Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen samt till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

1934-02-23 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:216, Med förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen samt till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad

lydelse av § 24 riksdagsordningen samt till lag örn

ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920

(nr 796) om val till riksdagen; given Stockholms slott

den 9 mars 1934.

Under åberopande av bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t

härmed dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid

fogat förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen, dels ock föreslå

riksdagen att, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse

med nyssnämnda förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig

ordning beslutad, antaga bilagda förslag till lag örn ändring i vissa delar av

lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1984,

1 sami. Nr 216.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den sorn, på sätt i vallagen

sägs, vid valförrättning personligen sig inställer; dock att dels sådan

valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse

är förhindrad att iakttaga sådan inställelse, må, i den utsträckning

och under de villkor som stadgas i nyssnämnda lag, före valet avgiva

valsedel, dels ock make må, i den ordning som stadgas i samma lag, avgiva

valsedel genom andra maken, därest denna är röstberättigad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

3

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 54, 55, 60—66, 69—78, 93, 95 och 96 §§ lagen

den 26 november 1920 örn val till riksdagen ävensom rubriken till 71—75 §§

samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på grund

av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september månad samt,

i fall som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses, å den sön- eller helgdag

som av Konungen bestämmes.

2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller

helgdag.

55 §.

När val---—-i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

1) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;

2) dag och tid för valet;

3) valstället för varje valdistrikt;

4) bestämmelserna i 60 § 1 och 2 mom. samt 71 §, i den mån de äga tillämpning

å valet; samt

5) bestämmelserna i 70 § 2 mom.

60 §.

1. Är någon på grund av vistelse å annan ort förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättningen i det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd,

må han avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, vid valförrättning i annat valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt

äga rum i hela riket, i annat valdistrikt inom samma valkrets.

2. Väljare, som avlämnar valsedel i annat valdistrikt än det han tillhör,

skall innehava utdrag ur röstlängden i sistnämnda valdistrikt, utvisande att

han där är upptagen såsom röstberättigad.

3. Köstlängdsutdrag som i 2 mom. avses utfärdas på landet av valnämndens

ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Deri sorn vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom antingen

personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget eller

ock till denne låta inlämna eller med allmänna posten insända skriftlig ansökan.

Dylik ansökan må dock insändas jämväl till kommunalnämndens ordförande

i den kommun eller till magistraten i den stad, där sökanden är uppförd

i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller magistraten ofördröjligen

överlämna ansökningen till den som har att utfärda utdraget.

Utdrag tecknas å blankett, som tillhandahålles av statsverket.

Där så begäres, skall utdraget med posten översändas till sökanden. Kan,

då ansökan inkommit med posten, sökanden ej återfinnas i röstlängden, skall

meddelande härom ofördröjligen översändas till denne.

4. över gjorda ansökningar örn röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag

skall utdragsutfärdaren föra förteckning enligt av Konungen fastställt formulär.

överlämnas utdrag till sökanden personligen, skall denne i förteckningen

genom sin namnteckning erkänna att han mottagit detsamma. I annat

fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka till vem utdraget överlämnats

eller under vilken adress det avsänts till sökanden.

Förteckning som här avses skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter

valet insändas till Konungens befallningshavande.

61 §.

1. Vid valförrättningen skola användas särskilda valkuvert och, för ändamål

som i 62 § 3 mom. och 65 § 3 mom. sägs, särskilda ytterkuvert. Kuvert som

nu sagts tillställas före valet genom statsverkets försorg valnämndens ordförande

eller magistraten.

2. I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel

i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade

med skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättaren

som allmänheten är synligt när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren

att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

3. Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert och

ytterkuvert. Omedelbart före röstningens början visar ordföranden de närvarande

att urnan är tom.

62 §.

1. Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert.

Sedan väljaren vid någon av de i 61 § 2 mom. omförmälda avskilda platser

inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan

dröjsmål personligen kuvertet till ordföranden.

2. Den som är upptagen i röstlängden för valdistriktet skall, då han överlämnar

valkuvertet, för valförrättaren uppgiva sitt fullständiga namn och sitt

hemvist inom valdistriktet. Sedan ordföranden förvissat sig om att den som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

5

vill rösta är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad och tillsett att kuvertet

är tillslutet och utan annat märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden

vid den röstandes namn göres anteckning att rösträtten utövats. Valkuvert,

som ej är tillslutet eller som är märkt med annat kännetecken än föreskriven

ändamålsbeteckning, varde ej mottaget.

3. Den som tillhör annat valdistrikt skall, då han överlämnar valkuvertet,

tillika avlämna röstlängdsutdrag som i 60 § sägs, sedan han å detsamma vid

valbordet tecknat sitt namn. Finnes utdraget vara i behörig ordning och föreligger

ej anledning antaga att den som vill rösta är annan än den utdraget

avser, samt är kuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,

mottager ordföranden kuvertet jämte utdraget; i annat fall

skall mottagande vägras. Ordföranden inlägger sålunda mottaget kuvert jämte

utdraget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas ej mindre valkrets och valdistrikt

där valkuvertet avlämnats än även valkrets och valdistrikt som väljaren tillhör.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda valkrets

och valdistrikt i en särskild förteckning, som föres enligt av Konungen

fastställt formulär. Därefter tillsluter ordföranden ytterkuvertet och nedlägger

det i valurnan.

4. Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den han

själv därtill utser.

63 §.

1. Äro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel

genom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall

valsedelsförsändelse anordnas tidigast trettio dagar före valet på sätt nedan

sägs.

2. För valsedelsförsändelse skall användas ett valkuvert (innerkuvert)

och ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Dessa kuvert tillhandahållas genom

statsverkets försorg. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.

3. Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt

väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, att väljaren egenhändigt undertecknat ovannämnda

förklaring, med angivande av dag och ort för intygets meddelande.

64 §.

Kuvert för valsedelsförsändelse varom i 63 § sägs skola i god tid före valet

finnas tillgängliga på landet hos ordföranden och ledamöter i valnämnd

och i kommunalnämnd, i stad hos magistraten ävensom hos de tjänstemän

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr gis
-

elle! andra personer, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna, samt utom riket å beskickningar och konsulat, där röstmottagning

enligt 71 § skall äga rum.

65 §.

1. Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse varom i 63 § sägs

ävensom, där andra maken tillhör annat valdistrikt än det där avlämnandet

sker, sådant röstlängdsutdrag som i 60 § sägs rörande denna make.

2. Finnes, att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är sådant

som i 63 § 2 mom. avses, samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden

ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget.

3. Är innerkuvertet sådant som i 63 § 2 mom. avses samt tillslutet och

utan annat märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden,

där kuvertet lämnats för väljare som tillhör det valdistrikt där röstningen

sker, omedelbart nedlägga kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning att rösträtten utövats.

Lämnas kuvertet för väljare som tillhör annat valdistrikt, skall kuvertet jämte

det avlämnade röstlängdsutdraget inläggas i sådant ytterkuvert som i 61 §

1 mom. avses, å vilket antecknas ej mindre valkrets och valdistrikt där avlämnandet

skett än även valkrets och valdistrikt som väljaren tillhör, i sammanhang

varmed väljarens namn jämte sistnämnda valkrets och valdistrikt

antecknas i den i 62 § 3 mom. omförmälda förteckning. Därefter tillsluter

ordföranden ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Är innerkuvertet ej sådant som i 63 § 2 mom. avses eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det återlämnat.

66 §.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock att

örn rätt att i vissa fall före valet avlämna valsedel gäller vad i 71—75 §§

här nedan stadgas.

69 §.

1. När alla -------röstningen avslutad.

2. Omedelbart därefter uttagas ur valurnan de däri nedlagda valkuverten

och ytterkuverten samt räknas oöppnade. Jämväl räknas antalet personer

som avgivit valsedel dels enligt anteckningarna i röstlängden dels ock enligt

den i 62 § 3 mom. omförmälda förteckning. Därefter tillkännagives antalet

valkuvert, antalet ytterkuvert samt antalet av nyssnämnda personer.

3. Ytterkuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag antecknas

de inneliggande ytterkuvertens antal.

4. Därefter öppnas valkuverten och uttages innehållet. Befinnes valkuvert

vara tomt eller dess innehåll utgöras av annat eller mera än en valsedel

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

7

eller av en valsedel som kail antagas vara ogill, skall, sedan i sistnämnda fallen

innehållet återinlagts i valkuvertet, detta läggas åsido. Antalet sålunda

åsidolagda valkuvert räknas och kuverten inläggas i ett eller flera omslag.

Å varje omslag antecknas antalet inneliggande valkuvert.

5. De valsedlar, vilka icke enligt 4 mom. återinlagts i sina valkuvert, ordnas

i grupper sålunda, att sedlar, vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning

som i 59 § andra stycket sägs (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning),

sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas,

varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag.

Å varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt

antal.

6. Omslag varom i denna paragraf förmäles tillhandahållas av statsverket.

Omslagen skola, förutom ovan föreskrivna anteckningar, förses med anteckning

utvisande valdistriktet där förrättningen äger rum samt omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill.

7. Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl

föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan

de i 2 och 3 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, verkställandet av de i

4 och 5 mom. föreskrivna åtgärder i sin helhet uppskjutes, dock icke längre

än till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för

densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag,

vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte

andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och

må förrättningen ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför öppna dörrar

förvissat sig örn att de åsätta sigillen äro obrutna.

8. Vid förrättningen skall föras protokoll enligt formulär som fastställes

av Konungen. I protokollet antecknas:

a) antalet valkuvert, antalet ytterkuvert och antalet väljare enligt den i 2

mom. omförmälda räkning;

b) antalet omslag, vari ytterkuverten enligt 3 mom. inlagts;

c) antalet valkuvert, vilka enligt 4 mom. lagts åsido, jämte antalet omslag,

vari dessa kuvert inlagts;

d) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i 5 morn., jämte

antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts.

I protokollet skola avtryckas de sigill, med vilka ovannämnda omslag förseglats.

70 §.

1. Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, förklaras valförrättningen avslutad.

2. Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande

dels de förseglade omslag som i 69 § avses dels ock valprotokollet,

röstlängden och den i 62 § 3 mom. omförmälda förteckning. Sker insändandet

med allmänna posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel före valet.

71 §.

1. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att valdagen vistas

utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller tillhör besättning

eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar

eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något

valdistrikt, må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen.

Väljare, som sålunda avlämnar valsedel före valdagen, skall innehava röstlängdsutdrag

som i 60 § omförmäles.

2. Röstning som i 1 mom. sägs ma ske, da val i hela riket skola samtidigt

förrättas, inom riket i varje stad inför röstmottagare som magistraten förordnar

samt utom riket hos svensk beskickning i Europa och, i den mån Konungen

sa förordnar, hos annan svensk beskickning och å svenskt konsulat,

därvid beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter

är röstmottagare. Skall val förrättas endast i viss valkrets, må sådan röstning

ske i varje stad inom valkretsen samt vid val i Stockholms läns valkrets

jämväl i Stockholm, vid val i Göteborgs och Bohus läns landstingsområdes

valkrets jämväl i Göteborg och vid val i Malmöhus läns valkrets jämväl i

Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Lund inför röstmottagare som magistraten

förordnar. , Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen

före valdagen samt inom riket till och med dagen före valdagen och utom

riket intill dess avgivna valsedlar enligt vad i 75 § sägs skola insändas till

Överståthållarämbetet.

72 §.

Magistrat samt chef för beskickning eller konsulat, där röstning i enlighet

med bestämmelserna i 71 § må ske, skall före röstmottagningens början utfärda

kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Av magistrat

utfärdad kungörelse skall anslås offentligen samt införas i minst en

ortstidning. Kungörelse, som utfärdas av chef för beskickning eller konsulat,

skall genom anslag samt, där så kan ske, även på annat lämpligt sätt bringas

till kännedom.

73 §.

1. Vid röstning enligt 71 § skola användas sådana valkuvert och ytterkuvert,

som i 61 § 1 mom. avses. Dylika kuvert skola före röstmottagningens början

genom statsverkets försorg tillställas magistraten eller beskickningens eller

konsulatets chef.

2. Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna

röstlängdsutdraget, sedan han å detsamma inför röstmottagaren tecknat sitt

namn. Därjämte skall han lämna uppgift rörande den omständighet, som för

honom enligt 71 § kan medföra rätt till röstning i nu förevarande ordning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

9

Finnes utdraget vara i behörigt skick och föreligger ej anledning antaga att

väljaren är annan än den utdraget avser saint synes den lämnade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert. Väljaren skall i

anvisat enrum eller å avskild plats i röstningslokalen, där hans förehavande

ej kan iakttagas, inlägga sin valsedel i kuvertet och tillsluta detsamma, varefter

han överlämnar det till röstmottagaren. Är kuvertet tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, mottages detsamma; i annat

fall varde det ej mottaget. Mottaget kuvert inlägger röstmottagaren jämte

det avlämnade röstlängdsutdraget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas ej

mindre orten för avlämnandet än även valkrets och valdistrikt som väljaren

tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt nämnda valkrets

och valdistrikt å en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen

fastställt formulär. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och

lägger det i förvar under lås.

