Sök i Ratio Lex

Angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden och statens avdiknin g slånefond

1934-01-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:25, Angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden och statens avdiknin g slånefond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppskov i vissa

fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden

och statens avdiknin g slånefond; given Stockholms slott den

3 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 113/1933 gjorda förslag

medgav fjolårets riksdag (skr. nr 122), att Kungl. Maj :t må, för beredande

av erforderligt rådrum åt intressenterna i ett i trångmål varande torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande omständigheter rörande varje

särskilt företag under tiden till och med den 30 juni 1934 medgiva anstånd

med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och från

statens avdikningslånefond.

Vid propositionens avlåtande anförde jag till statsrådsprotokollet i huvudsak

följande.

Bihang lill riksdagens protokoll 193t. 1 sami. Nr 23—26.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Med stor sannolikhet funnes det torrläggningsföretag, där det — ur

synpunkten att bringa delägarna i företaget snar hjälp och statens intresse

av att ej påskynda exekutiva åtgärder med ty åtföljande övertagande

av ett antal fastigheter, vilkas försäljning torde komma att bereda

staten avsevärda förluster — kunde vara av ett trängande behov påkallat,

att, i avvaktan på utredning rörande företagets framtida möjligheter, bereda

intressenterna visst rådrum med ränte- och kapitalavbetalningar å

lån från odlingslånefonden och från statens avdikningslånefond. Gällande

bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse inrymde emellertid

icke befogenhet för Kungl. Majit att medgiva dylikt uppskov. Då frågor

av nu berörd art oftast krävde ett snabbt avgörande och givetvis kunde

under rådande ekonomiska förhållanden uppkomma även under den tid,

riksdagen ej vore samlad, ifrågasatte jag, örn icke av riksdagen borde begäras

bemyndigande för Kungl. Majit att, efter prövning av omständigheterna

beträffande varje företag, från fall till fall medgiva anstånd med

nyssberörda annuiteter. Erinras finge, att Kungl. Majit erhållit bemyndigande

av snarlikt slag, såsom rätt att medgiva anstånd eller ytterligare

anstånd med erläggande av avbetalningar och räntor å ogulden köpeskilling

för vissa från kronoegendomar försålda fastigheter. Jag förutsatte,

att uppskov med annuiteter å lån ur nyssnämnda fonder ej komme att av

Kungl. Majit medgivas i andra fall, än där sådant uppenbarligen funnes

vara av nöden. De närmare villkor, varmed dylikt anstånd borde i vart

fall förenas, borde få föreskrivas av Kungl. Majit, därvid det borde vara

Kungl. Majit obetaget att i avseende å under uppskovstiden upplupna

räntor å kapitalskulden meddela bestämmelse därom att dessa lades till

och återbetalades i samma ordning som kapitalskulden, därest ej intressenternas

ekonomiska belägenhet ansåges böra föranleda räntefrihet under

uppskovstiden. Det ifrågasatta bemyndigandet syntes böra begränsas

att gälla för tiden intill den 1 juli 1934, och torde frågan örn fortsatt bemyndigande,

jämte anmälan örn lämnade anstånd, böra underställas en

kommande riksdag.

Med stöd av riksdagens nyssnämnda bemyndigande har Kungl. Majit

under tiden intill den 1 januari 1934 medgivit betalningsanstånd, som här

avses, ävensom i vissa fall räntefrihet under uppskovstiden till 13 olika

företag. I ett fall har medgivandet gällt samtliga intressenter i företaget,

varvid det belopp, för vilket betalningsanstånd lämnats, uppgått till 29,582

kronor 1 öre. I samtliga övriga fall har medgivandet avsett sådana låntagare,

som med hänsyn till sin ekonomiska ställning funnits vara därav

oundgängligen i behov, betalningsanståndet representerar i dessa fall

annuiteter till ett sammanlagt belopp av 19,566 kronor 34 öre. Uppgift

å de av Kungl. Majit lämnade betalningsanstånden torde få såsom bilaga

fogas vid detta protokoll.

Till följd av anbefallning den 12 april 1933 att till Kungl. Majit inkomma

med yttrande i frågan örn förlängning av ifrågavarande bemyndigande

har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 7 december 1933 anfört, att

utöver dittills av Kungl. Majit avgjorda anståndsärenden, hos styrelsen

funnes inneliggande ytterligare ansökningar, vilka icke hunnit av styrelsen

behandlas. Då styrelsen vore av den uppfattningen att till följd av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 25.

