Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 26 juni 1931 (nr 281) om moderskapsunderstöd

1934-03-09 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:251, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 26 juni 1931 (nr 281) om moderskapsunderstöd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 6 § förordningen

den 26 juni 1931 (nr 281) om moderskapsunderstöd;

given Stockholms slott den 9 mars 1934.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 6 §

förordningen den 26 juni 1931 om moderskapsunderstöd.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 251,

532 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Förslag

till

lörordning angående ändrad lydelse av G § förordningen den 26 juni 1931

(nr 281) om moderskapsunderstöd.

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den 26 juni 1931 om moderskapsunderstöd

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

6§-

Havande kvinna, som vill komma i åtnjutande av moderskapsunderstöd,

bör själv eller genom annan göra ansökan därom i god tid före barnsbörden.

Ansökan, som inkommit senare än å tionde dagen efter barnsbörden, må bifallas

allenast för så vitt särskilda omständigheter äro för handen, såsom

att behov av understöd ej tidigare förelegat. Göres ansökan senare än å

sextionde dagen efter barnsbörden, må den icke upptagas till prövning.

I samband---- sistnämnda kassa.

Vad i---tredje stycket.

Denna förordning träder omedelbart i kraft och skall jämväl äga tillämpning

beträffande ansökan örn moderskapsunderstöd, vilken dessförinnan inkommit

till vederbörande sjukkassa.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition nr 25K

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

Gällande bestämmelser rörande moderskapsunderstöd äro meddelade i

Kungl. Maj:ts förordning den 26 juni 1931 (nr 281) örn moderskapsunderstöd.

Bestämmelserna innehålla bland annat följande.

Moderskapsunderstöd utgår till kvinna, som till lindrande av de med

barnsbörd förenade kostnader är i behov därav (1 §). I regel utgår understöd

under högst 30 dagar, i allmänhet med en krona örn dagen (3 och 4 §§).

Understödet bestrides av statsmedel. Rätten till understöd prövas och understöd

utbetalas av centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är bosatt, dock

att lokalsjukkassa kan för centralsjukkassans räkning handhava denna uppgift.

Ersättning för utgivna understöd äger centralsjukkassan att kvartalsvis

utbekomma av socialstyrelsen såsom tillsynsmyndighet för erkända sjukkassor

(5 §). Havande kvinna, som vill komma i åtnjutande av moderskapsunderstöd,

skall själv eller genom annan göra ansökan därom i god tid före

barnsbörden (6 § första stycket, punkt 1). Ansökan, som inkommit senare

än å sextionde dagen före barnsbörden, må bifallas allenast för så vitt särskilda

omständigheter äro för handen, såsom att nedkomsten inträffat tidigare

än skäligen kunnat förväntas eller att behov av understöd ej tidigare förelegat

(6 § första stycket, punkt 2). Göres ansökan senare än å sextionde

dagen efter barnsbörden, må den icke upptagas till prövning (6 § första

stycket, punkt 3). Då ansökan örn understöd inkommit till behörig sjukkassa,

skall denna lämna kvinnan anvisning för erhållande av råd och upplysningar

rörande vad hon har att iakttaga med avseende å dels egen vård

under havandeskapet, i samband med förlossningen och under tiden därefter,

dels ock barnets skötsel. Understöd må ej utbetalas, förrän till sjukkassan

inkommit intyg, att kvinnan fött barn (7 §).

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 30 januari 1934 dagtecknad skrift har

Bohuslän—Hallands erkända centralsjukkassa anhållit, att den tid, inom vilken

ansökan om moderskapsunderstöd enligt omförmälda bestämmelser i vanliga

fall senast skulle vara ingiven för att ansökningen skulle kunna bifallas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

måtte förlängas med 45 dagar och alltså bestämmas till 15 dagar före barnsbörden.

Till stöd härför har sjukkassan anfört i huvudsak följande.

Sjukkassans verksamhet med utbetalande av moderskapsunderstöd hade

tagit sin början i juli månad 1933 och därefter fått stor omfattning. Sålunda

hade under nämnda år till kassan inkommit 1,172 ansökningar örn dylikt

understöd, av vilka under året behandlats 897. Kassan hade genom cirkulär

till vissa lokalkassor och ombud samt genom meddelanden i tidningspressen

och på annat sätt sökt sprida kännedom örn gällande bestämmelser

rörande moderskapsunderstöd. Det oaktat hade ansökningarna örn understöd

i stor utsträckning inkommit först långt efter den i förordningen föreskrivna

ansökningstiden, i många fall först efter det barnsbörden ägt rum.