74 §.

1. Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, som röstar i den ordning

som i 71 § sägs, därvid avgiva valsedel jämväl för andra maken. För

sådant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid som i

63 § sägs.

2. Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna

paragraf, avlämnar till röstmottagaren valsedelsförsändelsen jämte sådant

röstlängdsutdrag som i 60 § sägs rörande sistnämnda make. Finnes, att

röstlängdsutdraget är i behörig ordning, att ytterkuvertet är sådant som i

63 § 2 mom. avses, samt att å detsamma äro tecknade förklaring av väljaren

ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning

antaga att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter röstmottagaren

ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget.

3. Är innerkuvertet sådant som i 63 § 2 mom. avses samt tillslutet och

utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, skall röstmottagaren

inlägga kuvertet jämte röstlängdsutdraget i sådant ytterkuvert som i 61 §

1 mom. avses, å vilket antecknas ej mindre orten för avlämnandet än även

valkrets och valdistrikt som väljaren tillhör. I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn jämte nämnda valkrets och valdistrikt i den i 73 § 2 mom.

omförmälda förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och

lägger det i förvar under lås.

Är innerkuvertet ej sådant som i 63 § 2 mom. avses eller ej tillslutet eller

finnes å detsamma annat märke än ändamålsbeteckningen, varde det återlämnat.

75 §.

1. De enligt 73 och 74 §§ i förvar lagda ytterkuverten skola insändas, av

röstmottagare i stad inom riket till Konungens befallningshavande i det län,

där staden är belägen, och av röstmottagare vid beskickning eller konsulat till

Överståthållarämbetet. Insändandet skall ske, från stad inom riket omedel
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

bart sedan röstmottagningen å dagen före valdagen avslutats samt från beskickning

och konsulat i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara Överståthållarämbetet

till handa sist dagen efter valdagen.

2. Innan röstmottagare insänder kuverten, skall deras antal räknas. Tilllika

räknas antalet personer, som enligt den i 73 § 2 mom. omförmälda förteckning

avgivit valsedel. Kuverten inläggas i ett eller flera omslag, vilka

tillhandahållas av statsverket. Varje omslag förses med anteckning örn de

inneliggande ytterkuvertens antal och örn stad inom riket eller beskickning eller

konsulat, där valsedlarna avgivits, samt förseglas omsorgsfullt under sigill.

Vid röstmottagningen och kuvertens räkning föres protokoll enligt formulär

som fastställes av Konungen. I protokollet antecknas antalet ytterkuvert, antalet

nyssnämnda personer samt antalet omslag i vilka ytterkuverten inlagts,

varjämte sigillen med vilka omslagen förseglats i protokollet avtryckas. Jämte

omslaget eller omslagen, vari ytterkuverten inlagts, insändas protokollet och

förenämnda förteckning. Sker insändandet med post, skall försändelsen anordnas

som värdepost.

Har i stad inom riket icke avlämnats någon valsedel på sätt i 71 § sägs,

skall röstmottagaren insända meddelande härom till Konungens befallningshavande,

sedan den för dylik röstning bestämda tiden utgått.

76 §.

1. Det åligger Konungens befallningshavande tillse, att de i 70 § 2 mom.

omförmälda handlingar ävensom sådana i 75 § angivna handlingar, vilka

röstmottagare i stad inom riket skall insända, snarast möjligt inkomma samt,

där så ej sker, från försumlig valförrättare eller röstmottagare infordra vad

som fattas. Konungens befallningshavande verkställe även förberedande

granskning av inkomna valhandlingar. Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt

skick, införskaffe Konungens befallningshavande, där så prövas nödigt,

på lämpligt sätt erforderliga upplysningar rörande anledningen härtill.

2. Då val i hela riket samtidigt ägt rum, företages för varje valkrets av

Konungens befallningshavande vid offentlig förrättning fördelning av inkomna

ytterkuvert. Vid förrättningen för Stockholms stads valkrets fördelas även

de till Överståthållarämbetet från röstmottagare vid beskickningar och konsulat

inkomna ytterkuverten. Förrättning som nu sagts skall företagas så snart

ske kan sedan valhandlingarna inkommit från valförrättarna och röstmottagarna

inom valkretsen. Kungörelse örn förrättningen skall senast dagen förut

anslås offentligen.

Vid förrättningen granskas sigillen å varje omslag, som enligt påteckning

innehåller ytterkuvert, samt jämföras med de sigill, som äro å vederbörande

protokoll avtryckta. Förekommer ej skälig anledning antaga att omslaget

efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas

omslaget orubbat och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valen.

Ur de öppnade omslagen uttagas ytterkuverten och ordnas i grupper sålunda,

att ytterkuvert, vilka enligt därå antecknade uppgifter innehålla valkuvert

från väljare hörande till en och samma valkrets, sammanföras i en grupp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

11

Ytterkuverten i varje sådan grupp räknas och inläggas för sig i ett eller flera

omslag, som omsorgsfullt förseglas under sigill. Å varje omslag antecknas

antalet inneliggande ytterkuvert samt såväl den valkrets, för vilken förrättningen

företages, som den valkrets väljarna tillhöra.

Vid förrättningen föres protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Inkomma efter avslutandet av förrättningen för Stockholms stads valkrets

till Överståthållarämbetet ytterkuvert från röstmottagare vid beskickning eller

konsulat, lämnas dessa kuvert orubbade och däri inneslutna valsedlar inverka

ej på valen.

3. Omslag, vari vid förrättningen inlagts ytterkuvert från väljare tillhörande

den valkrets för vilken förrättningen företagits eller annan valkrets

inom samma län, lägges till förvar bland de valet i vederbörande valkrets rörande

handlingarna. Annat omslag, vari vid förrättningen ytterkuvert inlagts,

översändes till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa

sammanräkning för den valkrets väljarna tillhöra; och bifogas vid översändandet

utdrag av protokollet vid förrättningen, utvisande antalet översända

ytterkuvert. Sker översändandet med allmänna posten, skall försändelsen anordnas

som värdepost.

Finnes beträffande någon utom länet belägen valkrets, att icke något ytterkuvert

inkommit, som angivits innehålla valkuvert från väljare tillhörande

den valkretsen, skall bevis därom genom protokollsutdrag översändas till den

Konungens befallningshavande som har att förrätta sammanräkningen för valkretsen.

77 §.

1. Sammanräknandet av avgivna röster verkställes av Konungens befallningshavande

för varje valkrets å tid och ställe som Konungens befallningshavande

bestämmer. Förrättningen skall utsättas att äga rum, då val samtidigt

skett i hela riket, så snart ske kan efter det att förrättning som i 76 §

2 mom. sägs hållits för valkretsen och för annan valkrets inom samma län

och handlingar som i 76 § 3 mom. avses inkommit från samtliga övriga Konungens

befallningshavande i riket samt, då val ej samtidigt ägt rum i hela

riket, så snart ske kan sedan valhandlingarna inkommit från valförrättarna

och röstmottagarna i valkretsen.

Kungörelse örn sammanräkningen skall senast dagen förut anslås offentligen

och införas i ortstidningar. Sammanräkningen företages inför öppna

dörrar.

2. Då val samtidigt ägt rum i hela riket, uppläses vid sammanräkningen

det vid förrättning jämlikt 76 § 2 mom. för valkretsen förda protokoll tillika

med utdrag, i vad valkretsen rörer, ur protokoll vid sådan förrättning för annan

valkrets inom samma län ävensom inkomna protokollsutdrag som i 76 §

3 mom. sägs, varjämte granskas förseglingen till omslag, som inkommit med

nämnda protokollsutdrag eller jämlikt sistberörda lagrum lagts till förvar bland

de valet i valkretsen rörande handlingarna. Då val ej samtidigt ägt rum i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 216.

hela riket, granskas sigillen å varje omslag, som inkommit från valförrättare

eller röstmottagare och enligt påteckning innehåller ytterkuvert, samt jämföras

med de å vederbörande protokoll avtryckta sigill.

Förekommer ej skälig anledning antaga att omslag efter tillslutningen

blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och

de däri inneslutna valsedlarna inverka ej på valet.

De i omslagen inlagda ytterkuverten brytas, och valkuverten jämte röstlängdsutdragen

uttagas och granskas. Finnas flera valkuvert härröra från

samme väljare, äro de alla ogilla och läggas orubbade åsido. Beträffande

övriga valkuvert tillses, att den som avgivit kuvertet är i röstlängden för det

i röstlängdsutdraget angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad och

icke vid valförrättningen i detta distrikt har utövat sin rösträtt ävensom att

kuvertet är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan annat märke

än föreskriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda villkor uppfyllda, nedlägges

kuvertet i en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens

namn antecknas att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat

åsido såsom ogillt.

3. De från valförrättarna insända protokollen över röstningen i valdistrikten

inom valkretsen granskas var för sig och sigillen å de vid varje protokoll

fogade omslag, varom i 69 § 4 och 5 mom. förmäles, jämföras med de sigill som

äro å protokollet avtryckta. Förekommer därvid ej skälig anledning antaga

att omslag efter tillslutningen blivit öppnat, brytes förseglingen. I annat

fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på

valet.

78 §.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de valkuvert,

som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna uttagits ur dessa

kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten samt jämte de från

valförrättarna insända valsedlarna granskats, pröve Konungens befallningshavande

valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, vartill valsedlarna och

protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 76 § 1 mom. inhämtade upplysningar,

må giva anledning.

93 §.

I de ärenden rörande val till andra kammaren, varom i denna lag förmäles,

må det vara envar tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning,

på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna

posten.

.Vad här---örn besvär.

95 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar som i

61 § 2 mom. avses ordentligen verkställas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

13

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger valnämndens

ordförande eller magistrat, skall gäldas av kommunerna, vilka jämväl

hava att tillhandahålla lämpliga vallokaler.

96 §.

Valkuvert och ytterkuvert som i 61 § 1 mom. och 63 § 2 mom. avses skola

vara av ogenomskinligt papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till

storlek och beskaffenhet. Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning;

och fastställer Konungen för de skilda slagen kuvert formulär till sådan

beteckning.

Konungen fastställer jämväl formulär till de blanketter för röstlängdsutdrag,

varom i 60 § förmäles.

Omslag som i 69, 75 och 76 §§ avses skola vara av hållfast beskaffenhet.

Formulär till anteckningar å desamma fastställas av Konungen.

Det åligger envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag

omhänderhar valkuvert varom i 61 § 1 mom. förmäles, att tillse det kuverten

icke utlämnas i annan ordning än i 62 § 1 mom. och 73 § 2 mom. sägs.

Denna lag träder i kraft då Konungen, efter det att riksdagen antagit

Konungens förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen, låtit i

riksdagen uppläsa öppet brev att kungörelse utfärdats örn sådan ändring av

riksdagsordningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Utdrag av protokollet över justitiedcpartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-R eg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»I Sverige liksom även i andra länder med representativt statsskick är

till bevarande av valhemligheten och valsäkerheten i övrigt såsom huvudregel

vid politiska val stadgat, att rösträtten skall utövas vid personlig inställelse

inför valförrättaren i det valdistrikt, där väljaren är i röstlängd uppförd. I

den man rösträtten de senaste årtiondena i de flesta västerländska stater utsträckts

till allt vidare folkkretsar, har emellertid behov av särskilda åtgärder

till underlättande av valdeltagandet allt mera gjort sig gällande och i

åtskilliga länder uppmärksammats av lagstiftaren. När rösträtt för kvinnor

vid val till andra kammaren år 1921 infördes i vårt land, medgavs, till underlättande

av de gifta kvinnornas deltagande i valet, genom ändring i riksdagsordningen

rätt för äkta make att avgiva valsedel genom andra maken, därest

denna vore röstberättigad. Samtidigt infördes i riksdagsordningen bestämmelse

örn rätt för valberättigad, som genom frånvaro från valdistriktet till

följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse vore förhindrad att personligen inställa

sig vid valtillfället, att vid valen till andra kammaren i utsträckning och

under villkor, som stadgades i vallagen, utan sådan inställelse avgiva

valsedel. Sådan rätt skall enligt vallagen tillkomma den, som utövar militärtjänst

eller sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning

i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan

personal å fartyg, samt den, som tillhör personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket

eller lots- eller fyrväsendet, ävensom — sedan år 1924 — den, som tillhör

personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat, samt äkta maka

till sådan person, i sistnämnda fall, därest hinder för hennes personliga inställelse

vid valförrättningen möter på grund därav, att hon är bosatt å

makens tjänsteort. Nämnda personer kunna under angivna förutsättningar

utöva sin rösträtt genom att insända valsedel omedelbart till Konungens befallningshavande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj:ts proposition nr 216.

15

I betraktande av den stora vikt, som måste fästas därvid att åt de röstberättigade

beredes tillfälle att i största möjliga utsträckning utöva sin rösträtt,

synas de sålunda vidtagna åtgärderna till underlättande av röstningen

för vissa kategorier medborgare dock icke vara tillfyllest. Valsedelsförsändelseinstitutet

för äkta makar användes visserligen i stor utsträckning

och torde fylla ett väsentligt behov inom det område, där det har tillämpning.

