Ruotsin Kuningas:

Erikoislähettiläänsä ja

täysivaltaisen ministerinsä

Kööpenhaminassa, Hra

Oskar Anton Herman

Ewerlöfin;

jotka siihen asianmukaisesti

valtuutettuina

ovat sopineet seuraavista

määräyksistä:

1 artikla.

Jossakin sopimusvaltiossa

alkanut konkurssi

käsittää velallisen muissakin

sopimusvaltioissa

olevan omaisuuden.

Tällaisen omaisuuden

osalta sovellettakoon, eliel

sitta mitä jäljempänä

tassa sopimuksessa säädetään

muuta johdu, ensiksimainitun

valtion lainmääräyksiä,

jotka koskevat

konkurssin vaikufusta

velallisen oikeuteen vallita

omaisuuttaan, sitä

mitä konkurssipesään

kuuluu ja takaisinsaantia

konkurssipesään, velallisen

oikeuksia ja velvollisuuksia

konkurssin nikana,

pesän hallintoa, velkojain

maksunsaamis- ja

etuoikeutta, jaon toimittamista,

akordia ja konkurssin

päättymistä.

Omaisuus, jota velkojat

sen valtion larn mu
-

Sin Envoyé extraordinaire

och Manistee plénipotentiaire

i Köpenhamn,

Herr Hans Emil Huitfeldt;
Hans

Majestät Konungen

av Sverige:

Sin Envoyé extraordinaire

och Ministre plénipotentiaire

i Köpenhamn,

Herr Oskar Anton Herman

Ewerlöf;

vilka, därtill behörigen

befullmäktigade, överenskommit

örn följande artiklar:
-

Artikel 1.

Varder någon försatt i

konkurs i fördragsslutande

stat, skall konkursen

omfatta jämväl gäldenärens

egendom i annan fördragsslutande

stat.

I fråga örn sådan egendom

skola, där ej annat

följer av vad här nedan

stadgas, lända till efterrättelse

de i förstnämnda

stat givna lagbestämmelser

örn konkursens inverkan

på gäldenärens rätt

att råda över sin egendom,

örn vad till konkursbo

hörer och örn återvinning

till konkursbo, örn

gäldenärens rättigheter

och skyldigheter under

konkurs, örn boets förvaltning,

örn borgenärers

betalnings- och förmånsrätt,

örn utdelning samt

örn ackord och avslutande

av konkurs.

Egendom, som enligt

lagen i den stat, där den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

5

Herra Hans Emil Huitfeldt,

sérlegan sendiherra

sinn og råöherra med umboöi

i Kaupmannahöfn;

Hans båtign konungur

Svffjööar:

Herra Oskar Anton

Herman Ewerlöf, sérlegan

sendiherra sinn og

råöherra meö umboöi i

Kaupmannahöfn; sem,

meö gildu umboöi, hafa

komiö sér saman um

eftirfarandi greinar:

1. grein.

Grjaldf rot, sem iirskurdaö

hefir veriö i einhverju

samningsrikjanna,

nser einnig til eigna

skuldunauts i hinum

rikjunum.

Um meöferöina å slikum

eignum gilda, sé

ekki ööruvisi åkveöiö i

eftirfarandi greinum, lagaåkvseöi

fess rikis, sem

gjaldf rotaskiptin eru urskuröuö

i, um feer takmarkanir,

sem gjaldfrotiö

hefir i för meö sér å

umråöarétti skuldunauts

yfir eignum sinum, svo

og um paö, hvaöa eignir

tilheyri buinu, eöa h;egt

er aö draga undir faf

meö riftun gjörninga, um

réttindi og skyldur skuldunauts

meöan stendur

å gjaldfrotaskiftum, um

stjern og meöferö biisins,

um rött kröfuhafa og

annara rétthafa til fess

aö leita fullnsegju i

gjaldfrotabiiinu, og um

uthlutun nauöasamninga

og Önnar lok gjaldfrotaskipta.

Eignir, sem ekki veröa

yfirleitt notaöar til full
-

Republikkens Chargé

d’Affaires a. i. i Kjöbenhavn,

Dr. phil. Ragnar

Numelin;

Hans Majestet Kongen

av Sverige:

Sin overordentlige Sendemann

og befullmektigede

Minister i Kjöbenhavn,

Hr. Oskar Anton

Herman Ewerlöf;

h vilke, behörig befullmektigede,

er kommet overens

örn folgende artikler:
Artikkel

1.

Konkurs som er åpnet

i en av de kontraherende

stater, skal også omfatte

skyldnerens formue i de

andre stater.

Med hensyn til sådan

formue anvendes, hvis ikke

annet er bestemt i de

folgende artikler, de i

forstnevnte stat gj eldande

lovbestemmelser örn

de innskrenkninger konkursen

medforer i skyldnerens

adgang til å råde

över sin formue, örn hvad

der hörer til boets masse

eller gjennem omstotelse

kan inndras i massen,

örn skyldnerens rettigheter

og plikter under konkursen,

örn bestyrelsen

og behandlingen av boet,

örn fordringshaveres og

andre rettighetshaveres

dekningsrett i konkursen,

örn utlodninger, örn akkord

og örn avslutning

av konkursen.

Formuegjenstander som

efter loven i den stat Ilvor

Republikens Chargé

d’Affaires a. i. i Köpenhamn,

fil. dr Ragnar

Numelin;

Hans Majestät Konungen

av Norge:

Sin Envoyé extraordinär

och Ministre plénipotentiaire

i Köpenhamn,

Herr Hans Emil Huitfeldt;
vilka,

därtill behörigen

befullmäktigade, överenskommit

om följande artiklar:
Artikel

1.

Varder någon försatt i

konkurs i fördragsslutande

stat, skall konkursen

omfatta jämväl gäldenärens

egendom i annan fördragsslutande

stat.

I fråga örn sådan egendom

skola, där ej annat

följer av vad här nedan

stadgas, lända till efterrättelse

de i förstnämnda

stat givna lagbestämmelser

om konkursens inverkan

på gäldenärens rätt

att råda över sin egendom,

örn vad till konkursbo

hörer och örn återvinning

till konkursbo, örn

gäldenärens rättigheter

och skyldigheter under

konkurs, om boets förvaltning,

örn borgenärers

betalnings- och förmånsrätt,

örn utdelning samt

örn ackord och avslutande

av konkurs.

Egendom, som enligt

lagen i den stat, där den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr

Ilvor de findes, overbovedet

ikke kan t jené til Fyldestgorelso

af Fordringshavere,

kan ikke inddrages

i Boet.

Artikel 2.

Er der i en af Staterne

erklseret Konkurs, som

omfatter Formue i nogen

af de andre Stater, bor

Konkursbestyrelsen uden

Ophold kundgore Konkursbeslutningen

gennem

Indrykkelse i den offentlige

Kundgorelsestidende

i denne Stat og bor overensstemmende

med der

gaeldende Lov ogsaa sorge

för Tinglysning og Indforelse

i Grundbog, Skibsregister

eller andet Offentligt

Register.

Seerskilt Meddelelse örn

Konkursen bor snarest

mulig sendes til alle

kendte Fordringsbavere i

de andre Stater, medmindre

Fordringen tages

i Betragtning uden Anmeldelse.

Fordringsbavere

i de andre Stater skal

ligeledes underrettes örn

Indsigelser, som r ej ses

mod deres Fordringer.

Artikel 3.

Retterne i de kontraberende

Stater skal efter

Bogsering af Konkursbestyrelsen

i en af de andre

Stater sorge for Registrering

af Ejendele, som findes

i vedkommende Stat,

kaan, missa se on, ylipäätään

eivät voi vaatia käytettäväksi

saamistensa

suoritukseen, ei kuulu

konkurssipesään.

2 artikla.

Milloin jossakin sopimusvaltiossa

on alkanut

konkurssi, joka käsittää

toisessa sopimusvaltiossa

olevaa omaisuutta, on

konkurssiballinnon viivytyksettä

kuulutettava

konkurssipäätös viimeksimainitussa

valtiossa julkista

tiedoittamista varten

ilmestyvässä sanomalebdessä.

Konkurssiballinnon

on myös buolebdittava

siitä, etta konkurssista

vieraassa valtiossa

tebdään täman valtion

larn mukaiset merkinnät

kiinteistökirjaan tai oikeuden

pövtäkirjaan tabi

alusrekisteriin tai muubun

julkiseen rekisteriin.

Konkurssista on, niin

pian kuin tärna voi tapabtua,

läbetettävä erityinen

ilmoitus kaikille

muissa sopimusvaltioissa

oleville tunnetuille velkojille,

mikali beidan saataviaan

ei valvomattominakin

ole otettava huomioon.

Toisessa sopimusvaltiossa

ole valle velko jalle

annettakoon tieto

myöskin väitteestä, joka

tebdään bänen saamistaan

vastaan.

3 artikla.

Sopimusvaltion tuomioistuimen

on, jossakin

toisessa sopimusvaltiossa

olevan konkurssiballinnon

esityksestä, toimitettava

tuomioistuimen kotimaassa

olevan omaisuu
-

finnes, överhuvud ej må

tagas i anspråk av ägarens

borgenärer, skall ej

ingå i konkursboet.

Artikel 2.

Inträffar i fördragsslutande

stat konkurs, som

omfattar egendom i annan

sådan stat, bör konkursförvaltningen

utan

dröjsmål låta kungöra

konkursbeslutet i den för

offentliga meddelanden.

avsedda tidningen i sistnämnda

stat. Konkursförvaltningen

bör ock föranstalta,

att i den främmande

staten konkursen

varder, i den mån sådant

är där påbjudet, inskriven

i fastigbetsbok eller domstolsprotokoll

(tinglyst) eller

i fartygsregister eller

annat offentligt register.

Särskilt meddelande

örn konkursen bör så snart

ske kan avlåtas till alla

kända borgenärer i de

övriga fördragsslutande

staterna med undantag

av dem, vilkas fordringar

skola utgå oberoende av

bevakning. Borgenär i

annan fördragsslutande

stat varde ock underrättad

örn jäv, som göres mot

bans fordran.

Artikel 3.

Domstol i fördragsslutande

stat bar att, på

framställning av konkursförvaltning

i annan sådan

stat, ombesörja upptecknande

av egendom, som

finnes inom landet, eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

nregju kröfuhafa samkvsemt

lögum Jess lands,

|>ar sem Jaer eru, verda

ekki dregnar inn i Mich

2. grein.

Verdi i einhverju samningsrikjanna

urskuröaö

gjaldjrot, sem nrnr til

eigna i einhverju hinna

rikjanna, skal skiptarådandi

auglysa urskurdinn

um gjaldjrotaskipti

Jegar i stad i hinu siöartalda

riki, i blach Jvi er

flytur opinberar tilkynningar.

Skiptaråöandi

skal, samkveemt Jargildandi

lögum, einnig annast

um Jinglysingu,

innfserslu i fasteignaskrå,

i skipaskrå eda

adra opinbera skrå.

Öllum Jeim kröfuhöfum

i binum rikjunum,

sem kunnugt er um, skal

send sérstök tilkynning

um gjaldprotid, nema Jvf

adeina ad krafan verdi

tekin til greina ån Jess

ad benni sé lyst i buid.

Kröfuhöfum i binum rikjunum

skal einnig gefin

tilkynning um mötmseli,

sem eru sett fram gegn

kröfum Jeirra.

3. grein.

Dömstdlar samningsrikjanna

skulu, samkvsemt

beidni skiptarådanda

i einhverju hinna

rikjanna, annast um uppskrift

eigna sem i rikinu

eru, og geymslu Jeirra

de finnes, overbodet ikke

kan t jené til fyldestgjorelse

av fordringshavere,

kan ikke inndras i boet.

Artikkel 2.

Er der i en av statene

åpnet en konkurs som

omfatter formue i nogen

av de andre stater, bor

konkursboets styre uten

opbold kunngjore konkursbeslutningen

gjennem

innrykning i den offentliga

kunngjorelsestidende i

denne stat. Overensstemmende

med der gjeldende

lov bor styret også sorge

for tinglysning eller innforsel

i grunnbok, skibsregister

eller annet offentlig

register.

Särskilt underretning

örn konkursen bor, saa

snart skje kan, sendes til

alle kjente fordringshavere

i de andre stater forsåvidt

fordringene ikke

tas i betraktning uten

anmeldelse. Fordringshavere

i de andre stater skal

likeledes underrettes örn

innsigelser som reises mot

deres fordringer.

Artikkel 3.

Domstolene i de kontraberende

stater skal efter

begj Bering av styret for

et konkursbo i en av de

andre stater sorge for registrering

av formuegjenstander

som finnes i lan
-

finnes, överhuvud ej må

tagas i anspråk av ägarens

borgenärer, skall ej

ingå i konkursboet.

