Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer
1934-03-09 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:247, Angående tilläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
15
Nr 247.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension
åt vissa i statens tjänst anställda personer; given Stockholms
slott den 9 mars 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen under punkterna l:o—7:o hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna
frågor örn tilläggspension åt i det följande angivna, i statens tjänst
anställda personer och anför därvid:
l:o.
Professor emeritus vid universitetet i Lund Karl Anders Axel Grönwall.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Grönwall är född den 27 februari 1869 och sålunda den 27 februari
1934 uppnått föreskriven pensionsålder;
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
att han den 31 maj 1897 promoverades till filosofie doktor vid universitetet
i Lund;
att han under åren 1893, 1896 och 1897 var förordnad såsom extra geolog
med full tjänstgöring vid Sveriges geologiska undersökning under sammanlagt
5 månader 12 dagar;
att han under tiden 1 januari—31 mars 1907 och 1 april—27 maj 1910
eller alltså under tillhopa 4 månader 27 dagar tjänstgjorde vid Sveriges
geologiska undersökning såsom extra byråtjänsteman med full tjänstgöring;
att b an den 27 maj 1910 utnämndes till geolog (från 31 december 1914
statsgeolog) vid Sveriges geologiska undersökning, vilken befattning han
innehade till den 27 april 1917;
att han sistnämnda dag utnämndes till professor i geologi och mineralogi
vid universitetet i Lund, från vilken befattning han erhållit avsked från
och med den 28 februari 1934;
samt att han under tiden 1 oktober 1896—30 juni 1898 tjänstgjorde vid
Köpenhamns universitets mineralogiska museum såsom paleontologisk
assistent och under tiden 1 juli 1898—31 mars 1910 innehade anställning
vid Danmarks geologiska undersökning, till en början efter särskilt förordnande
och därefter såsom fast anställd assistent och geolog.
Grönwall har — under framhållande att hans anställningstid i svenska
statens tjänst icke uppginge till fullt det antal år, 25 år, som erfordrades
för hel professorspension — hos Kungl. Majit anhållit örn tillstånd att
kvarstå vid sin professorsbefattning, intill dess han uppnått sålunda erforderligt
antal tjänstår. Denna ansökning har Kungl. Majit genom beslut
den 22 september 1933 lämnat utan bifall.
Alternativt har Grönwall, under] åberopande av sin förut omnämnda
tjänstgöring vid Köpenhamns universitets mineralogiska museum och Danmarks
geologiska undersökning, anhållit örn vidtagande av åtgärder i syfte
att han måtte komma i åtnjutande av hel pension såsom professor.
Denna ansökning har tillstyrkts av vederbörande akademiska myndigheter
i Lund. Till stöd för åtgärd i angivet syfte har framhållits, bland
annat, att Grönwalls långa tjänstetid i Danmark icke borde betraktas blott
såsom ägnad åt en anställning i ett främmande lands tjänst utan lika
mycket såsom en studie- och utbildningstid, som givetvis på många sätt och
i hög grad kommit hans verksamhet i svensk statstjänst till godo.
Kansler sämbetet för rikets universitet har tillstyrkt utverkande av full
pension åt Grönwall.
Statskontoret har — under åberopande av Kungl. Majits och riksdagens
beslut år 1927 örn förhöjd pension åt professorn J. E. Lehmann — förklarat
sig icke hava något att erinra emot att Grönwall tillerkändes tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till det belopp — såvitt av handlingarna
framginge 300 kronor — som erfordrades för att hans sammanlagda pensionsförmåner
skulle motsvara hel professorspension, 7,500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
17
Visserligen har jag funnit tveksamt, huruvida Grönwalls anställning i
utländsk tjänst är av beskaffenhet att böra tillgodoräknas honom för erhållande
av full professorspension. Med hänsyn till vad de akademiska
myndigheterna i ärendet anfört har jag emellertid icke velat motsätta mig
bifall till föreliggande framställning. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att professor emeritus vid universitetet i Lund Karl
Anders Axel Grönwall må, räknat från och med den 1
mars 1934, under sin återstående livstid uppbära —
utöver honom författningsenligt tillkommande pension
— en tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till sådant belopp, att sammanlagda pensionsförmånen
kommer att uppgå till 7,500 kronor för år.
2:o.
