Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis proposition nr 258

1934-03-16 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:258, Kungl. Majlis proposition nr 258

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 258.

1

Nr 258.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nied förslag till lag om

hulnanferhållande i fråga om aktier i vissa bolag;

given Stockholms slott den 16 mars 1934.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om bulvanförhållande i fråga örn aktier i

vissa bolag.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1934

1 sami.

Nr 258.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Förslag

till

Lag

örn bulrauförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kringgås ett enligt lag gällande förbud för utländsk medborgare, samfällighet

eller stiftelse eller svensk samfällighet att förvärva aktier i vissa

svenska aktiebolag därigenom att någon är bulvan för annan mot vilken förbudet

är gällande, i det han huvudsakligen för dennes räkning framträder såsom

ägare till aktierna, straffes den som sålunda är bulvan med dagsböter

eller fängelse.

Är bulvanen bolag eller annan samfällighet eller stiftelse, straffes styrelseledamot

eller annan som är satt att leda samfällighetens eller stiftelsens angelägenheter,

där han med hänsyn till vad av honom åtgjorts eller underlåtits

finnes hava medverkat till bulvanförhållandet.

2 §■

Befinnes att bulvanen själv innehar de aktier bulvanförhållandet avser eller

att aktierna äro hos någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant eller

som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning, skall domstolen

förordna att, där ej bulvanen inom sex månader från det domstolens utslag

vunnit laga kraft inför överexekutor visar att aktierna avyttrats till någon

som enligt lag ägde förvärva dem, aktierna skola säljas enligt överexekutors

bestämmande.

3 §.

Då aktier skola säljas efter vad i 2 § sägs, skall försäljningen ske å

offentlig auktion i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober

1914 örn vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas; dock

må överexekutor på begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning,

såframt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna å offentlig auktion skall efter överexekutors bestämmande

äga rum i Stockholm eller annan stad, där särskild av stadens handelsoch

sjöfartsnämnd antagen mäklare finnes. Å auktionen må bulvanen ej

själv inropa aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av utmätningsmannen

i den stad där försäljningen äger rum. I övrigt skall i ärendet i tilllämpliga

delar sa anses, som örn aktierna utmätts till gäldande av fordran hos

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

3

bulvanen. Äro aktierna av bulvanen pantsatta, skall försäljning ske nied bibehållande

av panthavarens rätt, där ej denne nöjes nied att för sin betalning

hålla sig till köpeskillingen. Bulvanen vare pliktig att betala kostnad som

ej kan i enlighet med 198 § utsökningslagen gäldas ur den försålda egendomen.

Har överexekutor medgivit försäljning i annan ordning än som stadgas i

förordningen den 23 oktober 1914, skola aktierna ställas under vård och förvaltning

av god man varom förmäles i lagen örn förmynderskap. Gode mannen

vare pliktig att i samråd med bulvanen, inom tid som med hänsyn till

omständigheterna kan anses skälig, föranstalta örn försäljning av aktierna.

Gode mannen har att, då årsräkning eller sluträkning avgives, insända en avskrift

av räkningen till överexekutor.

4 §•

Under rättegången mot bulvanen må domstolen, när skäl därtill äro, förordna,

att de aktier bulvanförhållandet avser skola beläggas med kvarstad,

därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem

såsom pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning.

Där målet ännu ej vid domstolen förevarit, äge åklagaren hos överexekutor

begära sådant förordnande örn kvarstad som nyss sagts.

Förordnas örn aktiernas försäljning efter vad i 2 § sägs, skall tillika i utslaget

meddelas förordnande örn kvarstad å aktierna eller, där sådant förordnande

redan givits, förklaring att detta skall äga bestånd. Vinner utslaget

laga kraft, skola sedan sex månader därefter förflutit aktierna, örn å

dem kvarstad blivit lagd, på begäran av överexekutor utlämnas till denne,

där de ej innehavas såsom pant. Örn försäljningsförordnande ej meddelas

eller meddelat försäljningsförordnande varder i högre rätt upphävt, pröve domstolen

i utslaget, huruvida förut meddelat förordnande örn kvarstad skall återkallas

eller äga bestånd till dess utslaget vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt utgöre ej hinder för bulvanen att, intill dess

sex månader förflutit från det förordnande örn försäljning enligt 2 § vunnit

laga kraft, avyttra aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem; dock

må aktierna ej utlämnas med mindre överexekutor därom förordnat.

5 §.

Är bulvanen såsom aktieägare införd i aktieboken, skall domstolen i utslaget

förordna, att han icke må utöva de befogenheter vilka enligt lag eller bolagsordningen

tillkomma sådan aktieägare; och skall anteckning därom ske i

nämnda bok, sedan utslaget vunnit laga kraft.

6 §.

Talan enligt denna lag anhängiggöres och utföres av allmän åklagare, där

ej i visst fall Konungens befallningshavande finner lämpligt förordna särskild

åklagare.