Artikel 2.

Inträffar i fördragsslutande

stat konkurs, som

omfattar egendom i annan

sådan stat, bör konkursförvaltningen

utan

dröjsmål låta kungöra

konkursbeslutet i den för

offentliga meddelanden

avsedda tidningen i sistnämnda

stat. Konkursförvaltningen

bör ock föranstalta,

att i den främmande

staten konkursen

varder, i den mån sådant

är där påbjudet, inskriven

i fastighetsbok eller domstolsprotokoll

(tinglyst) eller

i fartygsregister eller

annat offentligt register.

Särskilt meddelande

örn konkursen bör så snart

ske kan avlåtas till alla

kända borgenärer i de

övriga fördragsslutande

staterna med undantag

av dem, vilkas fordringar

skola utgå oberoende av

bevakning. Borgenär i

annan fördragsslutande

stat varde ock underrättad

örn jäv, som göres mot

bans fordran.

Artikel 3.

Domstol i fördragsslutande

stat har att, på

framställning av konkursförvaltning

i annan sådan

stat, ombesörja upptecknande

av egendom, som

finnes inom landet, eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr

for midlertidig Bevaring

af Ejendelene og for Sälg

af Ejendele, som ikke hensigtsmsessig

lader sig opbevare.

För övrigt kan en Konkursbestyrelse

med Hänsyn

til Ejendele, som Andes

i en anden Stat end

den, Evor Konkursen er

erklseret, begsere Bistånd

af Myndigbederne i samme

Udstrsekning som en

indenlandsk Konkursbestyrelse.

Begseringen kan rettes

umiddelbart til vedkommende

Myndigbed. Omkostningerne

kan, örn fornodent,

forlanges udredede

forskudsvis.

Skriftstykker, som er

affattet paa Finsk eller

Isländsk, skal v aire ledsaget

af bekrseftet Overssettelse

til Dansk, Norsk

eller Svensk.

Artikel 4.

_ Sporgsmaal om, bvorvidt

Tinglysning eller Indforelse

i Grundbog er en

Betingelse for, at Retsbandler,

som Skyldneren

for Konkursen har indgaaet

örn fast Ej endom

med Tilbebor, skal bave

Gyldigbed overfor Konkursboet,

og Sporgsmaal

örn Afkraeftelse af saadanne

Retshandler afgores

efter Loven i den Stat,

Ilvor Ejendommen er beliggende.

Det samme g allder

Sporgsmaal örn, hvor
-

den luetteloiminen tai

ryhdyttävä toimeen omaisuuden

säilyttämiseksi,

kunnes konkurssiballinto

voi ottaa sen huostaansa,

tai sellaisen omaisuuden

myymiseksi, jota ei sopivasti

käy säilyttäminen.

Muutoin on jossakin sopimusvaltiossa

Öjevalla

konkurssihallinnolla, mita

tulee muussa sopimusvaltiossa

olevaan omaisuuteen,

oikeus saada viranomaisilta

virka-apua missa

tapauksissa, joissa tällaista

virka-apua annetaan

sima valtiossa olevalle

konkurssiballinnolle.

Esitys, jösta tassa artiklassa

pubutaan, voidaan

tehdä suoraan asianomaiselle

viranomaiselle.

Viranomainen voi,

mikali tärna on tarpeen,

vaatia toimenpiteestä aibeutuvat

kustannukset

ennakolta suoritettaviksi.

Asiakirjaan, joka on

suomen- tai islanninkielinen,

tulee olla liitettynä

oikeaksi todistettu norjan-,

ruotsin- tai tanskankielinen

käännös.

4 artikla.

Onko merkinnän tekeminen

kiinteistökirjaan

tai oikeuden pöytäkirjaan

tarpeen, jotta velallisen

ennen konkurssia suorittamat

kiinteätä omaisuutta

tarpeistoineen koskevat

oikeustoimet olisivat

konkurssipesää sitovia,

niin myös tällaiseen omaisuuteen

kobdistuva takaisinsaantivaatimus,

on

ratkaistava sen valtion

lain mukaan, missa kiinteistö

on. Samoin ratkaistaan,

onko konkurssin

vidtagande av åtgärd för

egendomens bevarande,

intill dess den kan omhändertagas

av konkursförvaltningen,

eller för

försäljning av egendom,

som ej lämpligen kan bevaras.

I övrigt äger konkursförvaltning

i fördragsslutande

stat att, i avseende

å egendom, som finnes i

annan sådan stat, påkalla

myndighets handräckning

i de fall då sådan handräckning

skall lämnas

konkursbo inom den staten.

Framställning, som nu

är sagd, må göras omedelbart

hos myndigheten.

Skulle i något fall så erfordras,

åge myndigheten

äska förskjutande av

kostnad för åtgärden.

Handling, som är avfattad

på finska eller isländska

språket, skall vara

åtföljd av styrkt översättning

till danska, norska

eller svenska språket.

Artikel 4.

Fråga, huruvida inskrivning

i fastighetsbok

eller domstolsprotokoll

(itinglysning) utgör förutsättning

för att gäldenärens

före konkursen träffade

förfogande över fast

egendom och vad därtill

hörer skall gälla emot

konkursboet, så ock återvinningskrav,

som angår

sådan egendom, skall prövas

enligt lagen i den stat,

där fastigheten är belägen.

Detsamma gäller

fråga, huruvida konkur
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

9

til bråöabirgöa; Jeir

skulu einnig anuast um

sölu eigna, sem ekki er

råölegt aö geyma.

Aö ööruleyti geta skiptaråöendur,

aö Jivi er

snertir eignir, sem eru i

ööru riki en jovi, sem

gjaldfrotin eru urskurduö

i, öskaö aöstoöar yfirvaldanna,

å sama batt

og jmrlendir skiptarådendur.

Slika beiöni må senda

beint til hlutaöeigandi

yfirvalds. Krefjast må

fyrirframgreiöslu kostnaöar

vegna aöstoöarinnar,

ef Jad teist nauösynlegt.

Skjölum, sem rituö eru

å islensku eöa å finsku,

skal fylgja löggilt Ryding

å dönsku, norska

eöa scensku.

4. grein.

Um Jad, hvort J)inglysing

eöa innfsersla i

fasteignaskrå sé skilyröi

fyrir Jivi, aö löggjörningar,

sem skuldunautur

liehr gjörtfyrirgjaldirotiö

um fasteign og

jad sem henni tilheyrir,

lali gildi gagnvart gjaldirotabui,

svo og um riftun

slikra gjörninga, fer

eftir lögum {jess lands,

bär sem fasteignin er.

Sama gildir um flad,

hvort jnnglysing gjaldJirotsins

sé nauösynleg

det, for midlertidig bevaring

av gjenstandene og

for sälg av gjenstander

som ikke hensiktsmessig

lar sig opbevare.

Forovrig kan et konkursbos

styre med hensyn

til gjenstander som finnes

i en anden stat enn den

hvor konkursen er åpnet,

kreve bistånd av myndigheter

i de samme tilfelle

som styret for et innenlandsk

konkursbo.

Begj seringen kan rettes

umiddelbart til vedkommende

myndighet. Omkostningene

kan, örn förnöden!,

kreves betalt forskuddsvis.

Skriftstykker som er

avfattet på finsk eller isländsk,

skal vsere ledsaget

av bekreftet oversettelse

til dansk, norsk eller

svensk.

Artikkel 4.

Spörsmål örn tinglysning

eller innforsel i

grunnbok er nodvendig

for at rettshandler som

skyldeneren for konkursen

har foretatt vedkommende

fast eiendom med

tilbehor, skal ha gyldighet

overfor konkursboet,

og spörsmål örn omstotelse

av sådanne rettshandler

avgjores efter loven

i den stat hvor eiendommen

ligger. Det samme

gj elder spörsmål om

tinglysning av konkur
-

vidtagande av åtgärd för

egendomens bevarande,

intill dess den kan omhändertagas

av konkursförvaltningen,

eller för

försäljning av egendom,

som ej lämpligen kan bevaras.

I övrigt äger konkursförvaltning

i fördragsslutande

stat att, i avseende

å egendom som finnes i

annan sådan stat, påkalla

myndighets handräckning

i de fall då sådan handräckning

skall lämnas

konkursbo inom den staten.

Framställning, som nu

är sagd, må göras omedelbart

hos myndigheten.

Skulle i något fall så erfordras,

åge myndigheten

äska förskjutande av

kostnad för åtgärden.

Handling, som är avfattad

på finska eller isländska

språket, skall vara

åtföljd av styrkt översättning

till danska, norska

eller svenska språket.

Artikel 4.

Fråga, huruvida inskrivning

i fastighetsbok

eller domstolsprotokoll

(tinglysning) utgör förutsättning

för att gäldenärens

före konkursen träffade

förfogande över fast

egendom och vad därtill

hörer skall gälla emot

konkursboet, så ock återvinningskrav,

som angår

sådan egendom, skall prövas

enligt lagen i den stat,

där fastigheten är belägen.

Detsamma gäller

fråga, huruvida konkur
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr

vidt Tinglysning af Konkursen

er nodvendig for at

hindre, at Retsliandler,

som Skyldneren under

Konkursen foretager vedrorende

saadan Ej endom,

skal faa Virkning for

Boet. De tilsvarende

Sporgsmaal vedrorende

registreret Skib eller Luftfartoj

eller Part i saadanne

afgores efter Loven

i Skibets eller Luftfartojets

Hjemland.

Er efter Loven i en af

Staterne Tinglysning, Registrering

eller anden

Kundgorelse Betingelse

for, at Overdragelse eller

Underpantsaetning af andet

Losore end det i förste

Stykke omhandlede skal

bave Gyldighed overfor

Konkursboet, skal Loven

i denne Stat anvendes paa

Sporgsmaal örn en saadan

Retshandels Ugyldigbed

eller Afkrasftelse, saafremt

Genstanden findes

der ved Konkursens Indtrseden.

Sporgsmaal örn Konkursens

Indvirkning paa

en Ret, som er erbvervet

ved Udlseg eller Udpantning,

afgores efter Loven

i den Stat, bvor Porretningen

er företaget.

Artikel 5.

Sporgsmaal örn Panthaveres

Ret til under

Konkursen at soge Fyldestgorelse

i Pantet afgores

efter Loven i den

Stat, bvor Pantet findes

merkitseminen kiinteistökirjaan

tai oikeuden pöytäkirjaan

tarpeen, jottei

sellaista omaisuutta koskeva

oikeustoimi, jonka

velallinen suorittaa konkurssin

kestäessä, saavuttaisi

konkurssipesään sitovaa

vaikutusta. Vastaavanlaiset

rekisteröityä

alusta tai ilmaalusta tai

osuutta tällaiseen alukseen

koskevat kysymykset

on ratkaistava aluksen

kotimaan lain mukaan.

Millom jonkin sopimusvaltion

lain mukaan

oikeuden pöytäkirjaan

merkitseminen tai muunlainen

kirjaamismenettely

tai kuuluttaminen

on tarpeen, jotta sellaisen

irtaimen omaisuuden luovuttaminen,

johon ensimmäisen

kappaleen määräyksiä

ei ole sovellettava,

tai hallintaa luovuttamatta

tapabtuvan panttioikeuden

perustaminen tällaiseen

omaisuuteen olisi

konkurssipesää sitova, sovellettakoon,

mita tulee

mainitunlaisen oikeustoimen

pätevyyteen tai peruutumiseen,

sen valtion

lakia, jos oikeustoimen

tarkoittama omaisuus oli

sielia konkurssin alkaessa.

Konkurssin vaikutus

ulosmittauksella saavutetun

oikeuden pysyväisyyteen,

määräytyy sen

valtion lain mukaan, missa

ulosmittaus on toimitettu.

5 artikla.

Kysymys panttina olevan

tai sellaisen omaisuuden

käyttämisestä saamisen

suorittamiseen, johon

velkojalla on pidätysoikeus,

ratkaistaan sen val
-

sens inskrivning i fastigbetsbok

eller domstolsprotokoll

är av betydelse

till förhindrande av att

förfogande, som gäldenären

under konkursen vidtager

beträffande sådan

egendom, erhåller laga

verkan emot konkursboet.

Yppas motsvarande frågor

beträffande registrerat

fartyg eller luftfartyg

eller lott i sådant fartyg,

varde lagen i fartygets

hemland tillämpad.

