Angående vissa avlöning sstater under riksstatens fjärde huvudtitel för hudgetåret 193411935 m. m
1934-03-09 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:255, Angående vissa avlöning sstater under riksstatens fjärde huvudtitel för hudgetåret 193411935 m. m
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 255.
1
Nr 255.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlöning sstater under riksstatens fjärde huvudtitel
för hudgetåret 193411935 m. m.; given Stockholms
slott den 9 mars 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
Uti särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t den 12 december 1932 och den
9 januari 1933 framlade cheferna för generalstaben och marinstaben förslag
angående omorganisation av arméns respektive marinens högsta militära
ledning m. m. Sedan vederbörande myndigheter däröver avgivit infordrade
utlåtanden, lämnades 1930 års försvarskommission tillfälle att uttala sig i
ämnet. Kommissionen anförde, att berörda förslag icke syntes vara av sådan
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 255. 52131 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
innebörd, att genomförandet av desamma komme att i något avseende binda
kommissionen i dess fortsatta utredningsarbete. Vid sådant förhållande
och då det syntes kunna vara av värde för kommissionen att vinna erfarenhet
örn, hur den organisation, som med förslagen avsåges, komme att verka,
hade kommissionen — som icke funnit sig böra i frågans dåvarande läge
ingå på någon närmare granskning av förslagens detaljer — förklarat sig
kunna tillstyrka, att Kungl. Majit framlade förslag i ämnet till riksdagen.
Vid det övervägande, som jag därefter ägnade åt de av stabscheferna framlagda
förslagen, kom jag emellertid till den uppfattningen, att en del däremot
från myndigheternas sida framställda erinringar vore av den art, att
en fortsatt utredning vore nödvändig. I enlighet med min i anslutning
härtill gjorda hemställan uppdrog Kungl. Majit den 10 mars 1983 åt cheferna
för generalstaben och marinstaben att underkasta ifrågavarande organisationsspörsmål
förnyad omprövning samt däri till Kungl. Majit inkomma
med förslag.
Sedan cheferna för generalstaben och marinstaben i anledning härav den
31 augusti 1933 avgivit förnyade förslag, hava dessa varit föremål för yttranden
av vederbörande myndigheter ävensom av 1930 års försvarskommission.
Kommissionen har, under åberopande av innehållet i sitt nyss
återgivna utlåtande, förklarat sig tillstyrka de nu föreliggande förslagen.
Två ledamöter av kommissionen hava anmält avvikande mening samt yttrat,
att ifrågavarande förslag icke kunnat av dem tillstyrkas.
Vid behandlingen i statsrådet den 3 januari 1934 av frågan örn reglerandet
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1934/1935 framhöll jag (se sid. 5 och 101), att det vore möjligt att ifrågavarande
organisationsspörsmål — till vilka jag ej då var i tillfälle att taga
ståndpunkt — komme att göras till föremål för proposition till årets riksdag.
I detta avseende vill jag nu framhålla följande.
Grundtanken i de av general- och marinstabscheferna framlagda organisationsförslagen
är att åvägabringa en önskvärd koncentration inom de två
stora försvarsgrenarna genom att i erforderlig omfattning sammanföra vederbörande
myndigheter under gemensam ledning. Beträffande sättet för utformandet
av denna grundtanke innebära förslagen i huvudsak, att i spetsen
för vardera försvarsgrenen ställes en chef — chefen för armén, respektive
chefen för marinen — vilken, närmast under Konungen, utövar högsta ledningen
av rikets försvarsväsen till lands respektive rikets sjöförsvar, utom
i vad avser tekniska och ekonomiska frågor. Yederbörande chef skall tillkomma
ständig befälsrätt över till respektive försvarsgren hörande personal,
truppförband, staber, inspektioner, fästningar, sjöstyrkor m. m. Han skall
därjämte i så måtto vara tillförsäkrad inflytande på arméförvaltningens respektive
marinförvaltningens verksamhet, att han skall äga befogenhet att medverka
vid utarbetandet av förslag rörande medelsbehov att föreläggas riksdagen
samt lämna erforderliga militära meddelanden och anvisningar avseende utbildning,
utrustning eller krigsberedskap. De organ, som skola biträda vederbörande
försvarsgrenschef vid förekommande ärendens beredning, föreslås skola be
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
nämnas armékommando respektive marinkommando. I armékommandot skola
ingå dels inspektörerna för infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen, dels
cheferna för fortifikationen och intendenturkåren, generalfältläkaren, överfältveterinären
samt inspektören för militärläroverken, dels ock en generalstab,
en truppstab, en topografisk avdelning samt en expedition med kassaförvaltning.
I marinkommandot skola ingå dels marinstaben och chefen för kustartilleriet,
dels inspektörerna för undervattensbåtvapnet och minsvepningsväsendet,
marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren samt
cheferna för de sjömilitära läroverken, dels ock en expedition med kassaförvaltning.
Vad angår här ifrågavarande förslag rörande armén hava de hörda myndigheterna
väl i princip anslutit sig till tanken på att en chef för armén
tillsättes. Men i vissa ej oväsentliga detaljer hava anmärkningar riktats
mot förslaget. Så har från olika håll den uppfattningen framförts, att det
vore nödvändigt att begränsa antalet av de chefen för armén direkt underställda
myndigheter, som avses skola ingå i armékommandot. Farhågor
hava även uttalats för, att chefens för armén arbetsbörda kommer att bliva
allt för stor, därest på honom ankommande uppgifter varda bestämda i enlighet
med vad som föreslås. Därtill kommer emellertid, att den med förslaget
åsyftade koncentrationen beträffande ledningen av armén föranleder ökat
personalbehov; att härav betingade merkostnader för organisationen bliva
relativt små har sin grund däri, att desamma till större delen avses skola
täckas av besparingar, som uppstå genom indragning av beställningen såsom
kommendant i Boden ävensom av en kaptensbeställning vid militärbefälet
för övre Norrland. Frågan örn personalorganisationen för övre Norrlands
försvar är emellertid ej avhängig av sättet för ordnande av den högsta
militära ledningen av armén. Mot förslaget i denna del hava flera av de
hörda myndigheterna framfört starka betänkligheter; därvid har jämväl
gjorts gällande, att en indragning av kommendantsbeställningen endast vore
tillrådlig under förutsättning, att densamma ersattes med en brigadchefsbeställning.
Med hänsyn till den bestämda uppfattning rörande behovet av
en militärbefälhavare för övre Norrlands militärområde samt en kommendant
i Boden, som präglar 1925 års riksdags beslut på denna punkt, synes en
indragning av kommendantsbeställningen ej böra ske utan allvarligt övervägande
av frågan, huru det s. k. tidiga gränsförsvaret och försvaret av
militärområdet i övrigt bör ordnas inom en blivande ny försvarsorganisation.
Härutinnan erbjuder det nu föreliggande utredningsmaterialet icke
några bedömningsgrunder.
Beträffande det av chefen för marinstaben framlagda förslaget rörande
marinen har det övervägande antalet myndigheter funnit detsamma i princip
godtagbart, även örn detaljändringar i vissa avseenden ansetts önskvärda.
Från en del håll hava dock tungt vägande invändningar framställts mot detsamma.
Sålunda Ilar stationsbefälhavare!! vid Stockholms örlogsstation framhållit,
att förslaget icke vore iignat att undanröja de allvarliga brister, som
vidlådde den nuvarande organisationen av marinens högsta ledning. Visser
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
ligen vore det icke uteslutet, att förslaget komme att medföra förbättringar
i de nu rådande förhållandena, men detta kunde icke uppväga de avsevärda
olägenheter, som man alltid måste räkna med vid genomförandet av
större organisationsändringar. Den nu sittande försvarskommissionen torde
icke kunna undgå att ägna förevarande organisationsspörsmål en ingående
prövning. En nu genomförd större förändring beträffande organisationen
av marinens högsta ledning skulle därför endast bliva ett skadligt provisorium
av något eller några års varaktighet. Vidare har chefen för kustartilleriet
bestämt avstyrkt förslagets genomförande, då detsamma bruste i klarhet
och i en mångfald hänseenden icke på ett tillbörligt sätt tillgodosåge
kustartilleriets berättigade intressen. Jämväl kustartilleriets övriga i ärendet
hörda myndigheter hava funnit förslaget vidlådas av sådana brister i avseende
å kustartilleriets ställning inom den marina organisationen, att de
icke kunde ansluta sig till förslaget i dess nu föreliggande skick.