Det åligger Konungens befallningshavande att ägna särskild uppmärksam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

het däråt att förekommande bulvanförhållanden varda lagligen beivrade.

Landsfogde, landsfiskal och stadsfiskal skola, då anledning finnes till antagande

att bulvanferhållande föreligger, därom göra anmälan hos Konungens

befallningshavande.

7 §•

Mål som i denna lag avses instämmes till rätten i den ort, där bulvanen bör

svara i tvistemål som röra hans person.

Målet skall behandlas i den för brottmål stadgade ordning, ändå att talan

örn ansvar ej föres.

8 §.

Innan förordnande meddelas enligt 2 §, skall tillfälle beredas den för vilken

bulvanförhållandet ingåtts att yttra sig i målet.

År anledning antaga, att av handling som finnes i svarandes värjo kan i

målet vinnas upplysning som eljest ej är att tillgå, äger domstolen förelägga

svaranden att förete handlingen, dock ej då fråga är örn brev eller annat enskilt

meddelande eller då skäl finnes antaga, att handlingens företeende kan,

oberoende av målets utgång, lända svaranden eller någon, vilken med honom

är i den skyldskap eller det svågerlag som i rättegångsbalken örn jäv mot

domare sägs, till skada eller synnerlig olägenhet. Vite må, där så finnes nödigt,

av domstolen föreläggas svaranden.

9 §.

Har domstol meddelat förordnande enligt 2 §, åligger det domstolen att

inom fjorton dagar tillställa överexekutor avskrift av domstolens utslag.

10 §.

Klagan över överexekutors beslut i ärende som omförmäles i 3 § första

stycket föres i den ordning som i utsökningslagen stadgas angående klagan

över överexekutors utslag i annat utsökningsmål än i 2 kap. nämnda lag sägs.

Mot överexekutors beslut i fråga örn kvarstad må talan ej föras.

11 §•

Böter som ådömas enligt 1 § skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1934 men skall i avseende å bulvanförhållande,

som uppkommit före lagens ikraftträdande, icke äga tillämpning

före den 1 juli 1935. Har före sistnämnda dag bulvanen hos Konungens befallningshavande

anmält, att de aktier bulvanförhållandet avser icke kunnat

avyttras, med angivande tillika av skälen därtill, åligger det Konungens befallningshavande,

örn det ej före den 1 januari 1936 visas att aktierna avyttrats,

tillse att talan mot bulvanen örn bulvanförhållandets upplösning anhängiggöres

vid domstol. I sådant fall skall dock till straff dömas allenast där

det befinnes att bulvanen icke åtgjort vad på honom ankommit för att bulvanförhållandet

skulle bliva upplöst.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

5

Har före den 1 juli 1935 anmälan ej gjorts efter vad i första stycket sägs,

skall därefter vad i denna lag är stadgat äga tillämpning i avseende å bulvanförhållandet.

I anmälan varom i första stycket sägs skall angivas nominella värdet samt

nummer och annan beteckning å de aktier som icke kunnat avyttras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stochholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler fråga örn

lagstiftning angående bulvanförhållanden i fråga örn aktier i vissa bolag samt

anför:

»Genom stadganden om begränsningar i rätten till förvärv av fast egendom

in. m. har man inom den svenska lagstiftningen särskilt under senare årtionden

sökt förhindra dels mera betydande naturtillgångars övergång i utländska

händer, dels ock utvidgning av bolags och föreningars jordinnehav på den

jordbrukande befolkningens bekostnad. Den senare lagstiftningen — som ursprungligen

avsag endast de norra länen — föranleddes främst av de farhågor

för bondeklassens försvagande och därav följande samhälleliga olägenheter

som väcktes genom de stora skogsbolagens jordförvärv.

Lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag uppställer som huvudregel förbud

för utländska och vissa svenska rättssubjekt — bl. a. aktiebolag — att

utan Kungl. Maj :ts tillstånd förvärva fast egendom eller gruva. Vad angår

svenska aktiebolag, vilkas aktier skola vara ställda till viss man, göres emellertid

enligt lagen inskränkningen i rätten till egendomsförvärv beroende av

huruvida bolaget i sin bolagsordning intagit förbehåll, som innefattar föreskrift

att endast en mindre del av aktierna eller aktier företrädande en mindre

del av rösttalet i bolaget, kunna förvärvas av sådant rättssubjekt som endast

med Kungl. Maj:ts tillstånd äger förvärva fast egendom eller gruva; har dylikt

förbehåll intagits i bolagsordningen, äro bolagets fastighetsförvärv icke

vidare underkastade de i lagen stadgade inskränkningarna. Därjämte innehåller

lagen förbud mot överlåtelse av aktier i vissa svenska aktiebolag till

sadant rättssubjekt som enligt lagen icke kan fritt förvärva fast egendom eller

gruva.

Nu gällande bestämmelser örn bolags och föreningars rätt att förvärva fast

egendom återfinnas i lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärva fast egendom. Förbudet avser fast egendom å landet

och i stad utanför det till bebyggande planlagda området. I lagen finnas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 258.