Där enligt lagen i fördragsslutande

stat införande

i domstolsprotokoll

(itinglysning) eller annat

inskrivningsförfarande eller

kungörande utgör förutsättning

för att överlåtelse

av lös egendom, varå

bestämmelserna i första

stycket ej äga tillämpning,

eller stiftande av

underpant i sådan egendom

skall gälla mot konkursbo,

skall i fråga örn

ogiltighet eller återgång

av rättshandling, som nu

är nämnd, tillämpas lagen

i den staten, såframt den

egendom rättshandlingen

avser där fanns, när konkursen

inträffade.

Huru konkurs verkar i

fråga örn beståndet av

rätt, som vinnes genom

utmätning (utlegg eller utpantning),

skall bedömas

enligt lagen i den stat,

där utmätningen ägt rum.

Artikel 5.

I fråga örn rätt att ut''

taga fordran ur egendom’

som är pantsatt eller må

kvarhållas för fordran,

skall tillämpas lagen i den

stat, där egendomen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

11

til pess aö hindra, aö

löggjörningar, sem skuldunautur

gerir, meöan

aö å gjaldprotaskiptum

stendur, nm slika eign,

séu bindandi tyrir buiö.

Hliöstaeöar spurningar

um skråsett skip eöa

flugvél, eöa nm Pluta i

skipi eöa flugvél, skulu

leystar samkvsemt lögum

heimalands skipsins eöa

flugvélarinnar.

Sé svo åkveöiö i lögum

einhvers samningsrikjanna,

aö pinglysing, skråsetning,

eöa önnur birting

sé skilyröi tyrir b vi, aö

afhending eöa sjalfsvörsluveö

i börum lausafjårmunum

en penn, sem

nefndir eru i fyrstu målsgrein,

hafi gildi gagnvart

protabui, på skal fariö

eftir lögum pessa rikis

aö Jivi er snertir gildi

sliks gjörnings og um

riftun hans, ef fjårmunurinn

er par viö byrjun

gjaldprotaskipta.

lim åhrif gjaldprots

å rött, sem oröiö hefur

til viö fjårnåm eöa lögtak,

fer eftir lögum pess

lands, par sem gjöröin

hefur veriö framkvEcmd.

5. grein.

Um rött veöhafa til

pess, meöan å gjaldprotaskiptum

stendur, aö leita

fullnajgju i veöinu, skal

fariö elfir lögum pess

rikis, par sem veöiö er

sen er n0dvendig for å

hindre at rettshandler

som skyldneren under

konkursen företar med

hensyn til sådan eiendom,

skal få virkning for

boet. De tilsvarende

spörsmål vedkommende

registrert skib eller luftfartoi

eller part i sådanne

avgj ores efter loven i skibets

eller luftfartoiets

hjemland.

Er efter loven i en af

statene tinglysning, registrering

eller annen kunngj

ering nödvändig for at

overdragelse eller underpantsetning

av annet lösöre

enn nevnt i förste ledd

skal ha gyldighet overfor

konkursboet, skal loven i

denne stat anvendes på

spörsmål örn en sådan

rettshandels ugyldighet

eller omstotelighet såfremt

gjenstanden finnes

der ved konkursens aplung.

Spörsmål örn konkursens

virkning på den rett

som er erhvervet ved utlegg

eller utpantning, avgj

ores efter loven i den

stat hvor forretningen er

holdt.

Ar tikkel 5.

Spörsmål örn panthaveres

rett til under konkursen

å soke dekning av

pantet avgj ores efter loven

i den stat hvor pantet

finnes ved konkursens åp
-

sens inskrivning i fastighetsbok

eller domstolsprotokoll

är av betydelse

till förhindrande av att

förfogande, som gäldenären

under konkursen vidtager

beträffande sådan

egendom, erhåller laga

verkan emot konkursboet.

Yppas motsvarande frågor

beträffande registrerat

fartyg eller luftfartyg

eller lott i sådant fartyg,

varde lagen i fartygets

hemland tillämpad.

Där enligt lagen i fördragsslutande

stat införande

i domstolsprotokoll

(tinglysning) eller annat

inskrivningsförfarande eller

kungörande utgör förutsättning

för att överlåtelse

av lös egendom, varå

bestämmelserna i första

stycket ej äga tillämpning,

eller stiftande av

underpant i sådan egendom

skall gälla mot konkursbo,

skall i fråga örn

ogiltighet eller återgång

av rättshandling, som nu

är nämnd, tillämpas lagen

i den staten, såframt den

egendom rättshandlingen

avser där fanns, när konkursen

inträffade.

Huru konkurs verkar i

fråga örn beståndet av

rätt, som vinnes genom

utmätning (utlegg eller utpantning),

skall bedömas

enligt lagen i den stat,

där utmätningen ägt rum.

Artikel 5.

I fråga örn rätt att uttaga

fordran ur egendom,

som är pantsatt eller må

kvarhållas för fordran,

skall tillämpas lagen i den

stat, där egendomen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 2.

ved Konkursens Indtraeden.

Denne Bestemmelse

faar tilsvarende Anvendelse

paa Sporgsmaal om

Fyldestgorelse gennem

Tilbageholdelsesret.

Konkursens Indvirkning

paa Adgangen til at

fortssette Tvangsfuldbvrdelse

i Henbold til Udlseg

eller Udpantning bestemmes

ved Loven i den Stat,

hvor Forretningen er företaget.

Artikel 6.

Fremgangsmaaden ved

Sälg af Ejendele, der hörer

til Konkursboet, bestemmes

ved Loven i den

Stat, hvor Ejendelene findes.

Artikel 7.

Sporgsmaal örn, hvorvidt

en Fordring har Fortrinsret

til Daikning af

bestemte Genstande, der

ved Konkursens Indtraeden

findes i en anden af

Staterne, og Sporgsmaal

örn Rsekkefolgen mellem

sserlige Fortrinsrettigheder,

Panterettigheder og

andre Sikkerhedsrettigheder

i saadanne Genstande

afgores efter Loven i den

Stat, hvor Genstandene

findes ved Konkursens

Indtrseden. De her nsevnte

sserlige Rettigheder

gaar forild for almindelige

F ortrinsrettigh eder.

Sporgsmaal, örn Fortrinsret

tilkommer Skatter

og andre offentlige Afgifter,

som er paalagt i en

anden af Staterne end

den, hvor Konkursen er

erklseret, afgores efter Loven

i den Stat, hvor de er

paalagt. Sporgsmaal, om

tion lain mukaan, missa

omaisuus oli konkurssin

alkaessa.

Konkurssin vaikutus

ulosmittauksen jatkumiseen

määräytyy sen valtion

lain mukaan, missa

ulosmittaus on toimitettu.

6 artikla.

Konkurssipesään kuuluvaa

omaisuutta myytäessä

meneteltäköön sen valdon

lain mukaisesti, missa

omaisuus on.

7 artikla.

Onko erityistä etuoikeutta

olemassa omaisuuteen,

joka konkurssin alkaessa

oli jossakin tedessa

sopimusvaltiossa, niin

myös useiden tällaiseen

omaisuuteen kohdistuvien

erityisten etuoikeuksien

keskenäinen arvojärjestys

ratkaistaan sen

valtion lain mukaan; missa

omaisuus oli; ja tällainen

etuoikeus tuottaa sällen

omaisuuteen paremman

oikeuden kuin yleinen

etuoikeus.

Tuottaako jossakin

muussa kuin siinä sopimusvaltiossa,

missa konkurssi

on vireillä, määrätty

vero tai muu pulkinen

maksu etuoikeuden,

on ratkaistava sen valtion

lain mukaan, missa maksu

on määrätty, ja vieraassa

fanns, då konkursen inträffade.

Beträffande konkursens

inverkan å fortgången

av utmätningsförfarande

gäde lagen i den

stat, där utmätningen ägt

rum.

Artikel 6.

Vid försäljning av egendom,

som tillhör konkursboet,

skall förfaras i enlighet

med lagen i den

stat, där egendomen finnes.

Artikel 7.

Fråga, huruvida särskild

förmånsrätt äger

rum i egendom, som vid

konkursens inträffande

fanns i annan fördragsslutande

stat, så ock fråga

örn företrädet mellan flera

särskilda förmånsrätter

i sådan egendom varde

prövad enligt lagen i den

stat, där egendomen

fanns; och gäde i den

egendomen sådan förmånsrätt

framför allmän

förmånsrätt.

Fråga, huruvida förmånsrätt

äger rum för

skatt eder annan allmän

avgift, som pålagts i annan

fördragsslutande stat

än den där konkursen är

anhängig, skall avgöras

enligt lagen i den stat, där

avgiften pålagts, och frå
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

viö byrjun gjaldj>rotaskipta.

|>etta åkvseöi gildir

å sama hatt, j>egar

um er aö raeöa fullnregju

vegna haldsréttar.

Um åhrif gjäld Jirotsins

å heimildina til fiess aö

halda åfram fullnsegjugjörö

samkvtemt fjårnåmi

eöa lögtaki, skal

fånö elfir lögunum i Jivi

riki, joar sem gjöröin er

framkvsemd.

6. grein.

Reglurnar um sölu

fjårmuna, er tilheyra

gjaldjirotabui, åkvaröast

af lögum j>ess rikis, sem

fjårmunirnir eru i.

7. grein.

Um forgangsrétt kröfu

tyrir öörum kröfum til

fullnsegju i åkveönum

munum, sem viö byrjun

gjaldftrotaskipta eru i

emhverju hinna rikjanna,

svo og um röö sérstakra

forgangsréttinda,

veöréttinda og tryggöra

réttinda . i slikum munum,

fer elfir lögunum

i Jivi riki, J>ar sem Ijårmunirnir

eru viö byrjun

gjaldjmrtaskipta. J^essi

sérstöku réttindi gänga

å undan almennum forgangskröfum.

Um forgangsrétt tyrir

sköttum og öörum opinberum

gjöldum, sem jafnaö

helir veriö niöur i ööru

samningsriki en jivi, jiar

sem gjaldjirot henr veriö

urskuröaö, fer eftir lögunum

i jivi riki, Jiar

sem sköttunum eöa gal
-

ning. Denne bestemmelse

får tilsvarende anvendelse

på spörsmål örn dekning

gjennem tilbakeholdsrett.

Konkursens virkning

på adgangen til å fortsette

tvangsfullbyrdelse i lenhold

til utlegg eller utpantning

bestemmes ved

loven i den stat Ilvor forretningen

er holdt.

Artikkel 6.

Fremgangsmåten ved

sälg av formuegjenstander

som hörer til konkursboet,

bestemmes ved loven

i den stat hvor gjenstandene

finnes.

Artikkel 7.

Spörsmål örn en fordring

har fortrinsrett til

dekning av bestemte gjenstander

som ved konkursens

åpning finnes i en

annen av statene, og

spörsmål örn rekkefolgen

mellem sserlige fortrinnsrettigheter,

panterettigheder

og andre sikkerhetsrettigheter

i sådanne

gjenstander avgjores

efter loven i den stat hvor

gjenstandene finnes ved

konkursens åpning. De

her nevnte sserlige rettigheter

går foran almindelige

fortrinnsrettigheter.

Spörsmål om fortrinnsrett

tilkommer skatter og

andre offentlige avgifter

som er pålagt i en annen

av statene enn den hvor

konkursen er åpnet, avgjores

efter loven i den

stat hvor de er pålagt.

Spörsmål om fortrinns
-

13

fanns, då konkursen inträffade.

Beträffande konkursens

inverkan å fortgången

av utmätningsförfarande

galle lagen i den

stat, där utmätningen ägt

rum.

Artikel 6.

Vid försäljning av egendom,

som tillhör konkursboet,

skall förfaras i enlighet

med lagen i den

stat, där egendomen finnes.

Artikel 7.

Fråga, huruvida särskild

förmånsrätt äger

rum i egendom, som vid

konkursens inträffande

fanns i annan fördragsslutande

stat, så ock fråga

örn företrädet mellan flera

särskilda förmånsrätter

i sådan egendom varde

prövad enligt lagen i den

stat, där egendomen

fanns; och gäde i den

egendomen sådan förmånsrätt

framför allmän

förmånsrätt.

Fråga, huruvida förmånsrätt

äger rum för

skatt eller annan allmän

avgift, som pålagts i annan

fördragsslutande stat

än den där konkursen är

anhängig, skall avgöras

enligt lagen i den stat, där

avgiften pålagts, och frå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr S.

Fortrinsret tilkommer

Husie] e, skal, naar Ejendommen

ligger i en anden

Stat end den, hvor Konkursen

er erklseret, utgöres

efter Loven i den Stat,

Ilvor Ejendommen ligger.

Fortrinsretten omf atter

alene Formue i den Stat,

hvor Skatten eller Alguten

er paalagt eller Ejendommen

ligger. Er Fortrinsretten

serlig, bestemmes

Rsekkef elgen efter

förste Stykke; er den almindelig,

skal den gaa

torud for andre almindelige

Fortrinsrettigbeder.