På grund av vad sålunda och i skilda hänseenden i övrigt förekommit
har jag bibragts den övertygelsen, att med frågan örn omorganisation av
arméns och marinens högsta militära ledning tills vidare bör anstå. Med
hänsyn till försvarsfrågans nuvarande läge måste för övrigt varje förslag till
omorganisation innebära allenast en provisorisk lösning. Emellertid torde
de resultat, som föreligga, i en del avseenden kunna vara av ej ringa värde
för försvarskommissionen vid dess fortsatta utredningsarbete. Jag kommer
därför senare i dag att hemställa, att utredningsmaterialet måtte överlämnas
till kommissionen för att vara tillgängligt vid fullgörande av det kommissionen
anförtrodda uppdrag.
Uti årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln) hava nedan nämnda
anslag, respektive anslagssummorna å nedan angivna avlöningsstater, i avvaktan
på särskild proposition, upptagits med följande beräknade belopp,
nämligen:
Avd. departementet.
Anslaget till departementet (punkten 1) ........................... kronor 265,100: —-
Avd. lantförsvaret.
Under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. (punkten 5):
Staten för generalitetet ...................................................... kronor 183,000: —
» » arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
.................................................... » 205,114: —
» » generalstaben..................................................... > 599,520: —
» » kommendantskapet i Boden ........................... » 87,847: —
Avd. sjöförsvaret.
Under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
(punkten 67):
Staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömans
kår
och skeppsgossekår.............................. kronor 8,297,498: —
5
Kungl. Maj;ts proposition nr 255.
Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår
och manskap m. fl..................................... kronor 1,729,550; —
» » vid marinstaben anställd personal................. » 49,568: —
Avd. flygvapnet.
Anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
(punkten 116)..................................................................... » 1,325,000: —
Rörande den definitiva beräkningen av ifrågavarande anslag och avlönings
stater för budgetåret 1934/1935 får jag nu anföra följande.
DEPARTEMENTET.
Ordinarie förslagsanslaget till försvarsdepartementet är i riksstaten för
innevarande budgetår upptaget med 265,100 kronor.
För departementet gälla från och med den 1 juli 1933 följande stater:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......... kronor 189,600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å
kansliavdelningen, förslagsanslag....................................... » . 22,340: —
Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna .................................... » 43,260: —
Förslagsanslag kronor 255,200: -—
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ..................................................... kronor 9,900: —
Beträffande departementets stater ifrågasätter jag för budgetåret 1934/1935
icke någon ändring.
Inom försvarsdepartementet handläggas de s. k. kommandomålen å de
till departementet hörande kommandoexpeditionerna, av vilka lantförsvarets
kommandoexpedition handhar kommandomål rörande armén, under det att
motsvarande ärenden rörande marinen och flygvapnet handläggas å sjöförsvarets
kommandoexpedition.
Kommandoexpeditionernas chefer — vilka äro regementsofficerare ur armén
respektive marinen — hava att i regel själva inför departementschefen
föredraga de till expeditionerna hörande ärendena.
Beträffande behandlingen av flygvapnets kommandomål framhölls i 1925
års försvarsproposition, att det med hänsyn till den omfattning, flygvapnet
enligt nämnda proposition avsåges erhålla, icke vore erforderligt att organisera
en särskild kommandoexpedition för detta vapen. För att ernå en
enhetlig handläggning av flygvapnets kommandomål syntes det emellertid
6
Kungl. Majus proposition nr 255.
vara nödvändigt, att dessa koncentrerades till endera av de båda redan befintliga
kommandoexpeditionerna. Då sjöförsvarets kommandoexpedition
vore den minst arbetstyngda, förefölle det lämpligast att dit förlägga flygvapnets
kommandomål. Detta uttalande föranledde från riksdagens sida icke
någon annan erinran än att riksdagen ansåg, att ifrågavarande kommandomål
borde koncentreras till den kommandoexpedition, som Kungl. Maj:t
efter verkställd utredning funne lämplig. Genom beslut den 30 april 1926
bär Kungl. Maj:t sedermera förordnat, att vad i instruktionen för sjöförsvarets
kommandoexpedition stadgas örn sagda expeditions befattning med
militära frågor rörande sjöförsvarat skall i tillämpliga delar tillsvidare gälla
även beträffande militära frågor rörande flygvapnet.
I sjöförsvarets kommandoexpedition finnes inrättad en flygdetalj, vilken
förestås av en till tjänstgöring inom expeditionen kommenderad officer från
flygvapnet. För denna befattning var ursprungligen avsedd en kompaniofficer.
I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslogs emellertid,
att för befattningen i fråga skulle avses en regementsofficer ur flygvapnet.
Vid framläggande av detta förslag inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 4
januari 1932 anförde föredragande departementschefen, efter att hava lämnat
en redogörelse för vissa dittills framlagda förslag till ändring av den gällande
ordningen beträffande handläggningen av flygvapnets kommandomål,
bland annat följande.
Med hänsyn till den pågående utredningen rörande försvarsväsendets organisation
syntes frågan örn beredningen av flygvapnet berörande kommandomål
icke för det dåvarande böra upptagas till slutgiltig prövning. Då
det emellertid visat sig önskvärt att kunna för de ifrågavarande ärendenas
beredning inom sjöförsvarets kommandoexpedition disponera en äldre, med
flygvapnets olika verksamhetsområden förtrogen officer, vilken vore skickad
att inför departementschefen företräda den flygmilitära sakkunskapen, förordade
departementschefen, att för tjänstgöring inom nämnda expedition
avsåges en regementsofficer ur flygvapnet i stället för en kompaniofficer ur
samma vapen. Härför krävdes, att å flygvapnets stat en kaptensbeställning
utbyttes mot en beställning för major (kommendörkapten av 2. graden).
I sin skrivelse nr 4 A förklarade 1932 års riksdag, att riksdagen icke
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande utbyte
av en kaptensbeställning å flygvapnets stat mot en majorsbeställning. Genom
en dylik åtgärd syntes frågan örn beredningen av de flygvapnet berörande
kommandomålen bliva tillsvidare löst på ett tillfredsställande sätt.
I enlighet med riksdagens berörda beslut tjänstgör för närvarande en
regementsofficer ur flygvapnet vid sjöförsvarets kommandoexpedition.
Från flygvapnets sida har den sålunda vidtagna åtgärden i avseende å
beredningen av vapnets kommandomål icke ansetts tillfredsställande. Sålunda
har flygstyrelsen i sina skrivelser den 30 augusti 1932 och den 31
augusti 1933 angående flygvapnets medelsbehov för budgetåren 1933/1934
och 1934/1935, utan att framställa några yrkanden i ämnet, framhållit, att
frågan örn kommandomålens beredning ännu icke erhållit någon slutgiltig
lösning.
7
Kungl. Majis proposition nr 2ÖÖ.
I skrivelse till Kungl. Majit den 27 november 1933 Ilar 1933 årsflygkommission
gjort framställning örn upprättande av en särskild kommandoexpedition
för flygvapnet och därvid anfört i huvudsak följande.
Beredningen av arméns och marinens kommandomål inom försvarsdepartementet
skedde å lantförsvarets respektive sjöförsvarets kommandoexpeditioner.
Dessas chefer föredrogo kommandomålen inför departementschefen.
Då kommandoexpeditionscheferna tillhörde vederbörande försvarsgren, tryggades
en konsekvent och sakkunnig beredning av arméns och marinens
kommandomål.
För flygvapnet hade emellertid icke upprättats någon särskild kommandoexpedition,
utan flygvapnets kommandomål handlades å sjöförsvarets kommandoexpedition.
Den flygmilitära sakkunskapen företräddes av en officer
från flygvapnet, vilken förestode en inom sjöförsvarets kommandoexpedition
inrättad flygdetalj. Chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition vore inför
departementschefen föredragande rörande flygvapnets kommandomål. De
kommandomål, som berörde såväl flygvapnet som armén, handlades dock,
förutom å sjöförsvarets kommandoexpedition, jiimväl å lantförsvarets, vars
chef i sådana fall deltoge i föredragningen inför departementschefen.