Rätten för vissa yrkes- och tjänstemän att insända valsedel har däremot —

delvis kanske i följd av det invecklade tekniska förfarandet — kommit till

förhållandevis ringa användning bland de därtill berättigade och ej fått någon

nämnvärd praktisk betydelse. Utöver de grupper av yrkes- och tjänstemän,

som nu äga rätt att använda valsedelsförsändelse, finnas åtskilliga andra

dylika grupper, för vilka befrielse från kravet på personlig inställelse vid

valförrättningen i hemorten kunde vara av stort värde. Skilda förslag att

utvidga tillämplighetsområdet för det nu förefintliga valsedelsförsändelseinstitutet

för yrkes- och tjänstemän att omfatta ytterligare grupper av sådana

och även att omfatta vissa kategorier av väljare, vilka icke kunna hänföras

till yrkes- eller tjänstemän, hava även vid upprepade tillfällen framförts inom

riksdagen men avvisats av konstitutionsutskottet och kamrarna med hänsyn

bland annat till de risker för valsäkerheten en dylik utvidgning kunde väntas

medföra.

Även andra utvägar att underlätta valdeltagandet hava emellertid framförts

i den offentliga diskussionen. Härvid har i främsta rummet varit fråga

örn rätt för röstberättigad att avlämna valsedel i annat valdistrikt än det, där

han är i röstlängden uppförd. Införande av ett dylikt röstningssätt var sålunda

under övervägande, när de nuvarande valsedelsförsändelseinstituten infördes,

men ansågs då icke böra komma i fråga. Emellertid synes, icke minst

med hänsyn till erfarenheterna från Finland och Tyskland där röstning vid

valförrättning utom hemorten är tillåten, en sådan röstningsmetod vara ägnad

att underlätta valdeltagandet i långt högre grad och med avsevärt mindre

risker för valsäkerheten än ett utvidgat valsedelsförsändelseinstitut. Rätten

att rösta vid valförrättning utom hemorten behöver icke knytas allenast

till vissa begränsade grupper av väljare utan kan komma envar tillgodo, som

av vilken anledning som helst valdagen vistas å annan ort inom riket än hemorten.

Då jag funnit att föreliggande spörsmål borde göras till föremål för

utredning, lät jag i början av år 1933 verkställa sådan genom tillkallad

sakkunnig, vilken utarbetade en promemoria i ämnet jämte utkast till, bland

annat, ändringar i § 24 riksdagsordningen och i vallagen. Förslaget innebar

att vid valen till andra kammaren väljare skulle kunna avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets dit han hörde, vid valförrättning i vilket valdistrikt

inom riket som helst. I anslutning härtill föreslogs jämväl en mindre

jämkning i gällande bestämmelser örn rätten för vissa yrkes- och tjänstemän

att rösta medelst valsedelsförsändelse.

Vid förra årets riksdag framlades på min hemställan proposition (nr 227)

angående ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen i överensstämmelse med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

vad i promemorian föreslagits. I propositionen anförde jag i huvudsak vad jag

nu andragit angående önskvärdheten att underlätta valdeltagandet och sättet

härför men förklarade, att jag icke då vore beredd att taga bestämd ståndpunkt

till de i promemorian uppdragna riktlinjerna för en rätt att avgiva valsedel

i annat valdistrikt än det, där väljaren vore upptagen i röstlängden, ehuru en

reform i huvudsaklig överensstämmelse med dessa linjer syntes mig principiellt

önskvärd. Den föreslagna ändringen av § 24 riksdagsordningen, vilken endast

avsåge att undanröja det hinder för de ifrågasatta ändringarna i röstningsmetoden

beträffande val till riksdagens andra kammare, som läge i paragrafens

nuvarande ordalag, fann jag mig därför kunna förorda. Utredningen

angående de föreslagna ändringarna i vallagen skulle fortsättas, närmast

genom infordrande av vederbörande myndigheters yttranden över promemorian.

Därest lämpligheten av lagändringarna bekräftades vid den fortsatta utredningen,

skulle fullständigt förslag i ämnet kunna framläggas till den riksdag,

då grundlagsändringen —- örn den av 1933 års riksdag antoges som vilande —

skulle slutligen prövas.

Konstitutionsutskottet fann i utlåtande (nr 32) över propositionen, att vägande

principiella invändningar icke kunde riktas mot det i propositionen

antydda sättet för ett underlättande av valdeltagandet. Utskottet ansåg det

dock tänkbart, att hinder av teknisk eller annan art kunde förefinnas för införande

av bestämmelser i angiven riktning. Utskottet ville ifrågasätta, huruvida

icke det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för vissa yrkes- och

tjänstemän borde begränsas eller avskaffas för väljare inom riket, därest det

visade sig möjligt att på andra vägar på ett tekniskt tillfredsställande sätt

underlätta valdeltagandet. Det vore enligt utskottets mening icke uteslutet,

att andra grundlagsändringar än den i propositionen föreslagna kunde visa

sig erforderliga eller lämpliga vid en reform på förevarande område. Med

hänsyn till nu anförda omständigheter fann utskottet erforderligt att riksdagen

efter slutförande av utredningen — som dock icke syntes böra begränsas

enbart till andrakammarvalen — finge i ett sammanhang taga ställning till

frågan örn nödiga ändringar såväl i grundlagen som i vallagen. Utskottet

hemställde därför, att riksdagen ville, med förklarande att propositionen icke

då kunnat bifallas, hos Kungl. Majit hemställa örn fortsatt utredning i de

av utskottet berörda frågorna samt framläggande av de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Denna utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Sedermera hava utlåtanden över ifrågavarande promemoria ävensom över

de av riksdagen i övrigt berörda spörsmålen efter remiss den 15 juni 1933

avgivits av Kungl. Maj :ts befallningshavande, varjämte yttranden inkommit

från vissa magistrater och valnämndsord förande. Det övervägande flertalet

av de hörda myndigheterna hava tillstyrkt en reform i den i 1933 års

förslag ifrågasatta riktningen. Jämlikt nådigt bemyndigande har jag därefter

den 16 september samma år uppdragit åt ledamoten av riksdagens första

kammare professorn C. A. Reuterskiöld, talmannen i riksdagens andra kammare

Aug. Sävström och professorn Georg Andrén att såsom sakkunniga inom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

17

justitiedepartementet fullfölja utredningen i ämnet. De sakkunniga hava nu

till mig med skrivelse den 23 februari innevarande år överlämnat en promemoria

med sådan utredning jämte förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen

samt till ändring i vissa delar av vallagen.

De sakkunniga föreslå, i överensstämmelse med 1933 års promemoria, att

den som på grund av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt

vid valförrättningen i det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, skall

äga att avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, vid valförrättning i annat valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt

äga rum i hela riket, i annat valdistrikt inom samma valkrets. Med hänsyn

härtill skola andrakammarval för hela riket obligatoriskt förrättas å samma

dag. Enligt förslaget — vilket i vissa avseenden avviker från 1933 års förslag

— skall väljaren för rätt att rösta i främmande valdistrikt innehava utdrag

ur röstlängden från det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är

upptagen såsom röstberättigad. Röstlängdsutdrag skall utfärdas på landet av

valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar. Väljaren

skall antingen personligen utkvittera utdraget eller ock låta inlämna eller

med allmänna posten insända skriftlig ansökan därom. Där så begäres, skall

utdraget med posten tillsändas sökanden. Vid röstning i främmande valdistrikt

skall väljaren på vanligt sätt inlägga sin valsedel i valkuvert och framlämna

det till ordföranden vid förrättningen. Därvid skall han emellertid samtidigt

avlämna röstlängdsutdraget. Äro utdraget och kuvertet i behörig ordning och

finnes ej anledning antaga att väljaren är annan än den utdraget avser, skall

ordföranden inlägga valkuvertet jämte utdraget i ett ytterkuvert, å vilket

antecknas ej mindre valkrets och valdistrikt, där valkuvertet avlämnats, än

även valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, varefter ytterkuvertet nedlägges

i valurnan. Vid den preliminära sammanräkningen i valdistrikten öppnas

icke dessa ytterkuvert utan insändas obrutna till Konungens befallningshavande

i länet. Hos denne företages före den slutliga sammanräkningen en

särskild fördelningsförrättning, därvid inkomna ytterkuvert fördelas efter

de valkretsar, som väljarna enligt anteckningarna å kuverten tillhöra. Ytterkuvert,

som innehålla valkuvert från väljare utom länet, översändas till den

Konungens befallningshavande, som skall förrätta sammanräkningen i den

valkrets dit väljaren hör. Vid de slutliga sammanräkningarna öppnas ytterkuverten,

granskas röstlängdsutdragen och valkuverten och avprickas väljarna

i röstlängden, varefter valsedlarna granskas och medtagas vid rösträkningen,

allt i analogi med vad nu sker med valsedelsförsändelser från yrkes- och tjänstemän.

Den största avvikelsen från 1933 års förslag består däri, att enligt det nu

framlagda förslaget väljaren för röstning i främmande valdistrikt måste

innehava röstlängdsutdrag. Enligt 1933 års förslag skulle väljaren före

valet infinna sig hos en funktionär på den ort, där han ville rösta, och styrka

sin identitet för erhållande av ett s. k. identitetsbevis, i vilket med ledning av

hans egna uppgifter bland annat skulle angivas valkrets och kommun, där

han vore upptagen i röstlängd. Vid röstningen skulle detta bevis avlämnas

Bihang till riksdagens protokoll 1981f. 1 sami. Nr 216. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 216.

jämte valkuvertet för att åtfölja detta till den slutliga sammanräkningen i

väljarens valkrets. Ifrågavarande avvikelse från 1933 års förslag har förordats

av flera länsstyrelser. Dessa hava därvid bland annat framhållit, att

utan röstlängdsutdrag stora svårigheter skulle uppstå att vid den slutliga

sammanräkningen återfinna och identifiera väljarna i röstlängden, till följd

varav man kunde befara att en stor del av de i främmande valdistrikt avgivna

rösterna måste förklaras ogiltiga.

Förutom införande av rätt till röstning i främmande valdistrikt föreslå de

sakkunniga avskaffande av det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för

yrkes- och tjänstemän samt dettas ersättande med —- i den mån det icke ersättes

med rätt till röstning i främmande valdistrikt -— en rätt att avgiva

valsedel före valdagen. Förslagets innebörd i denna del är, att sådan rätt

skall tillkomma väljare, tillhörande de kategorier yrkes- och tjänstemän som

nu hava rätt att rösta medelst valsedelsförsändelse, där det med skäl kan antagas

att väljaren till följd av tjänstens utövning valdagen icke kan komma

tillstädes vid någon valförrättning. Därutöver skola emellertid alla, som valdagen

med skäl kunna antagas komma att vistas utom riket, äga avlämna

valsedel i nu ifrågavarande ordning. Röstning i nu nämnd ordning skall kunna

äga rum dels i alla städer inom riket inför en av magistraten förordnad röstmottagare

dels ock utom riket å svensk beskickning i Europa och, i den mån

Konungen så förordnar, hos annan svensk beskickning och å svenskt konsulat,

därvid beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter

är röstmottagare. För röstningen skall väljaren innehava röstlängdsutdrag

angående sin rösträtt liksom vid röstning i främmande valdistrikt. Väljaren

skall själv i enrum inlägga sin valsedel i ett valkuvert samt framlämna detta

till röstmottagaren. Denne skall inlägga kuvertet och utdraget i ett ytterkuvert,

å vilket antecknas orten för avlämnandet samt valkrets och valdistrikt

som väljaren tillhör, varefter ytterkuvertet lägges i förvar under lås.

Ytterkuverten insändas sedan från stad inom riket till Konungens befallningshavande

i länet dit staden hör och från utlandet till Överståthållarämbetet. Vid

den förut omnämnda fördelningsförrättningen sorteras ytterkuverten för distribuering

till vederbörande länsstyrelse för att där behandlas vid den slutliga

sammanräkningen. Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde

dagen före valdagen samt inom riket till och med dagen före valdagen

och utom riket intill dess avgivna valsedlar skola insändas till Överståthållarämbetet

för att hinna fram till fördelningsförrättningen.

Valsedelsförsändelse från äkta make må avlämnas såväl i främmande valdistrikt

som vid röstmottagning före valet, i sistnämnda fall dock endast örn

den make, som avlämnar försändelsen, själv därvid röstar.

De sakkunniga hava slutligen övervägt, huruvida ifrågavarande för andrakammarvalen

föreslagna röstningssätt skulle kunna införas även beträffande

de kommunala valen och elektorsvalen, i fråga örn vilka val för närvarande

gälla samma bestämmelser angående röstning utan personlig inställelse vid

valförrättning som i fråga örn andrakammarvalen. Härutinnan anmärka de

sakkunniga, att det väl vore tekniskt möjligt, örn än förenat med vissa svå
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

19

righeter, att tillämpa det ifrågasatta systemet även viel kommunala val i allmänhet

och vid elektorsval. Det kunde i och för sig synas önskvärt, att systemet

infördes beträffande landstingsmanna- och elektorsvalen, ehuru uppenbarligen

skälen därför icke ägde den styrka som i fråga om andrakammarvalen.