7

upptagna vissa undantag från förbudet, och tillstånd till fastighetsförvärv kan

enligt särskilda bestämmelser meddelas av Kungl. Maj :t.

Redan under den tid då den norrländska förbudslagstiftningen var gällande

fästes uppmärksamheten på den stora omfattning, i vilken bolagen kringgingo

denna lagstiftning genom användande av bulvaner, och den utredning

som med anledning härav företogs ledde slutligen till lagstiftning örn bulvanförhållande

i avseende å fast egendom.

Genom lagen den 18 juni 1925 örn bulvanförhållande i fråga örn fast egendom

föreskrevs vidtagande av tvångsåtgärder för upplösande av sådana bulvanförhållanden,

vilka innebära kringgående av förbud mot fastighetsförvärv.

Enligt denna lag anses bulvanförhållande föreligga, då i lag stadgat förbud

att utan tillstånd eller särskilt godkännande förvärva eller behålla fast egendom

kringgås därigenom att den som har fång till viss egendom är bulvan

för någon, mot vilken dylikt förbud är i fråga örn egendomen gällande. På

talan av allmän åklagare skall domstol, då sådant bulvanskap befinnes

vara för handen, förordna att överexekutor skall pröva huruvida

egendomen skall säljas å offentlig auktion. Då sex manader förflutit

efter det domstolens beslut vunnit laga kraft, har överexekutor att meddela

förordnande örn egendomens försäljning, därest ej av lagfartsprotokollet framgår

att egendomen avyttrats. Det åligger länsstyrelserna att ägna särskild

uppmärksamhet däråt att förekommande bulvanförhållanden bliva beivrade.

Vissa befattningshavare, nämnder och styrelser äro pliktiga att, då anledning

förefinnes till antagande att bulvanförhållande föreligger, göra anmälan därom

till länsstyrelsen.

Den sistberörda lagstiftningen avsåg att förhindra kringgående genom bulvan

av förbuden såväl för bolag som för utländska rättssubjekt att utan särskilt

tillstånd förvärva fast egendom. Däremot berördes i samband med denna

lagstiftning alls ej frågan örn förebyggande av bulvanförhållande i fråga om

aktier som ej må förvärvas av utlänning. Genom överlåtelse till bulvaner av

aktier i de bolag som avses i 1916 års lag kan dennas syfte omintetgöras i

lika hög grad som genom maskerade fastighetsöverlåtelser i strid mot de i

lagen meddelade förbudsbestämmelserna. Det har efter lagens tillkomst kunnat

konstateras att bulvanförhållanden beträffande aktieinnehav i ej ringa

omfattning förekomma, vilka uppenbarligen åsyfta kringgående av lagens bestämmelser.

Ett sådant kringgående kan ske därigenom att en enskild svensk

medborgare åtager sig att utåt framträda såsom ägare till aktierna eller ock

därigenom, att för nämnda uppgift ett särskilt rättssubjekt bildas, t. ex. ett

aktiebolag, som kan framträda såsom ägare till aktierna, ehuru i själva verket

bolaget genom kredittagning från utländsk intressent förmedlar ett aktieinnehav

för dennes räkning. Ofta föreligger ej direkt kreditgivning från huvudmannens

sida till bulvanen utan en ekonomisk transaktion genom en utländsk

bank med en svensk bank, av vilken kreditgivning sedan sker till den svenske

bulvanen.

Förut i dag har Kungl. Majit beslutat att genom proposition (nr 217) föreslå

riksdagen att antaga ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

vissa ändringar i 1916 års lag, åsyftande att beträffande svenska aktiebolag

vilkas rörelse innefattar tillgodogörande av landets naturtillgångar skärpa villkoren

för rätt att utan särskilt tillstånd enligt nämnda lag förvärva fastigheter

och gruvegendom. Enligt gällande bestämmelser kan aktiebolag vars

aktiebrev skola vara ställda till viss man och vari aktier med olika röstvärde

finnas erhålla sådan frihet, därest i bolagsordningen intages förbehåll med bestämmelse

att allenast så många aktier att rösttalet för dem vid varje tid utgör

mindre än en femtedel av rösttalet för bolagets samtliga aktier må överlåtas

å utländska eller med dem likställda svenska rättssubjekt. Enligt det

föreliggande förslaget skall förbehållet dessutom innehålla att de aktier som

fritt må överlåtas skola motsvara mindre än en femtedel av hela aktiekapitalet.