Behovet av en flygvapnets egen kommandoexpedition hade vid upprepade
tillfällen, bland annat av 1931 års flygkommission, framhållits och ett flertal
skäl för en sådan hade anförts.
Numera hade en viss erfarenhet vunnits beträffande den av 1932 års
riksdag beslutade organisationen för beredning av flygvapnets kommandomål.
Chefen för flygvapnet hade inför flygkommissionen lämnat en redogörelse
i frågan, därvid han bland annat anfört: Den vidtagna personalförändringen
hade icke ändrat läget till det bättre, enär den till tjänstgöring
i marinens kommandoexpedition kommenderade regementsofficeren
ur flygvapnet endast vore ett biträde till kommandoexpeditionschefen, vilken
inför statsrådet alltjämt vore ansvarig för ärendenas slutgiltiga handläggning.
Endast genom en flygvapnets egen kommandoexpedition kunde vapnet"
komma till sin fulla rätt samt obehindrat utveckla sig inom sitt eget område.
Sistnämnda synpunkt vore synnerligen viktig just under den tid, då
organisationen vore under utformning. Vapnet borde då vara befriat från
sidoinflytelser, som kunde störa organisationens planenliga genomförande.
Det måste verka hämmande på arbetslusten och nedslående för vapnet att
beträffande kommandomålen nödgas stå under kontroll av en sidoordnad
försvarsgrens myndighet.
Flygkommissionen biträdde den av chefen för flygvapnet framförda åsikten,
att den genom 1932 års riksdag beslutade organisationen icke utgjorde en
lämplig lösning på frågan örn beredningen av flygvapnets kommandomål.
Det syntes icke minst ur psykologisk synpunkt vara av stor betydelse för
flygvapnets utveckling såsom ett självständigt vapen, att nämnda fråga snarast
bringades till en godtagbar lösning. Detta torde enligt kommissionens
mening lämpligast kunna ske genom upprättandet av en flygvapnets egen
kommandoexpedition. Emot en sådan organisationsform hade tidigare anförts,
att till följd av den relativt ringa omfattningen av flygvapnets kommandomål
full sysselsättning icke skulle kunna beredas chefen för en flygvapnets
kommandoexpedition. Det borde emellertid framhållas, att i dennes
åliggande jämväl skulle ingå uppgiften att vara departementschefens flygmilitära
rådgivare, varför han mäste hålla sig viii förtrogen med flygväsendets
utveckling inom och utom landet. Med hänsyn härtill syntes det
fördelaktigt, att chefen för en flygvapnets kommandoexpedition icke i alltför
stor utsträckning bundes av de löpande ärendena.
8
Kungl. Majus proposition nr 255.
Om en för de tre försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition skulle
komma att upprättas, torde föredragningen av flygvapnets kommandomål
böra ordnas på ett sådant sätt, att fullständig likställighet ernåddes med
arméns och marinens kommandomål. Inrättandet av en flygvapnets kommandoexpedition
föregrepe sålunda icke frågan örn en gemensam kommandoexpedition,
utan innebure snarare en förberedelse för en vidare utveckling
i sådan riktning.
På grund av vad sålunda anförts hemställde fiygkommissionen, att förslag
angående upprättandet av en flygvapnets kommandoexpedition framlades
för 1934 års riksdag. Expeditionen syntes kunna begränsas till att
omfatta en regementsofficer, en kompaniofficer och en underofficer. Då sistnämnda
två befattningshavare torde kunna kommenderas till tjänstgöring ur
öygvapnet, utan ökning av flygvapnets stat, borde förslagets genomförande
icke vara förenat med några särskilda kostnader.
Över flygkommissionens berörda förslag hava yttranden inhämtats dels
från chefen för flygvapnet och flygstyrelsen, som tillstyrkt detsamma, dels ock
från 1930 års försvarsJcommission, som i utlåtande den 14 december 1933 anfört
följande.
. Försvarskommissionen hade ännu ej fattat definitiv ståndpunkt till organisationen
av kommandoärendenas handläggande. Vare sig denna komme
att gå ut på en gemensam kommandoexpedition med sinsemellan likställda
föredragande för de olika försvarsgrenarna eller från varandra skilda kommandoexpeditioner
för varje försvarsgren, syntes ett genomförande av flygkommissionens
föreliggande förslag ej innebära ett försvårande av övergången
till den slutliga organisationen utan snarare ett underlättande av densamma,
varför försvarskommissionen tillstyrkte den gjorda framställningen.
Tre ledamöter av försvarskommissionen hava anmält avvikande mening
samt anfört, att de ansåge, att kommissionen icke bort tillstyrka förevarande
förslag.
Det torde ej kunna bestridas, att den nuvarande ordningen i avseende å
handläggningen av flygvapnets kommandomål är förenad med vissa olägenheter
liksom ock att dessa olägenheter skulle undanröjas genom upprättandet
av en flygvapnets kommandoexpedition. Omfattningen av det arbete, som med
nuvarande organisation av flygvapnet komme att åvila en dylik expedition,
är enligt vad erfarenheten visat dock alltför ringa för att giva full sysselsättning
åt den personal, som måste avses för expeditionen. På grund härav
och med hänsyn jämväl till försvarsfrågans nuvarande läge anser jag mig
ej kunna biträda flygkommissionens förslag.
Det av flygkommissionen avsedda syftet torde för övrigt tills vidare kunna
tillgodoses utan en så omfattande organisationsändring, som upprättandet
av en kommandoexpedition för flygvapnet innebär. Enligt min mening synes
nämligen frågan provisoriskt kunna lösas på det sätt, att den å sjöförsvarets
kommandoexpedition tjänstgörande officeren från flygvapnet erhåller befogenhet
att självständigt bereda och inför chefen för försvarsdepartementet på eget
ansvar föredraga flygvapnet berörande kommandomål. Det är min avsikt att
i sinom tid hemställa örn vidtagande av de ändringar i instruktionen för
sjöförsvarets kommandoexpedition den 16 december 1921 (nr 787), som erfordras
för genomförandet av en sådan anordning.
Kungl. Majus proposition nr 255. 9
På grund av vad jag förut i fråga om försvarsdepartementets stater anfört,
torde i riksstaten för budgetåret 1934/1935 böra upptagas:
Departementet, oförändrat ordinarie förslagsanslag........ kronor 265,100: —-
LANTFÖRSVARET.
Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
Staten för generalitetet. Förevarande stat, som för löpande budgetår slutar
å 183,000 kronor, torde i oförändrat skick böra gälla under nästkommande
budgetår.
Staten för arméför delning sstaber, militärbefäl och inspektioner. Sedan åtskilliga
år tillbaka bär, enligt särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden
(senast genom brev den 21 december 1933 avseende tiden till och
med den 30 juni 1934), en officer på övergångsstat beordrats att tjänstgöra
vid östra arméfördelningens stab för lättande av den arbetsbörda, som åvilar
byggnadsförvaltningen vid denna stab. I skrivelse den 21 juni 1933, varöver
vederbörande myndigheter yttrat sig, har chefen för nämnda arméfördelning,
under framhållande att någon ändring i föreliggande behov av ytterligare
arbetskraft för ifrågavarande förvaltningsuppgifter icke vore att för
framtiden emotse, gjort framställning örn inrättande av en för ändamålet avsedd
arvodesbefattning för en officer.
Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter, som, enligt vad jag övertygat
mig örn, sammanhänga med förvaltningen av kronans fastigheter m. m.
inom östra arméfördelningen, och då behovet av personalförstärkning för
ändamålet torde bliva av stadigvarande natur, tillstyrker jag, att å förevarande
stat under rubriken »arméfördelningsstaberna» upptages en befattning
för en pensionerad officer, lämpligen benämnd förvaltningsofficer. — Förevarande
stat torde för nästkommande budgetår böra upptagas med oförändrat
belopp eller 205,114 kronor.
Staten för generalstaben. I anledning av en utav chefen för generalstaben
gjord, av arméförvaltningens civila departement tillstyrkt framställning kar
Kungl. Maj:t genom brev den 29 september 1933 medgivit, att för tiden intill
den 1 juli 1934 finge vid generalstaben anställas en automobilförare med
lön enligt öde lönegraden av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän enligt
kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa
civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.