Anledningen härtill syntes i allmänhet vara den, att vederbörande moder

först vid barnsbördstillfället genom barnmorskan erhölle kännedom örn möjligheterna

till utbekommande av understöd.

Då en sträng tillämpning av gällande bestämmelser skulle kunna leda till

att ett betydande antal — troligen minst 50 % — av de mödrar, som vore i

behov av understöd, bomme att gå miste härom samt förordningen därigenom

icke skulle medföra den nytta, som avsetts, syntes förordningen böra ändras

därhän, att tiden, då ansökan senast skulle vara ingiven, bestämdes till

15 dagar före barnsbörden. Denna tid vore fullt tillräcklig för verkställande

av erforderlig utredning i ämnet, vadan även med en dylik tidsbestämning

understödet borde kunna utbetalas omedelbart efter det intyg örn barnsbörden

inkommit till kassan.

Över förevarande framställning har socialstyrelsen, efter hörande av sociala

rådets sektion för det statsunderstödda sjukkasseväsendet (den s. k. sjukkassenämnden),

avgivit infordrat utlåtande den 26 februari 1934 samt därvid

tillika i avskrift överlämnat två till styrelsen ingivna skrivelser i förevarande

ämne jämte yttrande över en av dessa.

Den ena av skrivelserna är ingiven av Stockholms stads barnavårdsnämnd.

Häri anföres bland annat, att de ogifta mödrarna i Stockholm först genom

de för barnen förordnade barnavårdsmännen erhölle kännedom örn sin rätt

till moderskapsunderstöd, att barnavårdsmän i allmänhet icke förordnades

så tidigt som 60 dagar före barnsbörden samt att därför för närvarande

högst en fjärdedel av dessa mödrar kunde inom föreskriven tid ingiva ansökan

örn understöd. Barnavårdsnämnden har därför hemställt örn vidtagande

av lämpliga åtgärder till förhindrande av att obemedlade kvinnor

av okunnighet örn gällande bestämmelser ginge miste om dem tillkommande

understöd. I yttrande över denna framställning bär styrelsen för Stockholms

erkända centralsjukkassa förordat, att som giltigt skäl för bifall till senare

än 60 dagar före barnsbörden inlämnad ansökan måtte gälla sökandens tidigare

obekantskap med förordningen.

Den andra framställningen är ingiven av styrelsen för Skånes erkända

centralsjukkassa. Kassan anför, att av de till kassan inkomna ansökningarna

örn moderskapsunderstöd i regel minst två tredjedelar avslagits med hänsyn

till att desamma inkommit senare än 60 dagar före barnsbörden. Angående

anledningen härtill uppger kassan, att ett stort antal av barnaföderskorna

icke ville ge sig tillkänna någon längre tid före förlossningen och därför

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

underläte att anmäla sig hos kassan, oaktat de merendels vore i mycket

stort behov av understöd. Kassan har därför hemställt, att dispens tillsvidare

måtte meddelas från bestämmelsen om skyldighet att ingiva ansökning

senast 60 dagar före barnsbörden.

Sjukhus senämnden har vid sammanträde den 22 februari 1934- enhälligt förklarat

sig instämma i syftet med den av Bohuslän—Hallands erkända centralsjukkassa

gjorda framställningen. Börande det sätt, varpå ansökningstiden

borde utsträckas, hava nämndens ledamöter uttalat olika uppfattningar, dock

att samtliga ansett tiden böra utsträckas till minst en vecka efter barnsbörden.

Socialstyrelsen har i sitt utlåtande till en början anfört följande.

I det av moderskapsunderstödssakkunniga den 26 september 1929 upprättade

förslaget till lag örn moderskapsunderstöd av allmänna medel hade

icke stadgats någon viss tid före barnsbörden, inom vilken ansökan örn

understöd skulle göras. De sakkunniga hade tvärtom räknat med att ansökan

som regel skulle komma att göras först sedan barnet blivit fött, ehuru

den skulle kunna göras även före förlossningen.

