Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1934-03-09 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:247, Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

15

Nr 247.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension

åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 9 mars 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o—7:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor örn tilläggspension åt i det följande angivna, i statens tjänst

anställda personer och anför därvid:

l:o.

Professor emeritus vid universitetet i Lund Karl Anders Axel Grönwall.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Grönwall är född den 27 februari 1869 och sålunda den 27 februari

1934 uppnått föreskriven pensionsålder;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

att han den 31 maj 1897 promoverades till filosofie doktor vid universitetet

i Lund;

att han under åren 1893, 1896 och 1897 var förordnad såsom extra geolog

med full tjänstgöring vid Sveriges geologiska undersökning under sammanlagt

5 månader 12 dagar;

att han under tiden 1 januari—31 mars 1907 och 1 april—27 maj 1910

eller alltså under tillhopa 4 månader 27 dagar tjänstgjorde vid Sveriges

geologiska undersökning såsom extra byråtjänsteman med full tjänstgöring;

att b an den 27 maj 1910 utnämndes till geolog (från 31 december 1914

statsgeolog) vid Sveriges geologiska undersökning, vilken befattning han

innehade till den 27 april 1917;

att han sistnämnda dag utnämndes till professor i geologi och mineralogi

vid universitetet i Lund, från vilken befattning han erhållit avsked från

och med den 28 februari 1934;

samt att han under tiden 1 oktober 1896—30 juni 1898 tjänstgjorde vid

Köpenhamns universitets mineralogiska museum såsom paleontologisk

assistent och under tiden 1 juli 1898—31 mars 1910 innehade anställning

vid Danmarks geologiska undersökning, till en början efter särskilt förordnande

och därefter såsom fast anställd assistent och geolog.

Grönwall har — under framhållande att hans anställningstid i svenska

statens tjänst icke uppginge till fullt det antal år, 25 år, som erfordrades

för hel professorspension — hos Kungl. Majit anhållit örn tillstånd att

kvarstå vid sin professorsbefattning, intill dess han uppnått sålunda erforderligt

antal tjänstår. Denna ansökning har Kungl. Majit genom beslut

den 22 september 1933 lämnat utan bifall.

Alternativt har Grönwall, under] åberopande av sin förut omnämnda

tjänstgöring vid Köpenhamns universitets mineralogiska museum och Danmarks

geologiska undersökning, anhållit örn vidtagande av åtgärder i syfte

att han måtte komma i åtnjutande av hel pension såsom professor.

Denna ansökning har tillstyrkts av vederbörande akademiska myndigheter

i Lund. Till stöd för åtgärd i angivet syfte har framhållits, bland

annat, att Grönwalls långa tjänstetid i Danmark icke borde betraktas blott

såsom ägnad åt en anställning i ett främmande lands tjänst utan lika

mycket såsom en studie- och utbildningstid, som givetvis på många sätt och

i hög grad kommit hans verksamhet i svensk statstjänst till godo.

Kansler sämbetet för rikets universitet har tillstyrkt utverkande av full

pension åt Grönwall.

Statskontoret har — under åberopande av Kungl. Majits och riksdagens

beslut år 1927 örn förhöjd pension åt professorn J. E. Lehmann — förklarat

sig icke hava något att erinra emot att Grönwall tillerkändes tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till det belopp — såvitt av handlingarna

framginge 300 kronor — som erfordrades för att hans sammanlagda pensionsförmåner

skulle motsvara hel professorspension, 7,500 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

17

Visserligen har jag funnit tveksamt, huruvida Grönwalls anställning i

utländsk tjänst är av beskaffenhet att böra tillgodoräknas honom för erhållande

av full professorspension. Med hänsyn till vad de akademiska

myndigheterna i ärendet anfört har jag emellertid icke velat motsätta mig

bifall till föreliggande framställning. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att professor emeritus vid universitetet i Lund Karl

Anders Axel Grönwall må, räknat från och med den 1

mars 1934, under sin återstående livstid uppbära —

utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till sådant belopp, att sammanlagda pensionsförmånen

kommer att uppgå till 7,500 kronor för år.

2:o.