F. d. adjunkten vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall Arvid
Leonard Bergström. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Bergström är född den 7 april 1868;
att han tjänstgjort såsom lärare vid högre allmänna läroverk under
en tid av 16 år 3 månader 12 dagar, nämligen under vårterminen 1912
samt från och med den 19 september 1917 till och med den 30 juni 1933,
därav såsom ordinarie adjunkt vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall
från och med den 1 juli 1920;
att statskontoret genom beslut den 8 juni 1933 förklarat Bergström berättigad
till avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års
civila pensionslag, till årligt belopp av 1,800 kronor, motsvarande ia/3S av
det för honom gällande pensionsunderlaget, 3,700 kronor;
samt att Bergström under åren 1905—1912 tillhopa 5 år 10 månader
7 dagar utan åtnjutande av tjänstledighet bestritt full tjänstgöring vid
folkskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola, nämligen under tiden
11 september 1905—15 juni 1908 eller 2 år 9 månader 5 dagar vid folkskola,
under tiden 1 september 1908—1 juni 1911 eller 2 år 9 månader 1
dag vid högre folkskola samt under tiden 20 augusti—20 december 1912
eller 4 månader 1 dag vid kommunal mellanskola.
Bergström har anhållit att i pensionshänseende få tillgodoräkna sig förenämnda
tjänstgöring vid folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola.
Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:
Vad beträffade Bergströms anhållan att få tillgodoräkna sig tjänstgöring
vid högre folkskola och kommunal mellanskola finge överstyrelsen erinra
därom, att Kungl. Majit och riksdagen i ett flertal fall beviljat avgångna
läroverkslärare tilläggspensioner, beräknade för 2/s av den tid, under vilken
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 246—248.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
de fullgjort tjänstgöring vid statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt
med undervisning på åldersstadium motsvarande de allmänna läro
verkens. Bergströms tjänstgöring vid högre folkskola och kommunal mellanskola
måste anses hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet och syntes
hava varit till gagn för hans följande arbete i statens tjänst. Under sådana
omständigheter syntes det överstyrelsen billigt, att även åt Bergström beviljades
tilläggspension, beräknad för */s av den tid, under vilken han bestritt
berörda tjänstgöring.
Vidkommande åter Bergströms anhållan att få tillgodoräkna sig sin
tjänstgöring vid folkskola, skulle överstyrelsen anse önskvärt, att ett sådant
tillgodoräknande kunde äga rum. Det måste anses vara av värde för läroverkens
lärare att äga någon kännedom även örn arbetet i folkskolan, och
detta icke blott numera efter 1927 års omorganisation av det högre skolväsendet
utan även förut, då i varje fall en väsentlig del av läroverkens
lärjungematerial rekryterats från folkskolan. Även denna Bergströms tjänstgöring
måste anses hava varit av allmännyttig beskaffenhet och till gagn
för hans följande arbete i läroverkens tjänst.
Därest Bergström finge tillgodoräkna sig sin förenämnda utomstatliga
tjänstgöring för tilläggspension, skulle denna komma att beräknas dels för
2/s av sökandens till 5 år 10 månader 7 dagar uppgående tjänstetid vid
folkskola, högre folkskola och kommunal mellanskola eller 3 år och omkring
11 månader, dels för den tid av 3 månader 12 dagar av hans tjänstetid i
statens tjänst, som författningsenligt icke kunnat tillgodoräknas honom för
statspension, alltså sammanlagt för 4 hela år.
Vid sådant förhållande skulle sökandens sammanlagda för statspension
beräkneliga tjänstetid uppgå till 20 år och hans årliga pension till 2t''/S3 x,
3,700 kronor eller 2,242 kronor 42 öre och med föreskriven avrundning av
pensionsbeloppet 2,250 kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, enär den
Bergström författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 1,800
kronor, utgöra 450 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen borde utgå
pensionsförhöjning.
Statens pensionsanstalt har biträtt skolöverstyrelsens förslag och därvid
anfört i huvudsak följande:
Pensionsanstalten finge till en början vitsorda, att Bergström icke hade
att påräkna någon pension från anstalten för sin i ärendet omförmälda
tjänstgöring vid icke statliga läroanstalter, vilken tjänstgöring i dess helhet
fullgjorts, innan pensionsanstalten med år 1920 trätt i verksamhet.
Mot vad skolöverstyrelsen anfört och föreslagit i fråga örn samma tjänstgörings
tillgodoräknande till viss del för beredande åt Bergström av tillläggspension
från allmänna indragningsstaten hade pensionsanstalten intet
att erinra.