Ifrågavarande befattning torde, i överensstämmelse nied vad arméförvaltningen
hemställt, böra uppföras å staten för generalstaben. I anslutning
härtill bör den till löner åt extra ordinarie tjänstemän avsedda anslagsposten
ökas med 2,832 kronor till 5,352 kronor.
Å förevarande stat finnas upptagna, bland andra, följande särskilda anslagsposter,
nämligen: ''ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare’
å 19,200 kronor, ''ersättning åt officerare, kommenderade till järn
-
10
Kungl. Majus proposition nr 255.
vägarna’ å 24,200 kronor samt ''för passagesystemets genomförande i kaptensgraden
å 530 kronor. Enligt vid staten fogad anmärkning 4 må, örn brist
uppstår å någon av dessa poster, till täckande därav användas å annan av
posterna möjligen uppkommande besparing, under villkor att summan av de
tre posterna icke överskrides. I överensstämmelse med förslag av chefen
för generalstaben, varemot arméförvaltningen ej haft något att erinra, torde
ifrågavarande tre anslagsposter böra sammanföras till en gemensam post.
Denna anslagspost bör stå till chefens för generalstaben förfogande samt,
då densamma icke behöver tagas i anspråk för ersättning åt aspiranter,
bestämmas att avse bestridande av kostnaderna dels för författningsenligt
medgiven ersättning åt officer på aktiv stat, som inkommenderas till generalstaben
eller kommenderas till järnvägarna, dels ock för passagesystemets
genomförande i kaptensgraden. I en ny anmärkning 4 torde böra meddelas
föreskrift av innebörd, att ifrågavarande anslagspost må, därest Kungl. Maj:t
för särskilt fall lämnar medgivande därtill, disponeras för bestridande av
ersättning åt officer, som ej tillhör aktiv stat, under tjänstgöring vid generalstaben.
Anslagspostens storlek torde för budgetåret 1934/1935 böra utgöra
43,930 kronor.
I anslutning till det anförda ökas statens för generalstaben slutsumma,
nu 599,520 kronor, med förutnämnda belopp av 2,832 kronor till 602,352 kronor.
Staten för Tcommendantskapet i Hoden. Vid behandlingen i årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln sid. 15—16) av staten för garnisonssjukhuset
i Boden för budgetåret 1934/1935 har jag på anförda skäl tillstyrkt
anställande av ytterligare en förordnad bataljonsläkare, avsedd för Bodens
garnison och garnisonssjukhus; ersättning till denne bataljonsläkare förutsatte
jag skola utgå enligt enahanda grunder, som tillämpas i fråga örn den
för närvarande förordnade bataljonsläkaren därstädes. Ifrågavarande förslag
medför ändring beträffande den nu avhandlade staten för kommendantskapet
i Boden, å vilken arvodet åt den nytillkommande läkaren bör beräknas.
Statens slutsumma, nu 87,847 kronor, ökas därigenom med 8,611 kronor till
96,458 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och med framhållande, att
här föreslagna ändringar i angivna stater ej påkalla någon jämkning beträffande
den summa, vartill lantförsvarets ordinarie avlöningsanslag upptagits
i årets riksstatsförslag, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
dels förklara, att den av riksdagen för budgetåret 1933/1934
godkända staten för generalitetet skall i oförändrat skick gälla
under budgetåret 1934/1935,
dels ock godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till
stater för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner,
generalstaben samt kommendantskapet i Boden (se Bil. A—C),
att gälla under budgetåret 1934/1935.
Kungl. Majus proposition nr 255.
11
SJÖFÖRSVARET.
Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
Staten för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.
Denria stat slutar för innevarande budgetår å 8,297,498 kronor. Enligt 1925
års försvarsbeslut skola underofficerarna av 3:e graden vid flottan i mån av
avgång ersättas av flaggkorpraler. I staten för det nu löpande budgetaret
äro uppförda 136 beställningar för underofficerare av 3:e graden och 204
beställningar för flaggkorpraler. För budgetåret 1934/1935 torde man, enligt
vad marinförvaltningen meddelat, kunna räkna med att ytterligare 25 underofficerare
av 3:e graden bliva ersatta av flaggkorpraler. På grund härav bör
i staten för nästa budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar ökas till 229,
under det att antalet underofficersbeställningar av 3:e graden bör minskas
till lil. Härigenom minskas anslagsbehovet under förevarande stat med
17,500 kronor.
Såsom framhållits i innevarande års statsverksproposition i samband med
behandlingen av staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
flottans ecklesiastikstat, flottans poliskår m. fl. böra de å
nämnda stat under rubriken »Musikpersonal» för närvarande uppförda beställningarna
för två musikdirektörer ävensom de å samma stat under rubriken
»Pensionerad personal» uppförda 29 arvodesbeställningarna för underofficerare,
vilka beställningar samtliga äro avsedda för flottan, överflyttas
till förevarande stat, som i följd härav bör ökas med det för avlöning av två
musikdirektörer upptagna beloppet 9,315 kronor. I samband härmed torde
till förevarande stat även böra överflyttas den under staten för mariningenjörkåren
m. fl. upptagna anmärkningen 3, varjämte statens rubrik bör ändras
tilbflottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår m.fl.».
Staten torde böra uppföras med en slutsumma av 8,289,313 kronor.
Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.
Denna stat slutar för innevarande budgetår å 1,729,550 kronor. I likhet
med vad fallet är vid flottan, skola även vid kustartilleriet underofficerarna
av 3:e graden enligt 1925 års försvarsbeslut i mån av avgång ersättas av
flaggkorpraler. Enligt vad marinförvaltningen meddelat, bör av denna anledning
antalet flaggkorpralsbeställningar i staten för nästkommande budgetår
ökas med 5 eller från 26 till 31 samt antalet beställningar för underofficerare
av 3:e graden, som i nu gällande stat upptagits med 33, i motsvarande grad
minskas och sålunda upptagas med 28. Härigenom minskas anslagsbehovet
under förevarande stat med 3,500 kronor. Statens slutsumma kommer i
enlighet härmed att för budgetåret 1934/1935 utgöra 1,726,050 kronor.
Staten för vid marinstaken anställd personal. I denna stat ifrågasätter jag
icke någon ändring. Den för innevarande budgetår gällande staten, vilken
slutar å ett belopp av 49,568 kronor, torde alltså böra gälla jämväl för nästkommande
budgetår.
12
Kungl. Majus proposition nr 255.
I detta sammanhang anhåller jag att med några ord få beröra frågan om
avlöningsförmåner för underofficerare och underbefäl vid flottan och kustartilleriet,
vilka antagits såsom elever vid sjökrigsskolan.
Enligt 1925 års försvarsbeslut skulle underofficer eller underbefäl, som
för utbildning till officer kommenderades såsom elev vid krigsskolan eller
sjökrigsskolan, avsta de med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner
— underofficer dock med undantag av ett belopp, motsvarande
hans å tiden för kommenderingen belöpande pensionsavgifter — och i stället,
i likhet med andra officersaspiranter eller kadetter, allenast åtnjuta värnpliktigs
avlöning.
I propositionen nr 196 till 1928 års riksdag angående vissa avlöningsanslag
under riksstatens fjärde huvudtitel anfördes i anslutning till behandlingen
av staten för krigsskolan bland annat följande beträffande avlöningen
till nyssnämnd personal under kommendering vid nämnda skola.
Då det gällt att i praktiken reglera avlöningen vid kommendering av kär
ifrågavarande slag, hade uppmärksamheten fästs på det förhållandet, att en
underofficer eller furir med försörjningsplikt knappast skulle kunna emottaga
en dylik kommendering, därest till honom endast skulle utgå värnpliktigs
avlöning. I själva verket skulle alltså denna utbildningsväg icke komma
att stå öppen för alla dem, som uppfyllde härför bestämda fordringar. Då
en sådan begränsning av utbildningsmöjligheterna vore obillig, borde det
få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till i varje särskilt fall föreliggande
omständigheter besluta, i vad mån här åsyftad elev skulle få behålla
med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner.