F. d. adjunkten vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall Arvid

Leonard Bergström. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergström är född den 7 april 1868;

att han tjänstgjort såsom lärare vid högre allmänna läroverk under

en tid av 16 år 3 månader 12 dagar, nämligen under vårterminen 1912

samt från och med den 19 september 1917 till och med den 30 juni 1933,

därav såsom ordinarie adjunkt vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall

från och med den 1 juli 1920;

att statskontoret genom beslut den 8 juni 1933 förklarat Bergström berättigad

till avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års

civila pensionslag, till årligt belopp av 1,800 kronor, motsvarande ia/3S av

det för honom gällande pensionsunderlaget, 3,700 kronor;

samt att Bergström under åren 1905—1912 tillhopa 5 år 10 månader

7 dagar utan åtnjutande av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid

folkskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola, nämligen under tiden

11 september 1905—15 juni 1908 eller 2 år 9 månader 5 dagar vid folkskola,

under tiden 1 september 1908—1 juni 1911 eller 2 år 9 månader 1

dag vid högre folkskola samt under tiden 20 augusti—20 december 1912

eller 4 månader 1 dag vid kommunal mellanskola.

Bergström har anhållit att i pensionshänseende få tillgodoräkna sig förenämnda

tjänstgöring vid folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:

Vad beträffade Bergströms anhållan att få tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid högre folkskola och kommunal mellanskola finge överstyrelsen erinra

därom, att Kungl. Majit och riksdagen i ett flertal fall beviljat avgångna

läroverkslärare tilläggspensioner, beräknade för 2/s av den tid, under vilken

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 246—248.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

de fullgjort tjänstgöring vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt

med undervisning på åldersstadium motsvarande de allmänna läro

verkens. Bergströms tjänstgöring vid högre folkskola och kommunal mellanskola

måste anses hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och syntes

hava varit till gagn för hans följande arbete i statens tjänst. Under sådana

omständigheter syntes det överstyrelsen billigt, att även åt Bergström beviljades

tilläggspension, beräknad för */s av den tid, under vilken han bestritt

berörda tjänstgöring.

Vidkommande åter Bergströms anhållan att få tillgodoräkna sig sin

tjänstgöring vid folkskola, skulle överstyrelsen anse önskvärt, att ett sådant

tillgodoräknande kunde äga rum. Det måste anses vara av värde för läroverkens

lärare att äga någon kännedom även örn arbetet i folkskolan, och

detta icke blott numera efter 1927 års omorganisation av det högre skolväsendet

utan även förut, då i varje fall en väsentlig del av läroverkens

lärjungematerial rekryterats från folkskolan. Även denna Bergströms tjänstgöring

måste anses hava varit av allmännyttig beskaffenhet och till gagn

för hans följande arbete i läroverkens tjänst.

Därest Bergström finge tillgodoräkna sig sin förenämnda utomstatliga

tjänstgöring för tilläggspension, skulle denna komma att beräknas dels för

2/s av sökandens till 5 år 10 månader 7 dagar uppgående tjänstetid vid

folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola eller 3 år och omkring

11 månader, dels för den tid av 3 månader 12 dagar av hans tjänstetid i

statens tjänst, som författningsenligt icke kunnat tillgodoräknas honom för

statspension, alltså sammanlagt för 4 hela år.

Vid sådant förhållande skulle sökandens sammanlagda för statspension

beräkneliga tjänstetid uppgå till 20 år och hans årliga pension till 2t''/S3 x,

3,700 kronor eller 2,242 kronor 42 öre och med föreskriven avrundning av

pensionsbeloppet 2,250 kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, enär den

Bergström författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 1,800

kronor, utgöra 450 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen borde utgå

pensionsförhöjning.

Statens pensionsanstalt har biträtt skolöverstyrelsens förslag och därvid

anfört i huvudsak följande:

Pensionsanstalten finge till en början vitsorda, att Bergström icke hade

att påräkna någon pension från anstalten för sin i ärendet omförmälda

tjänstgöring vid icke statliga läroanstalter, vilken tjänstgöring i dess helhet

fullgjorts, innan pensionsanstalten med år 1920 trätt i verksamhet.