Statskontoret har likaledes tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag och därvid
anfört följande:
När det ifråga örn befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen
gällt tillgodoräknande för statspension av föregående för pension ej beräknelig
anställning, hade riksdagen plägat uppställa såsom förutsättning för
tillgodoräknandet, att den tjänstgöring, varom fråga vore, varit av direkt
allmännyttig beskaffenhet och till särskilt gagn för befattningshavarens
arbete i statstjänst. Skolöverstyrelsen hade i sådant avseende erinrat örn
19
Kungl. Majlis proposition nr 247.
att riksdagen i ett flertal fall beviljat tilläggspension åt läroverkslärare, sorn
därvid fått tillgodoräkna 2/3 av den tid, de fullgjort tjänstgöring vid statsunderstödd
kommunal eller enskild läroanstalt. Likaså hade riksdagen vid
olika tillfällen medgivit folkskolinspektör att för erhållande av sådan pension
få i samma utsträckning tillgodoräkna tjänstgöring vid folkskola. Då,
såsom skolöverstyrelsen framhållit, sökandens tjänstgöring vid såväl högre
folkskola och kommunal mellanskola som folkskola vore av sådan beskaffenhet,
som nyss nämnts, och då densamma fullgjorts vid statsunderstödda
undervisningsanstalter, syntes det statskontoret rimligt, att jämväl sökanden
finge i motsvarande grad tillgodoräkna denna tjänstgöring.
Fråga örn rätt för läroverkslärare att i pensionshänseende tillgodoräkna
tjänstetid vid den allmänna folkundervisningen har veterligen icke tidigare
förelegat till statsmakternas prövning. För min del anser jag, att sådant
tillgodoräknande i detta fall bör få äga rum i föreslagen omfattning. Till
stöd härför vill jag, utöver vad myndigheterna anfört, framhålla, att den
tjänstgöring, varom här är fråga, numera medför pensionsrätt i statens
pensionsanstalt.
Mot myndigheternas i ärendet framställda förslag har jag intet att erinra.
På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att f. d. adjunkten vid högre allmänna läroverket i
Hudiksvall Arvid Leonard Bergström må, räknat från
och med den 1 juli 1933, under sin återstående livstid
uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 450 kronor för år, med rätt
att å sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni
1925 (nr 280).
3:o.
Lektorn vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Herman
Reinhold Kull. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Kull är född den 16 juli 1869 och således den 16 juli 1934 uppnår föreskriven
pensionsålder av 65 år;
att han från och med höstterminen 1897 till och med vårterminens slut
den 6 juni 1912 tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid Lunds privata elementarskola;
att
hans nyssnämnda tjänstgöring varit helt förlagd till gymnasialstadiet
och varit förenad med undervisningsskyldighet örn 15 veckotimmar under
läsåren 1897 1898 — 1900/1901, 20—21 veckotimmar under läsåren 1901/1902
och 1902/1903 samt 24—29 l/t veckotimmar under läsåren 1903/1904—
1911/1912;
20
Kungl. Majlis proposition nr 247.
att omförmälda skola åtnjutit statsunderstöd från och med år 1903;
att Kull den 24 november 1911 utnämnts att från och med den 1 december
samma år vara lektor vid högre allmänna läroverket i Hälsingborg (numera
högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg), vilken befattning
han efter förenämnda den 6 juni 1912 avslutad tjänstgöring vid Lunds
privata elementarskola i en följd uppehållit utan åtnjutande av annan ledighet
än sjukledighet;
att Kull således den 7 juni 1934, därest han intill denna dag tjänstgör
å lektorsbefattningen utan avdragsverkande ledighet, uppnår 22 för pension
beräkneliga tjänstår;
att Kull uppbär avlöning enligt högsta lönegraden för lektor vid allmänt
läroverk;
samt att skolöverstyrelsen i framställning till statskontoret, vilken framställning
dock ännu icke kunnat upptagas till behandling, hemställt, att
Kull måtte förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den,
under vilken hans avgång från tjänsten efter den 16 juli 1934 uppnådd levnadsålder
av 65 år komme att äga rum, åtnjuta pension till belopp av
3,070 kronor, motsvarande i avrundat tal 22/:« av det för Kull gällande
pensionsunderlaget, 4,600 kronor.