Örn Rsekkefolgen mellem

almindelig Fortrinsret for

Skaf og de sserlige Rettigheder,

som omhandles i

förste Stykke, g selder,

uanset den der indeholdte

Bestemmelse, Loven i den

Stat, Ilvor Skatten er paalagt.

Iovrigt afgor denne

Konvention intet örn,

hvorvidt Fyldestgorelse

kan krseves i Konkursboet

for Skatter og Afgifter,

som er paalagt i en

anden af Staterne end

den, hvor Konkursen er

erklseret.

Artikel 8.

Forsaavidt Anvendelsen

af foranstaaende Bestemmelser

afhsenger af,

hvor en Formuegenstand

befinder sig, skal en Fordring,

der tilhorer Konkursskyldneren,

anses for

at vaern i den Stat, hvor

Konkursen er erklseret.

Er Fordringen knyttet til

sopimusvaltiossa olevasta

kiinteistöstä suoritettavan

huoneenvuokran

etuoikeus sen valtion lain

mukaan. Etuoikeus kohdistuu

varn siinä valtiossa

olevaan omaisuuteen,

missa maksu on määrätty

tai missa kiinteistö on.

Jos kysymykseen tuleva

etuoikeus on erityinen,

määräytyy sen arvojärjestys

sen mukaan kuin

ensimmäisessä kappaleessa

sanotaan; jos se on

yleinen, on se arvojärjestyksessä

muiden yleisten

etuoikeuksien edella. Veron

tuottaman yleisen

etuoikeuden ja jonkin erityisen

etuoikeuden keskinäisestä

arvojärjestyksestä

on, sen estämättä mita

ensimmäisessä kappaleessa

sanotaan, voimassa sen

valtion laki, missa vero on

määrätty. Laajemmalti,

kuin mita tassa on sanottu,

ei tässä sopimuksessa

ratkaista kysymystä, voidaanko

konkurssissa vaatia

suoritusta sellaiseen

julkiseen maksuun perustuvasta

saatavasta, joka

on määrätty muussa kuin

siinä sopimusvaltiossa,

missa konkurssi on alkanut.

8 artikla.

Mikali tämän sopimuksen

määräysten soveltaminen

riippuu siitä, missä

jokin omaisuus on, katsottakoon

konkurssivelallisen

saamisen, joka perustuu

juoksevaan velkakirjaan

tai muuhun saamistodisteeseen,

minka

esittäminen on saamisen

ga örn förmånsrätt för

hyra för fastighet i främmande

fördragsslutande

stat enligt lagen i den staten.

Förmånsrätten omfattar

allenast egendom i

den stat, där avgiften pålagts

eller fastigheten är

belägen. Ar förmånsrätten

särskild, bestämmes

dess plats i förmånsrättsordningen

efter vad i första

stycket sägs; är den

allmän, gäller den före annan

allmän förmånsrätt.

Örn företrädet mellan allmän

förmånsrätt för skatt

och särskild förmånsrätt

gäde, utan hinder av vad i

första stycket sägs, lagen

i den stat, där skatten pålagts.

Utöver vad nu är

sagt beröres ej av denna

konvention frågan örn

rätt att i konkurs göra

gällande fordran för allmän

avgift, som pålagts i

annan fördragsslutande

stat än den, där konkursen

inträffade.

Artikel 8.

Vid tillämpning av de

föreskrifter denna konvention

innehåller örn

egendoms befintlighet i

viss fördragsslutande stat

skall konkursgäldenärs

fordran, som är grundad

{)å löpande skuldebrev eler

annat fordringsbevis,

vars företeende utgör vill
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

dunum hefur verdö jafnaö

niöur. Um forgangsrétt

tyrir husaleigu ter,

ef huseignin er i ööru

riki en Jivi, Jrar sem

gjaldfmotiö var urskuröaö,

elfir lögunum i Jivi

riki, får sem huseignin

er. Forgangsrétturinn

mer aöeins til eigna i

fvi riki, får sem sköttunum

eöa gjöldunum

er jafnaö niöur, eöa huseignin

er i. Sé um sérstakan

forgangsrétt aö

reeöa, fer um skuldarööina

samkvsemt fyrstu

målsgrein. Sé forgangskrafan

hinsvegar venjuleg,

gengur hirn å undan

öörum venjulegum forgangskröfum.

Um röö

milli venjulegra forgangsréttinda

tyrir sköttum

og sérstakra forgangsréttinda,

sem getur

um i 1. målsgrein, fer,

frått fyrir åkvseöin i

nefndri målsgrein, eftir

lögunum i fvi riki, far

sem skatturmn er lagöur

å. Aö ööru leyti er ekbert

åkveöiö i samningi

fessum um faö, hvort

fulinsegju veröi leitaö i

gjaldfrotabui fyrir sköttum

og gjöldum, sem er

jafnaö niöur i ööru af

rikjunnm en fvi, far

sem gjaldfrotin hafa verdö

urskuröuö.

8. grein.

Aö svo miklu leyti

sem aö framkvaemd undanfarandi

åkveeöa er fvi

håö, hvar tjårmunur er,

skal krata, er tilheyrir

frotamanni, ålitast vera

i fvi riki, far sem gjaldf

rotaskiptin eru årskuröuö.

Sé krafan bundin

viö skuldabréf eöa annaö

rett tilkommer husleie,

skal, når eiendommen ligger

i en annen stat enn

den hvor konkursen er åpnet,

avg] ores efter loven

i den stat hvor eiendommen

ligger. Fortrinnsretten

omfatter bäre formue

i den stat hvor skatten

eller avgiften er pålagt

eller eiendommen ligger.

Er fortrinnsretten

serlig, bestemmes rekkefolgen

efter förste ledd.

Er den almindelig, skal

den gå foran andre almindelige

fortrinnsrettigheter.

Örn rekkefolgen mellem

almindelig fortrinnsrett

for skatter og de sserlige

rettigheter som nevnes

i förste ledd, gj elder,

uten hinder av det som

der er bestemt, loven i

den stat hvor skatten er

pålagt. Forovrig avgjor

denne konvensjon intet

örn hvorvidt delning kan

kreves i konkursboet for

skatter og avgifter som

er pålagt i en annen av

statene enn den hvor konkursen

er åpnet.

Artikkel 8.

Forsåvidt anvendelsen

av foranstående bestemmelser

avhenger av hvor

en formuegjenstand finnes,

skal en fordring som

tilhorer konkurssky Idgren,

ansees for å vare i

den stat hvor konkursen

er åpnet. Er fordringen

knyttet til gj eldsbrev eller

ga om förmånsrätt för

hyra för fastighet i främmande

fördragsslutande

stat enligt lagen i den staten.

Förmånsrätten omfattar

allenast egendom i

den stat, där avgiften pålagts

eller fastigheten är

belägen. Är förmånsrätten

särskild, bestämmes

dess plats i förmånsrättsordningen

efter vad i första

stycket sägs; är den

allmän, gäller den före annan

allmän förmånsrätt.

Örn företrädet mellan allmän

förmånsrätt för skatt

och särskild förmånsrätt

gäde, utan hinder av vad i

första stycket sägs, lagen

i den stat, där skatten pålagts.

Utöver vad nu är

sagt beröres ej av denna

konvention frågan örn

rätt att i konkurs göra

gällande fordran för allmän

avgift, som pålagts i

annan fördragsslutande

stat än den, där konkursen

inträffade.

Artikel 8.

Vid tillämpning av de

föreskrifter denna konvention

innehåller örn

egendoms befintlighet i

viss fördragsslutande stat

skall konkursgäldenärs

fordran, som är grundad

på löpande skuldebrev eller

annat fordringsbevis,

vars företeende utgör vill
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr

et Geeldsbrev eller andet

Dokument, hvis Förevisning

er nödvändig for at

gore den gaeldende, anses

den dog for at vaere i den

Stat, hvor Dokumentet

findes.

Registreret Skib eller

Luftfartoj anses for at befinde

sig i den Stat, hvor

det har Hjemsted, dog

ikke ved Anvendelsen af

Artikel 6.

Artikel 9.

Denne Konvention

kommer ikke til Anvendelse

paa Sporgsmaal örn

et Konkursbos Ret eller

Pligt til at indtrsede i en

af Skyldneren sluttet Aftale,

som ikke ved Konkursens

Indtrseden er helt

opfyldt fra begge Sider.

Artikel 10.

Bestemmelserne örn Anerkendelse

og Fuldbyrdelse

af Domme og Forlig

i Konvention af 16. Mårts

1932 skal ogsaa findé Anvendelse

paa Domme og

Forlig angaaende Afkrseftelse

og andet Bortfald

af Rettigheder i Tilfselde

af Konkurs, som er erklseret

i en af Staterne.

En retskraftig Afgorelse,

hvorved en Ret i en

af Staterne stadfaester en

Akkord under Konkurs,

skal havé bindende Virkning

ogsaa i de andre Stater.

Disse Bestemmelser

kommer til Anvendelse,

uanset örn Konkursen omfatter

Formue i en eller

flere af Staterne.

velkomisoikeuden edellytyksenä,

olevan siinä valtiossa,

missa asiakirja

on, mutta muun saamisen

sielia, missa konkurssi on

alkanut.

Rekisteröidyn aluksen

tai ilma-aluksen on, paitsi

6 artiklassa tarkoitetussa

tapauksessa, katsottava

olevan siinä valtiossa,

missa sen kotipaikka on.

9 ar tikla.

Täta sopimusta ei sovelleta,

millom on kysymys

konkurssipesän oikeudesta

tai velvollisuudesta

velallisen sijasta

osallistua tämän tekemään

sopimukseen, jota

konkurssin alkaessa ei ollut

puolin ja toisin täytet
ty
10

artikla.

Maaliskuun 16 päivänä

1932 tehdyn sopimuksen

määräyksiä tuomioiden ja

sovintojen tunnustamisesta

ja täytäntöönpanosta

on sovellettava

myös jossakin sopimusvaltiossa

vireillä olevasta

konkurssista aiheutuvaa

oikeustoimen mitättömyyttä

tai peruutumista

koskevaan tuomioon tai

sovintoon.

Lainvoimainen päätös,

jolia jonkin sopimusvaltion

tuomioistuin on vahvistanut

konkurssissa tehdyn

akordin, olkoon voimassa

muissakin sopimusvaltioissa.

Mitä tässä on sanottu

olkoon noudatettavana

siitä riippumatta, käsittääkö

konkurssi yhdessä

tai useammassa sopimusvaltiossa

olevaa omaisuutta.

kor för rätt att utkräva

fordringen, anses befintlig

där handlingen finnes,

men annan fordran betraktas

såsom befintlig

där konkursen inträffade.

Registrerat fartyg eller

luftfartyg skall, utom i

fall som avses i artikel 6,

anses befintligt i stat, där

det har hemort.

Artikel 9.

Denna konvention äger

ej tillämpning å fråga örn

konkursbos rätt eller plikt

att tillträda ett av gäldenären

slutet avtal, som ej

var från båda sidor fullgjort,

då konkursen inträffade.

Artikel 10.

Bestämmelserna örn erkännande

och verkställighet

av dom eller förlikning

i konventionen den

16 mars 1932 skola jämväl

äga tillämpning å dom eller

förlikning rörande

rättshandlings ogiltighet

eller återgång på grund av

konkurs, som är anhängig

i fördragsslutande stat.

Lagakraftägande beslut,

varigenom domstol i en av

de fördragsslutande staterna

fastställt ackord i

konkurs, vare gällande

jämväl i de övriga.

Vad nu är sagt åge tilllämpning,

evad konkursen

omfattar egendom i en

eller flera fördragsslutande

stater.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17

skjäl, sein framvisa jiarf

til tess aö koma fram

kröfunni, {»å skal hiin

J)ö ålitast vera i Jivi

riki, {»ar sem skjaliö er.

Skråsett skip, eda flugvél,

teist vera i j>yi riki,

Tiar sem {»aö å heimilisfang,

nema vid framkv

genad 6. greinar.

9. grein.

Äkvseöi samnings {»essa

gilda ekki um rött eöa

skyldu {»rotabus til |)_ess

aö gänga inn i samning

gerdan af skuldunaut,

sem ekki er alveg fullnrngt

af beggja hålfu viö

byrjun gjaldjirotaskipta.

10. grein.

Åkvseöin i samningi,

er uDdirritaöur var {»ann

16. mårts 1932, um viöurkenningu

og fullntegju

döma og sätta, skulu

einnig gilda um döma

og ssettir um riftanir og

aöra önytingu réttargj

örninga vegna gjald{»rots,

sem hefur veriö

urskuröaö i einhverju

samningsrikjanna.