Emellertid vore det ett svårlöst problem huruvida icke systemet samtidigt

borde utvidgas att omfatta även valen i primärkommunerna eller vissa

av dessa. Under alla omständigheter kunde ett nytt system icke lämpligen

införas redan till de kommunala val och elektorsval, som skola förrättas innevarande

och nästa år, utan först till 1938 års val. Vid sådant förhållande

hava de sakkunniga ansett, att bestämd ståndpunkt icke nu borde tagas till

förevarande spörsmål, utan att denna fråga borde anstå.

Vidkommande innehållet i de i ärendet inkomna remissyttrandena samt den

närmare innebörden av de sakkunnigas förslag får jag hänvisa till de sakkunnigas

promemoria, vilken såsom bilaga torde få åtfölja detta protokoll.

Det förslag de sakkunniga framlagt angående rätt för väljare att vid val

till riksdagens andra kammare avlämna sin valsedel i annat valdistrikt än

det han tillhör -—- vilket till sina huvuddrag överensstämmer med det år 1933

upprättade förslaget — synes vara väl ägnat att så långt lämpligen kan ske

underlätta deltagandet i dessa val utan att därigenom valsäkerheten minskas.

Ett mycket stort antal röstberättigade, som med gällande bestämmelser

icke erhålla tillfälle att utöva sin rösträtt, skulle efter förslagets genomförande

få möjlighet härtill. De olägenheter, som kunna uppkomma vid

de föreslagna bestämmelsernas tillämpning — jag avser här närmast att resultatet

av den preliminära sammanräkningen i valdistrikten skulle bliva

något osäkrare än vad nu är förhållandet samt att den definitiva sammanräkningen

skulle något försenas — lärer i förhållande till de fördelar som

skulle vinnas icke vara av avgörande betydelse. Vad angår förseningen av

den definitiva sammanräkningen torde denna bliva mindre med det nu föreslagna

systemet med röstlängdsutdrag än med den metod utan röstlängdsutdrag

som ifrågasattes i 1933 års promemoria.

Beträffande de sakkunnigas förslag att det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet

för vissa yrkes- och tjänstemän skulle avskaffas och i stället möjlighet

beredas att före valet avlämna valsedel vill jag i likhet med de sakkunniga

framhålla, att nämnda institut icke uppfyllt de anspråk som vid

dess tillkomst ställdes å detsamma och att det i praktiken fått mycket

ringa betydelse. Även om genomförandet av de sakkunnigas förslag i denna

del skulle i enstaka fall kunna försvåra röstningen för dem, som nu äro berättigade

rösta medelst valsedelsförsändelse, torde likväl den ökade säkerhet

varmed röstning genom valsedels avlämnande före valet kan ske böra

tillerkännas avgörande betydelse. Härtill kommer, att genom den föreslagna

metoden valdeltagandet skulle underlättas för många, som enligt gällande ordning

på grund av vistelse utom riket å valdagen ej äro i tillfälle att deltaga

i valet. Jag anser mig därför kunna ansluta mig till de sakkunnigas förslag

jämväl i donna del.

Departe
ments
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Vad angår de kommunala valen och elektorsvalen har jag, efter samråd med

chefen för socialdepartementet, i likhet med de sakkunniga funnit, att frågan

örn underlättande av deltagandet i dessa val för närvarande bör anstå och göras

till föremål för ytterligare överväganden.

I fråga örn utformningen av de författningsförslag de sakkunniga utarbetat

finner jag dessa förslag kunna godtagas.

På grund av vad jag sålunda anfört vill jag föreslå ändring av § 24 riksdagsordningen

samt ändringar i vallagen i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag.»

Föredraganden uppläser härefter dels förslag till ändrad lydelse av § 24

riksdagsordningen, dels ock förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen

den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen samt hemställer, att förstnämnda

förslag måtte föreläggas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ordning

och att förslaget örn ändringar i vallagen måtte föreläggas riksdagen

till antagande under förutsättning att den föreslagna ändringen av riksdagsordningen

varder i grundlagsenlig ordning beslutad.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

21

Bilaga.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.

Sedan undertecknade tillkallats att såsom sakkunniga inom justitiedepartementet

biträda med utredning angående, bland annat, åtgärder till underlättande

av valdeltagandet, få vi härmed överlämna bifogade promemoria med

utredning i denna fråga jämte förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen

ävensom till lag örn ändring i vissa delar av vallagen. Såsom sekreterare

har hovrättsassessorn B. Hagström biträtt de sakkunniga. Stockholm

den 23 februari 1934.

C. A. REUTERSKIÖLD. AUG. SÄVSTRÖM. GEORG ANDRÉN.

B. Hagström.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 216.

Promemoria

med utredning rörande åtgärder till underlättande av valdeltagandet.

Gällande bestämmelser och 1933 års förslag.

Angående sättet för rösträtts utövande vid riksdagsmannaval stadgas för

närvarande i riksdagsordningen § 24 följande: »Rösträtt må ej utövas av

annan valberättigad än den, som vid valtillfälle personligen sig inställer;

dock att dels sådan valberättigad, som genom frånvaro från valdistriktet till

följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att personligen inställa

sig vid valtillfället, må, i den utsträckning och under de villkor, som stadgas

i vallagen, utan sådan inställelse avgiva valsedel, dels ock make må, i

den ordning, som stadgas i nyssnämnda lag, avgiva valsedel genom andra

maken, därest denna är röstberättigad.»

Vid val till andra kammaren skall alltså röstningen i regel ske vid valförrättning

i det valdistrikt, där den röstande är upptagen i röstlängden. Den i

lagrummet medgivna rätten att rösta utan personlig inställelse vid valtillfället,

vilken endast avser nämnda val, tillkom år 1921. Rätten för väljare, som till

följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att personligen inställa

sig vid valförrättning, att rösta utan sådan inställelse tillkommer enligt vallagens

närmare bestämmelser därom allenast väljare tillhörande vissa yrkeseller

tjänstegrupper. Dessa äro: de som utöva militärtjänst, de som utöva

sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning i fiske i

öppen sjö eller i annan egenskap tillhöra besättning eller annan personal å

fartyg, de som tillhöra personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat

ävensom äkta makar till sådana personer samt de som tillhöra personalen

vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket,

tullverket eller lots- eller fyrväsendet. Väljare som nu sagts äga i viss

ordning, varom närmare stadgas i vallagen, omedelbart till Konungens befallningshavande

insända valsedel genom s. k. valsedelsförsändelse.

Vid kommunala val och val av elektorer för utseende av ledamöter i första

kammaren gälla samma bestämmelser angående röstning utan personlig inställelse

som vid andrakammarvalen.

I början av år 1933 verkställdes inom justitiedepartementet av tillkallad

sakkunnig utredning rörande frågan örn åtgärder till underlättande av valdeltagandet,

särskilt genom beredande av möjlighet för väljare att avgiva

valsedel vid valförrättning i annat valdistrikt än det, där han är i röstlängden

upptagen. Resultatet av denna utredning framlades i en promemoria med ut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 216.

23

kast till de ändringar i § 24 riksdagsordningen och i vallagen, vilka erfordrades

för en reform i dylikt hänseende beträffande valen till andra kammaren.

I promemorian föreslogs den ändring av § 24 riksdagsordningen, att orden

»som vid valtillfälle» utbyttes mot »sorn, på sätt i vallagen sägs, vid valförrättning»

samt att orden »genom frånvaro från valdistriktet» och »vid valtillfället»

utgingo. Enligt de i promemorian föreslagna ändringarna i vallagen

skulle väljare, som på grund av vistelse å annan ort vore förhindrad

att utöva rösträtt i det egna valdistriktet, äga avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt hörde, vid valförrättningen i annat valdistrikt

inom riket eller, då val ej samtidigt ägde rum i hela riket, i annat

valdistrikt inom samma valkrets. I följd härav skulle valen obligatoriskt förläggas

till samma dag i hela riket. Vid röstning utom det egna valdistriktet

skulle emellertid väljaren innehava ett s. k. identitetsbevis. Sadant bevis

skulle utfärdas å den ort, där valsedeln skulle avgivas, på landet av ledamot

eller suppleant i valnämnd eller kommunalnämnd och i stad av den magistraten

därtill förordnade. För erhållande av identitetsbevis skulle väljaren

personligen inställa sig hos bevisutfärdaren och styrka sin identitet samt

uppgiva den valkrets och kommun, där han vore i röstlängd uppförd, samt

sitt hemvist inom kommunen. Dessa uppgifter skulle antecknas å beviset.

Vid valförrättningen skulle identitetsbeviset jämte valkuvertet inläggas i ett

särskilt ytterkuvert och anteckning därå ske örn den röstandes valkrets och

.kommun. Ytterkuverten skulle efter valförrättningen obrutna insändas till

länsstyrelsen. Hos länsstyrelserna skulle hållas särskilda förrättningar, vid

vilka ytterkuverten sorterades efter valkretsarna, varefter de kuvert, som avsåge

valkretsar utom länet, skulle översändas till de länsstyrelser, som skulle

förrätta de slutliga sammanräkningarna. Vid den slutliga sammanräkningen

skulle ytterkuverten öppnas, valkuverten och identitetsbevisen granskas,

väljarna avprickas i röstlängden och valsedlarna medtagas vid rösträkningen,

allt i analogi med vad nu sker med valsedelsförsändelser från yrkes- och

tjänstemän.

Genom de i promemorian föreslagna ändringarna i § 24 riksdagsordningen

skulle även grundlagsbestämmelserna angående valsedelsförsändelseinstitutet

för yrkes- och tjänstemän erhålla en så till vida ändrad innebörd, att grundlagen

ej längre skulle, såsom nu, hindra institutets användning i sådana fall,

då väljaren vistades inom det egna valdistriktet. Utkastet till ändringar i

vallagen upptog i anslutning härtill bestämmelser i syfte att valsedelsförsändelse

skulle kunna av yrkes- och tjänstemän användas även inom det egna

valdistriktet. Motsvarande ändring föreslogs jämväl i kommunala vallagen

för vinnande av enhetlighet i ifrågavarande hänseende mellan andrakammarvalen

och kommunalvalen. Beträffande andrakammarvalen skulle ifrågavarande

institut endast kunna användas subsidiärt i förhållande till röstning

i främmande valdistrikt. Röstning genom valsedel sförsändelse skulle sålunda

vara tillåten endast örn väljaren icke kunde komma tillstädes vid valförrättningen

i något valdistrikt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Beträffande de kommunala valen föreslogs i promemorian icke någon reform

frånsett den nyssnämnda detaljändringen med avseende å valsedelsförsändelseinstitutet.

I promemorian anmärktes, att det kunde ifrågasättas örn icke

rätt till röstning i främmande valdistrikt borde införas även vid landstingsmannavalen.

Häremot anfördes emellertid, att de största städerna stöde utanför

landstingen, varför röstavlämning i den ifrågasatta ordningen icke skulle

kunna försiggå där. Vidare vore svårigheterna för en reform större vid dessa

val än vid andrakammarvalen med hänsyn till det större antalet valkretsar.

Det vore i varje fall lämpligt att rörande ifrågavarande röstningssätt inhämta

erfarenheter från andrakammarvalen innan systemets verkningsområde utsträcktes.

Vidkommande andra kommunala val än landstingsmannavalen uttalades,

att en reform av ifrågavarande slag icke torde kunna ifrågakomma.

Förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen i överensstämmelse

med vad i promemorian föreslagits framlades av Kungl. Majit genom proposition

(nr 227) till 1933 års riksdag. Föredragande departementschefen

anförde därvid, att han icke vore beredd att taga bestämd ståndpunkt till de

i promemorian uppdragna riktlinjerna för en rätt att avgiva valsedel i annat

valdistrikt än det, där väljaren vöre upptagen i röstlängden, men att en

reform i huvudsaklig överensstämmelse med dessa linjer syntes honom principiellt

önskvärd. Departementschefen förordade därför den ifrågavarande

grundlagsändringen, som endast avsåge att möjliggöra en sådan röstningsmetod.

Vad anginge den i promemorian ifrågasatta jämkningen i gällande

bestämmelser om valsedelsförsändelse kunde departementschefen ej taga bestämd

ståndpunkt härtill men ansåge goda skäl tala för att sådan jämkning

vidtoges. Utredningen angående de föreslagna ändringarna i vallagen skulle

fortsättas, närmast genom infordrande av vederbörande myndigheters yttranden

över promemorian. Fullständigt förslag till lagändringar i ämnet kunde

sedermera framläggas till den riksdag då grundlagsändringen, därest den

1933 antoges som vilande, skulle slutligen prövas.