Kull har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av tilläggspension
på grund av förenämnda tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola.
Skolöverstyrelsen har — under erinran att Kungl. Majit och riksdagen
tidigare bifallit liknande ansökningar — anfört, i huvudsak, följande:
Kulls tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola måste enligt överstyrelsens
förmenande anses hava varit av direkt allmännyttig beskaffenhet
och syntes hava varit till stort gagn för hans följande arbete i statens tjänst.
Under sådana omständigheter syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande,
att åt Kull beviljades tilläggspension.
Vid bestämmandet av den tid, som borde tillgodoräknas Kull för erhållande
av tilläggspension, syntes hänsyn icke kunna tagas till annan del av Kulls
tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola än den, under vilken han
fullgjort tjänstgöring till minst samma omfattning som den för lektor vid
allmänt läroverk föreskrivna, eller läsåren 1901/1902 — 1911/1912. I fråga
örn den del av sistnämnda tidsperiod, under vilken läroanstalten åtnjutit
statsunderstöd, eller sålunda tiden från och med den 1 januari 1903 syntes
det stå i full överensstämmelse med av Kungl. Majit och riksdagen tidigare
fattade beslut i liknande ärenden, örn tilläggspension, beräknad för 2/3 av
nämnda tid, beviljades Kull. Beträffande därefter frågan, huruvida vid
beräknandet av tilläggspensionen hänsyn borde tagas till Kulls tjänstgöring
under läsåret 1901/1902 och höstterminen 1902, under vilken tid ifrågavarande
läroanstalt icke åtnjutit statsunderstöd, ville överstyrelsen framhålla,
att läroanstalten under sagda tid och långt dessförinnan ägt rätt att
anställa mogenhetsexamen. Då sistnämnda befogenhet syntes hava varit
grundad på ett från statens sida förefintligt ännu större förtroende till det
vid läroanstalten bedrivna arbetet än det, som läge däri, att en läroanstalt
21
Kungl. May.ts proposition nr 247.
tillerkänts statsunderstöd, ville överstyrelsen tillstyrka, att även läsåret
1901/1902 och höstterminen 1902 tillgodoräknades Kull för tilläggspension,
och att Kull således beviljades sådan pension, beräknad för J, av hans
tjänstgöringstid vid Lunds privata elementarskola alltifrån höstterminen
1901 d. v. s. för 2/., av omkring 10 år 9 månader, eller 7 hela år. Vid
bifall härtill skulle Kulls sammanlagda för statspension beräknelig?! tjänstetid
uppgå till 29 år och hans årliga pension till 29/33 x 4,6 00 kronor eller 4,042
kronor 42 öre och med föreskriven avrundning av pensionsbeloppet 4,050
kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, enär den Kull författningsenligt
tillkommande pensionen syntes komma att uppgå till 3,070 kronor, utgöra
980 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen borde utgå pensionsförhöjnmg.
Statskontoret har tillstyrkt tilläggspension åt Kull till belopp av 840
kronor och därvid anfört i huvudsak följande:
Statskontoret ville erinra, att vid beviljande av tilläggspension, varom
nu vore fråga, hittills såsom regel hänsyn tagits endast till tjänstgöring i
skola, vilken vid tiden för tjänstgöringen åtnjutit statsunderstöd. Det ville
synas statskontoret, att tillräckliga skäl knappast förelåge att i nu förevarande
fall göra ett avsteg härifrån. Av Kulls tjänstgöring vid Lunds
privata elementarskola syntes därför endast tiden från och med ingången
av år 1903 eller omkring 9 år 5 månader böra tågås i betraktande. Iva
tredjedelar härav utgjorde 6 hela år, och under förutsättning att Kulls
tjänstetid i statstjänst vid avskedet uppginge till 22 år skulle alltså den
sammanlagda för statspension beräkneliga tjänstetiden uppgå till 28 ar och
hans årliga pension till 28/,, av 4,600 kronor eller 3,903 kronor 3 öre och med
föreskriven avrundning 3,910 kronor. Då Kull författningsenligt tillkommande
pension kunde antagas komma att uppgå till 3,070 kronor, syntes
tilläggspensionen böra bestämmas till (3,910 3,070 —) 840 kronor.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag, att tillläggspension
beredes Kull på grund av hans före tillträdet av lektorsbefattningen
bestridda tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola. Tilläggspensionen
synes mig böra bestämmas enligt av statskontoret angivna grunder.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
sitt lektorn vid högre allmänna läroverket för gossar
i Hälsingborg Herman Reinhold Kull må från och med
månaden näst efter den, varunder han efter den 16 juli
1934 uppnådd levnadsålder siv 65 år avgår ur tjänst,
under sin återstående livstid — utöver honom författningsenligt
tillkommande pension — från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära tilläggspension
till belopp av 840 kronor för år, med rätt att
ä sammanlagda pensionsförmånen åtnjuta förhöjning
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925
(nr 280).