Endanlegur urskuröur

rättar i einhverju samningsrikjanna,

er staöfestir

skuldasamninga i

gjald{»rotabui, skal hata

gudi einnig i hinum

rikjunum.

Åkvseöi {»essi gilda enda

{»ött aö gjald{»rotiö

nåi til eigna i emu eöa

fleirum rikjanna.

annet dokument hvis förevisning

er nodvondig

för å gjore den gjeldende,

ansees den dog för å v serö

i den stat hvor dokumentet

finnes.

Registrert skib eller

luftfartoi ansees for å vaern

i den stat hvor det har

hjemsted, dog ikke ved

anvendelsen av artikkel 6.

Artikkel 9.

Denne konvensjon

kommer ikke til anvendelse

på spörsmål örn et

konkursbos rett eller plikt

til å tre inn i en av skyldneren

sluttet avtale som

ikke er helt opfylt fra

begge sider ved konkursens

åpning.

Artikkel 10.

Bestemmelsene örn anerkjennelse

og fullbyrdelse

av dommer og forlik

i konvensjonen av 16.

mars 1932 skal også gjelde

dommer og forlik angående

omstotelse og tilsidesettelse

av rettsstiftelser

på grunn av en konkurs

som er åpnet i en av

statene.

En rettskraftig avgjorelse

hvorved en domstol

i en av statene stadfester

en akkord i konkurs, skal

ha bindende virkning, også

i de andre stater.

Disse bestemmelser

kommer til anvendelse uten

hensyn til örn konkursen

omfatter formue i en

eller flere av statene.

kor för rätt att utkräva

fordringen, anses befintlig

där handlingen finnes,

men annan fordran betraktas

såsom befintlig

där konkursen inträffade.

Registrerat fartyg eller

luftfartyg skall, utom i

fall som avses i artikel 6,

anses befintligt i stat där

det har hemort.

Artikel 9.

Denna konvention äger

ej tillämpning å fråga örn

konkursbos rätt eller plikt

att tillträda ett av gäldenär

en slutet avtal, som ej

var från båda sidor fullgjort,

då konkursen inträffade.

Artikel 10.

Bestämmelserna örn erkännande

och verkställighet

av dom eller förlikning

i konventionen den

16 mars 1932 skola jämväl

äga tillämpning å dom eller

förlikning rörande

rättshandlings ogiltighet

eller återgång på grund av

konkurs, som är anhängig

i fördragsslutande stat.

Lagakraftägande beslut,

varigenom domstol i en av

de fördragsslutande staterna

fastställt ackord i

konkurs, vare gällande

jämväl i de övriga.

Vad nu är sagt åge tillämpning,

evad konkursen

omfattar egendom i en

eller flera fördragsslutande

stater.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 2.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Artikel 11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11 artikla.

Paa Konkurs i Dödsboer

kommer denne Konvention

kun til Anvendelse,

saafremt Behandlingen

af Dodsboer i övrigt er

ordnet ved en mellen!

Staterne gseldende Konvention.

Artikel 12.

Denne Konvention linder

ogsaa Anvendelse paa

offentlig Likvidation af

Banker, saafremt Likvidationen

efter Loven i den

Stat, Ilvor Banken har sit

Ssede, udelukker Konkursbehandling.

Den Kundgorelse, som

Artikel 2 föreskriver, bor

indeholde Tilkendegivelse

af, at Likvidationen er af

en saadan Art, at den

omfattes af Konventionen.

Artikel 13.

Har Retten ved Konkursens

Erklaering grundet

sin Kompetence paa

anden Omstsendighed end

den, at Skyldneren har

eller ved sin Död havde

Bopsel i Landet, eller at

et Selskab, en Förening

eller Stiftelse, som er taget

under Konkursbehandling,

har sit Ssede i

Landet, skal dette oplyses

i Konkursbeslutningen. I

saa Fald tinder Konventionen

ikke Anvendelse

paa Konkursen. Denne

vil kunne fortssettes, uanset

örn Konkurs senere erklseres

i en anden af Staterne.

Kuolinpesän konkurssiin

sovelletaan täta sopimusta

vain sima tapauksessa,

että sopimuspuolten

kesken tehdään

sopimus siitä, miten kuolinpesää

muutoin on käsiteltävä.

12 artikla.

Täta sopimusta on sovellettava

myös pankin

julkiseen suoritusmenettelyyn,

jos tällainen menettely

sen valtion Jain

mukaan, missä pankki

sijaitsee, sulkee pois konkurssimenettelyn.

Kuulutukseen, jota 2

artiklassa tarkoitetaan,

tulee sisältyä tiedoitus,

että suoritusmenettely on

sen laatuinen, että sopimusta

on sovellettava.

13 artikla.

Jos tuomioistuin tai

tuomari tehdessään päätöksen

konkurssin alkamisesta

on perustanut toimivaltansa

muuhun kuin

siihen seikkaan, että

velallinen asuu tai kuollessaan

asui tuomioistuimen

tai tuomarin kotimaassa

tahi että konkurssipäätöksessä

tarkoitetun

yhtiön, yhdistyksen tai

säätiön kotipaikka on sielia,

on se päätöksessä mainittava.

Tällöin ei puheenaolevaa

sopimusta sovelleta

konkurssiin; ja

konkurssi voi, jossakin

muussa sopimusvaltiossa

sittemmin alkaneen konkurssin

estämättä, edelleen

jatkua.

Artikel 11.

Å dödsbos konkurs äger

konventionen tillämpning

allenast i händelse de fördragsslutande

staterna

överenskomma, huru

dödsbo i övrigt skall behandlas.

Artikel 12.

Denna konvention äger

tillämpning jämväl å offentlig

likvidation av

bank, såframt likvidationen

enligt lagen i den stat,

där banken har sitt säte,

utesluter konkursförfarande.

Den kungörelse, som

avses i artikel 2, bör innehålla

tillkännagivande,

att likvidationen är av

den beskaffenhet att konventionen

äger tillämpning.

Artikel 13.

Har vid beslut örn konkurs

rätten eller domaren

grundat sin behörighet på

annan omständighet än

att gäldenären har eller

vid sin död hade sitt hemvist

inom landet eller att

bolag, förening eller stiftelse,

som konkursbeslutet

avser, där har sitt säte,

skall detta angivas i beslutet.

Där så skett, äger

förevarande konvention

ej tillämpning å konkursen;

och må denna kunna

fortgå utan hinder av att

konkurs sedermera inträffar

i annan fördragsslutande

stat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11. grein.

Samningur Jessi gildir

Jvi adeina um dånarbu,

sem tekin eru til gjaldJrotaskipta,

aö rikin hafi

gert med sér samning

um medferd dånarbua ad

ödru leyti.

12. grein.

Samningur Jessi nrnr

einnig til opinberrar

skiptamedferdar (Likvidation)

å bönkum, svo

framarlega sem skiptamedferdin,

samkvsemt logarn

Jess lands, Jar sem

bankinn hefur adsetur

sitt, utilokar gjaldjrotamedferd.

I tilkynningu Jeirri,

sem um reedir i 2. grein,

skal tekid fram, ad skiptamedferdin

sé Jess edlis,

ad samningurinn nåi til

hennar.

13. grein.

Hafi rétturinn, sem

urskurdadi gialdjrotid,

byggt heimild sina til

Jess å ödru en Jvi, ad

skuldunautur eigi, eda

hafi vid dauda sinn ått

heimilisfang i rikinu, eda

felag eda stofnun, sem

tekin er til gjaldjrotaskipta,

eigi heimilisfang

i landinu, Jå skal Jetta

tekid fram i firskurdinum

um gjaldjrotaskipti. Ef

Jad er gert gildir samningurinn

ekki um gjaldJrotaskiptin.

Gjäld protaskiptunum

er hrngt ad

halda åfram, enda Juft

ad gjaldjrot verdi seinna

urskurdad i einhverju

hinna samningsrikjanna.

Artikkel 11.

På konkurs i dodsboer

kommer denne konvensjon

bäre til anvendelse

såfremt behandlingen av

dodsboer forovrig er ordnet

ved en mellem statene

gjeldende konvensjon.

Artikkel 12.

Denne konvensjon kommer

også til anvendelse

på offentlig likvidasjon

av banker såfremt

likvidas jonen efter loven

i den stat hvor banken

har sitt sete, utelukker

konkursbehandling.

Den kunngj ering som arartikkel

2 föreskriver, ber

inneholde tilkjennegivende

örn at likvidas jonen er

av den art at den omfattes

av konvensjonen.

Artikkel 13.

Har retten ved åpning

av konkurs grunnet sin

kompetens på en annen

omstendighet enn den at

skyldneren er eller ved

sin ded var bosatt i landet,

eller at et selskap, en

förening eller en stiftelse

som er tätt under konkursbehandling,

har sit

sete i landet, skal dette

oplyses i konkursbeslutningen.

I så fall kommer

konvensjonen ikke til

anvendelse på konkursen.

Denne kan fortsettes uten

hinder av en senere åpnet

konkurs i en annen av

statene.

Artikel 11.

Å dödsbos konkurs äger

konventionen tillämpning

allenast i händelse de fördragsslutande

staterna

överenskomma, huru

dödsbo i övrigt skall behandlas.

Artikel 12.

Denna konvention äger

tillämpning jämväl å offentlig

likvidation av

bank, såframt likvidationen

enligt lagen i den stat,

där banken har sitt säte,

utesluter konkursförfarande.

Den kungörelse, som

avses i artikel 2, bör innehålla

tillkännagivande,

att likvidationen är av

den beskaffenhet att konventionen

äger tillämpning.

Artikel 13.

Har vid beslut örn konkurs

rätten eller domaren

grundat sin behörighet på

annan omständighet än

att gäldenären har eller

vid sin död hade sitt hemvist

inom landet eller att

bolag, förening eller stiftelse,

som konkursbeslutet

avser, där har sitt säte,

skall detta angivas i beslutet.

Där så skett, äger

förevarande konvention

ej tillämpning å konkursen;

och må denna kunna

fortgå utan hinder av att

konkurs sedermera inträffar

i annan fördragsslutande

stat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Artikel 14.

Kungl. Maj:ts proposition nr

14 artikla.

Artikel 14.

Udtrykket »Konkursbestyrelse«

omfatter i denne

Konvention ogsaa

Konkursretten (Skifteretten)

og Konkursdommeren.

Artikel 15.

En Tvangsakkordforhandling

udenfor Konkurs,

som er begyndt i en

af Staterne, udelukker

Aabning af Konkurs og

Tvangsakkordforhandling

i de andre Stater og medforer

der de samme Indskrsenkninger

i Adgangen

til Tvangsfuldbyrdelse

som en indenlandsk Åkkor

dforhandling.

Leder Akkordforhandlingen

til Stadfaestelse af

Akkord, skal denne v gere

bindende ogsaa i de andre

Stater.

Bestemmelserne i Artikel

13 tinder tilsvarende

Anvendelse.

Artikel 16.

Er Begseringen örn

Konkurs eller örn Akkordforhandling

indgivet til

Retten forinden Konventionens

Ikrafttraeden,

kommer Konventionen

ikke til Anvendelse.

Artikel 17.

Konventionen skal ratificeres,

og Ratifikationsdokumenterne

skal

Sanalla »konkurssihallinto«

tarkoitetaan tassa

sopimuksessa myös konkurssituomioistuinta

ja

konkurssituomaria.

15 artikla.

Jos julkinen akordikäsittely

konkurssitta on

aloitettu jossakin sopimusvaltiossa,

älköön konkurssia

tapabtuko älköönkä

akordikäsittelyä aloitettako

muussa sopimusvaltiossa;

ja viimeksimainitussa

valtiossa olevaan

omaisuuteen sovellettakoon

mita siinä valtiossa

on vastaavan tapauksen

varalta säädetty ulosmittauksesta

ja ulosmitatun

omaisuuden myymisestä.

Jos käsittely jobtaa

akordin vahvistamiseen,

olkoon tärna noudatettavana

muissakin sopimusvaltioissa.

Mita 13 artiklassa on

säädetty on vastaavasti

sovellettava niissä tapauksissa,

joista tässä artiklassa

puhutaan.

16 artikla.

Jos konkurssi johtuu

ennen tämän sopimuksen

voimaantuloa tehdystä

hakemuksesta taikka jos

julkinen akordikäsittely

konkurssitta on ennen sen

voimaantuloa aloitettu, ei

sopimusta ole sovellettava.

17 artikla.

Tämä sopimus on ratifioitava

ja ratifioimiskirjat

talletettava Tan
-

Under ordet »konkursförvaltning»

inbegripes i

denna konvention jämväl

konkursdomstol och konkursdomare.