Mot vad skolöverstyrelsen anfört och föreslagit i fråga örn samma tjänstgörings

tillgodoräknande till viss del för beredande åt Bergström av tillläggspension

från allmänna indragningsstaten hade pensionsanstalten intet

att erinra.

Statskontoret har likaledes tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag och därvid

anfört följande:

När det ifråga örn befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

gällt tillgodoräknande för statspension av föregående för pension ej beräknelig

anställning, hade riksdagen plägat uppställa såsom förutsättning för

tillgodoräknandet, att den tjänstgöring, varom fråga vore, varit av direkt

allmännyttig beskaffenhet och till särskilt gagn för befattningshavarens

arbete i statstjänst. Skolöverstyrelsen hade i sådant avseende erinrat örn

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition nr 247.

att riksdagen i ett flertal fall beviljat tilläggspension åt läroverkslärare, sorn

därvid fått tillgodoräkna 2/3 av den tid, de fullgjort tjänstgöring vid statsunderstödd

kommunal eller enskild läroanstalt. Likaså hade riksdagen vid

olika tillfällen medgivit folkskolinspektör att för erhållande av sådan pension

få i samma utsträckning tillgodoräkna tjänstgöring vid folkskola. Då,

såsom skolöverstyrelsen framhållit, sökandens tjänstgöring vid såväl högre

folkskola och kommunal mellanskola som folkskola vore av sådan beskaffenhet,

som nyss nämnts, och då densamma fullgjorts vid statsunderstödda

undervisningsanstalter, syntes det statskontoret rimligt, att jämväl sökanden

finge i motsvarande grad tillgodoräkna denna tjänstgöring.

Fråga örn rätt för läroverkslärare att i pensionshänseende tillgodoräkna

tjänstetid vid den allmänna folkundervisningen har veterligen icke tidigare

förelegat till statsmakternas prövning. För min del anser jag, att sådant

tillgodoräknande i detta fall bör få äga rum i föreslagen omfattning. Till

stöd härför vill jag, utöver vad myndigheterna anfört, framhålla, att den

tjänstgöring, varom här är fråga, numera medför pensionsrätt i statens

pensionsanstalt.

Mot myndigheternas i ärendet framställda förslag har jag intet att erinra.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att f. d. adjunkten vid högre allmänna läroverket i

Hudiksvall Arvid Leonard Bergström må, räknat från

och med den 1 juli 1933, under sin återstående livstid

uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 450 kronor för år, med rätt

att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni

1925 (nr 280).

3:o.

Lektorn vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Herman

Reinhold Kull. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Kull är född den 16 juli 1869 och således den 16 juli 1934 uppnår föreskriven

pensionsålder av 65 år;

att han från och med höstterminen 1897 till och med vårterminens slut

den 6 juni 1912 tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid Lunds privata elementarskola;
att

hans nyssnämnda tjänstgöring varit helt förlagd till gymnasialstadiet

och varit förenad med undervisningsskyldighet örn 15 veckotimmar under

läsåren 1897 1898 — 1900/1901, 20—21 veckotimmar under läsåren 1901/1902

och 1902/1903 samt 24—29 l/t veckotimmar under läsåren 1903/1904—

1911/1912;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 247.

att omförmälda skola åtnjutit statsunderstöd från och med år 1903;

att Kull den 24 november 1911 utnämnts att från och med den 1 december

samma år vara lektor vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg (numera

högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg), vilken befattning

han efter förenämnda den 6 juni 1912 avslutad tjänstgöring vid Lunds

privata elementarskola i en följd uppehållit utan åtnjutande av annan ledighet

än sjukledighet;

att Kull således den 7 juni 1934, därest han intill denna dag tjänstgör

å lektorsbefattningen utan avdragsverkande ledighet, uppnår 22 för pension

beräkneliga tjänstår;

att Kull uppbär avlöning enligt högsta lönegraden för lektor vid allmänt

läroverk;

samt att skolöverstyrelsen i framställning till statskontoret, vilken framställning

dock ännu icke kunnat upptagas till behandling, hemställt, att

Kull måtte förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den,

under vilken hans avgång från tjänsten efter den 16 juli 1934 uppnådd levnadsålder

av 65 år komme att äga rum, åtnjuta pension till belopp av

3,070 kronor, motsvarande i avrundat tal 22/:« av det för Kull gällande

pensionsunderlaget, 4,600 kronor.