Förslaget stadgar vidare inskränkning i rätten till aktieöverlåtelse, örn

bolag som nu nämnts innehar naturtillgångar av viss art och omfattning. Inskränkningen

skall gälla till dess förbehåll av den föreslagna innebörden blivit

infört i bolagsordningen. — Genomförandet av en lagändring i den riktning

förslaget åsyftar kan otvivelaktigt komma att utgöra en anledning för dem

som drabbas därav att söka undgå de strängare reglerna genom förfaranden

av det slag som i det föregående beskrivits. Man kan sålunda icke bortse från

möjligheten att lagändringen skulle kunna föranleda att frekvens av bulvanförhållanden

beträffande förvärv och innehav av aktier ökades, vilket med

hänsyn till betydelsen ur samhällets synpunkt av den ifrågavarande lagstiftningen

måste anses betänkligt. Redan de hittills konstaterade bulvanförhållandena

på detta område ådagalägga behovet av lagregler som giva myndigheterna

medel att ingripa mot missbruk av sådan natur. Omsorgen örn de

nya föreskrifternas effektivitet synes vara en omständighet som kommer behovet

av dylika regler att framträda med ökad styrka.

Frågan örn åtgärder mot aktieförvärv genom bulvaner har under innevarande

år varit föremål för utredning inom justitiedepartementet. På grundval

av denna utredning har utarbetats ett utkast till lag om bulvanförhållande

i fråga örn aktier i vissa bolag, upptagande

stadganden om straff för den som med avvseende å aktier är bulvan för någon

som enligt lag ej må förvärva aktierna samt örn dylika bulvanförhållandens

avveckling.

Lagutkastets 1 § innehåller följande: Där ett enligt lag gällande förbud

mot förvärv av aktier i vissa svenska aktiebolag kringgås därigenom att den

som förvärvat sådana aktier är bulvan för någon mot vilken förbudet är gällande,

i det att han huvudsakligen för dennes räkning framträder såsom ägare

till aktierna, skall bulvanen straffas med dagsböter eller fängelse. För det

fall att bulvanen är bolag eller annan samfällighet, drabbar straffet styrelseledamot

eller annan som är satt att leda samfällighetens angelägenheter, där

han med hänsyn till vad av honom åtgjorts eller underlåtits finnes hava medverkat

till bulvanförhållandet.

Rörande åtgärder för upplösning av bulvanförhållande föreslås enligt 2—5 §§

i utkastet huvudsakligen följande bestämmelser: Örn det i mål mot en bul
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

9

van befinnes att denne själv innehar aktierna eller att dessa finnas hos någon

som innehar dem för bulvanens räkning eller som av denne erhållit dem som

pant, skall domstolen meddela förordnande därom att aktierna skola säljas genom

överexekutors försorg, därest icke bulvanen inom sex månader från det

domstolens utslag vunnit laga kraft visar att aktierna sålts till någon som enligt

lag ägt förvärva dem (2 §). Försäljning genom, överexekutors försorg

skall ske å offentlig auktion jämlikt förordningen den 23 oktober 1914 om vad

vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas. Auktionen skall

hållas antingen i Stockholm eller i annan stad, där särskild av stadens handels-

och sjöfartsnämnd antagen mäklare finnes. Bulvanen får ej själv inropa

aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av utmätningsmannen i försäljningsorten.

Örn aktierna äro pantsatta av bulvanen, må försäljning ske allenast

med bibehållande av panthavarens rätt, där ej denne nöjes med att för

sin betalning hålla sig till köpeskillingen. I övrigt skall i tillämpliga delar

förfaras såsom örn aktierna utmätts till gäldande av fordran hos bulvanen.

Försäljning i annan ordning än nu nämnts skall emellertid på bulvanens begäran

kunna medgivas av överexekutor örn skäl därtill visas. I sådant fall

skola aktierna ställas under vård och förvaltning av god man, som har att i

samråd med bulvanen föranstalta örn försäljningen. Gode mannen skall beträffande

sitt uppdrag vara underkastad förmynderskapslagens bestämmelser

(3 §). Under rättegången mot bulvanen skall domstolen äga att förordna örn

kvarstad å de aktier bulvanförhållandet avser, där de anträffas hos bulvanen

eller någon som innehar dem för bulvanens räkning eller som av denne erhållit

dem såsom pant. Innan målet förekommit vid domstolen, äger åklagaren hos

överexekutor begära kvarstad å aktierna. Kvarstad skall ej utgöra hinder för

aktiernas försäljning till någon som enligt lag äger förvärva dem, men aktierna

få ej utlämnas med mindre överexekutor förordnat därom (4 §). Är bulvanen

såsom aktieägare införd i aktieboken, skall domstolen förordna att han

icke må utöva aktieägares befogenheter; härom skall anteckning göras i aktieboken

sedan utslaget vunnit laga kraft (5 §).

Utkastet innehåller därjämte vissa stadganden av huvudsakligen processuell

natur. Bland dessa märkes föreskrift därom att den för vilken bulvanförhållandet

ingåtts skall innan försäljningsförordnande meddelas erhålla tillfälle

att yttra sig i målet.

