Angående uppskov med amorteringar å lån från fiskerilånefonden
1934-03-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:228, Angående uppskov med amorteringar å lån från fiskerilånefonden
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
1
Nr 228.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppskov med
amorteringar å lån från fiskerilånefonden; given Stockholms
slott den 9 mars 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 mars 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
I skrivelse den 29 januari 1934 har 1933 års fiskeriutredning framlagt
förslag örn amorteringsfrihet i viss utsträckning beträffande lån från fiskerilånef
onden.
Häröver hava infordrade yttranden avgivits den 12 februari 1934 av länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, som överlämnat utlåtande av Göteborgs
och Bohus läns landstings förvaltningsutskotts finansavdelning, den 16
februari 1934 av lantbruksstyrelsen och den 28 i samma månad av statskontoret.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 228- l
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
Angående tillsättandet av 1933 ars fiskeriutredning hänvisas till propositionen
nr 173/1934.
Gällande bestämmelser för fiskerilånefonden, vilken inrättades år 1891
för fiskerinäringens befrämjande, återfinnas i kungörelsen den 7 augusti
1907 (nr 61) med däri genom kungörelserna nr 359/1921, 130/1928, 298/1930
och 112/1932 gjorda ändringar. Från fonden utlämnas genom förmedling
av hushållningssällskap eller landsting låneunderstöd för anskaffande av
fiskebåtar, motorer för sådana batar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda
fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar eller för anläggande
av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets produkter
eller för utförande av fiskodling. Hushållningssällskap eller landsting, som
önskar erhålla statslån för utlämnande av ifrågavarande låneunderstöd, må
därom göra skriftlig ansökan för Göteborgs och Bohus län hos länsstyrelsen
i länet och för rikets övriga län hos lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen äga att, efter prövning av sålunda gjorda framställningar,
inom av Kungl. Majit bestämt belopp bevilja hushållningssällskap
eller landsting statslån. Dylikt lån må innehavas amorteringsfritt under
två år från lyftningsdagen. Därefter skall lånet återbetalas inom högst tio
år med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta. Räntefrihet åtnjutes
likaledes under två år från lyftningsdagen, varefter lånet skall förräntas
med 3.6 procent örn året. Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven
tid inbetalas, skall å det förfallna beloppet erläggas 6 procent årlig ränta.
Motsvarande bestämmelser skola gälla för lån, som utlämnas av hushåll
ningssällskap eller landsting till de enskilda låntagarna. Lån, som utlämnas
av hushållningssällskap eller landsting, får utgöra högst 25,000 kronor.
1933 års fiskeriutredning har anfört bland annat följande.
Enligt av utredningen företagna undersökningar angående det ekonomiska
läget för fiskarebefolkningen skulle under år 1934 i vissa fall sannolikt
uppstå svårigheter för fiskare att amortera fiskerilån. En ej oväsentlig
hjälp skulle därför beredas dem, om lättnad i någon form kunde medgivas
beträffande amorteringarna å fiskerilånen. Tillfällig lättnad kunde lämpligast
beredas genom medgivande av amorteringsfrihet och motsvarande förlängning
av lånetiden på liknande sätt, som efter beslut av 1932 års riksdag
genom kungörelsen den 28 juni 1932 (nr 375) medgivits i fråga örn täckdikningslån.
För dessa lån lämnades amorteringsfrihet endast efter prövning
av omständigheterna i det särskilda fallet. Detsamma borde gälla beträffande
amorteringsfrihet för fiskerilån.
Amorteringsfrihet å täckdikningslån kunde medgivas för två år. Utredningen
ansåge sig beträffande fiskerilånen för närvarande ej böra ifrågasätta
uppskov med amortering för längre tid än ett år och finge därför
föreslå, att amorteringsfrihet medgåves under budgetåret 1934/1935. Det
vöre dock synnerligen önskvärt, att dylik lättnad även medgåves retroaktivt
för tiden 1 januari—30 juni 1934. Härigenom skulle nämligen en mera
omedelbar hjälp kunna lämnas i ömmande fall.
Förfarandet vid medgivande av amorteringsfrihet borde bliva detsamma
som beträffande täckdikningslånen, och lånetiden borde likaledes förlängas
med motsvarande tid. Därest amorteringsfrihet medgåves retroaktivt, oaktat
Kungl. Maj:ts proposition nr 228. 3
vederbörande låneförmedlare redan till statskontoret inbetalat amorteringsbeloppet,
borde låneförmedlaren äga rätt att vid nästa inbetalning till statskontoret
av amorteringar å fiskerilån räkna sig ifrågavarande belopp till
godo och alltså minska inbetalningsbeloppet därmed.
Genom den föreslagna amorteringsfriheten komme det för utlämnande av
nya lån disponibla beloppet att i viss mån minskas. Höjning av det i
årets statsverksproposition såsom kapitalökning för fiskerilånefonden för
budgetåret 1934/1935 äskade anslaget torde dock icke böra ifrågakomma.
