Sök i Ratio Lex

Angående förbättrade pensionsförmåner för vissa förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge järnvägar

1934-03-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:250, Angående förbättrade pensionsförmåner för vissa förutvarande anställningshavare vid Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge järnvägar

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 250.

9

Nr 250.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förbättrade pensionsförmåner

för vissa förutvarande anställningshavare vid

Hässleholm—Markaryds och Markaryd—Veinge järnvägar;

given Stockholms slott den 9 mars 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

I överensstämmelse med det mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen,

å ena, samt Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag i likvidation,

å andra sidan, ingångna kontraktet angående förvärvande för

svenska statens räkning av Hässleholm—Markaryds järnväg överflytta
Biliang

lill riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 249—250.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

des från och med den 1 augusti 1930 i statens järnvägars tjänst bland andra

följande vid den enskilda järnvägen anställda befattningshavare, nämligen

stationsinspektoren N. H. Waldau, stationsmä staren A. G. Wendel

samt konduktörerna O. Hj. Wulff och J. Olsson. Ingen av dessa tjänstemän

voro vid övergången i statens järnvägars tjänst delägare i någon pensionskassa.

Enligt § 7, sista stycket, i lörenämnda kontrakt åligger det statens järnvägar

i fråga örn sådan från den enskilda järnvägen övertagen personal,

som ej äger delägarskap i pensionskassa, att övertaga de skyldigheter, som

bolaget gentemot personalen iklätt sig, respektive att pensionera densamma

enligt vid bolaget tidigare tillämpad praxis.

Pa grund av innehållet i § 5 i det mellan riksgäldskontoret, å ena, samt

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag i likvidation, å andra sidan, avslutade

kontraktet angående förvärvande tor svenska statens räkning av

Markaryd—Veinge järnväg åvilar enahanda skyldighet statens järnvägar

gentemot hos nyssnämnda järnvägsbolag dittills anställda stationsmästaren

C. J. Hall och konduktören N. Sandell, vilka tjänstemän icke heller

vid övergången i statens järnvägars tjänst voro delägare i någon pensionskassa.

Beträffande förenämnda sex befattningshavare, vilka efter övergången

i statens järnvägars tjänst innehaft befattning, motsvarande vid vederbörande

järnväg förut innehavd anställning, inhämtas av föreliggande

utredning, bland annat,

att Waldau, Hall och Sandell, vilka äro födda Waldau den 5 juni 1867,

Hall den 30 september 1867 och Sandell den 28 april 1870, numera efter

uppnådd pensionsålder, utgörande 65 år för envar av Waldau och Hall

samt 63 år för Sandell, avgått ur tjänst;

att järnvägsstyrelsen med stöd av förut återgivna bestämmelser i de

med Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag och Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag avslutade kontrakten förklarat Waldau, Hall och Sandell

berättigade att efter avgången ur tjänst uppbära pension med följande

belopp för år räknat, nämligen Waldau 1,880 kronor, Hall 1,408 kronor

och Sandell 934 kronor;

att Wendel, för vilken gäller en pensionsålder av 65 år, är född den 8

november 1871;

att Wulff och Olsson, för vilka gäller en pensionsålder av 63 år, äro

födda Wulff den 5 juli 1871 och Olsson den 3 augusti 1875;

samt att samtliga omförmälda befattningshavare antagits i ordinarie

tjänst hos vederbörande enskilda järnväg före år 1900.

I skrivelse den 22 november 1932 gjorde järnvägsstyrelsen framställning

i syfte att omförmälda befattningshavare måtte komma i åtnjutande av

pension till belopp, motsvarande full statspension för vederbörandes be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

fattning vid statens järnvägar enligt gällande pensionslag för ordinarie

tjänstemän. Häröver avgav statskontoret, efter remiss, utlåtande den 30

december 1932. Genom beslut den 15 december 1933 fann Kungl. Majit

framställningen icke föranleda någon Kungl. Majlis åtgärd.

I nämnda framställning anförde järnvägsstyrelsen beträffande den

praxis, som av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag och Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag tillämpats i fråga örn pensionering av

därstädes anställd personal, vilken icke tillhört enskilda järnvägarnas

pensionskassa:

Vad först beträffade pensionsåldern hade utrönts, att pensionering av

sådan personal, varom här vore fråga, i allmänhet skett vid en senare tidpunkt

än den, vid vilken delägare i enskilda järnvägarnas pensionskassa

— till vilken kassa personalen vid ifrågavarande järnvägar till övervägande

del varit ansluten — vore berättigade till full pension (63 eller vid

sjukpensionering 60 år). Skälet härtill syntes hava varit, att det ansetts

vara för såväl befattningshavare som järnvägsförvaltningen fördelaktigt,

att befattningshavare fått kvarstå i tjänst utöver uppnådd pensionsålder,

därest vederbörandes hälsotillstånd och arbetsförmåga tillåtit

dem prestera ett fullgott arbete. Under järnvägarnas tillvaro hade sålunda

16 befattningshavare, vilka icke varit delägare i någon pensionskassa,

erhållit pension från järnvägen. Av dessa befattningshavare hade

12 vid tiden för pensioneringen uppnått en ålder, som med 1—9 år överstigit

den för motsvarande befattningshavare vid statens järnvägar fastställda

pensionsåldern.