Konstitutionsutskottet fann i utlåtande (nr 32) över propositionen, att vägande

principiella invändningar icke kunde riktas mot det i propositionen

antydda sättet för ett underlättande av valdeltagandet. Utskottet ansåg det

dock tänkbart, att hinder av teknisk eller annan art kunde förefinnas för införande

av bestämmelser i angiven riktning. Utskottet ville ifrågasätta, huruvida

icke det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för vissa yrkes- och

tjänstemän borde begränsas eller avskaffas för väljare inom riket, därest

det visade sig möjligt att på andra vägar på ett tekniskt tillfredsställande

sätt underlätta valdeltagandet. Det vöre enligt utskottets mening icke uteslutet,

att andra grundlagsändringar än den i propositionen föreslagna kunde

visa sig erforderliga eller lämpliga vid en reform på förevarande område.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter fann utskottet erforderligt att

riksdagen efter slutförande av utredningen — som dock icke syntes böra begränsas

enbart till andrakammarvalen — finge i ett sammanhang taga ställning

till frågan örn nödiga ändringar såväl i grundlagen som i vallagen. Utskottet

hemställde därför, att riksdagen ville, med förklarande att propositio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

25

nen icke då kunnat bifallas, hos Kungl. Maj :t hemställa om fortsatt utredning

i de av utskottet berörda frågorna samt framläggande av de förslag, vartill

utredningen kunde föranleda. Denna utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Beträffande historiken till frågan örn åtgärder till underlättande av valdeltagandet,

förhållandena i främmande länder å förevarande område samt

den närmare innebörden av förutnämnda förslag torde få hänvisas till den

vid propositionen år 1933 fogade promemorian.

Utlåtanden över ifrågavarande promemoria ävensom över de av riksdagen

berörda spörsmålen hava efter remiss den 15 juni 1933 avgivits av Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser, varjämte yttranden inkommit

från en del magistrater och valnämndsordförande vilka av vederbörande Konungens

befallningshavande beretts tillfälle att yttra sig.

Röstning i främmande valdistrikt.

Av de hörda myndigheterna hava så gott som alla vitsordat att åtgärder till

underlättande av deltagandet i valen till andra kammaren äro av behovet påkallade.

Beträffande det sätt på vilket ett sådant underlättande skulle kunna

ske må till en början anmärkas, att ingen myndighet velat förorda, att väljare

skulle tillåtas avgiva valsedel, som avsåge valet i annan valkrets än den

inom vilken han vore uppförd i röstlängd. Det stora flertalet myndigheter

hava också givit sin anslutning till det i 1933 års promemoria föreslagna systemet

i vad detta innebar att röstberättigad, som på grund av vistelse å annan

ort är förhindrad att infinna sig vid valförrättningen i det egna valdistriktet,

skall kunna avlämna sin valsedel vid valförrättningen i annat valdistrikt inom

riket eller, då val ej samtidigt äga rum i hela riket, i annat valdistrikt inom

samma valkrets. Från många håll framhålles sålunda, att en dylik metod

synes ägnad att lösa frågan örn valdeltagandets underlättande så långt lämpligen

kan ske. Flera myndigheter — särskilt länsstyrelserna i Stockholms,

Kronobergs, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs och Norrbottens län

samt magistraten i Stockholm •— göra uttalanden av innebörd, att en metod

med röstavlämning i främmande valdistrikt i varje fall måste anses överlägsen

ett valsedelsförsändelseinstitut, samt betona, att detta institut i sin nuvarande

form är otillfredsställande och icke synes kunna på något mera avgörande

sätt reformeras. Av de myndigheter, som tillstyrkt systemet med röstning

i främmande valdistrikt, hava visserligen några framhållit en del olägenheter,

som äro förknippade med detta system, men anse dessa vara av

mindre betydelse i förhållande till den vinst med avseende å valdeltagandets

underlättande, som skulle följa med förslagets genomförande.

Av Konungens befallningshavande hava allenast Överståthållarämbetet samt

länsstyrelserna i Kalmar och Västerbottens län direkt avstyrkt det i promemorian

framlagda förslaget. Sålunda anser Överståthållarämbetet, att med

förslagets genomförande valsäkerheten skulle icke obetydligt minskas och det

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

tekniska förfarandet vid valet bliva så invecklat, att felaktigheter i avsevärt

ökad utsträckning näppeligen skulle kunna undvikas vare sig vid själva valet

eller vid sammanräkningen av rösterna. Länsstyrelserna i Kalmar och Västerbottens

län framföra liknande synpunkter. Den förra länsstyrelsen framhåller

särskilt, att det knappast vore tillrådligt att anförtro utfärdandet av

identitetsbevis åt de personer som i promemorian föreslagits. Dessutom skulle

den okunnighet örn beteckningen å sitt hemvist, som väljare ofta ådagalade,

vålla tidsutdräkt och omgång vid bevisens utfärdande. Bristfälliga och felaktiga

uppgifter härvidlag komme också att vålla länsstyrelserna betydande

olägenheter vid den slutliga sammanräkningen. Länsstyrelsen i Västerbottens

län finner det föreslagna systemet allt för invecklat för att kunna locka till

någon allmännare användning. Därjämte skulle dess genomförande menligt

inverka på valförrättningarnas jämna fortgång. Nyssnämnda båda länsstyrelser

framhålla vidare som en betydande olägenhet av det föreslagna systemet att

resultatet av den preliminära sammanräkningen skulle komma att bliva mycket

osäkrare än nu och att den definitiva sammanräkningen måste förläggas avsevärt

senare än vad nu är fallet. Överståthållarämbetet och länsstyrelsen

i Västerbottens län anse dessutom det vara en brist hos det föreslagna systemet

att det icke väl låter sig anpassas å de kommunala valen. Slutligen må

nämnas, att även magistraterna i Kalmar och Skövde avstyrka förslaget såsom

menligt för valsäkerheten.

Av de myndigheter, som sålunda ställt sig direkt avvisande till förslaget,

har länsstyrelsen i Västerbottens län förordat att valdeltagandet i stället borde

underlättas genom en utvidgad användning av det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet.

Även länsstyrelserna i Malmöhus och Älvsborgs län

ifrågasätta, utan att dock direkt avstyrka förslaget, huruvida icke ett underlättande

av valdeltagandet närmast vore att söka i en utvidgning av valsedelsförsändelseinsti

tutet.

Den av länsstyrelsen i Kalmar framhållna svårigheten att — på grund av

väljarnas ofta bristfälliga uppgifter angående det hemvist, varunder de äro

uppförda i röstlängden — med ledning av identitetsbevisen återfinna väljarna

i röstlängden har understrukits även av flera myndigheter, som i princip ställt

sig välvilliga till den föreslagna metoden. Fem länsstyrelser — nämligen

i Stockholms, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Västernorrlands

län — ävensom magistraten i Lund föreslå, att till berörda olägenhets

avhjälpande den föreslagna röstningsmetoden borde jämkas sålunda, afl

väljare för att få rösta i främmande valdistrikt skulle vara skyldig medhavt,

utdrag ur det egna valdistriktets röstlängd angående sin rösträtt. Länsstyrelsen

i Kalmar län har också ansett att, därest en avvikelse från gällande ordning

skall ske, ett sjästern av nyssnämnda art bör tagas under övervägande.

I Finland medgives, såsom i 1933 års promemoria omtalas, vid riksdagsmannaval

rätt för väljare att med åberopande av röstlängdsutdrag angående

sin rösträtt avgiva valsedel å annan ort än den, där han är i röstlängden

upptagen. Genom utrikesdepartementets försorg har från Finland

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

27

införskaffats upplysningar angående erfarenheterna där av denna röstningsmetod.

Vid riksdagsmannavalet i Finland 1933 avlämnade över 45,000 personer

eller 4.1 procent av alla röstande röstsedel i främmande valdistrikt. Röstningsmetoden,

som där tillämpats alltsedan 1906, har i allmänhet befunnits tillfredsställande

och medfört en avsevärd fördel för sådana röstberättigade, vilka

till följd av sin verksamhet eller av annan orsak vistats å främmande ort.

Från väljarnas sida har ej heller i allmänhet gjorts anmärkning mot metoden.

För valnämnderna, vilka hava att utfärda röstlängs åtdragen, har systemet naturligen

medfört något ökat arbete. Även för de sammanräknande myndigheterna

har i någon mån ökat arbete uppkommit, enär de röster, som avgivits

i främmande valkrets — vid valet 1933 ungefär hälften av de i främmande

valdistrikt avgivna •—- skola behandlas i särskild ordning. De röster åter, som

avgivits inom främmande valdistrikt men inom väljarens egen valkrets, behöva

icke vid sammanräkningen behandlas i extra ordning. Kungörandet av det

slutliga valresultatet har genom behandlingen av de i främmande valkrets avgivna

rösterna avsevärt fördröjts. Till missbruk har systemet veterligen icke

givit anledning. Vid kommunala val är metoden icke tillämplig, enär förfarandet

vid sådana val skulle bliva mera invecklat samt kännedomen örn valresultatet

skulle fördröjas, då postens ankomst från landets alla kommuner

måste inväntas innan den slutliga sammanräkningen kan ske.

Rörande frågan örn röstning i främmande valdistrikt vilja de sakkunniga

till en början framhålla att, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,

Kungl. Maj :t och riksdagen ansett det i princip vara önskvärt att beträffande

valen till andra kammaren en röstningsmetod införes, som möjliggör valsedelsavlämning

vid valförrättning i annat valdistrikt än det väljaren tillhör.

Den hittills verkställda utredningen och de inkomna yttrandena synas också

giva vid handen, att ett sådant system tekniskt låter sig genomföra. Även

erfarenheterna från Finland peka i denna riktning. De sakkunniga finna

för sin del, att en röstningsmetod av ifrågasatt slag skulle underlätta valdeltagandet

och, om den än måste i viss mån komplicera valförfarandet, dock

skulle kunna utan större svårigheter genomföras. Vissa olägenheter uppkomma

visserligen med det föreslagna systemet, bland annat därutinnan att

resultatet av den preliminära sammanräkningen blir något mera osäkert och

att den definitiva sammanräkningen måste förläggas något senare än vad nu

är fallet. Ingen av dessa olägenheter synes dock vara av mera avgörande art;

de fördelar, som genom det föreslagna systemet skulle vinnas, torde i varje

fall betydligt överväga olägenheterna. Att såsom några länsstyrelser ifrågasatt

söka underlätta valdeltagandet genom utvidgning av det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet

för yrkes- och tjänstemän, möjligen något förändrat,

synes icke vara tillrådligt. Vad som anförts i den förutnämnda promemorian

om detta instituts nuvarande ineffektivitet och örn svårigheten att väsentligen

öka dess användbarhet har icke vederlagts.

Den närmare utformningen av det i 1933 års promemoria framlagda förslaget

örn röstning i främmande valdistrikt, vilken till sina huvuddrag lämnats

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

utan anmärkning av de flesta myndigheterna, torde även enligt de sakkunnigas

mening kunna i huvudsak godkännas. De skäl, som anförts för den av åtskilliga

myndigheter förordade jämkningen i förslaget därutinnan att väljare

vid röstning utom det egna valdistriktet skulle vara skyldig avlämna utdrag

ur röstlängden från detta valdistrikt, hava emellertid synts de sakkunniga

tungt vägande, varför en sådan ändring av metoden förordas. I övrigt torde

endast jämkningar av mindre vikt behöva företagas. De sakkunniga återkomma

i det följande till en närmare motivering för de ändringar och jämkningar,

som synas böra göras i 1933 års förslag.

Avskaffande av valsedelsförsändelseinstitntet för yrkes- och tjänstemän

samt införande av möjlighet till röstavlämning före valet.

I fråga örn det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och

tjänstemän föreslogos i 1933 års promemoria, såsom förut omtalats, vissa

jämkningar, vilka direkt föranleddes av den ifrågasatta metoden med röstning

i främmande valdistrikt. De myndigheter, som yttrat sig angående de

sålunda föreslagna detaljändringarna, hava ej gjort någon erinran däremot.

Emellertid har riksdagen, såsom förut nämnts, ifrågasatt huruvida icke institutet,

därest valdeltagandet på annat sätt kunde underlättas, borde begränsas

eller avskaffas för väljare inom riket.

De sakkunniga hava funnit anledning undersöka, örn icke vid en reform

beträffande valen till andra kammaren, vilken i varje fall måste beröra ifrågavarande

valsedelsförsändelseinstitut, detta skulle kunna helt avskaffas för

väljare såväl inom som utom riket och ersättas med andra röstningsformer,

vilka bättre tillgodosåge de speciella behov av rätt till röstning i särskild

ordning, som nämnda institut är avsett att fylla. På grund av det omständliga

och invecklade förfarandet är detta institut för väljarna föga användbart

och likväl för myndigheterna ganska betungande. Det har också fått

en synnerligen ringa praktisk betydelse. Endast omkring en promille av de

vid andrakammarvalen avgivna rösterna bruka insändas medelst valsedelsförsändelse

av nu ifrågavarande slag. Icke vid något val hava de sålunda

insända rösterna inverkat på besättandet av något mandat. Vid 1932 års

val sjönk antalet försändelser med 16.7 % i förhållande till 1928 års val. I

regel har förekommit en kassation av 15—20 % av de avgivna rösterna. Åtskilliga

av de hörda myndigheterna hava även framhållit, att institutet är

otillfredsställande, och de hava i regel ansett, att en utvidgning av detsamma

icke skulle vara ändamålsenlig, frånsett den förut berörda i 1933 års utkast

ifrågasatta detaljändringen. Vad angår i utlandet vistande röstberättigade

hava dock länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Blekinge län

ifrågasatt en utsträckning av rätten att rösta medelst valsedelsförsändelse.