Kull har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av tilläggspension

på grund av förenämnda tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola.

Skolöverstyrelsen har — under erinran att Kungl. Majit och riksdagen

tidigare bifallit liknande ansökningar — anfört, i huvudsak, följande:

Kulls tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola måste enligt överstyrelsens

förmenande anses hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet

och syntes hava varit till stort gagn för hans följande arbete i statens tjänst.

Under sådana omständigheter syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande,

att åt Kull beviljades tilläggspension.

Vid bestämmandet av den tid, som borde tillgodoräknas Kull för erhållande

av tilläggspension, syntes hänsyn icke kunna tagas till annan del av Kulls

tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola än den, under vilken han

fullgjort tjänstgöring till minst samma omfattning som den för lektor vid

allmänt läroverk föreskrivna, eller läsåren 1901/1902 — 1911/1912. I fråga

örn den del av sistnämnda tidsperiod, under vilken läroanstalten åtnjutit

statsunderstöd, eller sålunda tiden från och med den 1 januari 1903 syntes

det stå i full överensstämmelse med av Kungl. Majit och riksdagen tidigare

fattade beslut i liknande ärenden, örn tilläggspension, beräknad för 2/3 av

nämnda tid, beviljades Kull. Beträffande därefter frågan, huruvida vid

beräknandet av tilläggspensionen hänsyn borde tagas till Kulls tjänstgöring

under läsåret 1901/1902 och höstterminen 1902, under vilken tid ifrågavarande

läroanstalt icke åtnjutit statsunderstöd, ville överstyrelsen framhålla,

att läroanstalten under sagda tid och långt dessförinnan ägt rätt att

anställa mogenhetsexamen. Då sistnämnda befogenhet syntes hava varit

grundad på ett från statens sida förefintligt ännu större förtroende till det

vid läroanstalten bedrivna arbetet än det, som läge däri, att en läroanstalt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 247.

tillerkänts statsunderstöd, ville överstyrelsen tillstyrka, att även läsåret

1901/1902 och höstterminen 1902 tillgodoräknades Kull för tilläggspension,

och att Kull således beviljades sådan pension, beräknad för J, av hans

tjänstgöringstid vid Lunds privata elementarskola alltifrån höstterminen

1901 d. v. s. för 2/., av omkring 10 år 9 månader, eller 7 hela år. Vid

bifall härtill skulle Kulls sammanlagda för statspension beräknelig?! tjänstetid

uppgå till 29 år och hans årliga pension till 29/33 x 4,6 00 kronor eller 4,042

kronor 42 öre och med föreskriven avrundning av pensionsbeloppet 4,050

kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, enär den Kull författningsenligt

tillkommande pensionen syntes komma att uppgå till 3,070 kronor, utgöra

980 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen borde utgå pensionsförhöjnmg.

Statskontoret har tillstyrkt tilläggspension åt Kull till belopp av 840

kronor och därvid anfört i huvudsak följande:

Statskontoret ville erinra, att vid beviljande av tilläggspension, varom

nu vore fråga, hittills såsom regel hänsyn tagits endast till tjänstgöring i

skola, vilken vid tiden för tjänstgöringen åtnjutit statsunderstöd. Det ville

synas statskontoret, att tillräckliga skäl knappast förelåge att i nu förevarande

fall göra ett avsteg härifrån. Av Kulls tjänstgöring vid Lunds

privata elementarskola syntes därför endast tiden från och med ingången

av år 1903 eller omkring 9 år 5 månader böra tågås i betraktande. Iva

tredjedelar härav utgjorde 6 hela år, och under förutsättning att Kulls

tjänstetid i statstjänst vid avskedet uppginge till 22 år skulle alltså den

sammanlagda för statspension beräkneliga tjänstetiden uppgå till 28 ar och

hans årliga pension till 28/,, av 4,600 kronor eller 3,903 kronor 3 öre och med

föreskriven avrundning 3,910 kronor. Då Kull författningsenligt tillkommande

pension kunde antagas komma att uppgå till 3,070 kronor, syntes

tilläggspensionen böra bestämmas till (3,910 3,070 —) 840 kronor.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag, att tillläggspension