Artikel 15.

Är offentlig ackordsförhandling

utan konkurs

inledd i fördragsslutande

stat, må ej konkurs eller

offentlig ackordsförhandling

äga rum i annan sådan

stat; och skall vad

där är för motsvarande

fall stadgat i fråga örn utmätning

och utmätt egendoms

försäljning vinna

tillämpning i avseende å

egendom, som där finnes.

Leder förhandlingen till

fastställande av ackord,

vare detta gällande jämväl

i övriga fördragsslutande

stater.

Vadi artikel 13 är stadgat

skall äga motsvarande

tillämpning i fall, som i

förevarande artikel sägs.

Artikel 16.

Har konkurs följt på

ansökan, som gjorts före

konventionens ikraftträdande,

eller har offentlig

ackordsförhandling utan

konkurs inletts före

ikraftträdandet, skall

konventionen ej äga tillämpning.

Artikel 17.

Konventionen skall ratificeras,

och ratifikationshandlingarna

skola

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Artikkel 14.

Artikel 14.

21

14. grein.

Hugtakiö »skiptarådendur«

i Jessum samningi

noer einnig til skiptaréttar

og skiptardömara

(konkursdommeren).

15. grein.

Tilraun til nauöasamninga

ån gjaldjrotameöferöar,

seni byrjaö hefur

veriö å i einhverju samningsrikjanna,

utilokar

aö byrjaö sé å gjaldJrotameöferö

eöa tilrann

til nauöasamninga 1 hinum

rikjunum, og hefnr

Jar i för meö sér sömu

takmarkanir i heiröildinni

til Jess aö leita

fulin segju meö Jvingunarråöstöfun,

eins og tilraun

til nauöasamninga

i heimälandinu.

Ef tilraun til nauöasamnings

leiöir til Jess

aö slikur samningur veröur

staöfestur, Jå skal

bann einnig veröa bindandi

i binum rikjunum.

Åkvmöin i 13. grein

gilda å tils varan di bått.

16. grein.

Ef beiöni lim gjaldJrotameöferö

eöa um tilraun

til nauöasamninga

befur veriö send rétti

åöur en samningurinn

gengur i gildi, Jå nmr

hann ekki til Jeirra

skipta.

17. grein.

Samningur Jessi skal

fullgiltur, og fullgildingarskjölin

skulu sett

Uttrykket et konkursbos

styre omfatter i denne

konvensjon også konkursretten

(skifteretten) og

konkursdommeren.

Artikkel 15.

En offentlig akkordforhandling

som er åpnet i

en av statene, utelukker

åpning av konkurs og akkordforbandling

i de andre

stater og medforer

der de samme innskrsenkninger

i adgangen til

tvangsfullbyrdelse som en

innenlandsk akkordforbandling.

Leder akkordforhandlingen

til stadfestelse av

akkord, skal denne v söre

bindende også i de andre

stater.

Bestemmelsene i Artikkel

13 får tils var ende

anvendelse.

Artikkel 16.

Er beg j seringen örn

konkurs eller akkordforbandling

innkommet til

retten for konvensjonens

ikrafttreden, kommer

konvensjonen ikke til anvendelse.

Artikkel 17.

Konvensjonen skal ratificeres,

og ratifikasjonsdokumentene

skal depo
-

Under ordet »konkursförvaltning»

inbegripes i

denna konvention jämväl

konkursdomstol och konkursdomare.

Artikel 15.

Är offentlig ackordsförbandling

utan konkurs

inledd i fördragsslutande

stat, må ej konkurs eller

offentlig ackordsförhandling

äga rum i annan sådan

stat; och skall vad

där är för motsvarande

fall stadgat i fråga örn utmätning

och utmätt egendoms

försäljning vinna

tillämpning i avseende å

egendom, som där finnes.

Leder förhandlingen till

fastställande av ackord,

vare detta gällande jämväl

i övriga fördragsslutande

stater.

Yad i artikel 13 är stadgat

skall äga motsvarande

tillämpning i fall, som i

förevarande artikel sägs.

Artikel 16.

Har konkurs följt på

ansökan, som gjorts före

konventionens ikraftträdande,

eller har offentlig

ackordsförhandling utan

konkurs inletts före

ikraftträdandet, skall

konventionen ej äga tilllämpning.

Artikel 17.

Konventionen skall ratificeras,

och ratifikationshandlingarna

skola

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

deponeres i det danske

Udenrigsministeriums Arkiv,

saa snart ske kan.

Konventionen trseder i

Kraft mellen! de ratificerende

Stater den 1. Januar

eller den 1. Juli, der

indtraeder, naar tre Maaneder

er forlobet, efter at

mindst tre af Staterne kar

deponeret deres Ratifikationsdokumenter.

I Forkold

til senere ratificerende

Stater trseder Konventionen

i Kraft den 1.

Januar eller den 1. Juli,

der indtrseder, naar tre

Maaneder er forlobet efter

Deponeringen af Ratifikationsdokumentet.

Enkver af Staterne kan

i Forkold til kver af de

andre opsige Konventionen

med en Frist af eet

Aar til Opkor en 1. Januar

eller en 1. Juli.

Til Bekrseftelse keraf

kar de respektive befuldmsegtigede

undertegnet

nservserende Konvention

og forsvnet den med deres

Segl.

Udfserdiget i Kobenkavn

i et Eksemplar paa

Evert of folgende Sprog:

Dansk, Finsk, Isländsk,

Norsk og Svensk, og for

det svenske Sprogs Vedkommende

i to Tekster,

en for Finland og en for

Sverige, den 7. November

1933.

P. Munch.

(L. S.)

skan ulkoasiainministeriön

arkistoon niin pian

kurn tärna voi tapaktua.

Sopimus tulee voimaan

ratifioineiden valtioiden

kesken sen tammi- tai

keinäkuun 1 päivänä, joka

läkinnä seuraa kolmén

kuukauden kuluttua siitä,

kun ratifioimiskirjat on

kolmén valtion puolesta

talletettu. Myökemmin

ratifioivan valtion sukteen

sopimus tulee voimaan

sen tammi- tai keinäkuun

1 päivänä, joka

läkinnä seuraa kolmén

kuukauden kuluttua siitä,

kun ratifioimiskirja on sen

valtion puolesta talletettu.

Jokainen sopimusvaltio

voi jokaisen muun sopimusvaltion

sukteen sanoa

irti sopimuksen, joka silken

lakkaa olemasta voimassa

sen tammi-tai keinäkuun

1 päivän alusta

lukien, joka läkinnä seuraa

vuoden kuluttua siitä,

kun irtisanominen tapaktui.

Tämän vakuudeksi

ovat asianomaiset valtuutetut

allekirjoittaneet tämän

sopimuksen ja varustaneet

sen sineteillään.

Allekirjoitettu Kööpenkaminassa

yktenä suomen-,

tanskan-, islannin-,

norjan- ja ruotsinkielisenä

kappaleena, ruotsinkielisen

tekstin käsittäessä

kaksi eri tekstiä, toisen

Suomea ja toisen Ruotsia

varten, marraskuun 7 p:nä

1933.

Ragnar

(L.

deponeras i danska utrikesministeriets

arkiv så

snart ske kan.

Konventionen träder i

kraft mellan de ratificerande

staterna den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter det tre

månader förflutit från det

ratifikationskandlingarna

för tre av staterna deponerats.

I förkållande till

stat, som sedermera ratificerar,

träder konventionen

i kraft den 1 januari

eller den 1 juli, som infaller

näst efter det tre månader

förflutit från det ratifjkationskandlingen

för

den staten deponerades.

Envar av staterna åge i

förkållande till envar av

de övriga uppsäga konventionen

till uppkörande

från ock med den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter ett år

sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse kärav

kava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention ock försett

densamma med sina

sigill.

Som skedde i Köpenkamn,

i ett exemplar på

finska, danska, isländska,

norska ock svenska språken,

ock försåvitt angår

svenska språket i två texter,

en för Finland ock en

för Sverige, den 7. no v.

1933.

Numelin.

s.)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

til vörslu i skjalasafni

utanrikismålaråöuneytisins

danska, eins fljött

og auöiö er.

Samningurinn gengur

i gildi milli Jeirra rikja,

er Jå hata fullgilt hann,

1. januar eda 1. juli

nystan eftir aö Jrir månuöir

eru liönir frå Jvi

aö minnst Jrju samningsrikjanna

hata afhent

fullgildingarskjöl sin aö

samningnum. Meö tilliti

til Jeirra rikja, er seinna

fullgilda samninginn,

gengur hann i gildi 1.

januar eöa 1. juli nystan

eftir aö Jrir månuöir eru

liönir frå Jivi aö fullgildingarskjaliö

var afhent.

Sérhvert samningsrikjanna

getur, gagnvart

sérhverju hinna rikjanna,

sagt upp samningnum til

Jess aö gänga dr gildi

mesta 1. januar eöa 1.

juli eftir aö eitt år er

liöiö frå uppsögninni.

Jessu til staöfestingar

hafa umboösmennirnir

undirritaö samning pennan

og sett undir hann

innsigli sin.

Gert i Kaupmannahöfn

i eimi eintaki å

islensku, dönsku, finsku,

norsku og smnsku, og aö

Jvi er ssenskuna snertir

i tveim textum, dörum

tyrir Finnland og dörum

tyrir Svijjöö, Jann 7 november

1933.

Sveinn Björnsson.

(L. s.)

neres i det danske Utenriksministeriums

arkiv så

snart skje kan.

Konvensjonen trer i

kraft mellen! de ratificerende

stater den 1 januar

eller den 1 juli som inntreffer

når tre måneder

er forlopet efteråt minst

tre av statene har deponert

sine ratifikasjonsdokumenter.

I forhold

til senere ratificerende

stater trer konvensjonen

i kraft den 1 januar eller

den 1 juli som inntreffer

når tre måneder er forlopet

fra deponeringen av

ratifikasj onsdokumentet.

Enhver av statene kan

i forhold til hver av de

andre si op konvensjonen

med en frist av ett år til

ophor den påfolgende 1

januar eller 1 juli.

Til bekreftelse herav

har de respektive befullmektigede

undertegnet

denne konvensjon og försynt

den med sine segh

Utferdiget i Kjöbenhavn

i ett eksemplar på

hvert av folgende sprog:

norsk, dansk, finsk, isländsk

og svensk, og for

det svenske sproge vedkommende

i to tekster,

en for Finnland og en for

Sverige, den 7. novbr.

1933.

Emil Huitfeldt.

(L. S.)

deponeras i danska utrikesministeriets

arkiv så

snart ske kan.

Konventionen träder i

kraft mellan de ratificerande

staterna den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter det tre

månader förflutit från det

ratifikationshandlingarna

för tre av staterna deponerats.

I förhållande till

stat, som sedermera ratificerar,

träder konventionen

i kraft den 1 januari

eller den 1 juli, som infaller

näst efter det tre månader

förflutit från det ratifikationshandlingen

för

den staten deponerades.

Envar av staterna åge i

förhållande till envar av

de övriga uppsäga konventionen

till upphörande

från och med den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter ett år

sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention och försett

densamma med sina

sigill.

Som skedde i Köpenhamn,

i ett exemplar på

svenska, danska, finska,

isländska och norska språken,

och försåvitt angår

svenska språket i två texter,

en för Sverige och en

för Finland, den 7 november

1933.

Under förbehåll om ratifikation

av Kungl. Maj :t

med Riksdagens samtycke.

O. Ewerlöf.

(L. S.)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Har någon, som bär i riket försättes i konkurs, egendom jämväl i Danmark,

Finland, Island eller Norge, skall konkursen omfatta sagda egendom.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas,

lända till efterrättelse vad svensk lag innehåller örn den verkan konkurs

medför beträffande gäldenärens rätt att råda över sin egendom, örn vad till

konkursbo hörer och om återvinning till konkursbo, örn gäldenärs rättigheter

och skyldigheter under konkurs, örn konkursbos förvaltning, örn borgenärers

betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning, örn ackord samt örn avslutande av

konkurs; dock skall i konkursboet ej ingå egendom, som enligt lagen i den

främmande stat, där den finnes, överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens

borgenärer.

2 §.

Inträffar här i riket konkurs, som omfattar egendom i någon av förenämnda

främmande stater, bör konkursdomaren utan dröjsmål låta i den för offentliga

meddelanden avsedda tidningen i den främmande staten kungöra beslutet örn

egendomsavträde. Konkursdomaren bör ock föranstalta, att i den främmande

staten konkursen varder, i den mån sådant är där påbjudet, inskriven i fastighetsbok

eller domstolsprotokoll (tinglyst) eller i fartygsregister eller annat

offentligt register.