Förstnämnda länsstyrelse anför, att ett underlättande av valdeltagandet för

utlandsvistande knappast skulle kunna ske på annat sätt.

Det synes emellertid som örn ifrågavarande institut, i den mån rätt till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

29

röstning i främmande valdistrikt icke kan ersätta detsamma, lämpligen skulle

kunna ersättas med en röstningsform som i väsentliga delar är analog med

röstning i främmande valdistrikt. Den metod de sakkunniga härvidlag vilja

föreslå innebär, att röstberättigad, i den omfattning som kan anses behövlig

och lämplig, skulle med åberopande av röstlängdsutdrag angående sin rösträtt

äga före valdagen avlämna valsedel antingen till myndighet inom landet

— därtill föreslås en i varje stad av magistraten förordnad röstmottagare

— eller hos svensk beskickning eller å svenskt konsulat i främmande

land. Förfarandet vid en dylik röstningsmetod synes kunna utformas så,

att det i väsentliga punkter överensstämmer med förfarandet vid en valförrättning

och erbjuder motsvarande säkerhet. Någon nämnvärd kassering av

de avgivna valsedlarna torde med ett sådant röstningssätt icke behöva befaras.

Rätt till röstning i sådan ordning synes i första rummet böra tillkomma

röstberättigade, vilka valdagen sannolikt komma att vistas utom riket. Det

synes icke behövligt att beträffande sådana röstberättigade begränsa rätten

att använda det föreslagna röstningssättet till vissa yrkes- eller tjänstegrupper

eller på annat sätt. Alla utomlands vistande skulle sålunda, i den mån

de hava tillfälle att inom viss tid före valet infinna sig å beskickning eller

konsulat, där röstavlämning må ske, eller före avresan till utlandet hos röstmottagare

i stad inom riket, kunna utöva sin rösträtt. Härigenom torde de

krav på underlättat valdeltagande för utrikes vistande, vilka emellanåt framförts,

bliva tillgodosedda i den utsträckning som kan anses möjlig och lämplig

med hänsyn till valsäkerheten.

Beträffande sådana yrkes- och tjänstemän inom riket, vilka nu kunna rösta

med valsedelsförsändelse, skulle denna möjlighet ej alltid kunna ersättas med

rätt till röstning i främmande valdistrikt. Med hänsyn härtill synes även

sådan röstberättigad böra erhålla rätt att, då det med skäl kan antagas att

han till följd av tjänsteutövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen

i något valdistrikt, i stället avlämna valsedel före valet. Personal

vid beskickningar och konsulat behöver härvid ej särskilt angivas, enär sådan

personal omfattas av den föreslagna regeln beträffande utlandsvistande. I

fråga örn sjöfolk torde endast behöva angivas besättning eller annan personal

å fartyg. I denna grupp skulle liksom nu ingå de, vilka såsom deltagare

för egen eller annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhöra

besättning eller annan personal å fartyg, vilket dock icke torde behöva närmare

anmärkas i lagen. De som utöva sjömansyrket utan att tillhöra personal

å fartyg — d. v. s. närmast de som gå hyressökande i hamnarna — behöva

ej i detta sammanhang upptagas, enär sådana röstberättigade kunna

inom riket rösta å valdagen i vilket valdistrikt som helst och utom riket

såsom utlandsvistande före valet. Enär personal vid fyrväsendet enligt nu

gällande reglemente räknas till lotsverket, behöver ej, såsom i gällande lag,

personalen vid fyrväsendet särskilt upptagas. Såsom berättigade att rösta

före valet skulle sålunda i lagen behöva angivas, förutom utlandsvistande,

allenast de. som utöva militärtjänst eller tillhöra besättning eller annan per
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

sonal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller lotsverket.

Det må anmärkas, att bland de nu nämnda tjänstegrupperna lantmilitärer,

järnvägsmän och postmän i regel torde hava tillfälle att i något valdistrikt

rösta å valdagen och sålunda endast i undantagsfall behöva rösta före valet.

I övrigt synes för nästan alla, som nu hava rätt till röstning genom valsedelsförsändelse,

den föreslagna rätten till röstning före valet vara en fullgod

ersättning. Den enda mera betydande svårigheten vid det föreslagna

systemets tillämpning torde, såvitt de sakkunniga kunna finna, ligga i skyldigheten

för väljarna att för röstningen anskaffa röstlängdsutdrag. Samma

synpunkter göra sig härvidlag gällande som vid röstning i främmande valdistrikt;

och få de sakkunniga angående detta spörsmål hänvisa till den närmare

motiveringen för de upprättade lagutkasten. Emellertid må här framhållas,

att man torde kunna räkna med att partiorganisationerna skola lämna

väljarna erforderligt bistånd för utdragens anskaffande, utan att det

därför behöver befaras att det nya institutet skall bliva ett medel för dessa

organisationer att utöva obehörig påtryckning på väljarna. Endast beträffande

personal å fartyg synes i någon nämnvärd utsträckning fall kunna

tänkas inträffa, då möjlighet att rösta skulle finnas med valsedelsförsändelseinstitutet

men icke med de nu föreslagna röstningsformerna. Den teoretiskt

försämrade möjlighet för denna grupp att rösta, som de föreslagna

omläggningarna sålunda skulle medföra, torde dock sakna praktisk betydelse.

Ehuru statistiken icke direkt utvisar i vilken utsträckning personal

å handels- och fiskefartyg insänt valsedelsförsändelse, kan man ur fördelningen

av de insända rösterna på partier och valkretsar med visshet säga,

att denna grupp endast i ringa utsträckning är representerad bland de i och

för sig så fåtaliga väljare som insänt godkända valsedlar. Sannolikt utgör

sjöfolk, som torde hava svårare än andra att iakttaga institutets formalia,

en större del av de väljare vilkas valsedlar kasserats. Är så förhållandet,

bestyrker detta endast institutets otjänlighet för denna grupps vidkommande.

Med den nu föreslagna anordningen med röstavlämningen före valet torde

däremot, som förut framhållits, någon större kassering av de avgivna

rösterna icke vara att befara. En rätt för sjöfolk att rösta före valet i den nu

föreslagna ordningen men utan företeende av röstlängdsutdrag skulle drabbas

av delvis samma anmärkningar som rätten att rösta med valsedelsförsändelse.

Då endast ett ringa antal röstberättigade genom en sådan anordning skulle

erhålla större möjlighet att rösta, torde i varje fall ett dylikt undantag från

den allmänna regeln ej kunna förordas.

Någon utsträckning av rätten att rösta före valet till andra än de yrkesoch

tjänstemän, som nu kunna rösta med valsedelsförsändelse, exempelvis

— såsom i Norge •— till ämbets- eller tjänstemän eller andra, som på grund

av offentliga åligganden äro förhindrade att valdagen komma tillstädes i

någon vallokal, hava de sakkunniga icke ansett sig böra förorda. Sådana

hinder för personlig inställelse vid någon valförrättning, som ej bero på utlandsvistelse

eller yrkes- eller tjänsteutövning, finna de sakkunniga icke böra

ifrågakomma såsom grundande rätt till röstning före valet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

31

Åtgärder till underlättande av deltagandet i de kommunala valen.

I 1933 års promemoria uttalades den åsikten att, åtminstone för närvarande,

rätt till röstning i främmande valdistrikt icke borde införas för de kommunala

valens vidkommande. Emellertid har riksdagen ansett, att en fortsatt utredning

rörande frågan örn underlättande av valdeltagandet icke borde begränsas

enbart till andrakammarvalen. Med detta uttalande synes riksdagen närmast

hava åsyftat en undersökning, huruvida icke institutet röstning i främmande

valdistrikt kunde införas och i samband därmed valsedelsförsändelseinstitutet

inskränkas vid landstingsmannavalen.

Av de hörda myndigheterna hava, såsom tidigare omtalats, Överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Västerbottens län bland skälen för sitt avstyrkande

av förslaget örn röstning i främmande valdistrikt upptagit, att systemet icke

läte sig anpassa å de kommunala valen, vilket borde fordras. Uteslutande av

denna anledning har magistraten i Stockholm ställt sig tveksam till förslaget,

ehuru magistraten med tanke enbart på andrakammarvalen i princip funnit

detsamma lämpligt. Även magistraten i Lund har ansett det önskvärt med en

metod för valdeltagandets underlättande, som kunde tillämpas även å de kommunala

valen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har framhållit, att möjlighet

till röstning i främmande valdistrikt borde införas även vid kommunalvalen,

och att, örn gemensam valdag infördes för nämnda val, det icke

skulle möta oöverstigliga hinder att anordna dessa efter i huvudsak enahanda

system som föreslagits beträffande andrakammarvalen. Länsstyrelsen i

Västmanlands län har ansett behovet av den ifrågavarande reformen beträffande

valen i primärkommunerna vara mindre framträdande men däremot

funnit det synnerligen önskvärt, att det föreslagna institutet vunne tillämpning

vid alla val av politisk betydelse, sålunda förutom andrakammarvalen

även landstingsmannavalen och valen av elektorer i städer utom landsting

för utseende av första kammarens ledamöter. Ytterligare tre länsstyrelser

— i Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län — hava funnit det vara principiellt

önskvärt att reformen utsträcktes till landstingsmannavalen, men menat

att man först borde avvakta resultatet av reformens tillämpning vid

andrakammarvalen innan sådan utsträckning företoges. Däremot hava dessa

länsstyrelser ansett en utsträckning till andra kommunala val icke böra ifrågakomma.

Tre andra länsstyrelser — i Uppsala, Kopparbergs och Gävleborgs

län — hava helt avstyrkt, att det föreslagna systemet vunne tillämpning

vid andra val än andrakammarvalen, varjämte länsstyrelsen i Norrbottens

län även synts hysa den uppfattningen, att systemet ej borde utsträckas

till de kommunala valen.

En första förutsättning för att institutet röstning i främmande valdistrikt

lämpligen skall kunna användas är, att valen samtidigt förrättas i hela riket.

Vad närmast angår landstingsmannavalen föreligger icke för närvarande

denna förutsättning. Såsom huvudregel är i kommunala vallagen föreskrivet,

att valen skola förrättas å tredje söndagen i september eller i stad,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

där magistraten så beslutar, å närmast därförut infallande lördag. Dessutom

kan emellertid valet i viss kommun hållas å annan dag under tiden från och med

den 13 till och med den 30 september, örn kommunen så bestämmer. Vid antagande

av den kommunala vallagen år 1930 begärde emellertid riksdagen

utredning huruvida icke sistnämnda undantagsbestämmelse kunde upphävas.

Sådan utredning är numera verkställd av förre landshövdingen Hj.

L. Hammarskjöld (Yttrande och förslag angående revision av gällande

förordningar örn kommunalstyrelse i Stockholm m. m. Statens off. utredn.

1933: 23). I detta betänkande föreslås att ifrågavarande bestämmelse

utgår ur lagen. Ett avskaffande av möjligheten att i stad hava valet å dagen

före den allmänna valdagen har emellertid därvid icke ifrågasatts, ej heller

ett borttagande av den nu medgivna möjligheten att utsträcka valförrättningen

att pågå jämväl dagen närmast efter eller närmast före den allmänna

valdagen. Dessa möjligheter måste, frånsett den att utsträcka valet till dagen

före den allmänna valdagen, även avskaffas, örn man önskar införa systemet

vid landstingsmannavalen. Sådan ändring i bestämmelserna örn valdagen

synes dock ej innebära större olägenhet än borttagande av möjligheten

att hava andrakammarval i städerna å dagen före den allmänna valdagen.

Införes det nya systemet för landstingsmannavalen torde emellertid starka

skäl tala för att det göres tillämpligt även å de val av elektorer för utseende

av första kammarens ledamöter, som hållas i städer vilka ej deltaga i landsting.

En väsentlig anledning till önskemålet att införa systemet beträffande

landstingsmannavalen torde vara den omständigheten att landstingsmännen

deltaga i utseendet av första kammarens ledamöter, vilket ger landstingsmannavalen

en politisk betydelse. Med hänsyn härtill synes det mindre följdriktigt

att icke samtidigt införa systemet vid båda dessa slag av val. Även ur

teknisk synpunkt synes man svårligen kunna undgå att, örn systemet införes

vid landstingsmannavalen, även införa det vid elektorsvalen samt förlägga

dessa val till samma dag som landstingsmannavalen. I annat fall skulle röstavlämning

för landstingsmannavalen ej kunna ske i de städer, där sådana

val ej förrättas, och systemet skulle därigenom bliva synnerligen haltande.

Enligt gällande bestämmelser skola emellertid elektorsvalen förrättas samma

dag som stadsfullmäktigevalen i staden, och någon ändring härutinnan

kan näppeligen ske. Även sistnämnda val skulle sålunda obligatoriskt förläggas

till samma dag som landstingsmannavalen. Vad angår andra städer

än Stockholm, torde detta utan större svårighet eller olägenhet låta sig göra.