beredes Kull på grund av hans före tillträdet av lektorsbefattningen

bestridda tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola. Tilläggspensionen

synes mig böra bestämmas enligt av statskontoret angivna grunder.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

sitt lektorn vid högre allmänna läroverket för gossar

i Hälsingborg Herman Reinhold Kull må från och med

månaden näst efter den, varunder han efter den 16 juli

1934 uppnådd levnadsålder siv 65 år avgår ur tjänst,

under sin återstående livstid — utöver honom författningsenligt

tillkommande pension — från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära tilläggspension

till belopp av 840 kronor för år, med rätt att

ä sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 280).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

4:o.

F. d. ämneslärarinnan vid samrealskolan i Vimmerby Julia Matilda

Helander. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Helander är född den 20 februari 1873;

att hon avlagt filosofie kandidatexamen;

att Helander jämlikt beslut av statskontoret den 8 juni 1933 berättigats

att från och med den 1 juli 1933 under sin återstående livstid åtnjuta

avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag,

till årligt belopp av 2,200 kronor, motsvarande 2S/3o av det för

henne gällande pensionsunderlaget, 3,000 kronor;

att statskontoret vid beräkningen av den Helander sålunda författningsenligt

tillkommande pensionen tillgodoräknat benne dels läsåret 1905/1906,

varunder hon tjänstgjort såsom vikarierande adjunkt vid lägre allmänna

läroverket i Söderköping, och dels läsåren 1912/1913—1932/1933, varunder

bon tjänstgjort såsom ämneslärarinna vid samrealskolan (tidigare samskolan)

i Vimmerby;

att Helander förutom förenämnda tjänstgöring i statens tjänst bestritt

tjänstgöring även vid icke statliga läroanstalter, nämligen under höstterminen

1906 såsom ämneslärarinna med full tjänstgöring vid det på

kommunens bekostnad utvidgade lägre allmänna läroverket i Söderköping

med avlöning av donationsmedel och kommunala medel samt under 7 Vs

år vid statsunderstödda läroanstalter, nämligen såsom ämneslärarinna med

full tjänstgöring under läsåren 1903/1904 och 1904/1905 vid Östersunds

elementarläroverk för flickor, under vårterminen 1907 och läsåren 1907/

1908—1910/1911 vid Söderköpings samskola och under läsåret 1911/1912

vid Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor i Hälsingborg;

samt att Helander icke är delägare vare sig i svenska lärarinnornas

pensionsförening eller i pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom och ej heller äger rätt till pension

eller tilläggspension från lärarinnornas pensionsanstalt.

Helander har anhallit att komma i åtnjutande av tilläggspension på

grund av förenämnda tjänstgöring vid enskilda läroanstalter.

Skolöverstyrelsen har, med erinran om riksdagens beslut i vissa tidigare

liknande fall, tillstyrkt, att Helander måtte få tillgodoräkna sig V, av

den till 7 Vs år uppgående tid, under vilken hon tjänstgjort vid förenämnda

statsunderstödda enskilda läroanstalter, eller 5 år. Under sådan

förutsättning skulle Helanders sammanlagda för statspension beräkneliga

tjänstetid uppgå till 27 år och hennes årliga pension till *7/so av 3,000

kronor eller 2,700 kronor. Vid bifall härtill skulle tilläggspensionen, enär

den Helander författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till ett

belopp av 2,200 kronor, utgöra 500 kronor. Pensionsförhöjning enligt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts proposition nr 247.

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) syntes böra utgå å sammanlagda

beloppet av den författningsenliga pensionen och. tilläggspensionen.

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

I enlighet med ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. ämneslärarinnan vid samrealskolan i Vimmerby

Julia Matilda Helander må, räknat från och med

den 1 juli 1933, under sin återstående livstid uppbära

— utöver henne författningsenligt tillkommande pension

— tilläggspension å allmänna indragningsstaten

till belopp av 500 kronor för år, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

5:o.

F. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Lund Emil Björkman. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Björkman är född den 5 oktober 1868;

att han från och med vårterminen 1903 till och med vårterminen 1914,

med undantag dock för läsåret 1908/1909, eller under sammanlagt 10 V* år

innehaft anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt,

nämligen Lunds privata elementarskola;

att han den 28 november 1913 utnämnts till adjunkt vid realskolan i

Malmö, från vilken befattning han åtnjutit tjänstledighet till och med den

9 juni 1914 för bestridande av tjänstgöring vid nyssnämnda enskilda läroanstalt;
att

han efter sistnämnda dag under sammanlagt 19 år tjänstgjort vid

statliga läroanstalter, senast såsom lektor vid folkskoleseminariet i Lund,

från vilken befattning han vid uppnådd pensionsålder erhållit avsked från

och med den 6 oktober 1933;

att han genom beslut av statskontoret den 26 juni 1933 förklarats berättigad

att från och med månaden näst efter den, vari avgång ur tjänst

komme att äga rum, åtnjuta avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 2,650 kronor, motsvarande

efter föreskriven avrundning 10/33 av det för honom gällande pensionsunderlaget,

4,600 kronor.

Björkman har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av tillläggspension

på grund av förenämnda tjänstgöring vid Lunds privata

elementarskola.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt, att Björkman — i likhet med vad i tidigare

fall ägt rum måtte erhålla rätt att för tilläggspension tillgodoräkna

sig % av tiden för ifrågavarande tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola.

Vid bifall härtill skulle hans för pension beräkneliga tjänstetid

komma att uppgå till 19 + */a x 10 V, år eller 26 år. Enär pensionsunderlaget

för Björkman utgjorde 4,600 kronor, komme alltså hans pension jämte

tilläggspension att uppgå till 2l''/;i3 x 4,600 kronor eller i avrundat tal 3,630

kronor och tilläggspensionen alltså att utgöra 980 kronor.

Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Lund Emil

Björkman må, räknat från och med den 1 november

1933, under sin återstående livstid uppbära — utöver

honom författningsenligt tillkommande pension — tilläggspension

å allmänna indragningsstaten till belopp

av 980 kronor för år, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt kungörelsen

den 18 juni 1925 (nr 280).

6:o.

F. d. lärarinnan i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet i Stockholm

Amalia (Amy) Ulrika Waldenström, född Ekström. Av handlingarna i

ärendet inhämtas,

att Waldenström är född den 3 februari 1874;

att hon från och med vårterminen 1904 till och med vårterminen 1910

oavbrutet tjänstgjort såsom lärarinna i huslig ekonomi vid Trollhättans

folkskola;

att statsbidrag till undervisningen i omförm alda ämne utgått till Trollhättans

folkskola från och med höstterminen 1906;

att hennes undervisningsskyldighet vid nämnda folkskola omfattat 30

veckotimmar under läsåret 1906/1907, 36 veckotimmar under läsåret 1907/

1908 samt 30 veckotimmar under vart och ett av läsåren 1908/1909 och

1909/1910;

att hon från och med den 1 juli 1910 till och med den 3 februari 1934,

då hon vid uppnådd pensionsålder avgått ur tjänst, eller således under en

tid av omkring 23 år 7 månader utan annan tjänstledighet än för sjukdom

tjänstgjort såsom ordinarie lärarinna i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet

i Stockholm;

samt att statskontoret genom beslut den 2 november 1933 förklarat Waldenström

berättigad att fran och med manaden näst efter den, vari avgång

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

från tjänsten efter uppnådd pensionsålder komme att äga rum, åtnjuta avkortad

pension till årligt belopp av 2,190 kronor, motsvarande i avjämnat

tal *7,,, av det för henne jämlikt kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 508)

uträknade pensionsunderlaget, 2,845 kronor 93 öre.

Waldenström har hos Kungl. Maj:t anhållit att komma i åtnjutande av

tilläggspension på grund av förenämnda tjänstgöring vid Trollhättans

folkskola.