I anslutning till det anförda hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte begära
bemyndigande av riksdagen att förordna, att amorteringsfrihet måtte efter
ansökan kunna beviljas under tiden fr. o. m. den 1 januari 1934 t. o. m.
den 30 juni 1935 för lån ur fiskerilånefonden.
De hörda myndigheterna hava tillstyrkt förslaget eller, såvitt angår
statskontoret, förklarat sig ej vilja motsätta sig detsamma.
Göteborgs och Bohus luns landstings förvaltningsutskotts finansavdelning,
som även tillstyrkt förslaget, har anfört bland annat följande.
För undvikande av missförstånd borde .särskilt påpekas, att anståndet
gällde endast amortering och icke förfallen årsränta. — Beträffande lån,
som utlämnats å tio år, måste vid anstånds beviljande beaktas, att icke
borgensmännens ansvarighet genom den förlängda lånetiden preskriberades.
— En del låntagare hade även tidigare varje år haft svårt att i rätt tid
betala sina räntor och amorteringar och hade dröjt därmed till senare delen
av året. Detta hade dock utan svårighet av landstinget kunnat medgivas,
enär en stor del icke tagit i anspråk rättigheten att inbetala årsamorteringen
i två omgångar utan inbetalt såväl ränta som amortering på en
gång i början av året, och så torde även under detta år i viss utsträckning
bliva fallet. Det kunde dock förväntas, att ett större antal låntagare än
vanligt Ange svårigheter att innevarande år amortera lånen. Emellertid
syntes det önskvärt, att ansökningar örn anstånd med innevarande års amorteringar
icke upptoges till prövning förrän senare under året, då utfallet
av sommarens fisken bleve känt. Det kunde nämligen med stor sannolikhet
antagas, att landstinget genom inflytande amorteringar och förskottsbetalningar
komme att bliva i stånd att inbetala till statskontoret de den 15
april förfallande annuiteterna och sålunda utan statens åtgärder kunde medgiva
låntagare anstånd till oktober, då senare hälften av årsamorteringen
skulle inbetalas. Medgåves landstinget rätt att vid denna senare halvårsamortering
avdraga vad vid våramorteringen på grund av senare meddelade
anstånd för mycket inbetalts, bleve såväl landstinget som länsstyrelsen
i tillfälle att på betydligt säkrare grunder pröva inkomna ansökningar
örn anstånd.
Farbergskretsen av socialdemokratiska arbetarpartiet har i skrivelse
den 27 februari 1934 varmt tillstyrkt ifrågavarande förslag under framhållande,
att fiskarena genom detsamma* realiserande skulle erhålla en betydande
hjälp.
Jag kan i huvudsak godtaga iiskeriutredningens ifrågavarande, av myndigheterna
tillstyrkta förslag örn lindring i vissa fall av lånevillkoren för
fiskerilån. Detta synes vara väl motiverat med hänsyn till det läge, vari
en stor del av fiskarbefolkningen till följd av den rådande krisen för när
-
Departement
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 228.
varande befinner sig. För staten medför förslagets genomförande icke
några större uppoffringar.
Hjälpåtgärden bör få formen av uppskov med erläggandet av amorteringar
å lån från fiskerilånefonden. Något generellt uppskov torde icke
böra medgivas, utan sådant bör beviljas endast efter prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall. Uppskovet, som icke bör avse räntebetalningar,
bör kunna medgivas helt eller delvis beträffande amorteringar,
som förfalla eller förfallit till betalning under tiden 1 januari 1934—30
juni 1935. Anståndet med amortering bör kunna utsträckas till ett och
ett halvt år efter utgången av den eljest bestämda amorteringstiden.
Givetvis skall det stå låntagare fritt att tidigare än vad som bestämts erlägga
uppskovsbeloppet. Detta bör i fråga örn förräntning följa samma
bestämmelser, som gälla för det oguldna kapitalbeloppet i övrigt. Framställning
örn uppskov bör göras hos det hushållningssällskap eller landsting,
som förmedlat lånet. Låneförmedlaren bör, därest han finner framställningen
böra bifallas och själv önskar motsvarande uppskov med amortering
av det statslån, varifrån lånet utlämnas, underställa frågan örn
uppskov den myndighet, som beviljat statslånet. Denna torde böra äga att
därefter medgiva låneförmedlaren uppskov under villkor, att låntagaren
tillförsäkras motsvarande förmån. Har, då visst uppskov beviljats, låneförmedlaren
redan verkställt motsvarande amortering å statslånet, torde
låneförmedlaren böra få vid nästa inbetalning av amortering räkna sig
till godo ett belopp motsvarande det, för vilket uppskov medgivits.
För anordningens genomförande erfordras riksdagens samtycke. Sedan
riksdagen beslutat i frågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att
utfärda nödiga författningsföreskrifter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att uppskov med erläggande av amorteringar å lån
från fiskerilånefonden må kunna beviljas i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig tillstyrkt förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition i
ämnet av lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet-.
Rune Thygesen.
340764. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående kapitalökning till fiskerilånefonden m. m. a1 i texten
- JoU 1934:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående kapitalökning till fiskarilånefonden m. m. s. 1 i texten