I Stockholm företagas valen icke som i andra städer under hösten för en valperiod

omfattande följande fyra kalenderår utan förrättas i mars månad året

efter det, då kommunalval företagits i riket i övrigt, samt avse en fyraårsperiod

från den 1 nästa april. En omläggning av valen och valperioden i

Stockholm till vad som gäller för riket i övrigt kan måhända ske utan någon

egentlig olägenhet och torde på åtskilliga håll betraktas som önskvärd;

frågan kräver emellertid närmare undersökning. Änmärkas må, att i landshövding

Hammarskjölds förut omnämnda betänkande någon ändring på denna

punkt icke föreslagits. I betänkandet framhålles att det ursprungliga skä
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S16.

33

let för den särskilda ordningen för Stockholm — vilket hänförde sig till tidpunkten

för röstlängdens iordningställande — visserligen numera bortfallit,

men att ordningen vunnit sådan hävd, att någon ändring därav icke syntes

böra ifrågakomma.

Den svårighet, som uppkommer med anledning av sammankopplingen av

stadsfullmäktige- och elektorsvalen i städerna utom landsting, har emellertid

avseende icke blott å tidpunkten för valen. Det synes sålunda mindre tillfredsställande,

örn det nya röstningssystemet skulle tillämpas allenast vid elektorsvalen

men icke vid de samtidigt förrättade stadsfullmäktigevalen, vilka

i de flesta fall för valmännen torde framstå såsom de mest betydelsefulla.

Något hinder att tillämpa systemet vid båda valen föreligger visserligen icke

i och för sig. Men utsträckes systemet till stadsfullmäktigevalen i städerna

utom landsting, kan det synas oegentligt att icke tillämpa systemet vid stadsfullmäktigevalen

även i andra städer samt vid kommunalfullmäktigevalen.

En första förutsättning för att systemet skall kunna tillämpas vid dessa val

är, att de förrättas å samma dag som landstingsmannavalen. Så kan enligt

gällande bestämmelser ske, örn det beslutas av vederbörande kommun. Det

synes dock mindre tillfredsställande, örn systemets tillämpning skulle bliva

beroende av kommunernas beslut angående vilken dag valet skall hållas. En

utvidgning av systemet till stadsfullmäktige- och kommunalfullmäktigeval i

allmänhet synes därför förutsätta, att dessa val obligatoriskt förläggas till

dagen för landstingsmannavalen. Detta torde emellertid på åtskilliga håll

väcka betänkligheter.

Tekniskt möjligt är det väl att utsträcka systemets tillämpning att omfatta

samtliga nu nämnda val. Man torde dock icke böra bortse från svårigheten

för väljarna att anskaffa riktiga valsedlar för de skilda valen och att

icke sammanblanda dessa. En väljare som icke vistas å den ort, där han är

röstberättigad vid kommunalval, kan ofta sakna kännedom örn de kandidater,

vilka uppställts av det parti han vill stödja, och även örn väljarbeteckningen.

Emellertid torde även invändningar av mera principiell natur resas mot att en

väljare, som exempelvis icke längre är bosatt i den kommun, där han är röstberättigad,

skall beredas särskilda möjligheter att deltaga i valet av denna

kommuns representation.

Det kan väl synas i och för sig önskvärt, att samma system som nu ifrågasättes

beträffande andrakammarvalen införes även beträffande landstingsmanna-

och elektorsvalen, ehuru uppenbarligen skälen härför icke äga den

styrka som i fråga örn valen till riksdagens andra kammare. Men det är,

såsom av det sagda torde framgå, ett svårlöst problem huruvida och i vad

mån systemet därvid bör utvidgas att omfatta valen även i primärkommunerna.

Bestämd ståndpunkt till förevarande frågor torde emellertid icke nu

behöva tagas. Att göra systemet tillämpligt redan vid de kommunala val,

som i år skola förrättas, synes olämpligt redan på grund av den korta tid

som återstår till dessa val och som icke medgiver tillräckliga förberedelser därför.

Olämpligt vore även, örn de kommunala valen detta år företoges efter

ett nytt system men det därefter följande valet till andra kammaren efter nu
Bihang

till riksdagens protokoll 193Jf. 1 sami. Nr SIG. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr £16.

varande regler. Så skulle emellertid bliva förbållandet om systemet infördes

till årets kommunalval och andra kammaren icke dessförinnan upplöstes, enär

reformens genomförande beträffande andrakammarvalen fordrar grundlagsändring.

Under alla omständigheter bör sålunda det nya systemet icke vinna

tillämpning vid de kommunala valen förrän år 1938. Det synes mindre lämpligt

att redan nu fastställa ändringar i kommunala vallagen, vilka icke skulle

tillämpas förrän örn fyra år. Med hänsyn härtill kan ej förordas att förslag

örn ändrade bestämmelser framlägges till årets riksdag beträffande de kommunala

valen, utan synes frågan härom böra anstå.

Det nuvarande valsedelsförsändelsesystemet för yrkes- och tjänstemän synes

lämpligen böra bibehållas orubbat för de kommunala valens vidkommande i

avbidan på att frågan om underlättat deltagande i dessa val löses.

De sakkunnigas lagförslag.

Med utgångspunkt från vad ovan anförts beträffande valdeltagandets underlättande

vid andrakammarvalen hava de sakkunniga upprättat förslag

till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen ävensom verkställt omarbetning

av det i 1933 års promemoria intagna förslaget till ändringar i lagen örn

val till riksdagen. De sålunda utarbetade lagförslagen bifogas denna promemoria

såsom Bilaga A.1

Vad angår § 24 riksdagsordningen torde paragrafens första sats kunna

ändras i överensstämmelse med vad år 1933 föreslogs sålunda, att föreskrift

meddelas, att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad än den som, på sätt

i vallagen sägs, vid valförrättning personligen inställer sig. I paragrafens

senare del, som upptager undantagen från denna huvudregel, böra bestämmelserna

örn det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och tjänstemän

utbytas mot bestämmelser örn röstavlämning före val. Härvidlag synes

det vara tillräckligt att föreskriva, att sådan valberättigad, som till följd av

vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakttaga

personlig inställelse vid valförrättning, må, i den utsträckning och under

de villkor som stadgas i vallagen, före valet avgiva valsedel. Genom att sålunda

överlämna den närmare regleringen av institutet åt vallagen öppnas möjlighet

att utan grundlagsändring medgiva dess användande även åt andra

än de nu föreslagna kategorierna väljare, som av yrkes- eller tjänsteförpliktelse

äro hindrade att komma tillstädes vid någon valförrättning, därest sådant

i framtiden skulle finnas lämpligt.

Beträffande utformningen av förslaget till ändringar i vallagen hava de

sakkunniga, såsom förut i korthet nämnts, ansett 1933 års förslag böra jämkas

därhän, att innehav av röstlängdsutdrag skall fordras av väljare som röstar

i främmande valdistrikt. De skäl för en dylik jämkning, vilka framhållits i

1 Denna bilaga har här uteslutits. Den är likalydande med de vid propositionen fogade förlagen,

dock att i propositionen beträffande lagförslaget angående ändring i vallagen tillagts bestämmelse

rörande ikraftträdandet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 816.

35

flera länsstyrelsers yttranden, torde kunna sammanfattas sålunda. Med det

i 1933 års promemoria föreslagna systemet skulle stora svårigheter uppkomma

att återfinna och identifiera väljarna i röstlängden vid den slutliga sammanräkningen.

Denna skulle därigenom bliva mycket tidsödande och besvärlig

och kassationsprocenten av de avgivna valsedlarna förhållandevis hög. Beträffande

svårigheten att vid den slutliga sammanräkningen återfinna väljarna

i röstlängden hava ifrågavarande länsstyrelser åberopat erfarenheter från

tillämpningen av det nuvarande valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och

tjänstemän. Detta hade medfört olägenheter i dylikt hänseende, beroende därpå

att väljarna ofta ej lämnat riktiga eller fullständiga uppgifter angående det

hemvist varunder de vore uppförda i röstlängden. Med ledning av röstlängdsutdrag

från väljarens eget valdistrikt skulle däremot väljaren lätt kunna återfinnas

i röstlängden. Kravet på företeende av röstlängdsutdrag skulle även

vara ägnat att försvåra röstavlämning av obehöriga.

Införes krav på röstlängdsutdrags företeende torde man visserligen med

hänsyn till besväret att i förväg anskaffa sådant utdrag böra räkna med

att institutet kommer till användning i något mindre utsträckning än örn röstlängdsutdrag

ej erfordras. Å andra sidan skulle genom kravet på röstlängdsutdrag

vinnas att röstning i främmande valdistrikt bleve säkrare för väljaren

än sådan röstning skulle bliva enligt 1933 års utkast. [Väljaren kan i förra

fallet med praktiskt taget samma säkerhet som örn han röstade i det egna valdistriktet

påräkna att hans röst blir giltig. Fordras endast identitetsbevis,

såsom i 1933 års utkast, måste man däremot räkna med en hög kassationsprocent

bland de i främmande valdistrikt avgivna rösterna. Uppenbarligen är det

ogörligt att närmare beräkna i huru mycket större utsträckning ett system med

identitetsbevis skall komma att användas än ett system med röstlängdsutdrag

och huru mycket större kassationsprocenten kan bliva vid det förra systemet

än vid det senare. I ett yttrande har uttalats, att minskningen i antalet

röstande vid ett system med röstlängdsutdrag kanske ej ens bleve så stor, att

den motsvarade de kasseringar som säkerligen skulle bliva en följd av ett

system med endast identitetsbevis.

I hur stor utsträckning ett system med röstlängdsutdrag kan bliva använt

beror emellertid även på hur systemet i sina detaljer utformas. Detta synes

kunna ske på ett enklare och mindre restriktivt sätt än vad flera av de myndigheter,

som förorda ett sådant system, hava tänkt sig. Det torde sålunda

icke vara erforderligt att, såsom exempelvis länsstyrelsen i Kristianstads län

förutsatt, låta uttagandet av röstlängdsutdrag verka hindrande för väljaren

att rösta i vanlig ordning eller att omgärda utfärdandet av röstlängdsutdrag

med några egentliga restriktioner eller säkerhetsföreskrifter. Skulle en väljare

rösta såväl i det egna valdistriktet som i främmande valdistrikt, blir den valsedel

han avlämnat i sistnämnda distrikt förklarad ogiltig vid den slutliga

sammanräkningen, då kontroll sker beträffande de i främmande valdistrikt

avgivna rösterna. Någon identitetsundersökning före själva val sedel savlämningen

torde ej heller vara erforderlig; identitetsbevisen bliva därför överflödiga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr Z16.

Ett system utformat på nu antytt sätt torde icke komma att verka avskräckande

på de röstberättigade utan bör kunna komma till användning då

ett verkligt behov av röstning i främmande valdistrikt föreligger. Det synes

icke vara för mycket begärt, att den som vill rösta i främmande valdistrikt

underkastar sig besväret att rekvirera röstlängdsutdrag. Besväret med anskaffande

av röstlängdsutdrag torde emellertid hava den verkan, att ifrågavarande

röstningssätt icke användes i andra fall, än då verkligt behov föreligger.

Detta måste anses som en bestämd fördel. Man torde sålunda vid

ett system med röstlängdsutdrag icke behöva, såsom ett par länsstyrelser förordat,

införa i övrigt ej önskvärda restriktioner för röstning i främmande valdistrikt.

I sådant hänseende hade bland annat föreslagits, att vid dylik röstning

skulle ske särskild prövning, huruvida behov därav förelåge i det särskilda

fallet. Det torde vara en fördel att icke behöva införa en dylik diskretionär

prövning.

Som ett betydelsefullt skäl mot ett system utan röstlängdsutdrag kan även

anföras, att det över huvud är otillfredsställande att införa en metod, örn vilken

man på förhand kan beräkna att den kommer att medföra en hög kassationsprocent

av de avgivna rösterna. En omläggning av det i 1933 års promemoria

föreslagna systemet till ett system med röstlängdsutdrag medför

slutligen den fördelen att länsstyrelserna komma att besparas mycket arbete

och statsverket icke obetydliga kostnader.

Enligt de sakkunnigas förslag skola röstlängdsutdrag utfärdas på landet av

valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar. Utdraget

tecknas å blankett, som tillhandahålles av statsverket och vartill Konungen

fastställer formulär. Därvid synes böra tillses att i utdraget utsattes

sida och rad i röstlängden samt den röstberättigades fullständiga namn,

titel eller yrke och hemvist ävensom födelseår. Över inkomna ansökningar

och utfärdade röstlängdsutdrag skall föras en förteckning enligt av Konungen

fastställt formulär. Utdrag kan erhållas antingen efter personlig framställning

hos utdragsutfärdaren, därvid väljaren skall i förteckningen kvittera detsamma,

eller ock efter skriftlig rekvisition. Sådan kan inlämnas genom annan

person eller insändas med posten. Då väljarna icke alltid kunna beräknas

hava kännedom örn vem som utfärdar utdrag, bör det vara tillåtet att ansökningen

insändes till kommunalnämndens ordförande i vederbörande landskommun

eller magistraten i stad; och skall i sådant fall ordföranden eller

magistraten ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda

utdraget. I ändamål att underlätta för väljarna att vid skriftlig rekvisition

lämna de upplysningar, som erfordras för deras återfinnande i röstlängden,

synes det lämpligt att väljarna på statsverkets bekostnad tillhandahållas

blanketter för rekvisition; bestämmelser härom torde dock ej behöva införas

i lagen, och användande av blankett bör ej vara obligatoriskt, örn sökanden

icke kan återfinnas i röstlängden, synes vederbörande utdragsutfärdare böra

underrätta sökanden härom, varigenom eventuella missförstånd skulle kunna

uppklaras. Utdrag, som utfärdas på grund av rekvisition ingiven av annan

än sökanden, bör kunna utlämnas till ingivaren av rekvisitionen. Om så be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

37

gäres, bör utdraget översändas till sökanden med post. Försändelser med röstlängdsutdrag

böra kunna befordras såsom tjänstebrev. I förenämnda förteckning

över ansökningar om utfående av röstlängdsutdrag bör utdragsutfärdaren,

örn utdrag utfärdas på grund av skriftlig rekvisition, anmärka till vem

utdraget överlämnats eller under vilken adress det avsänts till väljaren. Förteckningen

bör omededelbart efter förrättat val översändas till länsstyrelsen

för att vara tillgänglig vid sammanräkningen i händelse någon upptäckt felaktighet

vid kontrollen av de i främmande valdistrikt avgivna rösterna skulle

påkalla undersökning.