I den inom socialdepartementet under hösten 1930 uppgjorda promemoria,

vilken legat till grund för de sedermera utarbetade och av riksdagen antagna

bestämmelserna om moderskapshjälp och moderskapsunderstöd, hade däremot

uppställts krav på att kvinnan för erhållande av moderskapsunderstöd

skulle göra ansökan därom viss tid före nedkomsten. I promemorian hade

framhållits, att detta krav härflöte närmast ur sambandet mellan understödsverksamlieten

och övriga samhällsåtgärder för moderskapsskydd. Sjukkassan

skulle på detta sätt bliva i tillfälle att giva kvinnan vissa anvisningar i fråga

örn de senare åtgärderna, särskilt beträffande den s. k. föregående moderskapsvården,

såsom att hänvisa henne till moder- och barnavårdsanstalt

eller till läkare, örn så erfordrades. Samma synpunkt återkomme i departementschefens

anförande vid propositionens föredragning (prop. nr 75 till

1931 års riksdag s. lid).

I en systematiskt ordnad moderskapsskyddsverksamhet exempelvis i enlighet

med de riktlinjer, som angivits i moderskapsunderstödssakkunnigas år

1929 avgivna betänkande, hade fordran på att ansökan om moderskapsunderstödet

ingåves en viss, icke allt för kort tid före barnsbörden sitt givna berättigande.

Utan en genomförd dylik verksamhet ställde sig dock saken i

viss män annorlunda. Särskilt komme därvid i betraktande, att moderskapsunderstödet

såsom sådant vore jämförelsevis ganska obetydligt till beloppet

samt att understödet icke finge utbetalas, förrän förlossningen ägt rum, och

därför knappast kunde tagas i ,''in sprak för åtgärder i samband med förvården.

Då enligt förordningen örn moderskapsunderstöd nämnda understöd

vore avsett i första hand till ersättning för barnmorskevård eller vård å förlossningsanstalt,

vore det mindre att förvåna sig över, örn barnaföderskorna

icke ansåge sig behöva ansöka örn understödet förrän i samband med barnsbörden,

då utgifterna för vården bleve aktuella.

Av de föreliggande framställningarna franninge, att den stadgade anmälningstiden

i stor utsträckning icke iakttoges. Styrelsen hade från flertalet

centralsjukkassor under hand erhållit meddelande om att minst hälften av

ansökningarna måst avslås på den grund att do ingivits för sent.

Under den första tiden efter förordningens ikraftträdande, vilket ju skett

successivt alltefter som centralsjukkassor för olika områden blivit antagna,

hade givetvis obekantskapen med förordningen varit förklarlig. Styrelsen

hade därför på förfrågan under hand låtit meddela kassorna, att detta för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

hållande borde kunna godtagas som skäl för utbetalning av understöd, ehuru

ansökan inkommit senare än 60 dagar före nedkomsten. Sedan numera förordningen

för några centralsjukkassor varit gällande över ett år och för övriga

över ett halvt år, hade styrelsen emellertid icke ansett obekantskap med förordningen

kunna som regel godtagas som skälig anledning till dispens.

Utom i bristande kännedom örn förordningen och dess bestämmelser läge

förklaringen till ansökningarnas sena ingivande i främsta rummet i den motvilja,

som uppenbarligen gjorde sig gällande framförallt hos ogifta kvinnor

att förrän absolut nödigt vore bringa sitt tillstånd till allmän kännedom.

Med anledning av den av Bohuslän—Hallands erkända centralsjukkassa

gjorda framställningen anför styrelsen härefter, att styrelsen funne sig böra förorda

en ändring av den stadgade ansökningstiden. Styrelsen framhåller

emellertid, att man med en sådan ändring som den av sagda kassa föreslagna

icke på långt när skulle nå det avsedda syftet. Styrelsen påpekar, att då

understödet i främsta rummet vore avsett för gäldande av förlossningskostnaderna,

det förefölle naturligt, örn ansökan ingåves först sedan förlossningen

ägt rum.

A andra sidan borde den — yttrar styrelsen vidare — ingivas utan alltför

långt dröjsmål. Styrelsen har såsom en lämplig medelväg förordat en

föreskrift att ansökan om moderskapsunderstöd skulle, där ej särskilda omständigheter

vore för handen, ingivas senast å tionde dagen efter barnsbörden.

Styrelsen anser icke, att någon annan ändring än den här föreslagna

bör vidtagas. Styrelsen föreslår sålunda, att de nuvarande bestämmelserna

i 6 § att ansökan örn understöd skall göras i god tid före barnsbörden

ävensom att ansökan, som göres senare än å sextionde dagen efter barnsbörden,

icke må upptagas till prövning skola bibehållas oförändrade. Härigenom

skulle — anför styrelsen — alltjämt principiellt hävdas den fordran,

att ansökan skall göras i sådan tid före nedkomsten att anknytning kan ske

till samhällets moderskapsskyddsverksamhet i övrigt. På detta sätt skulle

ändringen mera få karaktären av ett provisorium och det bleve lättare att

framdeles, när förutsättningar därför kunde anses vara för handen, återgå till

nuvarande strängare bestämmelser i fråga örn anmälningstiden.