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
4:o.
F. d. ämneslärarinnan vid samrealskolan i Vimmerby Julia Matilda
Helander. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Helander är född den 20 februari 1873;
att hon avlagt filosofie kandidatexamen;
att Helander jämlikt beslut av statskontoret den 8 juni 1933 berättigats
att från och med den 1 juli 1933 under sin återstående livstid åtnjuta
avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna i 1907 års civila pensionslag,
till årligt belopp av 2,200 kronor, motsvarande 2S/3o av det för
henne gällande pensionsunderlaget, 3,000 kronor;
att statskontoret vid beräkningen av den Helander sålunda författningsenligt
tillkommande pensionen tillgodoräknat benne dels läsåret 1905/1906,
varunder hon tjänstgjort såsom vikarierande adjunkt vid lägre allmänna
läroverket i Söderköping, och dels läsåren 1912/1913—1932/1933, varunder
bon tjänstgjort såsom ämneslärarinna vid samrealskolan (tidigare samskolan)
i Vimmerby;
att Helander förutom förenämnda tjänstgöring i statens tjänst bestritt
tjänstgöring även vid icke statliga läroanstalter, nämligen under höstterminen
1906 såsom ämneslärarinna med full tjänstgöring vid det på
kommunens bekostnad utvidgade lägre allmänna läroverket i Söderköping
med avlöning av donationsmedel och kommunala medel samt under 7 Vs
år vid statsunderstödda läroanstalter, nämligen såsom ämneslärarinna med
full tjänstgöring under läsåren 1903/1904 och 1904/1905 vid Östersunds
elementarläroverk för flickor, under vårterminen 1907 och läsåren 1907/
1908—1910/1911 vid Söderköpings samskola och under läsåret 1911/1912
vid Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor i Hälsingborg;
samt att Helander icke är delägare vare sig i svenska lärarinnornas
pensionsförening eller i pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges
högre skolor för kvinnlig ungdom och ej heller äger rätt till pension
eller tilläggspension från lärarinnornas pensionsanstalt.
Helander har anhallit att komma i åtnjutande av tilläggspension på
grund av förenämnda tjänstgöring vid enskilda läroanstalter.
Skolöverstyrelsen har, med erinran om riksdagens beslut i vissa tidigare
liknande fall, tillstyrkt, att Helander måtte få tillgodoräkna sig V, av
den till 7 Vs år uppgående tid, under vilken hon tjänstgjort vid förenämnda
statsunderstödda enskilda läroanstalter, eller 5 år. Under sådan
förutsättning skulle Helanders sammanlagda för statspension beräkneliga
tjänstetid uppgå till 27 år och hennes årliga pension till *7/so av 3,000
kronor eller 2,700 kronor. Vid bifall härtill skulle tilläggspensionen, enär
den Helander författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till ett
belopp av 2,200 kronor, utgöra 500 kronor. Pensionsförhöjning enligt
23
Kungl. May.ts proposition nr 247.
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) syntes böra utgå å sammanlagda
beloppet av den författningsenliga pensionen och. tilläggspensionen.
Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens förslag.
I enlighet med ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. ämneslärarinnan vid samrealskolan i Vimmerby
Julia Matilda Helander må, räknat från och med
den 1 juli 1933, under sin återstående livstid uppbära
— utöver henne författningsenligt tillkommande pension
— tilläggspension å allmänna indragningsstaten
till belopp av 500 kronor för år, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt
bestämmelserna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
5:o.
F. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Lund Emil Björkman. Av
handlingarna i ärendet inhämtas,
att Björkman är född den 5 oktober 1868;
att han från och med vårterminen 1903 till och med vårterminen 1914,
med undantag dock för läsåret 1908/1909, eller under sammanlagt 10 V* år
innehaft anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt,
nämligen Lunds privata elementarskola;
att han den 28 november 1913 utnämnts till adjunkt vid realskolan i
Malmö, från vilken befattning han åtnjutit tjänstledighet till och med den
9 juni 1914 för bestridande av tjänstgöring vid nyssnämnda enskilda läroanstalt;
att
han efter sistnämnda dag under sammanlagt 19 år tjänstgjort vid
statliga läroanstalter, senast såsom lektor vid folkskoleseminariet i Lund,
från vilken befattning han vid uppnådd pensionsålder erhållit avsked från
och med den 6 oktober 1933;
att han genom beslut av statskontoret den 26 juni 1933 förklarats berättigad
att från och med månaden näst efter den, vari avgång ur tjänst
komme att äga rum, åtnjuta avkortad pension, att utgå enligt bestämmelserna
i 1907 års civila pensionslag, till årligt belopp av 2,650 kronor, motsvarande
efter föreskriven avrundning 10/33 av det för honom gällande pensionsunderlaget,
4,600 kronor.
Björkman har hos Kungl. Majit anhållit att komma i åtnjutande av tillläggspension
på grund av förenämnda tjänstgöring vid Lunds privata
elementarskola.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt, att Björkman — i likhet med vad i tidigare
fall ägt rum måtte erhålla rätt att för tilläggspension tillgodoräkna
sig % av tiden för ifrågavarande tjänstgöring vid Lunds privata elementarskola.
Vid bifall härtill skulle hans för pension beräkneliga tjänstetid
komma att uppgå till 19 + */a x 10 V, år eller 26 år. Enär pensionsunderlaget
för Björkman utgjorde 4,600 kronor, komme alltså hans pension jämte
tilläggspension att uppgå till 2l''/;i3 x 4,600 kronor eller i avrundat tal 3,630
kronor och tilläggspensionen alltså att utgöra 980 kronor.
Statskontoret har anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. lektorn vid folkskoleseminariet i Lund Emil
Björkman må, räknat från och med den 1 november
1933, under sin återstående livstid uppbära — utöver
honom författningsenligt tillkommande pension — tilläggspension
å allmänna indragningsstaten till belopp
av 980 kronor för år, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
6:o.
F. d. lärarinnan i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet i Stockholm
Amalia (Amy) Ulrika Waldenström, född Ekström. Av handlingarna i
ärendet inhämtas,
att Waldenström är född den 3 februari 1874;
att hon från och med vårterminen 1904 till och med vårterminen 1910
oavbrutet tjänstgjort såsom lärarinna i huslig ekonomi vid Trollhättans
folkskola;
att statsbidrag till undervisningen i omförm alda ämne utgått till Trollhättans
folkskola från och med höstterminen 1906;
att hennes undervisningsskyldighet vid nämnda folkskola omfattat 30
veckotimmar under läsåret 1906/1907, 36 veckotimmar under läsåret 1907/
1908 samt 30 veckotimmar under vart och ett av läsåren 1908/1909 och
1909/1910;
att hon från och med den 1 juli 1910 till och med den 3 februari 1934,
då hon vid uppnådd pensionsålder avgått ur tjänst, eller således under en
tid av omkring 23 år 7 månader utan annan tjänstledighet än för sjukdom
tjänstgjort såsom ordinarie lärarinna i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet
i Stockholm;
samt att statskontoret genom beslut den 2 november 1933 förklarat Waldenström
berättigad att fran och med manaden näst efter den, vari avgång
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
från tjänsten efter uppnådd pensionsålder komme att äga rum, åtnjuta avkortad
pension till årligt belopp av 2,190 kronor, motsvarande i avjämnat
tal *7,,, av det för henne jämlikt kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 508)
uträknade pensionsunderlaget, 2,845 kronor 93 öre.
Waldenström har hos Kungl. Maj:t anhållit att komma i åtnjutande av
tilläggspension på grund av förenämnda tjänstgöring vid Trollhättans
folkskola.