Den föreslagna lagen skall enligt utkastets slutbestämmelser träda i kraft

den 1 juli 1934 men i avseende å bulvanförhållande som uppkommit före ikraftträdandet

icke äga tillämpning före den 1 juli 1935. Beträffande sådant bulvanförhållande

skall dessutom gälla följande: Örn bulvanen före den 1 juli

1935 hos Konungens befallningshavande anmält att försäljning av aktierna ej

kunnat ske samt tillika angivit skälen därtill, har Konungens befallningshavande

att, om det ej före den 1 januari 1936 visas att försäljning ägt rum, tillse

att talan mot bulvanen om bulvanförhållandets upplösning anhängigöres

vid domstol. I sådant fall skall ej till straff dömas, där det befinnes att bulvanen

åtgjort vad på honom ankommit för att bulvanförhållandet skulle bliva

upplöst. Örn däremot anmälan ej gjorts före den 1 juli 1935, skola efter nämn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Måj:ts proposition nr 258.

da dag lagens föreskrifter omedelbart träda i tillämpning i avseende å bulvanförhållandet.

Efter remiss den 23 februari 1934 ha yttranden över lagutkastet

jämte en promemoria i ämnet avgivits av bank- och

fondinspektionen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap samt styrelserna för Sveriges

industriförbund och Svenska bankföreningen. Kommerskollegium har jämte

det egna utlåtandet avlämnat yttrande av fullmäktige i järnkontoret.

De enligt utkastet ifrågasatta lagbestämmelserna ha lämnats utan erinran

av bank- och fondinspektionen, patent- och registreringsverket, rikskommissionen

samt styrelserna för industriförbundet och bankföreningen. De nämnda

styrelserna ha i gemensamt yttrande uttalat, att genom en lag med föreslaget

innehåll skulle 1925 års lag örn bulvanförhållande i fråga örn fast egendom

erhålla ett komplement som måste anses logiskt befogat. Örn, såsom styrelserna

vågade antaga, en sådan lag befunnes i tillämpningen motsvara sitt

syfte, borde därav följa att farhåga icke vidare behövde hysas för att 1916

års lag skulle kunna i särskilda fall genom på bakväg träffade anordningar

berövas sin effektivitet. Det borde vara uteslutet att en lagstiftning med sådan

innebörd som den nu ifrågasatta skulle kunna för landets förhållande utåt

vara till olägenhet. Givetvis borde ingen kunna med fog göra någon invändning

mot att ett land genom lagstiftningsåtgärd av rimlig beskaffenhet förlänade

tillbörlig respekt åt gällande lag.

Kommerskollegium har anfört: Kollegium ville principiellt icke rikta någon

erinran mot lagutkastet såvitt anginge sådana bulvanförhållanden som

uppstode efter den nya lagens ikraftträdande. Emellertid ville kollegium icke

underlåta att erinra örn att lagrådet i anledning av remiss av 1925 års departementsförslag

till bulvanlag uttalade en maning att å det ifrågavarande lagstiftningsområdet

framgå med försiktighet. De av lagrådet vid nämnda tillfälle

framförda synpunkterna torde i viss mån alltjämt äga giltighet och torde

böra föranleda att övergångsvis större hänsyn än som i utkastet skett toges till

bestående förhållanden. Kollegium ville under åberopande härav ifrågasätta

huruvida icke i övergångsbestämmelserna viss dispensbefogenhet kunde inrymmas

åt Kungl. Maj:t.

Fullmäktige i järnkontoret ha funnit betänkligheterna mot en utsträckning

av den ifrågasatta kriminaliseringen av bulvanförhållanden till redan bestående

förhållanden så stora att de vida övervägde hänsynen till den nytta som

skulle kunna påräknas därav. Det finge icke förbises att de rättshandlingar

som grundat bulvanförhållanden av det slag man nu ville komma åt alltid

varit, då de vidtagits, formellt oantastliga.

Departc- Såsom i det föregående nämnts avser 1925 års bulvanlag att åstadkomma

chefen, upplösning av bestående bulvanförhållanden medelst egendomens försäljning

i exekutiv ordning. Det är uppenbart att den praktiska tillämpningen av lagen

väsentligt underlättas av det i fråga örn fast egendom rådande inskriv
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

11

ningsväsendet. Genom lagfarts- och inteckningsärendenas offentliga registrering

kan en fastighets övergång till ny ägare och dess gravationer följas.

Och såsom föremål för exekutiva åtgärder är tydligen den fasta egendomen

på helt annat sätt tillgänglig än lös egendom. En på myndigheterna ankommande

övervakning av bulvanförhållanden som direkt röra fastigheter kan

sålunda —■ liksom ett offentligt ingripande mot dylika förhållanden -—■ relativt

lätt anordnas på sätt 1925 års lag föreskriver. Helt annorlunda ställer

sig saken då fråga är örn lös egendom. Vad nu särskilt angår aktier är sålunda

att märka, att aktiebolagslagen icke stadgar obligatorisk registrering i

aktieboken av dessas ägare såsom villkor för rätt till vinstutdelning. I stor utsträckning

underlåtes ock registrering, särskilt av aktier som ofta äro föremål

för omsättning. I följd härav saknas en av de viktigaste förutsättningarna för

anordnande av en effektiv kontroll över aktieförvärven. Det torde icke kunna

ifrågasättas att härutinnan skulle, vidtagas någon ändring i aktiebolagslagen.