För att begränsa antalet av de barnaföderskor, vilka med nu gällande

anmälningstid syntes komma att gå förlustiga understöd, har styrelsen slutligen

hemställt, att den föreslagna ändringen måtte få träda i kraft så snart

ske kunde. Styrelsen har även föreslagit, att den nya bestämmelsen skulle

få äga tillämpning jämväl i fråga örn ansökan örn understöd, vilken inkommit

men icke avgjorts före ikraftträdandet.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att en sträng tilllämpning

av gällande bestämmelse örn tiden för ingivande av ansökan

örn moderskapsunderstöd — normalt 60 dagar före nedkomsten — skulle

leda till att ett betydande antal kvinnor ginge miste örn det understöd, som

enligt förordningen i ämnet kan utgå. Utredningen ådagalägger vidare, att

till detta förhållande medverkat icke blott obekantskap med ifrågavarande

stadgande utan jämväl den obenägenhet, som framför allt ogifta mödrar hysa

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 251.

mot att så pass lång tid före förlossningen anmäla sitt havandeskap. En

framfiyttning av ansökningstiden medför å andra sidan ett försvagande av

de möjligheter till beredande åt kvinnan av vård före förlossningen, som de

nuvarande bestämmelserna rörande ansökningstiden varit avsedda att befrämja.

Vid övervägande av de olika synpunkter, som här göra sig gällande, har jag

för min del kommit till den uppfattningen, att — i allt fall provisoriskt på

sätt socialstyrelsen antytt — en förlängning av ansökningstiden bör komma

till stånd. Framhållas må, att inom sjukkassenämnden icke blott sjukkasseväsendets

målsmän utan även representanten för medicinsk sakkunskap uttalat

sig härför.

Vad angår den närmare innebörden av en ändring i förevarande hänseende

finner jag i likhet med socialstyrelsen och sjukkassenämnden ansökningstiden

böra framflyttas till efter förlossningen och ansluter mig även till styrelsens

förslag beträffande tidens fixering. Sålunda torde böra föreskrivas, att ansökan,

som inkommit senare än å tionde dagen efter barnsbörden, må bifallas allenast

för så vitt särskilda omständigheter äro för handen. Såsom exempel på

dylika omständigheter anges för närvarande, dels att nedkomsten inträffat

tidigare än skäligen kunnat förväntas, dels ock att behov av understöd ej tidigare

förelegat. Styrelsen har icke i sistnämnda hänseende föreslagit någon

ändring. Örn emellertid den föreskrivna tidpunkten för ansökans ingivande

framflyttas på av mig förordat sätt, torde anledning icke finnas att taga hänsyn

till det förhållandet, att nedkomsten inträffat tidigare än skäligen

kunnat beräknas. Jag anser därför, att detta exempel bör uteslutas.

Med hänsyn till den sålunda föreslagna ändringen torde vidare föreskriften

att havande kvinna, som vill komma i åtnjutande av moderskapsunderstöd,

skall göra ansökan därom i god tid före barnsbörden böra ersättas med

en bestämmelse att dylik ansökan bör göras i god tid före barnsbörden.

Bestämmelsen att ansökan, som göres senare än å sextionde dagen efter

barnsbörden, icke må upptagas till prövning synes böra bibehållas oförändrad.

Därest de förordade ändringarna bifallas, torde dessa böra träda i kraft

i och med utfärdandet av ändringsförfattningen. Billigheten torde vidare

kräva, att bestämmelserna erhålla retroaktiv tillämpning och alltså bliva

gällande beträffande ansökningar örn moderskapsunderstöd, vilka inkommit

till vederbörande kassa före utfärdandet av de nya bestämmelserna. Jag

utgår härvid från att de kassor, som redan avslagit inkomna ansökningar

på den grund att ansökningarna inkommit för sent, skola upptaga dessa till

förnyad prövning samt, därest de enligt de nya bestämmelserna inkommit i

rätt tid och övriga förutsättningar äro för handen, utan hinder av de tidigare

besluten, bifalla desamma.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom socialdepartementet

upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen

den 26 juni 1961 (nr 281) om moderskapsunderstöd samt hemställer, att förslaget

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 251.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.