Detta uttalande lämnades av riksdagen utan erinran.
I anslutning härtill har Kungl. Majit sedermera i vissa fall, där försörjningsplikt
förelegat, medgivit, att underbefäl och underofficerare vid armén,
vilka kommenderats såsom elever vid krigsskolan, finge under elevtiden bibehålla
med innehavande beställningar förenade avlöningsförmåner.
Då det förut omförmälda, riksdagen underställda uttalandet endast avsågpersonal
tillhörande armén, har något motsvarande medgivande icke ansetts
kunna lämnas beträffande underbefäl och underofficerare vid flottan eller
kustartilleriet, vilka antagits såsom elever vid sjökrigsskolan. Någon anledning
att i förevarande avseende göra skillnad mellan krigsskolans och sjökrigsskolans
elever torde emellertid icke förefinnas. Även i fråga örn sjökrigsskolans
elever av ifrågavarande slag torde det därför böra få ankomma
på Kungl. Majit att med hänsyn till i varje särskilt fall förekommande omständigheter
besluta, i vad mån underbefäls- eller underofficersavlöning må
åtnjutas under elevtiden vid skolan.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande, att kär
föreslagna ändringar i angivna stater ej föranleda någon jämkning beträffande
den summa, vartill sjöförsvarets ordinarie avlöningsanslag upptagits i årets
riksstatsförslag, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
13
Kungl. Majus proposition nr 255.
dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater
för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår
m. fl. samt kustartilleriets officerskår, underofficerskår
och manskap m. fl. (se bil. D och E), att gälla under
budgetåret 1934/1935,
dels förklara, att den av riksdagen för budgetåret 1933/1934
godkända staten för vid marinstaben anställd personal skall i
oförändrat skick gälla under budgetåret 1934/1935.
FLYGVAPNET.
Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
har för innevarande budgetår i riksstaten uppförts med 1,306,000 kronor.
Anslaget har beräknats sålunda:
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater,
förslagsvis................................................................. kronor 1,113,166: —
B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa
truppförband ........................................................... » 19,360: —
C. Felräkningspenningar, förslagsvis .............................. » 1,200: —
D. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis ............ » 5,700: —
E. Anställningspenningar, förslagsvis.............................. » 1,500: —
E. Avlöning till icke-ordinarie personal å kårexpeditionerna,
förslagsvis................................................ » 20,000: —
G. Ekiperingshjälp, förslagsvis ....................................... » 1,500: —
H. Vissa arvoden m. m., förslagsvis .............................. » 30,356: —
I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m., förslagsvis....................................... » 7,000: —
J. Bekryteringskostnader, förslagsvis............................ » 4,500: —
K. Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis..................... » 31,318: —
L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen
under tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis...... » 14,208: —
M. liese- och traktamentspenningar, förslagsvis............ » 35,000: —•
N. Flyttningsersättning, förslagsvis ................................ » 20,000: —
O. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, för
slagsvis
.................................................................. » 20,000: —
P. Dagarvoden för officerare, tjänstgörande i för inten
denturpersonal
avsedda befattningar, förslagsvis » 700: —
Q. Inkvarteringsersättning åt manskap i Karlskrona,
förslagsvis............................................................... »_900: —
Summa kronor 1,326,408: —
Från nyssnämnda summa, 1,326,408 kronor, har dragits ett belopp av
20,000 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Återstoden,
1,306,408 kronor, har avrundats till 1,306,000 kronor.
14
Kungl. Majlis proposition nr 255.
För nästkommande budgetår torde anslaget böra beräknas under samma
rubriker som för innevarande budgetår.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.
Under denna rubrik upptagas dels staten för officerare och underofficerare
m. fl. vid flygvapnet, dels ock manskapsstaterna för de särskilda flygtruppförbanden.
Enligt det år 1925 fattade beslutet angående försvarsväsendets ordnande
skulle flygvapnets organisation planenligt vara fullt genomförd under budgetåret
1930/1931. Den av 1925 års riksdag godkända planen för flygvapnet
har emellertid icke följts. Under innevarande budgetår har flygvapnets
organisation en omfattning i stort sett motsvarande 90 % av organisationens
storlek efter fullbordad uppsättning av flygvapnet.
I sin skrivelse den 31 augusti 1933 rörande flygvapnets medelsbehov för
nästkommande budgetår har flygstyrelsen framhållit, att tidsläget allt fortfarande
syntes nödvändiggöra ett uppskjutande av flygvapnets utvidgande i
erforderlig omfattning. Styrelsen hade därför ansett sig böra avstå från att
för nämnda budgetår framföra krav på en utbyggnad av vapnets organisation
till full uppsättning.
Även jag anser de rådande förhållandena påkalla ett fortsatt uppskov
med utökningen av flygvapnets organisation till den avsedda omfattningen.
Staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet. Under denna
stat har flygstyrelsen till en början föreslagit uppförandet av en beställning
i lönegraden O. 4 eller O. 5 för en flygattaché i London. Detta flygstyrelsens
förslag finner jag mig visserligen icke nu kunna tillstyrka, men jag
förutsätter, att det bör få ankomma på Kungl. Majit att, därest utsändande
till England av en officer såsom flygattaché befinnes vara av omständigheterna
påkallat, anvisa härför erforderliga medel från flygvapnets anslag till
extra utgifter.
Vidare har flygstyrelsen under åberopande av tidigare utav chefen för
flygvapnet eller flygstyrelsen hos Kungl. Majit gjorda framställningar i ämnet
hemställt örn vidtagande av vissa ändringar dels beträffande organisationen
av flygvapnets ledning, dels ock i avseende å organisationen av verkstadsdriften
vid flygvapnet. I samband härmed har flygstyrelsen hemställt örn
vidtagande av vissa utav nyssnämnda organisationsförslag betingade personalökningar.
Sedan 1930 års försvarskommission anmodats att avgiva utlåtande
över berörda förslag och därvid angiva, huruvida desamma vore av sådan innebörd,
att deras genomförande komme att föregripa kommissionens ställningstagande
till de i förslagen omhandlade spörsmålen, har kommissionen i utlåtande
den 7 februari 1934 meddelat, att då kommissionen ännu icke tagit
ställning till den militära förvaltningens utformande och då 1933 års flygkommissions
undersökningar beträffande flygstyrelsens verksamhet ej vore
slutförda, försvarskommissionen icke ansåge sig för det dåvarande kunna
bedöma, huruvida de föreliggande förslagen kunde komma att föregripa
kommissionens ställningstagande till de däri omhandlade spörsmålen. Med
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
hänsyn till vad 1930 års försvarskommission sålunda anfört, finner jag mig
icke kunna tillstyrka vare sig de i förenämnda framställningar framlagda omorganisationsförslagen
eller de av dessas genomförande betingade förslagen
örn personalökningar.
I sina medelsäskanden för innevarande och nästföregående budgetår har
flygstyrelsen gjort framställningar angående vidtagande av vissa ändringar beträffande
de i förevarande stat under rubriken intendenturpersonal upptagna
beställningarna, i syfte att vissa av desamma måtte utbytas mot beställningar
i högre lönegrader. I sin förenämnda skrivelse rörande flygvapnets
medelsbehov för nästkommande budgetår har flygstyrelsen återkommit härtill
och därvid, bland annat, föreslagit, att den å staten i lönegraden O. 2
upptagna beställningen för en löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent
av 2. graden) måtte utbytas mot en beställning i lönegraden O. 3 eller O. 2.
Då det visat sig föreligga svårighet att med den nuvarande löneplaceringen
erhålla lämpliga aspiranter till ifrågavarande beställning, ansluter jag
mig till flygstyrelsens förslag i förevarande avseende och tillstyrker alltså,
att beställningen i lönehänseende placeras i lönegraden O. 3 eller O. 2. Den
härav föranledda kostnadsökningen beräknas komma att uppgå till 1,230
kronor för år.
Under rubriken civilmilitär personal äro i nu gällande stat beställningar
upptagna för en regementsläkare och en bataljonsläkare. Flygstyrelsen har
hemställt, att benämningen å innehavarna av dessa beställningar måtte
ändras till förste flygläkare respektive flygläkare av första graden. Detta
förslag finner jag mig böra biträda. Av riksdagen torde böra inhämtas
bemyndigande för Kungl. Maj:t att vidtaga härav föranledd ändring i den
vid officersavlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen.