Erinras må att det av 1905 års aktiebolagskommitté framlagda förslaget

till lag örn aktiebolag intog den ståndpunkten att aktieägares registrering

i aktieboken skulle utgöra villkoret för åtnjutande av de rättigheter som

tillkomma aktieägare, således även för rätten till vinstutdelning. Vid granskningen

i lagrådet år 1909 påvisades de olägenheter som med hänsyn till aktieomsättningen

skulle föranledas av en dylik regel, och denna blev icke heller

upptagen i det slutliga lagförslaget. De skäl som vid lagens tillkomst

anfördes mot registreringstvång av angivet slag göra sig naturligen i än högre

grad gällande efter den utveckling som under de senaste båda årtiondena

ägt rum på ifrågavarande område. En återgång till kommittéförslagets

ståndpunkt synes alltså under nuvarande förhållanden vara helt utesluten.

Vad nu anförts beträffande generella föreskrifter örn registrering såsom

villkor för vinstutdelning torde äga giltighet även i fråga örn andra tänkbara

åtgärder för genomförande av registreringstvång i syfte att möjliggöra kontroll

av aktieöverlåtelser.

Det återstår under sådana omständigheter endast att överväga huruvida

andra medel än de som kommit till användning i 1925 års bulvanlag stå till

huds för bekämpandet av de nu ifrågavarande rättsstridiga företeelserna.

Främst erbjuder sig härvid utvägen att kriminalisera bulvanförhållandena.

Frågan örn kriminalisering av bulvanförhållanden var

under förarbetena till 1925 års bulvanlag föremål för ingående prövning.

I det under år 1918 inom justitiedepartementet upprättade förslaget till

''lag med vissa bestämmelser till stävjande av förvärv av fast egendom i annans

namn m. m.’ upptogos inga föreskrifter örn straffpåföljd för själva bulvanförhållandet.

Flera av de myndigheter som avgåvo utlåtanden över förslaget

framhöllo däremot att det verksammaste medlet att förhindra bulvanförvärv

vore en kriminalisering av åtgärden med strängt straff för den brottslige

och eventuellt tvångsförsäljning av fastigheten. Ett av jordkommissionen

år 1920 framlagt förslag till dag örn åtgärder till upphävande av bulvanförhållande

i fråga örn fastighet,’ intog dock i förevarande hänseende

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 258.

samma ståndpunkt som det tidigare departementsförslaget. I motiveringen

förklarade sig jordkommissionen anse att den väg som angivits i de berörda

yttrandena icke skulle leda till målet. Skulle kriminalisering tillgripas, kunde

nämligen, yttrade kommissionen, av lätt insedda skäl ansvarspåföljden

icke knytas vid bulvanförhållandet såsom sådant utan vid den handling varigenom

bulvanförhållandet upprättats. Då åt en straffbestämmelse icke kunde

förlänas retroaktiv verkan, skulle följden bliva att alla bulvanförhållanden

som tillkommit innan lagen trätt i kraft folie utom densammas räckvidd.

En i och för sig tänkbar anordning att beträffande äldre bulvanförhållanden

stadga skyldighet att inom viss tid upplösa desamma och belägga underlåtandet

att uppfylla denna förpliktelse med straff ansåge kommissionen av

flera skäl icke vara att förorda.

I sitt under år 1921 avgivna förslag till ''lag med bestämmelser angående

rätt att förvärva och besitta fast egendom’ intog emellertid jordkommissionen

en annan ståndpunkt och föreslog nu bulvanförhållandets kriminalisering

vad anginge såväl bulvanen som hans huvudman. Kommissionen anförde

härom: Ur legislativ synpunkt torde intet hinder föreligga att med straff

belägga ett sådant förfarande som ett kringgående av gällande lagar genom

användande av bulvan innebure. Otvivelaktigt skulle härigenom de bestämmelser

som komme att uppställas för att förhindra ett sådant kringgående

avsevärt vinna i effektivitet. Eörnekas kunde ej att därest straff hotade

dem som inläte sig på bulvanskap, detta skulle verka mera avhållande än

om påföljden av ett bulvanförvärv endast vore den, att kontrahenterna tvingades

att avhända sig den fastighet som förvärvats. Härtill komme den

moraliska verkan som en kriminalisering av en handling alltid innebure, i

det att handlingen i det allmänna rättsmedvetandet därigenom ytterligare

fastsloges såsom otillåten och rättsstridig. Verkan härav borde ej underskattas.

Ingen torde väl förvärva en fastighet genom bulvan utan att han hade

förtroende för dennes pålitlighet. Växte det nu fast i det allmänna medvetandet

att det vore en brottslig handling att vid förvärv av fastighet låta

använda sig såsom bulvan åt någon som icke utan tillstånd eller särskild

prövning ägde förvärva densamma, komme det sannolikt att möta avsevärda

svårigheter att för genomförande av bulvanköp anskaffa pålitlig bulvan.