Skolöverstyrelsen har anfört i huvudsak följande:
Kungl. Maj:t och riksdagen hade i vissa tidigare fall bifallit liknande
ansökningar. Så hade 1933 års riksdag beviljat folkskolinspektören O. Tison
Huldén och musikläraren vid folkskoleseminariet i Göteborg C. O. Holmberg
tilläggspensioner, beräknade för I 2/s av den tid, under vilken var och en av
dem bestritt tjänstgöring vid, bland annat, folkskola (prop. nr 62, p. 5, och
235, p. 4; bankoutsk. uti. nr 34, p. 72 och 83; riksd. skr. nr 271). I fråga
örn Waldenströms tjänstgöring vid Trollhättans folkskola ville överstyrelsen
framhålla, att densamma måste anses hava varit av direkt allmännyttig
beskaffenhet och till gagn för hennes följande arbete vid seminarium för
utbildande av blivande folkskollärarinnor. Under sådana omständigheter
syntes det överstyrelsen med billigheten överensstämmande, att även Waldenström
beviljades tilläggspension av statsmedel.
Waldenströms tjänstgöring vid Trollhättans folkskola hade haft minst den
omfattning, som numera vid reglering av motsvarande tjänster vid folkskola
för delaktighet i statens pensionsanstalt normalt ansåges som full tjänstgöring.
Då emellertid statsbidrag icke utgått för sagda undervisning förrän
från och med höstterminen 1906, syntes av Waldenströms tjänstetid vid
folkskolan allenast tiden från och med sistnämnda termin till och med vårterminen
1910 eller således 4 hela år kunna tagas i beräkning för beviljande
av tilläggspension. I överensstämmelse med riksdagens beslut angående
folkskolinspektören Huldén och musikläraren Holmberg syntes Waldenström
för tilläggspension kunna tillgodoräknas */3 av nyssnämnda tid, 4 år, eller
alltså 2 år 8 månader. Tillsammans med den tid av 23 år 7 månader,
varunder Waldenström innehaft anställning i statens tjänst, skulle hennes
sammanlagda för statspension beräkneliga tjänstetid utgöra 26 hela år, varemot
svarade en årlig pension av 2ti/g0 x 2,845 kronor 93 öre eller i avrundat
tal 2,470 kronor. Tilläggspensionen skulle alltså, enär den Waldenström
författningsenligt tillkommande pensionen uppginge till 2,190 kronor, utgöra
280 kronor. Å sammanlagda pensionsförmånen borde utgå pensionsförhöjning
enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
Statskontoret har biträtt skolöverstyrelsens hemställan.
I anslutning till ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. lärarinnan i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet
i Stockholm Amalia (Amy) Ulrika Waldenström,
född Ekström, må, räknat från och med den 1
mars 1934, under sin återstående livstid uppbära — ut
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
över henne författningsenligt tillkommande pension —
tilläggspension å allmänna indragningsstaten till belopp
av 280 kronor för år, med rätt att å sammanlagda
pensionsförmånen åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
7:o
Domänstatistikern å extra stat, notarien i domänstyrelsen Karl Gustaf
Gunnar Norling. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Norling är född den 7 juli 1867 och sålunda den 7 juli 1934 uppnår
föreskriven pensionsålder;
att han år 1889 utexaminerades från skogsinstitutet;
att han alltsedan den 12 januari 1891, då han erhöll förordnande såsom
extra jägmästare, eller under omkring 43 år varit anställd i statstjänst;
att han från och med den 4 juni 1894 intill utgången av mars 1906 —
med undantag av en tid av 3 månader 10 dagar, varunder han tjänstgjorde
såsom vikarierande lektor vid skogsinstitutet — innehade förordnanden såsom
assistent vid skogliga undersökningar, jägmästarassistent, överjägmästarassistent
eller vikarierande jägmästare eller såsom icke-ordinarie tjänsteman
(amanuens eller vikarierande notarie) hos domänstyrelsen;
att han den 1 april 1906 tillträdde ordinarie befattning i dåvarande första
graden hos domänstyrelsen, i vilken egenskap han tjänstgjorde såsom notarie
intill utgången av år 1915 och såsom statistiker under åren 1916 —1919;
att, sedan i enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut med
ingången av år 1920 i domänstyrelsen inrättats en befattning i andra graden
såsom domänstatistiker å extra stat, Norling jämlikt särskilda Kungl. Majlis
beslut varit förordnad att uppehålla nämnda befattning alltifrån dess inrättande;
att
Norling numera i egenskap av domänstatistiker åtnjuter lön enligt
12:e lönegraden i den för befattningshavare å extra stat inom domänverket
fastställda löneplanen (motsvarande lön för befattningshavare å extra stat i
26:e lönegraden vid allmänna civilförvaltningen);
att Norling under åren 1906—1919 innehade förordnanden såsom byråchef
under sammanlagt omkring 1 år 10 månader;
samt att Norling under tiden för sin anställning i statstjänst åtnjutit
tjänstledighet utöver semester under sammanlagt omkring 1 år 10 månader. I
I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har Norling — under åberopande av
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut år 1929 angående tilläggspension åt
byråchefen å extra stat i domänstyrelsen, f. d. jägmästaren A. E. A. F.