Beträffande den pensionerade personalen har flygstyrelsen, bland annat,
gjort framställning örn uppförande å staten av ytterligare en arvodesbefattning
för pensionerad officer, vars innehavare vore avsedd att tjänstgöra dels
såsom mobiliseringsofficer hos chefen för flygvapnet, dels ock såsom biträde
vid utarbetande av reglementen och instruktioner för flygvapnets räkning.
Då det, enligt vad flygstyrelsen meddelat, är förenat med svårigheter att
av flygvapnets stampersonal disponera en officer såsom chef för mobiliseringsdetaljen
hos chefen för flygvapnet och då för denna befattning bör
avses en person, som kan beräknas komma att under en längre tidsperiod
ägna sig åt arbetet därstädes, synes det vara ändamålsenligt att härför
tages i anspråk en lämplig pensionerad officer, för vilken en ny arvodesbefattning
alltså bör upptagas å förevarande stat. Med hänsyn till att befattningen
i fråga tillsvidare är avsedd att bestridas av en beställningshavare
å övergångsstat, behöva emellertid några avlöningsmedel för befattningen
icke beräknas å staten för nästkommande budgetår. Anslagsposten för
arvoden till pensionerad personal torde för nästkommande budgetår böra
upptagas med oförändrat belopp, 18,0(50 kronor.
I övrigt anser jag mig icke för nästkommande budgetår böra ifrågasätta
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
någon ändring i staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet.
Statens slutsumma för budgetåret 1934/1935 utgör 866,380 kronor.
Manskapsstaterna för de särskilda flygtruppförkanden. I sin skrivelse den
30 augusti 1932 rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1933/1934
hemställde flygstyrelsen, att dessa stater måtte ökas med 20 nya beställningar
för tillgodoseende av flygvapnets behov av yrkesutbildad personal.
Denna framställning föranledde icke någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
Under åberopande av vad flygstyrelsen i denna fråga anfört i sin nyssnämnda
skrivelse har styrelsen nu åter gjort framställning örn manskapsstaternas
utökande med omförmälda 20 beställningar.
Denna framställning anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka.
Då jag icke heller i övrigt ifrågasätter någon ändring i de för innevarande
budgetår gällande manskapsstaterna för flygvapnets truppförband, torde
dessa stater böra i oförändrat skick få tillämpas jämväl under nästkommande
budgetår.
B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband.
C. Feiräkningspenningar. D. Hyresbidrag åt visst underbefäl.
E. Anställningspenningar.
Under dessa rubriker torde i enlighet med flygstyrelsens förslag för budgetåret
1934/1935 böra beräknas samma belopp som för det nu löpande budgetåret
eller respektive 19,360, 1,200, 5,700 och 1,500 kronor.
Avlöningar till icke>ordinarie personal å kårexpeditionerna.
Under denna anslagspost, som för innevarande budgetår är upptagen med
förslagsvis 20,000 kronor, finnas medel beräknade, bland annat, för telefonvakter
vid 2., 3. och 4. flygkårerna samt vid flygskolkåren, samtliga med avlöning
enligt 2:a lönegraden å löneplanen för e. o. tjänstemän vid försvarsväsendet.
I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1934/1935
har flygstyrelsen framhållit, att med hänsyn till den alltmer ökade verksamheten
vid 1. flygkåren det vore lämpligt, att vid denna kår, i likhet med vad
som skett vid övriga kårer, anordna telefonväxel och för dennas skötsel anställa
telefonvakt. Vid ett bifall till detta förslag'' borde förevarande anslagspost
höjas till 21,144 kronor.
Flygstyrelsens förslag vill jag biträda. Anslagsposten torde i enlighet
härmed böra för nästkommande budgetår upptagas med förslagsvis 21,144
kronor.
G. Efciperingshjälp.
Under denna rubrik torde för budgetåret 1934/1935 böra beräknas samma
belopp som för det nu löpande budgetåret eller 1,500 kronor.
H. Vissa arvoden m. m.
Förevarande anslagspost har för budgetåret 1933/1934 beräknats till
30,356 kronor. Genom brev den 9 juni 1933 har Kungl. Maj:t medgivit,
17
Kungl. Majus proposition nr 255.
att de i en i brevet intagen förteckning uppförda löner och arvoden finge
tillsvidare under sagda budgetår utgå till i förteckningen angivna antal och
nied högst däri upptagna, för helt år beräknade belopp. Denna förteckning
slutar å ett belopp av 32,978 kronor. Skillnaden mellan denna summa och
det belopp, som upptagits i den för riksdagen framlagda beräkningen av
flygvapnets avlöningsanslag, är beroende dels av att å förteckningen uppförts
en ny befattning för en eldare av andra klassen vid flygskolkåren och
dels av att det i förteckningen redan tidigare upptagna arvodet åt tillsyningsmannen
för flygfältet vid Barkarby höjts från 900 till 1,200 kronor.
För nästkommande budgetår torde, i enlighet med vad flygstyrelsen föreslagit,
i arvodesförteckningen böra uppföras ett belopp av 120 kronor såsom
arvode åt maskinisten vid Bodens ingenjörkår för tillsyn av flygvapnets
expeditionsbyggnad i Boden och för ombesörjande av eldning i nämnda
byggnads ångpanna. I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring med avseende
å ifrågavarande anslagspost, vilken alltså för nästkommande budgetår
torde böra beräknas till ett belopp av 33,098 kronor.
I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.
J. Rekryteringskostnader. K. Flygvapnets reservpersonal.
Under dessa rubriker torde i enlighet med flygstyrelsens förslag för
budgetåret 1934/1935 böra beräknas samma belopp som för det nu löpande
budgetåret eller respektive 7,000, 4,500 och 31,318 kronor.
L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under
tjänstgöring vid flygvapnet.
Under förevarande rubrik upptogs i anslagsberäkningen för budgetåret
1932/1933 ett belopp av 28,416 kronor, motsvarande löjtnants avlöning under
96 tjänstgöringsmånader.
Med hänsyn till att de sedvanliga samövningarna mellan flygvapnet och
de båda övriga vapnen avsåges skola komma att under budgetåret 1933/1934
inskränkas i ej ringa grad, har förevarande anslagspost för nämnda budgetår
nedsatts till 14,208 kronor, motsvarande 48 tjänstgöringsmånader.
I sin skrivelse den 31 augusti 1933 rörande flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1934/1935 har flygstyrelsen hemställt, att ett belopp av 28,416
kronor måtte upptagas för ifrågavarande ändamål i anslagsberäkningen för
sistnämnda budgetår.
Mot denna flygstyrelsens hemställan har jag intet att erinra. I enlighet
härmed bör förevarande anslagspost alltså för nästkommande budgetår uppföras
med ett belopp av 28,416 kronor, motsvarande 96 tjänstgöringsmånader.
Hl. Rese- och traktamentspenningar. N. Flyttningsersättning.
O. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. P. Dagarvoden
till officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal
avsedda befattningar. Q. Inkvarteringsersättning åt
manskap i Karlskrona.
Under dessa rubriker torde för budgetåret 1934/1935 böra beräknas samma
belopp som för innevarande budgetår eller respektive 35,000, 20,000, 20,000,
700 och 900 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 25)5.
521 34 2
18
Kungl. Majus proposition nr 255.
Sammanfattning.
I enlighet med vad nu anförts har jag låtit uppgöra beräkning av utgifterna
under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. för
budgetåret 1934/1935. Denna beräkning (se Bil. F) slutar å 1,345,732 kronor.
Från sagda belopp torde kunna avgå 20,000 kronor, motsvarande beräknad
ersättning för tjänstebostäder. Anslagssumman skulle följaktligen utgöra
1,325,732 kronor eller, i avrundat tal, 1,325,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels förklara, att de av riksdagen för budgetåret 1933/1934
godkända staterna för flygkårerna och flygskolkåren skola i
oförändrat skick gälla under budgetåret 1934/1935,
dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslag till
stat för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet (se
Bil. G), att gälla för budgetåret 1934/1935,
dels bemyndiga Kungl. Majit att i den vid avlöningsreglementet
den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid försvarsväsendet fogade tjänsteförteckningen vidtaga
de ändringar, som betingas av ovan föreslagen förändring beträffande
benämningen å flygvapnets läkare,
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,
resekostnader m. m„
nu .................................................................. kronor 1,306,000: —-
med ............................................................ >_19,000: —
till ................................................................. kronor 1,325,000: —
Vad departementschefen här ovan hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, på tillstyrkan
jämväl av statsrådets övriga ledamöter, bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Kinnander.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2Ö5.