Personer som vore måna örn sitt anseende torde säkerligen icke komma att

låta använda sig för sådant ändamål. De skäl för en kriminalisering av

bulvanskap som sålunda anförts hade kommissionen funnit vara så tungt

vägande att kommissionen vid närmare övervägande av saken funnit sig böra

förorda en sådan anordning. Härvid uppstode dock den frågan, huruvida

straffbarheten borde anknytas enbart till den överenskommelse i och för sig,

uttrycklig eller tyst, som parterna finge anses hava ingått med varandra örn

grundande av ett bulvanskap. Givetvis funnes det, teoretiskt sett, intet hinder

för att straffbelägga själva överenskommelsen, men det torde näppeligen

kunna påvisas några omständigheter som krävde en så långt gående kriminalisering.

Enligt kommissionens tanke borde för den skull, därest bulvanskap

i fråga örn äganderätt till fast egendom skulle kriminaliseras, straff
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 258.

13

barheten inträda först då parterna praktiskt genomförde bulvanskapet, d. v. s.

i och med det att bulvanens huvudman började utöva en ägares rådighet över

den fastighet som vore föremål för bulvanskapet.

I enlighet med vad kommissionen sålunda anfört upptogs i lagförslaget

straffbestämmelse för den som i strid med det i förslaget stadgade förbudet

brukade bulvan eller lät bruka sig såsom bulvan. Straffet skulle utgöra böter

från och med 100 till och med 10,000 kronor eller fängelse.

I det på grundval av jordkommissionens sist omförmälda förslag inom justitiedepartementet

utarbetade förslaget till dag om bulvanförhållande i fråga

örn fast egendom’ bibehöllos de nämnda straffbestämmelserna i sak oförändrade.

Vid remiss till lagrådet år 1925 av detta departementsförslag förklarade

sig departementschefen i huvudsak instämma i vad jordkommissionen

i sitt år 1921 avgivna betänkande anfört rörande kriminalisering av bulvanförhållanden.

Departementschefen tilläde: Att inlåta sig på bulvanförhållande

måste anses såsom en brottslig handling, vilken fortlöpte från det

bulvanförhållandet ingåtts till dess det bleve upplöst. På grund härav borde

preskriptionstiden för åtalande av bulvanförhållande räknas från tiden för dess

upplösande. Den av kommissionen föreslagna straffskalan hade departementschefen

med hänsyn till de stora ekonomiska värden som bulvanförhållande kan

avse att vinna samt nödvändigheten att relativt strängare bestraffa upprepad

förbrytelse funnit vara motiverad.

Lagrådet framhöll — vid behandlingen av förslagets bestämmelser örn det

civila tvångsmedlet, fastighetens exekutiva försäljning, — vissa synpunkter

vilka innebure en särskild maning att å det ifrågavarande lagstittningsområdet

framgå med försiktighet. Sålunda påpekade lagrådet, bland annat, den

svaghet ur rättsordningens synpunkt som läge däri att med förslaget avsåges

att stifta lag mot kringgående av förbudsstadganden, vilkas direkta överträdande

ej vore kriminaliserat utan hindrades genom regler örn ogiltighet eller

civiltvång. Vad lagrådet uttalat i fråga örn förutsättningarna för användandet

av det civila tvångsmedlet ägde, enligt lagrådets yttrande över de föreslagna

straffstadgandena, i än högre grad tillämplighet även i avseende å det tvångsmedel

som vore avsett att komma till stånd genom bulvanförhållandets kriminalisering.

De betänkligheter som härutinnan mötte vore enligt lagrådets åsikt

av den betydelse att lagrådet ansåge sig böra bestämt avstyrka förslaget i denna

del. — I övrigt anförde lagrådet, att det väl vore sant att ur rättsprincipiell

synpunkt något ovillkorligt hinder icke kunde anses möta att med straff belägga

sådant kringgående av gällande förbud att förvärva och behålla fast

egendom varom vore fråga, åtminstone såvitt anginge bulvanförhållanden som

kunde uppstå efter det en lagstiftning av angiven beskaffenhet kommit till

stånd. Men å andra sidan framhölls att den föreslagna tvångsförsäljningen

ensamt för sig innebure ett så kraftigt ingrepp på ett område som i allt fall

åtminstone formellt vore ordnat i överensstämmelse med gällande lag, att man

torde skäligen böra för det dåvarande låta därvid bero. Först örn det skulle

visa sig att man ej enbart på denna väg kunde hindra kringgåendet av för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

budslagstiftningen, syntes det vara anledning tillgripa kriminalisering såsom

ett yttersta medel för motverkande av uppkomsten av bulvanförhållanden på

ifrågavarande område.

I det slutliga, till riksdagen överlämnade lagförslaget voro straffbestämmelserna

strukna. Departementschefen uttalade till statsrådsprotokollet att

han med anledning av lagrådets starka betänkligheter mot kriminalisering

ansett sig böra örn än med tvekan utesluta bestämmelserna därom, samt tilläde

att örn det skulle visa sig att man ej kunde hindra kringgående av lagstiftningen

rörande inskränkning i rätten att förvärva fast egendom genom att

stadga allenast tvångsförsäljning, man torde till förnyat övervägande få upptaga

frågan huruvida icke kriminalisering av bulvanförhållandet vore det lämpligaste

medlet att söka förebygga dylikt kringgående.