Maass (prop. nr 200, p. 1; riksd. skr. nr 216, p. 5) — anhållit att utöver
honom såsom notarie i domänstyrelsen författningsenligt tillkommande pen
-
27
Kungl. Majlis proposition nr 247.
sion, 4,200 kronor, komma i åtnjutande av tilläggspension med 1,020 kronor,
motsvarande i avrundat tal */s av skillnaden mellan det pensionsbelopp,
5,724 kronor, som skulle hava tillkommit honom, örn han varit innehavare
av ordinarie befattning i 12:e lönegraden i domänstyrelsen, och den till
honom såsom notarie författningsenligt utgående pensionen.
Domänstyrelsen har, med vitsordande av det nit och det stora intresse,
Norling ådagalagt vid handhavandet av domänstatistikerbefattningen, samt
under åberopande av statsmakternas beslut rörande extra byråchefen Maass,
tillstyrkt ansökningen.
Statskontoret har anfört i huvudsak följande:
Såvitt av handlingarna i ärendet framginge, syntes Norling, som den 7
juli 1934 bomme att uppnå föreskriven pensionsålder, vid avsked vara
berättigad till hel pension å sin ordinarie notariebefattning, vilken enligt
den i gällande avlöningsreglemente för domänverket införda löneplanen vöre
placerad i 9:e lönegraden (motsvarande lönegraden B 21 vid allmänna civilförvaltningen).
Å nämnda befattning utginge pension med ett belopp av
4,200 kronor.
Då i detta fall syntes föreligga sådana omständigheter, som föranlett
riksdagen medgiva, att till byråchefen å extra stat i domänstyrelsen A. E.
A. F. Maass finge utgå viss fyllnadspension, ville statskontoret icke motsätta
sig, att en liknande förmån utverkades jämväl åt Norling. I överensstämmelse
med den princip, som tillämpats vid beräkningen av tilläggspensionen
åt Maass, skulle fyllnadspensionen åt Norling utgöra 1,016 kronor
eller i avrundat tal 1,020 kronor.
I likhet med ämbetsverken anser jag mig böra förorda, att tilläggspension
beredes Norling. I fråga örn beloppet av tilläggspensionen kan jag dock
icke biträda det föreliggande förslaget, som innebär att denna förmån skulle
bestämmas till två tredjedelar av skillnaden mellan Norlings pension å notarietjänsten
och hel ålderspension för ordinarie befattning i 12:e (26:e) lönegraden.
Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t och riksdagen under senare år i
åtskilliga fall beviljat pension åt i lönegrad placerade icke-ordinarie befattningshavare
vid allmänna civilförvaltningen samt att i dylika fall vid beräkning
av pensionen tagits till utgångspunkt de grunder för pensionering av
icke-ordinarie befattningshavare, som föreslagits av 1926 års pensionsutredning
i betänkande den 29 mars 1927. Det pensionsunderlag, som av pensionsutredningen
föreslagits för tjänst å extra stat i 26:e lönegraden, utgör 5,400
kronor. Samma belopp skulle vid bifall till det förslag till civilt tjänstepensionsreglemente,
som framlagts för innevarande års riksdag, komma att
gälla såsom pensionsunderlag för extrastatstjänster i nämnda lönegrad.
Enligt min mening bör tilläggspensionen bestämmas till två tredjedelar av
skillnaden mellan detta belopp och pensionsunderlaget för notarietjänsten
eller alltså till I 2/.i x (5,400 — 4,200)= 800 kronor, jämkat till 804 kronor.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 247.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att domänstatistikern å extra stat, notarien i domänstyrelsen
Karl Gustaf Gunnar Norling må från och
med dagen näst efter den, då han efter uppnådda 67
levnadsår avgår från tjänsten, under sin återstående
livstid uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande
pension — tilläggspension från statens domäners
fond till belopp av 804 kronor för år.
Vad departementschefen under punkterna l:o
—7:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Kegenten samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
John O. Karlsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1934:36 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillläggspension åt vissa i statens tjänst anställda personer. s. 1 i texten