Utdrag ur röstlängden bör kunna utfärdas när som helst efter det att röstlängden

överlämnats till valnämndens ordförande eller magistraten — vilket

skall ske senast den 30 juni — eller röstlängden blivit av magistraten färdigställd

och så länge röstlängden länder till efterrättelse vid val, dock ej valdagen.

Utdrag skall sålunda kunna utfärdas även innan röstlängden är justerad.

Någon nämnvärd olägenhet härav är emellertid ej att befara. Skulle

utdrag utfärdas för någon, som på grund av besvär över röstlängden sedermera

förklaras icke vara röstberättigad, kommer avlämnad röstsedel att förklaras

ogill vid den slutliga sammanräkningen. Härtill kommer att besvär

över att någon oriktigt är upptagen såsom röstberättigad äro mycket sällsynta.

Någon restriktion beträffande utdrags utfärdande före röstlängdens justering

synes därför ej vara nödig.

Vid själva röstningen skall tillgå på samma sätt som enligt 1933 års utkast

dock med iakttagande av att röstlängdsutdraget motsvarar identitetsbeviset.

Identitetsprövningen vid själva valförrättningen bör naturligtvis icke vara

alltför formalistiskt sträng, vilket skulle kunna leda till trakasserier av väljarna

och väsentligt hindra institutets användbarhet. Såsom en garanti mot

missbruk och försök till valsvek synes emellertid böra uppställas den fordran,

att väljaren vid själva valkuvertsavlämningen — vid valbordet inför valförrättaren

-— å utdraget tecknar sitt namn. Detta torde kunna försiggå utan att

allt för mycket tynga valförrättningen. Då jämväl fordras, att väljaren

skall antingen personligen utkvittera röstlängdsutdraget eller skriftligen rekvirera

detsamma — låt vara att därvid krav på obetingat egenhändig rekvisition

ej lämpligen torde kunna upprätthållas — synes i själva verket någon

närmare identitetsprövning i regel icke erfordras. Då anledning till misstankar

föreligger, bör emellertid valförrättaren kräva företeende av något slags

legitimationshandling.

Det skall väl icke förnekas, att fall kunna tänkas inträffa då ifrågavarande

röstningssätt missbrukas. Icke någon reform på röstavgivningens område

torde kunna göras så, att missbruk helt omöjliggöras. Det föreslagna systemet

synes dock kunna tillfredsställa även högt ställda krav på valsäkerhet.

I själva verket torde det icke lämna större utrymme för valsvek än röstning

i vanlig ordning.

Vad angår röstning genom äkta make torde tillräckliga skäl ej föreligga

att, såsom i ett yttrande ifrågasatts, icke tillåta sådan röstning i främmande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

valdistrikt. Visserligen blir förfarandet därigenom något mer komplicerat,

men ett icke ringa behov av möjlighet att rösta i dylik ordning torde finnas

och det synes ur enhetlighetens synpunkt riktigast att tillåta sådan röstning.

Av flera myndigheter har anmärkts att gällande rätt uttolkas sålunda, att

röstning genom äkta make är tillåten även för det fall att makarna äro röstberättigade

i skilda valdistrikt. 1933 års utkast har utgått från en motsatt

tolkning, vilken även synes vara den som bäst överensstämmer med nuvarande

lagbestämmelsers ordalydelse. Ifrågavarande myndigheter hava emellertid

förordat, att dylik röstning i enlighet med gällande praxis tillåtes även för

sådant fall. Enligt den kommunala vallagen är också en dylik ordning beträffande

de kommunala valen uttryckligen medgiven. Det torde därför vara

lämpligast att nu även för andrakammarvalens vidkommande gällande praxis i

lagen befästes.

Vad angår den tekniska utformningen av röstning genom äkta make i främmande

valdistrikt har det synts lämpligast att fordra särskilt röstlängdsutdrag

för den make, för vilken röst avgives, och att sålunda icke medgiva ett gemensamt

utdrag beträffande båda makarna. Å utdrag som utfärdas för gift kvinna

synes dock, till underlättande av bevisföringen örn mannens rösträtt, dennes

namn böra utsättas, därest det av röstlängden framgår vem han är och att

han har rösträtt.

Prövningen av frågan örn den make, som avlämnar valsedelsförsändelsen, har

rösträtt torde principiellt kunna göras fri men kommer naturligtvis i regel att

grundas på röstlängdsutdrag eller på röstlängden i avlämningsdistriktet. Tiden

inom vilken valsedelsförsändelsen skall vara anordnad föreslås ändrad därhän,

att den blir densamma som den, inom vilken röstavlämning före valet enligt den

i utkastet föreslagna ordningen skall kunna äga rum.

Bestämmelserna örn valsedelsförsändelseinstitutet för yrkes- och tjänstemän

böra i enlighet med vad ovan sagts ersättas med bestämmelser örn röstavlämning

före valet på förut antytt sätt. Även i sina detaljer bör detta institut

i görligaste mån anknytas till det föreslagna institutet röstning i främmande

valdistrikt. För röstavlämning före valet bör sålunda fordras, att väljaren anskaffar

röstlängdsutdrag av samma slag och på samma sätt som vid röstning

i främmande valdistrikt. Tiden, inom vilken röstavlämning må ske, torde

kunna sättas från och med trettionde dagen före valdagen samt inom riket

till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar

måste insändas för att hinna fram till fördelningsförrättningen hos Överståthållarämbetet,

vid vilken utomlands avgivna valsedlar skola fördelas. Den angivna

tiden, då röstavlämning tidigast må ske, motsvarar ungefär den tid,

då valsedelsförsändelse för yrkes- och tjänstemän enligt gällande rätt tidigast

må anordnas. Med hänsyn till den tidpunkt, då partiernas vallistor bruka

vara bestämda, torde tiden för röstavlämningen icke böra utsträckas längre.

Vad angår de orter, där valsedelsavlämning före valet skall kunna äga

rum, synes detta av praktiska skäl inom riket icke lämpligen kunna anord
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £16.

39

nas annorstädes än i städerna, där alltid tjänstemän finnas som kunna handhava

ifrågavarande bestyr. På grund av den tidsbegränsning, som enligt

vad ovan sagts bör införas för röstavlämning före valet, torde sådan utom

riket i stort sett endast kunna äga rum inom Europa. Det har därför synts

lämpligast att i lagen föreskriva obligatorisk röstmottagning endast bos beskickningar

i Europa men överlämna åt Kungl. Majit att bestämma, å vilka

beskickningar utom Europa röstavlämning må äga rum. Även röstavlämning

å konsulat synes böra få äga rum allenast i den mån Konungen så förordnar.

Icke alla konsulat torde uppfylla de krav, som böra uppställas för att röstavlämning

där skall kunna ske, nämligen dels att ett nämnvärt behov därav

finnes, dels att röstavlämning kan ske inom föreskriven tid med hänsyn till

att valsedlarna skola insändas till fördelningsförrättningen bos Överståthållarämbetet,

dels slutligen att å konsulatet finnes kompetent personal för röstmottagningen.

Då val allenast förrättas i en enstaka valkrets och icke samtidigt i bela

riket, synes det bliva förenat med oproportionerligt stort besvär att anordna

röstmottagning i alla rikets städer samt å beskickningar och konsulat. Däremot

torde i sådana fall röstmottagning före valet kunna anordnas i städerna

inom valkretsen samt beträffande Stockholms läns valkrets jämväl i Stockholm,

beträffande Göteborgs och Bobus läns landstingsområdes valkrets jämväl

i Göteborg och beträffande Malmöhus läns valkrets jämväl i de fyra städer

inom länet, som bilda särskild valkrets. Härigenom synes behovet av denna

röstningsmetod vid nu ifrågavarande val bliva fyllt så långt lämpligen

kan ske.

Som röstmottagare torde lämpligen kunna tjänstgöra i stad inom riket av

magistraten förordnad person och å beskickning eller konsulat dess chef eller

den ban i sitt ställe sätter.

Före röstmottagningens början bör magistraten eller chefen för beskickningen

eller konsulatet utfärda kungörelse örn tider och ställe för dylik förrättning.

Sådan kungörelse bör i stad inom riket anslås offentligen och införas

i ortstidning och utom riket bringas till kännedom genom anslag och,

där så kan ske, även på annat lämpligt sätt. Av särskild vikt torde vara

att sådana anslag uppsättas å sjömanshus, sjömanshem och andra lokaler där

sjömän pläga vistas.

Vid röstningen böra användas valkuvert och ytterkuvert av samma slag

som vid valförrättning. Väljaren skall personligen inställa sig inför röstmottagaren

och avlämna sitt röstlängdsutdrag. Identitetsprövning verkställes

av röstmottagaren på motsvarande sätt som vid röstning i främmande valdistrikt.

Väljaren skall emellertid även uppgiva den omständighet, som för honom

kan medföra rätt att rösta i förevarande ordning. Röstmottagaren bär

att pröva, att den uppgivna omständigheten kan medföra rätt till sådan röstning

samt att uppgiften är sannolik. Väljaren erhåller därefter ett valkuvert

och inlägger i enrum eller å avskild plats, där hans förehavande ej kan iakttagas,

sin valsedel i kuvertet, tillsluter detsamma och framlämnar det till

röstmottagaren. Denne inlägger valkuvertet och röstlängdsutdraget i ett

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

ytterkuvert, vilket tillslutes och lägges i förvar under lås. Väljarens namn

med mera antecknas å en särskild förteckning. Röstning genom äkta make

bör kunna ske på. motsvarande sätt som vid valförrättning. Dock synes härför

böra fordras, att den make som avlämnar valsedelsförsändelsen samtidigt

röstar själv.

Avlämnade ytterkuvert insändas i liknande ordning som gäller för insändande

av ytterkuvert vid den preliminära sammanräkningen i valdistrikten.

Kuverten och de personer, vilka enligt förteckningen avgivit valsedel, räknas

och deras antal upptages i ett protokoll. Kuverten läggas in i omslag, som förseglas.

Omslag, protokoll och förteckning insändas från stad i riket till Konungens

befallningshavande i länet och från utlandet till Överståthållarämbetet.

Har i stad inom riket icke någon valsedel avgivits i nu förevarande

ordning, skall meddelande därom insändas till länsstyrelsen.

När väljare före valet avlämnar valsedel i samma stad där han är upptagen

i röstlängden, kan det synas överflödigt att han skall uttaga röstlängsutdrag

och att hans röstning även i övrigt skall försiggå som örn han vore röstberättigad

å annan ort. Det torde emellertid vara olämpligt att komplicera

saken genom ett särskilt förfarande för sådana väljare.

Enligt det nu föreliggande förslaget skall efter valet fördelning av inkomna

ytterkuvert ske vid särskild förrättning, varefter slutlig sammanräkning skall

företagas, allt i huvudsaklig överensstämmelse med 1933 års förslag. Ytterkuvert,

som inkommit från röstmottagare, hos vilka röstavlämning före valet

ägt rum, skola därvid behandlas på enahanda sätt som de ytterkuvert, i vilka

inlagts valkuvert avgivna i främmande valdistrikt.

Eljest synes allenast så till vida ändring i 1933 års förslag och därmed i

gällande bestämmelser böra göras, att, med beaktande av ett utav magistraten

i Stockholm framställt förslag, tiden för den slutliga sammanräkningen icke

utsättes i själva valkungörelsen utan — i överensstämmelse med vad redan

nu gäller beträffande sammanräkning vid kommunalvalen och enligt förevarande

förslag skulle gälla beträffande fördelningsförrättningen — kungöras

särskilt. Det torde nämligen vara tillräckligt, örn kungörelse angående tiden

för sammanräkningen senast dagen förut anslås offentligen och införes i ortstidning.

Härigenom kommer sammanräkningen icke att behöva uppskjutas

längre än nödigt är. Beträffande fördelningsförrättningen synes det vara tillräckligt,

örn kungörelse angående densamma senast dagen förut anslås offentligen.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340516

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen samt till lag örn ändr s. 1 i texten