19
Bil. A.
Stat
för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
Löneplan
Löneplan
och löne-
•
och löne-
An-
grad enligt
grad enligt
vederbör-
tal.
vederbör-
tal.
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
d) Militärbefälet på Gotland.
nings-
a) Arméfördelningsstaberna.
reglemente.
reglemente.
Ordinarie beställningshavare.
Ordinarie beställningshavare.
Militärbefälhavare.......
i
0. 6
Brigadchefer..........
5
0. 7
Stabsläkare (regementsläkare) . .
i
C. 11
Fältläkare...........
4
C. 13
Bataljonsläkare........
i
C. 9
Fältveterinärer.........
4
C. 11
_
Pensionerad personal.
Maskinist vid kronans hus i kvar- teret Uppfinnaren i Stockholm
Eldare av första klassen vid dito
1
1
C. 3
C. 1
Fortifikationsofficer, arvode . . .
Officer, biträde hos stabsinten-
denten, arvode........
Expeditionsunderofficerare, biträ-
i
i
—
Pensionerad personal.
den hos fortifikationsofficeren
och stabsintendenten, arvoden
2
_
Förvaltningsoffieer, arvode . . .
1
—
Förrådsförvaltare vid intenden-
Expeditionsunderofficerare, arvo-
12
turförrådet å Tingstäde, arvode
1
—
den.............
—
b) Militärbefälet för Övre
e) Infanteriinspektionen.
Norrland.
Pensionerad personal.
Ordinarie beställningshavare.
Expeditionsunderofficer, arvode .
1
—
Kapten, adjutant, arvode ....
1
0. 3
f) Kavalleriinspektionen m. m.
Pensionerad personal.
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode .
1
—
Redogörare, officer, arvode . . .
1
—
c) Östra brigaden.
Expeditionsunderofficer, arvode .
1
Ordinarie beställningshavare.
0. 3
g) Militårläroverksinspek-
Kapten, adjutant, arvode ....
1
tionen.
Pensionerad personal.
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode .
1
—
Expeditionsunderofficer, arvode .
1
—
Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 199 324:
Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland,
att utgå med belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan C av
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis_»_5 790:
Summa förslagsanslag kronor 205 114: —
20
Anni. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Kungl. Majus proposition nr 255.
Kapten, som förordnas till adjutant, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. I den på respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund
bärav icke kommer att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandsehef
förordna den närmast i tur till kaptensbefordran stående kompetente
löjtnanten och i succession efter sålunda förordnad löjtnant den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda
förordnad beställningshavare äger att, mot avstående av de med hans innehavande
beställning på» stat förenade avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet
åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla, dock
med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning,
eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter å av honom på stat innehavd
beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.
Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Majit icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.
Arvodet för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland må icke
utgå, därest för veterinärvårdens uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.
Kungl. Majds proposition nr 255.
21
lill. B.
Stat
för Generalstaben.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
tal.
vederbör-
tal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Militär personal.
Bibliotekarie, arvode......
Aktuarie å organisationsavdelnin-
i
—
Överadjutanter och stabs-
gen, arvode ... •.....
Aktuarier, arvoden.......
1
2
—
adjutanter.
Expeditionsunderofficerare, arvo-
Överste............
1
O. 6
den.............
2
—
Överstelöjtnanter.......
4
O. 5
Majorer............
11
O. 4
Civil personal.
Kaptener...........
34
O. 3
Professor...........
1
Avd. B. 30
Krigsarkivarie.........
1
Avd. B. 26
Militärattachéer.
Förste expeditionsvakt.....
1
Avd. B. 7
Överstelöjtnant........
1
O. 5
Expeditionsvakter.......
3
Avd. B. 5
Majorer............
3
O. 4
Extra ordinarie tjänstemän med
lön enligt av Kungl. Maj:t
Pensionerad personal.
fastställd löneplan.
Redogörare, tillika redogörare vid
Automobilförare ... • . . . .
1
—
rikets allmänna kartverk, arvode
1
—
Telefonvakt..........
1
—
Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................kronor 457 246: —
Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis......... » 33 264: —
Arvode till bibliotekarie.......................... » 3 600: —
Arvode till aktuarien å organisationsavdelningen.............. » 3 600: —
Arvoden ä 3 180 kronor till 2 aktuarier.................. » 6 360: —
Arvoden m. m. till militärattachéer.................... » 48 000: —
Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis ....... » 5 352: —
Vikariatsersättning under semester för ordinarie civila beställningshavare,
förslagsvis............................. » 1000: —
Till chefens för generalstaben förfogande för bestridande av kostnaderna dels
för författningsenligt medgiven ersättning åt officer på aktiv stat, som
inkommenderas till generalstaben eller kommenderas till järnvägarna,
dels ock för passagesystemets genomförande i kaptensgraden .... » 43 930: —
Summa förslagsanslag kronor 602 352: —
Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén.
Anm. 2. Befattningarna såsom redogörare och expeditionsunderofficerare skola, därest Kungl.
Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.
Anm. 3. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars
uppehållande förordnas officerare på aktiv stat eller övergångsstat.
Anni. 4. Den sista av de här ovan upptagna anslagsposterna må, därest Kungl. Maj:t för särskilt
fall lämnar medgivande därtill, disponeras för bestridande av ersättning åt
officer, som ej tillhör aktiv stat, under tjänstgöring vid generalstaben.
22
Kungl. Majus proposition nr 255.
Bil. C.
Stat
för Kommendantskapet i Boden.
■
An-
tal.
Löneplan
och löne- grad enligt
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente.
r
Summa
kronor.
Ordinarie beställningshavare.
j Kommendant..........................
i
O. 7
_
_
j Kegementsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus samt
I för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare.......
2
C. 11
—
—
] Bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus ....
2
C. 9
—
—
1 Regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär . .
1
C. 9
—
—
! Övermaskinist..........................
1
C. 5
—
—
1 Förste montör..........................
1
C. 3
—
! Montör.............................
1
C. 1
—
_
j Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . .
—
—
69 186
—
Arvoden ä 1170 kronor till en var av regementsläkama, bataljons-
läkarna och regementsveterinären i Boden...........
—
—
5 850
_
Övrig personal.
Förordnade bataljonsläkare, arvoden !)..............
2
—
—
_!
Garnisonspastor, arvode'')....................
1
—
—
—!
Expeditionsunderofficerare, arvoden................
2
—
—
1
Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 75 036: —
Två arvoden till de förordnade bataljonsläkare i Boden, att vartdera utgå med dels
ett belopp, motsvarande lön i 9:e lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, dels ock ett belopp, motsvarande
det till övriga läkare i Boden utgående arvodet å 1170 kronor,
eller tillhopa, förslagsvis........................ » 17 222: —
Arvode till garnisonspastorn i Boden.................... » 4 200: —
Summa förslagsanslag kronor 96 458: —
*) Utöver arvode utgår kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder.
Anm. Befattningarna såsom expeditions underofficer skola, därest Kungl. Majit icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
23
Bil. I).
Stat
för flottans officersk&r, underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår iu. fl.
1 ......... ■ ■■■■■ ..............
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
grad enligt
Antal.
vederbör-
Antal.
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
Officerskåren.
reglemente.
reglemente.
Sjömanskåren.
Dlaggmän..........
Kommendörer........
Kommendörkaptener av 1. gra- den ............
Kommendörkaptener av 2. gra-
5
7
17
O. 8
O. 6
O. 5
Dlaggkorpraler.......
Korpraler och högbåtsman .
Meniga...........
229
>) 1 064
1700
Mm. 3
Mm. 2
Mm. 1
Meniga under 5 månader . .
135
Mm. 1
den............
Kaptener..........
18
lil
O. 4
O. 3
Skeppsgossekåren.