Pensionsavgifterna för personal, som vore ansluten till enskilda järnvägarnas

pensionskassa, bestredes till ”/21 av vederbörande järnvägs förvaltning

och 10Ui av personalen. Då nu ifrågavarande järnvägars förvaltning

i fråga örn icke-delägare i kassan undvikit denna utgift, hade förvaltningen

ansett rättvist att vid sådan befattningshavares avgång tilldela

honom en pension, motsvarande ll/n av den pension, som skulle hava

tillerkänts honom, därest han varit delägare i kassan. För delägare i

ifrågavarande kassa utginge full pension med ett belopp, motsvarande 70

procent av pensionsunderlaget, och borde alltså tjänsteman, som icke vaJ

rit delägare i kassan, från enskilda järnvägen erhålla en pension, uppgående

till “/21 av 70 procent eller 36 procent av underlaget. Vid bestämmande

av pensionsunderlagets storlek hade i stort sett följts de för delägare

i enskilda järnvägarnas pensionskassa i sådant hänseende gällande

bestämmelser. Det nu beskrivna beräkningssättet hade beträffande den

ordinarie personalen konsekvent tillämpats under de senare åren.

Enligt vid de enskilda järnvägarna sålunda tillämpad praxis skulle nu

ifrågavarande tjänstemän hava varit berättigade att vid avgång ur tjänst

vid enskilda järnvägen erhålla följande pensioner, nämligen

Waldau ........................... kronor 1,880

Hall .............................. » 1,408

Wendel ........................... » 1,130

Sandell ........................... » 934

Wulff ............................. » 934

Olsson ............................. » 934.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

I anslutning härtill erinrade järnvägsstyrelsen, att på grund av

bestämmelse i § 7 c) sista punkten i kontraktet rörande förvärvande av

Hässleholm—Markaryds järnväg respektive § 5 c) första punkten i kontraktet

angående förvärvande av Markaryd—Veinge järnväg den personal,

som efter övergången i statens järnvägars tjänst kvarstode i enskilda

järnvägarnas pensionskassa, fått sig tillerkända enahanda förmåner som

dem, vilka enligt kungl, brev den 4 juni 1920 tillkomma vissa i nyssnämnda

pensionskassa kvarstående tjänstemän, förut anställda vid Västkust*

banan med flera järnvägar. Dessa förmåner innebure, att tjänsteman, som

vid avgång ur tjänst innehade 30 tjänstår, erhölle —• förutom den pension

från enskilda järnvägarnas pensionskassa, som kunde anses motsvara delägares

avgiftspension — en fyllnadspension till så stort belopp, att densamma

jämte den del av pensionen från nämnda kassa, som kunde

anses täckt av de av järnvägsförvaltningen inbetalda avgifterna, uppginge

till full statspension enligt gällande pensionslag för ordinarie tjänstemän

vid statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen framhöll vidare, att nu ifrågavarande sex befattningshavare,

under förutsättning att den enskilda järnvägen alltjämt ägt

bestånd, kunnat räkna med att få kvarstå i sin befattning vid järnvägen,

så länge de kunnat nöjaktigt fullgöra sin tjänst, men att de nu efter övergången

i statens järnvägars tjänst nödgades, oavsett örn de ännu vore

vid full vigor, lämna innehavda befattningar vid uppnådd pensionsålder

och därigenom finge vidkännas en avsevärd inkomstminskning. Med

hänsyn härtill och med avseende å de grunder, som enligt vad nyss anförts

gällde i fråga örn pension åt förutvarande anställningshavare vid

Västkustbanan m. fl. järnvägar, ansåge styrelsen skäligt, att pensionen

åt omförmälda befattningshavare bestämdes till belopp, motsvarande full

statspension för vederbörandes befattning vid statens järnvägar, och att

befattningshavarna i fråga i enlighet härmed finge åtnjuta pension med

följande belopp, nämligen

Waldau ........................... kronor 2,456

Hall .............................. » 1,624

Wendel ............................ » 1,280

Sandell ............................ » 1,280

Wulff ............................. » i,280

Olsson ............................ » 1,280.

Statskontoret anförde i sitt utlåtande den 30 december 1932 följande:

Givetvis kunde såsom en förmån betraktas rätten att kvarstå i tjänsten

utöver tidpunkten för uppnådd vanlig avgångsålder, då kvarståendet i

tjänsten medförde avsevärt högre inkomster än dem, som vore förenade

med pensionsrätten. Det syntes därför kunna anses, att vissa billighetsskäl

talade för bifall till förevarande framställning av järnvägsstyrelsen.