Skolöverstyrelsen har anfört i huvudsak följande:

Kungl. Maj:t och riksdagen hade i vissa tidigare fall bifallit liknande

ansökningar. Så hade 1933 års riksdag beviljat folkskolinspektören O. Tison

Huldén och musikläraren vid folkskoleseminariet i Göteborg C. O. Holmberg

tilläggspensioner, beräknade för I 2/s av den tid, under vilken var och en av

dem bestritt tjänstgöring vid, bland annat, folkskola (prop. nr 62, p. 5, och

235, p. 4; bankoutsk. uti. nr 34, p. 72 och 83; riksd. skr. nr 271). I fråga

örn Waldenströms tjänstgöring vid Trollhättans folkskola ville överstyrelsen

framhålla, att densamma måste anses hava varit av direkt allmännyttig

beskaffenhet och till gagn för hennes följande arbete vid seminarium för

utbildande av blivande folkskollärarinnor. Under sådana omständigheter

syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande, att även Waldenström

beviljades tilläggspension av statsmedel.

Waldenströms tjänstgöring vid Trollhättans folkskola hade haft minst den

omfattning, som numera vid reglering av motsvarande tjänster vid folkskola

för delaktighet i statens pensionsanstalt normalt ansåges som full tjänstgöring.

Då emellertid statsbidrag icke utgått för sagda undervisning förrän

från och med höstterminen 1906, syntes av Waldenströms tjänstetid vid

folkskolan allenast tiden från och med sistnämnda termin till och med vårterminen

1910 eller således 4 hela år kunna tagas i beräkning för beviljande

av tilläggspension. I överensstämmelse med riksdagens beslut angående

folkskolinspektören Huldén och musikläraren Holmberg syntes Waldenström

för tilläggspension kunna tillgodoräknas */3 av nyssnämnda tid, 4 år, eller

alltså 2 år 8 månader. Tillsammans med den tid av 23 år 7 månader,

varunder Waldenström innehaft anställning i statens tjänst, skulle hennes

sammanlagda för statspension beräkneliga tjänstetid utgöra 26 hela år, varemot

svarade en årlig pension av 2ti/g0 x 2,845 kronor 93 öre eller i avrundat

tal 2,470 kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, enär den Waldenström

författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 2,190 kronor, utgöra

280 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen borde utgå pensionsförhöjning

enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens hemställan.

I anslutning till ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. lärarinnan i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet

i Stockholm Amalia (Amy) Ulrika Waldenström,

född Ekström, må, räknat från och med den 1

mars 1934, under sin återstående livstid uppbära — ut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

över henne författningsenligt tillkommande pension —

tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp

av 280 kronor för år, med rätt att å sammanlagda

pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).

7:o

Domänstatistikern å extra stat, notarien i domänstyrelsen Karl Gustaf

Gunnar Norling. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Norling är född den 7 juli 1867 och sålunda den 7 juli 1934 uppnår

föreskriven pensionsålder;

att han år 1889 utexaminerades från skogsinstitutet;

att han alltsedan den 12 januari 1891, då han erhöll förordnande såsom

extra jägmästare, eller under omkring 43 år varit anställd i statstjänst;

att han från och med den 4 juni 1894 intill utgången av mars 1906 —

med undantag av en tid av 3 månader 10 dagar, varunder han tjänstgjorde

såsom vikarierande lektor vid skogsinstitutet — innehade förordnanden såsom

assistent vid skogliga undersökningar, jägmästarassistent, överjägmästarassistent

eller vikarierande jägmästare eller såsom icke-ordinarie tjänsteman

(amanuens eller vikarierande notarie) hos domänstyrelsen;

att han den 1 april 1906 tillträdde ordinarie befattning i dåvarande första

graden hos domänstyrelsen, i vilken egenskap han tjänstgjorde såsom notarie

intill utgången av år 1915 och såsom statistiker under åren 1916 —1919;

att, sedan i enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut med

ingången av år 1920 i domänstyrelsen inrättats en befattning i andra graden

såsom domänstatistiker å extra stat, Norling jämlikt särskilda Kungl. Majlis

beslut varit förordnad att uppehålla nämnda befattning alltifrån dess inrättande;
att

Norling numera i egenskap av domänstatistiker åtnjuter lön enligt

12:e lönegraden i den för befattningshavare å extra stat inom domänverket

fastställda löneplanen (motsvarande lön för befattningshavare å extra stat i

26:e lönegraden vid allmänna civilförvaltningen);

att Norling under åren 1906—1919 innehade förordnanden såsom byråchef

under sammanlagt omkring 1 år 10 månader;

samt att Norling under tiden för sin anställning i statstjänst åtnjutit

tjänstledighet utöver semester under sammanlagt omkring 1 år 10 månader. I

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har Norling — under åberopande av

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut år 1929 angående tilläggspension åt

byråchefen å extra stat i domänstyrelsen, f. d. jägmästaren A. E. A. F.