Löjtnanter..........
100
O. 2
Skeppsgossar ........
450
—
Underlöjtnanter och fänrikar .
46
O. 1
Musikpersonal.
Underofflcerskåren.
Dörrådsförvaltare......
17
Uo. 4
Musikdirektörer.......
2
O. 2
Dlaggunderofficerare.....
171
Do. 3
Pensionerad personal.
Underofficerare av 2. graden .
340
Uo. 2
Underofficerare av 3. graden .
lil
Uo. 1
Underofficerare.......
29
—
Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis...........kronor 8 010 795: —r
Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befäl
havande
amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona ... » 3 480: —
Arvode till varvschefen i Karlskrona................... » 1 800: —
Arvode till varvschefen i Stockholm................... » 900: —
Anställningspenning för förslagsvis 525 man............... » 26 250: —
Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis............... » 25 000: —
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... » 140 000: —
Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............. » 47 800: —
Dagavlöning till skeppsgossar å 0,55 krona i 3:e, 0,85 krona i 2:a och
0,15 krona i l:a årskursen, förslagsvis................. » 32 558: —
Ordningsmannaarvoden ät skeppsgossar................. » 730: —
Arvoden till pensionerade underofficerare ................ » —: —
*) Därav högst 150 högbåtsman.
Summa förslagsanslag kronor 8 289 313
Anm. 1.
Anm. 2.
Anm. 3.
Anm. 4.
Anm. B.
Alim. 6.
I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.
Dör högbåtsman avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal
(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare, korpraler med underofficers
av 3. graden löneförmåner samt poliser) tages i anspråk för bestridande av
för högbåtsman avsedda befattningar.
Vid vakanser inom korpralsgraden, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd
därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
meniga.
Under tiden 1 augusti—31 oktober må de menigas antal inom sjömanskåren ökas med
högst 100, under förutsättning att motsvarande antal manskapsbeställningar under
tiden 1 november—31 januari hålles vakant under lika lång tid, som de sålunda
övertaliga varit anställda under augusti—oktober.
Vid sådana vakanser inom sjömanskåren, som icke föranledas av bestämmelserna i
anm. 4, må skeppsgossekåren ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer,
dock högst 100.
Dör pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.
24
Kungl. Majlis proposition nr 255.
Bil. E.
Stat
för kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.
Löneplan
Löneplan
och löne-
och löne-
grad enligt
An-
tal.
grad enligt
tal.
vederbör-
vederbör-
ligt avlö-
ligt avlö-
nings-
nings-
reglemente.
reglemente.
Officerskåren.
Chef.............
1
O. 8
Manskap.
Överstar ...........
2
O. 6
Flaggkorpraler.........
Korpraler...........
31
212
Överstelöjtnanter.......
Majorer............
4
7
O. 5
O. 4
Mm. 3
Mm. 2
Kaptener...........
32
O. 3
Meniga............
352
Mm. 1
Löjtnanter...........
34
O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .
16
O. 1
Musikpersonal.
Underofficerskåren.
Musikdirektörer........
2
O. 2
Förrådsförvaltare.......
6
Uo. 4
Flaggunderofficerare......
30
Uo. 3
Pensionerad personal.
Underofficerare av 2. graden .
60
Uo. 2
Underofficerare av 3. graden . .
28
Uo. 1
Underofficerare........
11
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 688 800: —
Anställningspenning för förslagsvis 175 man............... » 8 750: —
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................... » 28 500: —
Arvoden till pensionerade underofficerare................. » —: —
Summa förslagsanslag kronor 1 726 050
Anin. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.
Anm. 2. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som till följd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.
Anin. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Majit icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
25
Bil. F.
Beräkning
av ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader lii. ni.
för lindgetåret 1934/1935.
Kronor, i
Summa
kronor.
866 380
45 264
57 468
64 632
30 372
50 280
II 1 1 II 1
1 114 3961
_
_
19 360
—
—
1200;
—
—
5 700j
—
~
i sool
_
21144
—
1 500
—
1—
33 098
_
;
1
7 000
A.
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:
Officerare och. underofficerare m. fl. vid flygvapnet .
1. flygkåren............. ''.......
2.
3.
4. »
Flygskolkåren
B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband
.......................
j C. Felräkningspenningar, förslagsvis............
] D. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis .......
j E. Anställningspenningar, förslagsvis ............
F. Avlöning till icke-ordinarie personal å kårexpeditionerna,
förslagsvis .....................
G. Ekiperingshjälp, förslagsvis...............
j H. Vissa arvoden m. m., förslagsvis............
j I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter
m. m., förslagsvis.................
J. Rekryteringskostnader, förslagsvis ...........
| K. Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis.........
| Xj. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under
tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis .
i M. Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis
N. Flyttningsersättning, förslagsvis............
] O. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis
| P. Dagarvoden för officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal
avsedda befattningar, förslagsvis......
| Q. Inkvarteringsersättning åt manskap i Karlskrona, förslagsvis
I Summa kronor
4 500
31 318
28 416
35 000
20 000
20 000 i
i
700
- 900i
-
— 1345 732
Bihang till riksdagens protokoll 1234. 1 sami.
Nr 255.
524 31 3
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 255.
Bil. G.
Stat
för officerare och underofficerare m. fl. rid flygvapnet.
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente.
1
O. 8
1
O. 6
1
O. 6 eller 0.5
2
O. 5 ellerO. 4
4
O. 4
20
O. 3
27
O. 2
1
O. 5 eller O. 4
4
O. 3
1
0.3 eller 0.2
9
Uo. 4
14
Uo. 3
20
Uo. 2
Officerare.
Chef, generalsperson
.. (flaggman) ...........
Överste (kommendör)
Överste eller överstelöjtnant
(kommendör elle:
kommendörkapten a''
.. 1. graden) ..............
Överstelöjtnanter eller
majorer (kommendörkaptener
av 1. eller 2.
graden)..............
Majorer (kommei
Kaptener____
Löjtnanter .
Intendenturpersonal.
Överstelöjtnant eller major
ur intendenturkåren
(1- marinintendent avi
eller 2. löneklassen) ...
Kaptener ur intendenturkåren
(marinintendenter
av 1. graden)......
Kapten eller löjtnant ur
intendenturkåren
(marinintendent av 1.
eller 2. graden)..
Underofficerare.
Förrådsförvaltare ...
Fanjunkare............
Sergeanter ............
Civilmilitär personal m. fl
Flygöveringenjör .........
Förste flygingenjörer ...
Flygingenjörer av 1. gr.
» » 2. »
» » 3. »
Förste flygläkare .........
Flygläkare av 1. graden
Verkmästare av 1. kl____
» » 2. «...
Tyghantverkare............
Vapenhantverkare........
Maskinister..................
Eldare av 1. kl.............
Förrådsvaktmästare......
Civil personal.
Sekreterare och kamrerare
........................
Kanslibiträde...............
Expeditionsvakt............
Skrivbiträden...............
Pensionerad personal.
Officer, registrator och
bibliotekarie hos flyg
styrelsen.................
Mobiliseringsofficer.....
Officer, intendentur
utbildad.
.................
Officer, fortifikations
utbildad.
..................
Underofficerare............
Antal.
1
18
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente.
1
2
2
4
2
1
1
5
5
7
5
5
5
6
C. 14
C. 13
C. 12
C. 11
C. 10
C. 11
C.
C.
C.
c.
c.
c.
c.
c.
9
6
4
3
3
3
1
1
Avd. B. 24
Avd. B. 7
Avd. B. 5
Avd. B. 2
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 844 784
Avlöning till ett extra ordinarie kanslibiträde hos flygstyrelsen, förslagsvis » 2 676
Arvoden till pensionerad personal, förslagsvis....................... ,> 18 060
Avlöningsfyllnad till sekreteraren-kamreraren..................... ,> qco
Kostnader för renskrivning ........................... ................. n
Summa förslagsanslag kronor 866 380
Ann. 1. lie i staten upptagna ordinarie beställningshavama skola vara underkastade
transport till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive
marinen. *
Amu. 2. De för pensionerad personal avsedda befattningarna skola, därest Kungl. Majit
icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.
Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1934:4 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1934! 1935 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet. s. 3 i texten