3 §•

Yppas, beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort i

någon av de främmande staterna, eller lott i sådant fartyg, fråga örn återvinning

till konkursbo eller fråga, huruvida inskrivning i fartygsregister är

av betydelse för giltigheten gentemot konkursboet av gäldenärens förfogande

över fartyget elier fartygslotten, lände till efterrättelse lagen i den stat, där

fartyget har hemort.

4 §.

Där, i enlighet med lagen i den främmande staten, lös egendom varå bestämmelserna

i 3 § ej äga tillämpning är satt till underpant för gäld, skall,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr S.

25

såframt egendomen, då konkursen inträffar, är kvar i den främmande staten,

lända till efterrättelse vad dess lag må innehålla rörande verkan mot konkursbo

därav, att inskrivning (tinglysning) av pantsättningen skett eller försummats.

5 §•

Huru konkurs verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning

(utlegg) i den främmande staten, samt beträffande fortgången av

där påbörjat utmätningsförfarande, skall bedömas enligt den statens lag.

6 §.

Är egendom, som vid konkursens inträffande fanns i den främmande staten,

pantsatt, eller må den enligt dess lag kvarhållas för fordran, skall den statens

lag tillämpas i fråga örn rätten att ur egendomen uttaga fordringen.

7 §•

Vid försäljning av konkursboets egendom i den främmande staten skall förfaras

i. enlighet med dess lag.

8 §.

Fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom, som vid konkursens

inträffande fanns i annan fördragsslutande stat, så oek fråga örn företrädet

mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom, varde prövad

enligt den främmande statens lag. Uppstår, beträffande egendom som här

avses, fråga örn företrädet mellan fordran med allmän och med särskild förmånsrätt,

åge den senare fordringen företräde.

Fråga, huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eller annan allmän avgift,

som pålagts i den främmande staten, eller för hushyra för där belägen fastighet,

skall bedömas enligt den statens lag. Allmän förmånsrätt, som sålunda

skall gälla, omfattar ej annan egendom än den som vid konkursens inträffande

fanns i den främmande staten, men gäller i den egendomen framför annan

allmän förmånsrätt. Vad i finsk lag finnes stadgat örn företrädet mellan allmän

förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt för annan fordran skall,

utan hinder av vad i första stycket sägs, vinna tillämpning.

9 §•

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet

i viss främmande stat skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad

på löpande skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör

villkor för rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes,

men annan fordran betraktas såsom befintlig här i riket.

Registrerat fartyg eller luftfartyg, som har hemort här i riket eller i någon

av de främmande staterna, skall anses befintligt i den stat där det har hemort,

dock ej vid tillämpning av 7 §.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

10 §.

Denna lag äger ej tillämpning å fråga om konkursbos rätt eller plikt att

tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort

då konkursen inträffade.

11 §•

Har i beslut örn gäldenärens försättande i konkurs angivits, att rätten eller

konkursdomaren grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären

har eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket, äge denna lag ej tilllämpning.

Bolag, förening eller stiftelse skall anses hava hemvist här i riket, örn styrelsen

där har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall, där konkurs

följt på ansökan som gjorts före lagens ikraftträdande, ej äga tillämpning

å konkursen. Å dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre

Konungen meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet å sådana konkurser.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr S.

27

Förslag

till

Lag

om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller

Norge.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

Varder någon försatt i konkurs i Danmark, Finland, Island eller Norge,

skall konkursen omfatta jämväl gäldenärens egendom här i riket.

I fråga örn sådan egendom skola, där ej annat följer av vad här nedan stadgas,

lända till efterrättelse de i den främmande staten givna lagbestämmelser

örn den verkan konkurs medför beträffande gäldenärens rätt att råda över sin

egendom, örn vad till konkursbo hörer och örn återvinning till konkursbo, örn

gäldenärs rättigheter och skyldigheter under konkurs, örn konkursbos förvaltning,

örn borgenärers betalnings- och förmånsrätt, örn utdelning, örn ackord

samt örn avslutande av konkurs; dock skall i konkursboet ej ingå egendom här

i riket, som enligt svensk lag överhuvud ej må tagas i anspråk av ägarens

borgenärer.

Lika med konkurs anses i denna lag sådan offentlig likvidation av bank som

enligt lagen i den främmande stat, där banken har sitt säte, utesluter konkursförfarande.

2 §.

Göres av konkursdomstol eller konkursförvaltning i stat, som i 1 § är sagd,

hos konkursdomare här i riket, inom vars ämbetsområde gäldenären äger tillgångar,

framställning örn upptecknande av den här i riket befintliga egendomen,

skall konkursdomaren förordna lämplig person att upprätta bouppteckning,

vari skola upptagas gäldenärens tillgångar här i riket med angivande av

värdet, ävensom av den gäld, för vilken sådan tillgång på grund av inteckning

eller eljest särskilt häftar.

På framställning av konkursdomstol eller konkursförvaltning i den främmande

staten har konkursdomaren ock att förordna lämplig person att omhänderhava

gäldenärens här i riket varande egendom, intill dess den kan övertagas

av konkursförvaltningen; och har den, som sålunda förordnats, jämväl att,

där egendomen är utsatt för förskämning eller snar förstörelse eller hastigt

fallande i värde eller erfordrar alltför kostsam vård, föranstalta örn försäljning

av egendomen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr Z.

3 §.

Är framställning hos konkursdomare gjord örn åtgärd, varom sägs i 2 §,

och finner konkursdomaren, att kostnad för åtgärden bör förskjutas, äge han

att, innan beslut fattas, av den, som åtgärden påkallat, kräva förskott med belopp,

som han prövar skäligt. Handling, som är avfattad på finska eller isländska

språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska

eller svenska språket.

4 §.

Yppas fråga örn återvinning till konkursboet av fast egendom här i riket

eller fråga, huruvida inskrivning i domstolsprotokoll eller fastighetsbok är av

betydelse för giltigheten gentemot boet av gäldenärens förfogande över sådan

egendom, varde frågan prövad enligt svensk lag.

Uppkommer motsvarande fråga beträffande registrerat fartyg eller luftfartyg,

som har hemort här i riket eller i någon av de främmande staterna,

eller beträffande lott i sådant fartyg, lände till efterrättelse lagen i den stat,

där fartyget har hemort.

5 §•

Har, vid försäljning av gäldenären tillhörig lös egendom här i riket, varå

bestämmelserna i 4 § ej äro tillämpliga, denna förblivit i hans vård, eller

har sådan egendom blivit, på sätt för visst fall är därom stadgat, satt till underpant

för gäld, och är egendomen, när konkursen inträffar, kvar här i riket,

skall svensk lag lända till efterrättelse vid bedömande av fråga, huruvida avtalets

verkan mot borgenärer är beroende av att det i föreskriven ordning kungjorts

eller införts i offentligt register.

6 §.

Huru konkursen verkar i fråga örn beståndet av rätt, som vinnes genom utmätning

här i riket, samt beträffande fortgången av här påbörjat utmätningsförfarande

skall bedömas enligt svensk lag.

7 §•

Är egendom, som vid konkursens början fanns här i riket, pantsatt, eller

må den enligt här gällande lag kvarhållas för fordran, skall i fråga örn rätten

att ur egendomen uttaga fordringen svensk lag äga tillämpning.

8 §.

Vid försäljning av konkursboets egendom här i riket skall förfaras i enlighet

med svensk lag.

9 §•

Uppstår här i riket fråga, huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom,

som här fanns vid konkursens inträffande, eller fråga örn företrädet mellan

flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom, varde den prövad enligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS.

29

svensk lag; dock skall i egendom som här avses särskild förmånsrätt städse

gälla framför allmän förmånsrätt som enligt 1 § skall komma i betraktande.

10 §.

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet

här i riket skall konkursgäldenärs fordran, som är grundad på löpande

skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör villkor för rätt

att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan fordran

betraktas såsom befintlig i den främmande staten.

Registrerat fartyg eller luftfartyg, som bar hemort här i riket eller i någon

av de främmande staterna, skall anses befintligt i den stat, där det har hemort,

dock ej vid tillämpning av 8 §.

11 §•

Denna lag äger ej tillämpning å fråga örn konkursbos rätt eller plikt att

tillträda ett av gäldenären slutet avtal, som ej var från båda sidor fullgjort då

konkursen inträffade.

12 §.

Har, i konkurs eller efter offentlig ackordsförhandling utan konkurs, ackord

blivit fastställt i någon av de främmande staterna, gälle ackordet så som vore

det bär i riket fastställt.

13 §.

Är offentlig ackordsförhandling utan konkurs inledd i någon av de främmande

staterna, må ej, så länge förhandlingen pågår, konkurs eller offentlig

ackordsförhandling äga rum här i riket, och skall vad här är stadgat örn utmätning

och utmätt egendoms försäljning vinna tillämpning i avseende å egendom,

som här finnes.

14 §.

Har, i beslut örn gäldenärens försättande i konkurs eller inledande av offentlig

ackordsförhandling utan konkurs, angivits, att rätten eller domaren grundat

sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin

död hade sitt hemvist i den främmande staten, skall denna lag ej äga tillämpning

utan konkursen eller ackordsförhandlingen fortgå.

Främmande bolag, förening eller stiftelse skall anses hava hemvist i den

stat, där bolaget, föreningen eller stiftelsen har sitt säte.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga tilllämpning,

där konkursen följt på ansökan, som gjorts före lagens ikraftträdande,

eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs inletts före ikraftträdandet.

Å dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen

meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet å sådana konkurser.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

om erkännande och verkställighet ay vissa, i anledning av konkurs

meddelade utländska domar.

Härigenom förordnas som följer:

Har domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge meddelat dom rörande

rättshandlings ogiltighet eller återgång på grund av konkurs, som inträffat

i någon av nämnda stater eller här i riket, eller har i någon av staterna förlikning

i sådan fråga ingåtts inför förlikningskommission eller domstol, skola

i avseende å erkännande och verkställighet av domen eller förlikningen lända

till efterrättelse föreskrifterna i lagen den 2 december 1932 om erkännande

och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, Island eller

Norge.

Vad sålunda är stadgat äger dock ej tillämpning, där av konkursbeslutet

framgår, att gäldenären ej har hemvist i någon av staterna.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga

tillämpning å dom som givits eller förlikning som ingåtts före nämnda dag.

Å dom eller förlikning rörande rättshandlings ogiltighet eller återgång i anledning

av dödsbos konkurs äger lagen ej tillämpning, med mindre Konungen

meddelat särskilt förordnande örn dess tillämplighet i sådana fall.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

31

Förslag

till

Lag

innefattande tillägg till konkurslagen.

Härigenom förordnas, att i konkurslagen skall, efter 18 §, intagas en paragraf

med följande nummer och lydelse:

18 a §.

Har vid beslut örn gäldenärens försättande i konkurs rätten eller konkursdomaren

grundat sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har

eller vid sin död hade sitt hemvist här i riket eller, då fråga är örn bolag,

förening eller stiftelse, att styrelsen där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling

utan konkurs.

Härigenom förordnas, att i lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling

utan konkurs (nr 227) skall intagas en paragraf med följande nummer och

lydelse:

7 a §.

Har vid beslut örn inledande av ackordsförhandling konkursdomaren grundat

sin behörighet på annan omständighet än att gäldenären har eller vid sin

död hade sitt hemvist här i riket eller, då fråga är örn bolag, förening eller

stiftelse, att styrelsen där har sitt säte, skall detta angivas i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1935.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 27 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Föredraganden anmäler inom lagberedningen utarbetade, av motiv åtföljda

förslag till dels konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge angående konkurs, dels ock följande lagar:

1) lag med bestämmelser om konkurs, som omfattar egendom i Danmark,

Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island

eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs

meddelade utländska domar; samt

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag

mätte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Erik H:son Malm.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami.

Nr SS.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler ett av lagberedningen

den 29 december 1932 avgivet betänkande (statens offentl. utredn.

1933:1), däri under rubriken Lagberedningens förslag angående vissa internationella

rättsförhållanden XV sammanförts dels ett av särskilda delegerade

uppgjort förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island

och Norge angående konkurs, dels inom beredningen uppgjorda förslag

till lagar, som betingas av Sveriges anslutning till konventionen, nämligen

1) lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark,

Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island

eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs

meddelade utländska domar;

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen; samt

5) lag innefattande tillägg till lagen den 13 maj 1921 örn ackordsförhandling

utan konkurs.