Maass (prop. nr 200, p. 1; riksd. skr. nr 216, p. 5) — anhållit att utöver

honom såsom notarie i domänstyrelsen författningsenligt tillkommande pen
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majlis proposition nr 247.

sion, 4,200 kronor, komma i åtnjutande av tilläggspension med 1,020 kronor,

motsvarande i avrundat tal */s av skillnaden mellan det pensionsbelopp,

5,724 kronor, som skulle hava tillkommit honom, örn han varit innehavare

av ordinarie befattning i 12:e lönegraden i domänstyrelsen, och den till

honom såsom notarie författningsenligt utgående pensionen.

Domänstyrelsen har, med vitsordande av det nit och det stora intresse,

Norling ådagalagt vid handhavandet av domänstatistikerbefattningen, samt

under åberopande av statsmakternas beslut rörande extra byråchefen Maass,

tillstyrkt ansökningen.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

Såvitt av handlingarna i ärendet framginge, syntes Norling, som den 7

juli 1934 bomme att uppnå föreskriven pensionsålder, vid avsked vara

berättigad till hel pension å sin ordinarie notariebefattning, vilken enligt

den i gällande avlöningsreglemente för domänverket införda löneplanen vöre

placerad i 9:e lönegraden (motsvarande lönegraden B 21 vid allmänna civilförvaltningen).

Å nämnda befattning utginge pension med ett belopp av

4,200 kronor.

Då i detta fall syntes föreligga sådana omständigheter, som föranlett

riksdagen medgiva, att till byråchefen å extra stat i domänstyrelsen A. E.

A. F. Maass finge utgå viss fyllnadspension, ville statskontoret icke motsätta

sig, att en liknande förmån utverkades jämväl åt Norling. I överensstämmelse

med den princip, som tillämpats vid beräkningen av tilläggspensionen

åt Maass, skulle fyllnadspensionen åt Norling utgöra 1,016 kronor

eller i avrundat tal 1,020 kronor.

I likhet med ämbetsverken anser jag mig böra förorda, att tilläggspension

beredes Norling. I fråga örn beloppet av tilläggspensionen kan jag dock

icke biträda det föreliggande förslaget, som innebär att denna förmån skulle

bestämmas till två tredjedelar av skillnaden mellan Norlings pension å notarietjänsten

och hel ålderspension för ordinarie befattning i 12:e (26:e) lönegraden.

Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t och riksdagen under senare år i

åtskilliga fall beviljat pension åt i lönegrad placerade icke-ordinarie befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen samt att i dylika fall vid beräkning

av pensionen tagits till utgångspunkt de grunder för pensionering av

icke-ordinarie befattningshavare, som föreslagits av 1926 års pensionsutredning

i betänkande den 29 mars 1927. Det pensionsunderlag, som av pensionsutredningen

föreslagits för tjänst å extra stat i 26:e lönegraden, utgör 5,400

kronor. Samma belopp skulle vid bifall till det förslag till civilt tjänstepensionsreglemente,

som framlagts för innevarande års riksdag, komma att

gälla såsom pensionsunderlag för extrastatstjänster i nämnda lönegrad.

Enligt min mening bör tilläggspensionen bestämmas till två tredjedelar av

skillnaden mellan detta belopp och pensionsunderlaget för notarietjänsten

eller alltså till I 2/.i x (5,400 — 4,200)= 800 kronor, jämkat till 804 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att domänstatistikern å extra stat, notarien i domänstyrelsen

Karl Gustaf Gunnar Norling må från och

med dagen näst efter den, då han efter uppnådda 67

levnadsår avgår från tjänsten, under sin återstående

livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension — tilläggspension från statens domäners

fond till belopp av 804 kronor för år.

Vad departementschefen under punkterna l:o

—7:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Kegenten samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

John O. Karlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1934:36 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer. s. 1 i texten