Mot förslaget kunde dock anföras, att den ifrågasatta förmånen vore avsedd

att tillkomma samtliga de av järnvägsstyrelsen omförmälda befatt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

ningshavarna utan hänsyn därtill om de ägde sådana kropps- och själskrafter,

att de skulle hava varit i stånd att fortfarande uppehålla sina

tjänster. Då emellertid de enligt nu gällande grunder utgående pensionerna

måste anses mycket knappt tilltagna och då den gjorda framställningen

avsåge endast ett fåtal befattningshavare, ville statskontoret icke

motsätta sig bifall till sagda framställning.

Under hänvisning till innehållet i statskontorets nyss återgivna utlåtande

hava förenämnda befattningshavare med skrivelse den 25 januari

1934 överlämnat ett av järnvägsläkaren C. Stabe i januari 1934 utfärdat

läkarintyg, utvisande att de vid läkarundersökning befunnits fortfarande

lämpliga till tjänstgöring. Med åberopande härav oell under anförande

att de, örn vederbörande enskilda järnväg ägt bestånd, med säkerhet kunnat

påräkna att få kvarstanna i tjänst långt utöver pensionsåldern, hava

befattningshavarna i fråga anhållit örn vidtagande av åtgärd för beredande

åt dem av förbättrade pensionsförmåner enligt av järnvägsstyrelsen

föreslagna grunder.

I den 15 februari 1934 avgivet utlåtande i anledning av nyssnämnda

framställning har järnvägsstyrelsen under åberopande av tidigare i ärendet

anförda skäl tillstyrkt bifall till framställningen och därvid tillika

framhållit, att förhållandena i nu förevarande fall vore i huvudsak enahanda

med dem, som förelegat beträffande vissa vid Örebro—Köpings

järnväg tidigare anställda befattningshavare, vilka genom Kungl. Maj:ts

brev den 4 juni 1920 erhållit rätt till pension enligt av styrelsen här föreslagna

grunder.

Statskontoret har i utlåtande den 27 februari 1934 anfört, att det i järnvägsstyrelsens

sist avgivna yttrande omförmälda beslutet beträffande

pensionsförmånerna för vissa anställningshavare vid Örebro—Köpings

järnväg finge anses innefatta ett ytterligare skäl för bifall till den föreliggande

framställningen. I varje fall ville statskontoret i enlighet med

sitt tidigare ståndpunktst ägande i ärendet tillstyrka, att åtgärd vidtoges

för beredande av pensionsförhöjniugar, på sätt föreslagits, åt Waldau,

Hall och Sandell, vilka redan avgått ur tjänst men enligt i ärendet företett

läkarintyg med avseende å kroppsbeskaffenhet och hälsotillstånd fortfarande

torde vara dugliga till tjänstgöring.

Med hänsyn till numera i ärendet upplysta förhållanden anser jag den

föreliggande framställningen böra vinna beaktande. I enlighet härmed

förordar jag, att Waldau, Hall och Sandell, vilka avgått ur tjänst, berättigas

att åtnjuta pension med belopp, som föreslagits av järnvägsstyrelsen.

Den sålunda förhöjda pensionen torde böra få utgå från och med

tidpunkten för avgång ur tjänst. Beträffande Wendel, Wulff och Olsson,

vilka ännu icke uppnått föreskriven pensionsålder, synes lämpligen riksdagens

medgivande böra utverkas därtill, att sistnämnda befattningshavare

må vid blivande avgång ur tjänst — diircst deras hälsotillstånd dä

3

milling till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 249—290.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 250.

befinnes vara sådant, att de kunnat enligt det enskilda järnvägsbolagets

praxis fortfarande kvarstå i tjänst — erhålla pension enligt samma grunder,

som tillämpats vid avvägandet av de förhöjda pensionerna åt Waldau,

Hall och Sandell och som innebära, att pensionsförmånen kommer

att motsvara hel statspension för vederbörandes befattningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att f. d. stationsinspektoren vid statens järnvägar

N. H. Waldau, f. d. stationsmästaren vid statens

järnvägar C. J. Hall och f. d. konduktören vid

statens järnvägar N. Sandell må, räknat från och med

dagen näst efter den, då de avgått ur tjänst, under återstående

livstiden åtnjuta pension, att utgå av trafikmedel,

med följande belopp, nämligen Waldau 2,456

kronor, Hall 1,624 kronor och Sandell 1,280 kronor,

dels ock att stationsmästaren vid statens järnvägar

A. G. Wendel samt konduktörerna vid statens

järnvägar O. Hj. Wulff och J. Olsson må under ovan

angivet villkor vid avgång ur tjänst tillerkännas pension

enligt av mig här förordade grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

John O. Karlsson.

840854. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1934:48 Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrade pensionsförmåner för vissa förutvarande anställ ning skav are vid Hässleholm— Mark s. 1 i texten