Föredraganden anför:

Såsom framgår av statsrådsprotokollet den 27 maj 1932, hade de svenska

delegerade vid förhandlingar mellan de nordiska staterna angående en konvention

örn konkurs den 24 i samma månad framlagt provisoriska förslag

till konvention i ämnet och till åtskilliga med konventionen sammanhängande

lagar. Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 27 sagda månad förordnat, att

lagrådets utlåtande över förslagen skulle inhämtas, har sådant utlåtande avgivits

den 18 sistlidne juni.1 I samband med de under sistlidne höst återupptagna

förhandlingarna hava de provisoriska förslagen undergått jämkning i

åtskilliga punkter, som varit föremål för lagrådets uttalande. Med anledning

av yrkanden från främmande delegationers sida hava därjämte, utan sam
1

Utdrag av lagrådets protokoll i detta ärende återfinnes å sid. 81 i lagberedningens betänkande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

35

band med lagrådets yttranden, gjorts vissa ändringar i förslagen och tillägg

till dessa. Berörda avvikelser äro, enligt vad de delegerade i sitt den 29

sistlidne månad avgivna betänkande omnämna: a) artiklarna 7 och 12 av konventionsförslaget;

b) 8 § av förslaget till lag med bestämmelser örn konkurs,

som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge; samt c) 1 §

tredje stycket och 9 § i förslaget till lag örn verkan av konkurs, som inträffat

i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nyssnämnda, under

a)—c) upptagna delar av förslagen måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Axel Wennerholm.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 januari

1933.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 3 januari

1933, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över dels artiklarna 7

och 12 av upprättat förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge angående konkurs, dels 8 § av upprättat förslag till lag med

bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island

eller Norge, dels ock 1 § tredje stycket och 9 § i upprättat förslag till lag örn

verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet i remitterade

delar föredragits av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren

Erik Lind.

Lagrådet yttrade:

Den väsentligaste avvikelse konventionsförslaget företer från det provisoriska

förslaget i dess med anledning av tidigare lagrådsgranskning jämkade

skick innehålles i artikel 7. Det praktiska resultatet av den företagna ändringen

ligger, såsom framgår av 9 § förslaget till lag örn verkan av konkurs

som inträffat i annat nordiskt land, framför allt däri att i fall av dylik konkurs

skola ur gäldenärens i Sverige befintliga egendom inteckningsfordringar

och skatter utgå med företräde framför de med allmän förmånsrätt utrustade

fordringar, som hos oss eljest utgå enligt 17 kap. 4 § handelsbaden. I den

mån härigenom en förskjutning äger rum av förmånsrättsordningen mellan

svenska borgenärer inbördes är detta resultat visserligen icke tillfredsställande.

De fall, där denna förskjutning får avsevärd betydelse, måste emellertid, med

hänsyn bl. a. därtill att företag av någon större omfattning hos oss regelmässigt

drivas i aktiebolags eller ekonomisk förenings form, bliva synnerligen

sällsynta. Vid sådant förhållande och då, enligt vad de svenska delegerades

motiv synas utvisa, bestämmelsens upptagande varit en förutsättning för att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 37

enighet om konventionen skulle uppnås, finner lagrådet den böra lämnas utan

anmärkning.

Den avslutande bestämmelsen i 9 § förslaget till lag örn verkan av konkurs

i annat nordiskt land, att allmän förmånsrätt för skatt eller annan allmän

avgift skall gälla före övriga allmänna förmånsrätter, synes böra utgå.

På grund av huvudregeln i 1 § att konkurslandets lag länder till efterrättelse

i fråga örn förmånsrätter lärer nämligen utrymme ej finnas för bestämmelsens

tillämpande av svensk myndighet.

I övrigt hava förslagen i nu granskade delar icke föranlett erinran.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts •proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 13 januari 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, frågan örn godkännande av

ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge avgivet

förslag till konvention mellan nämnda länder örn konkurs.

Föredraganden anför:

»Den 11 april 1930 har Kungl. Majit beslutit att hos den danska, finska,

isländska och norska regeringen göra framställning örn inledande av förhandlingar

genom delegerade, för utrönande i vilken omfattning överenskommelse

lämpligen kunde träffas mellan de nordiska länderna angående de internationellt

privaträttsliga reglerna örn konkurs.

Med anledning av denna framställning hava förhandlingar i omförmälda

ämne ägt rum i Oslo den 26 januari—-7 februari 1931, i Stockholm den 31

augusti—12 september 1931, i Köpenhamn den 8—-27 februari 1932 samt på

nytt i Oslo den 17 oktober—8 november 1932. Under nämnda möten hava

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förhandlingar förts jämväl rörande vissa

andra frågor.

Från svensk sida hava, enligt Kungl. Maj :ts förordnande, i förhandlingarna

deltagit f. d. presidenten, ordföranden i lagberedningen friherre Marks von

Wurtemberg, presidenten Ekeberg och revisionssekreteraren Lind.

De svenska delegerade hava med underdånig skrivelse den 24 maj 1932, på

grundvalen av dittills förda förhandlingar, framlagt ett provisoriskt förslag

till konvention i ämnet, ävensom till åtskilliga med konventionen sammanhängande

lagar. Genom beslut den 27 i nyssnämnda månad har Kungl. Majit

förordnat, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas; och har sådant utlåtande

avgivits den 18 juni 1932.

I samband med de under hösten 1932 återupptagna förhandlingarna hava

de provisoriska förslagen undergått jämkning i åtskilliga punkter som varit

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 39

föremål för lagrådets yttranden, därvid lagrådets erinringar i de allra flesta

fall iakttagits. Med anledning av yrkanden från främmande delegationers

sida hava därjämte, utan samband med lagrådets yttranden, gjorts vissa ändringar

i förslagen och tillägg till dessa. Förslag till konvention och därav

föranledda svenska lagar hava den 29 december 1932 framlagts av de svenska

delegerade.

För närvarande kunna, örn konkurs inträffar i en av de nordiska staterna,

enskilda borgenärer genom utmätning skaffa sig säkerhet eller betalning i

gäldenärens utländska tillgångar; en tävlan örn försprånget uppstår som strider

mot konkursens syfte att åstadkomma en rättvis fördelning mellan samtliga

borgenärer. 1 Sverige och Finland kan det vidare inträffa, att, oaktat

gäldenären är försatt i konkurs i det land där han har hemvist, ett särskilt

konkursförfarande kan anhängiggöras mot honom.

På konferenser i Haag hava försök gjorts att rada bot pa de missförhållanden,

som sålunda kunna uppstå av att åt en konkurs ej tillerkännes verkan i

annat land än konkurslandet, men de praktiska svårigheter som resa sig mot en

mer allmängiltig lösning av problemet lia icke kunnat övervinnas. Enstaka

konventioner mellan grannländer med i huvudsak likartad rättsordning hava

dock åvägabragts.

I vad rör de nordiska staterna har det, genom det föreliggande konventionsförslaget,

lyckats att övervinna de stora vanskligheter, som lösningen av problemet

örn konkursens enhetlighet innebär också beträffande grannstater med

vittgående rättsgemenskap och ömsesidigt förtroende till varandras rättsskipning

och förvaltning. Grundtanken i förslaget är, att örn någon försättes

i konkurs i fördragsslutande stat där han har hemvist, konkursen skall omfatta

jämväl gäldenärens egendom i annan fördragsslutande stat; utmätning

och särskild konkurs äro alltså uteslutna. När en konkurs i gäldenärens

domicilland sålunda har nordisk giltighet, skall å all till boet hörande egendom

tillämpas konkurslandets lag. Det har dock blivit nödvändigt att stadga

en del undantag från nämnda huvudregel.

Sedan, såsom jag förut nämnt, i det provisoriska konventionsförslaget ändringar

och tillägg gjorts i vissa punkter som ej varit föremål för lagrådets

tidigare yttrande, har den 3 januari 1933 lagrådets utlåtande infordrats över

dessa punkter samt därav föranledda ändringar och tillägg i de svenska lagförslagen.

Lagrådet har den 9 januari 1933 avgivit utlåtande, därvid någon anmärkning

ej framställts mot konventionsförslaget.

Det föreliggande konventionsförslaget förverkligar den önskan att konkurs

som öppnas i en av de nordiska staterna skall hava verkan i de övriga, vilken

framställdes redan å det år 1881 i Köpenhamn hållna nordiska juristmötet.

Genom förslaget torde stora praktiska fördelar komma att uppnäs, och jag är

för min del beredd tillstyrka såväl de principer, på vilka förslaget är byggt,

som ock den närmare utformning dessa principer erhållit. Jag tillåter mig

Förslaget

ill konvention.

Lagrådet

ang. det

slutliga

förslaget.

Departe
ments
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

på den grund förorda, att Kungl. Maj :t godkänner konventionsförslaget. Sedan

Kungl. Majit lämnat sitt bifall till förslaget, bör detsamma, innan ratifikation

ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. Till frågan örn de

lagstiftningsåtgärder, som påkallas av en eventuell ratifikation, torde jag senare

få återkomma.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs samt hemställer,

att förslaget måtte godkännas av Kungl. Majit.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet!

H. Sief emon.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr g.

41

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 januari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen

för justitiedepartementet beslutat godkänna ett förslag till konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående konkurs, hemställer

ministern efter gemensam beredning med nämnde departementschef, att Kungl.

Majit måtte bemyndiga sändebudet i Köpenhamn, envoyén O. A. H. Ewerlöf,

att med de ombud, som må komma att utses från dansk, finsk, isländsk

och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens

samtycke — underteckna en med detta förslag, vars svenska text är

såsom bilaga1 fogad till detta protokoll, överensstämmande konvention, ävensom

förordna, att fullmakt för Ewerlöf skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti

övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t

Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Adolf Croneborg.

1 Bilagan här utesluten.

Bihang till riksdagens protokoll 1034. 1 sami.

Nr

©

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 december 1933.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Enligt statsrådsprotokollet den 13 januari 1933 har Kungl. Maj :t funnit

gott godkänna ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående konkurs.

Förslaget har godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och

den 7 november 1933 av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats

att såsom konvention gälla mellan länderna. Vid undertecknandet har från

svensk sida gjorts förbehåll örn ratifikation.

Såsom omförmälda statsrådsprotokoll utvisar, bör konventionen, innan ratifikation

ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. I samband härmed

torde jämväl böra komma under bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder,

vilka för Sveriges del påkallas av en ratifikation av konventionen.

Jag vill härvid erinra därom, att lagrådet den 18 juni 19321 avgivit

utlåtande över följande den 27 maj 1932 till lagrådet remitterade provisoriska

förslag till

1) lag med bestämmelser örn konkurs, som omfattar egendom i Danmark,

Finland, Island eller Norge;

2) lag örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island

eller Norge;

3) lag örn erkännande och verkställighet av vissa, i anledning av konkurs

meddelade utländska domar; samt

4) lag innefattande tillägg till konkurslagen.

I samband med förhandlingar, som av de delegerade återupptogos under

hösten 1932, hava nämnda provisoriska förslag undergått jämkning i åtskilliga

punkter, som varit föremål för lagrådets yttranden, därvid lagrådets erinringar

mot förslagen iakttagits, varjämte -—■ likaledes i enlighet med lag
-

1 Jfr noten ovan sid. 34.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 2.

43

rådets hemställan — uppgjorts ett förslag till lag innefattande tillägg till

lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling utan konkurs. Med anledning

av ändringar och tillägg, som på yrkanden från främmande delegationers

sida, utan samband med lagrådets yttrande, gjorts i konventionen, hava motsvarande

ändringar och tillägg vidtagits i lagförslagen, över dessa ändringar

och tillägg har, såsom statsrådsprotokollet den 3 januari 1933 utvisar,

lagrådets utlåtande infordrats. Jag får nu anmäla lagrådets i denna del

den 9 sistnämnda månad avgivna yttrande, däri lagrådet framställt en erinran

allenast mot 9 § av det under 2) upptagna lagförslaget. Nämnda erinran

har iakttagits.

Uti ett den 12 juni 1933 avgivet utlåtande över upprättade förslag till

konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående

dödsbo samt vissa i anledning därav utarbetade svenska lagförslag har lagrådet

framhållit, att i det under 2) upptagna lagförslaget borde, i anslutning

till artikel 3 i konventionen angående konkurs, upptagas en bestämmelse, att

en till konkursdomaren ingiven handling, som är avfattad på finska eller

isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska

eller svenska språket. En dylik bestämmelse har nu upptagits i 3 § av sistnämnda

lagförslag.»

Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels,

jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga berörda fem lagförslag,

det under 2) upptagna med nyss angivna ändringar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

nästkommande års riksdag skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

II. Stefenson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:41 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 7 november 19 a1 i texten