3

den rådande jordbrukskrisen avsevärda svårigheter för återbetalningen

av erhållna lån kunde förväntas inträda vid vissa torrläggningsföretag

jämväl under instundande budgetår, borde hos riksdagen göras framställning,

att bemyndigandet utsträcktes att gälla för tiden till och med den

30 juni 1935.

Erinras må, att riksdagen, i anledning av motionen 11:37 örn nedskrivning

i vissa fall å av staten utlämnade vattenavtappnings- och torrläggningslån,

i skrivelse den 22 april 1933, nr 155, anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte skyndsamt låta verkställa den utredning, som påkallades

för vinnande av det i jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande

nr 51 angivna syfte, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde giva anledning. Med den ifrågasatta utredningen

avsågs att erhålla en överblick beträffande torrläggningsföretag,

där så stora ekonomiska svårigheter uppstått för intressenterna,

att dessa icke själva kunde övervinna dem. Kungl. Majit har den 5

maj 1933 anbefallt lantbruksstyrelsen att skyndsamt verkställa utredningen

i fråga, därvid styrelsen medgavs rätt att i mån av behov anlita

biträde av länsstyrelserna. Lantbruksstyrelsen har ännu ej inkommit

med utredningen.

Lika med lantbruksstyrelsen anser jag fortsatt bemyndigande i iöreva- Departementsrande

hänseende böra utverkas av riksdagen. Bemyndigandet torde höra Zeferi.

omfatta tiden till och med den 30 juni 1935. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt

rådrum åt intressenter i ett i trångmål varande torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda

omständigheter, under tiden 1 juli 1934—30 juni

1935 medgiva anstånd med erläggande av annuiteter

å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan bifaller Hans Majit Konungen

samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Bilaga.

Av Kungl. Majit under tiden 1 juli—31 december 1933 medgivna uppskov med erläggande

av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Ilag för

Kungl. Maj:ts

beslut

Antal i företaget

ingående fastig- heter, som upp- skovet avser

Uppskov med erläggande av annuitet

Företagets benämning

förfallande till betal- ning

uppskovstid

* *78 1933

Hidinge—Spångakärrens reg- leringsföretag i Örebro län

samtliga

fr. o. m. 1933

3 år

,4/e 1933

Hammarseboåns regleringsfö- retag i Kalmar län

1

1931—1933

till 1934

,4/« 1933

Göttorps- och Silboholms- åarnas regleringsföretag i

Skaraborgs län

2

fr. o. m. 1932

3 år

7/a 1933

Hällestadsåns regleringsföre- tag i Östergötlands län

13

fr. o. m. 1933

3 år

V» 1933

Lyngsjöns sänkningsföretag i

Östergötlands län

52

fr. o. m. 1933

5 år

17/>i 1933

Gåsemossens torrläggningsfö- retag i Skaraborgs län

j

fr. o. m. 1933

3 år

17 In 1933

Södra Bullarens reglerings- företag i Göteborgs och

Bohus län

14

fr. o. m. 1933

3 år

I7/n 1933

Järveln—Viksjöus sjösänk- ningsföretag i Söderman- lands län

ti

fr. o. m. 1933

3 år

l7/it 1933

Storåns vattenregleringsföre- tag i Jönköpings län

10

vid första uppbörds- stämman för betal- ning av de utskylds- belopp, som påförts

kronodebetsedel för

1933

till nästa

uppbörds- stämma

17/u 1933

Vedby m. fl. byars utdik- ningsföretag i Kalmar län

16

d:o dio

d:o d:o

1 ,7/n 1933

Reglering av Lyckebyån mel- lan Emmaboda och Kyrke- bysjön m. m., Blekinge län

7

d:o d:o

d:o d:o

17/n 1933

Hunserödsbäckens reglerings- företag av år 1920 i Kristi- anstad län

14

d:o d:o

d:o d:o

:7/u 1933

Bassholmabäckens reglerings- företag av år 1918 i Kristian- stads län

9

d:o d‘o

d:o d:o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal rörande försäljning av vissa Djäknehytterotarnas skifteslag tillh a1 i texten
  2. JoU 1934:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odling slånefonden och statens av dikni s. 1 i texten