De i det föregående nämnda förslagen vilka innehålla stadganden om straff

för bulvaner och deras huvudmän bygga på uppfattningen att en lag riktad

mot bulvanförhållanden svårligen kan vinna åsyftad förebyggande verkan, med

mindre den uppställer dylika stadganden. Vad angår nu gällande bulvanlag

torde dock den hittills vunna erfarenheten närmast få anses hava ådagalagt

att lagen, trots avsaknaden av straffstadganden, utgjort ett verksamt medel

mot utbredningen av bulvanförhållanden av det slag densamma berör. Att så

blivit fallet måste tillskrivas de kontrollmöjligheter som inskrivningsväsendet

samt själva beskaffenheten av den ifrågavarande egendomen erbjuda. Då det

däremot gäller bulvanförhållanden i fråga örn aktier, äro förutsättningarna för

kontroll från det allmännas sida ringa, och man har fördenskull grundad anledning

till antagande att enbart föreskrifter örn civila tvångsåtgärder skola

visa sig föga verksamma. Dessutom torde sådana tvångsåtgärder ej kunna

föreskrivas i full omfattning. Under angivna omständigheter synes det ofrånkomligt

att en mot dessa senare bulvanförhållanden riktad lagstiftning huvudsakligen

måste grundas på kriminalisering av desamma. De uttalanden

som under förarbetena till 1925 års lag fällts angående betydelsen av straffsanktion

äro otvivelaktigt berättigade; framför allt bör, såsom jordkommissionen

framhållit, icke underskattas den moraliska verkan av straffstadganden.

Det torde icke vara tvivel underkastat att en lagstiftning, som inför straff

för dem som låta bruka sig såsom redskap för kringgående av de till det inhemska

näringslivets skydd givna förbudsbestämmelserna, skall för den allmänna

opinionen framstå såsom berättigad. Uppenbart är också att en lagstiftning

av nu ifrågasatt slag i främsta rummet bör rikta sig mot bulvanen.

Däremot synes det mera tvivelaktigt huruvida i lagen lämpligen även bör uppställas

straff för bulvanens huvudman. I det förut omnämnda, av jordkommissionen

år 1921 framlagda lagförslaget liksom i det sedermera till lagrådet

remitterade förslaget voro straffstadganden upptagna, vilka riktade sig mot

bada parterna i bulvanförhållandet. Vid utarbetandet av de nämnda förslagen

framstod såsom det väsentliga ändamålet med lagstiftningen att förhindra de

bulvanförvärv av fastigheter, framför allt skogsegendomar, som för svenska

bolags räkning i stor utsträckning skedde med kringgående av lagen angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom. Bulvan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

15

lagen har ju också i praktiken så gott som uteslutande erhållit tillämpning beträffande

dylika bulvanförhållanden, i vilka alltså båda kontrahenterna äro

inhemska rättssubjekt. Den nu ifrågasatta lagstiftningen riktar sig däremot

mot förhållanden, där ena parten, huvudmannen, vanligen är ett utländskt rättssubjekt.

Det torde därför med visst fog kunna göras gällande, att örn i den

nya lagen upptoges straffpåföljd för huvudmannen i bulvanförhållandet, lagen

erhölle en räckvidd som mången gång skulle te sig föga tilltalande. Med utgångspunkt

från den uppfattning som i straffstadgandena främst ser ett medel

att i det allmänna rättsmedvetandet här i landet inskärpa bulvanförhållandets

rättsstridighet och därigenom förebygga att svenska medborgare låta använda

sig såsom bulvaner, lärer man dessutom kunna påstå att straffbestämmelser

som rikta sig mot huvudmannen icke äro av synnerlig vikt för vinnande av

syftet med lagstiftningen. Det mot bulvanen riktade straffhotet skulle nämligen

ur denna synpunkt kunna anses tillfyllest såsom ägnat att försvåra anskaffandet

av svenska medborgare, lämpliga för det ifrågavarande ändamålet.

Slutligen må anmärkas att straffstadganden mot den utländske huvudmannen

icke skulle kunna bringas i tillämpning i det oftast förekommande fallet att

denne icke vistas i Sverige.

Emellertid torde lagen icke böra inskränkas till att stadga straff för bulvanen

utan även sörja för bulvanförhållandets avveckling.

Tvångsåtgärder i sådant syfte synas böra föreskrivas för de fall då bulvanen

själv innehar aktierna eller då aktierna finnas hos någon som innehar dem

för bulvanens räkning eller som av denne erhållit dem såsom pant. För det

troligen betydande antal fall då aktierna äro i huvudmannens besittning och

således regelmässigt ej äro åtkomliga, torde tvångsavveckling ej vara möjlig

att genomföra, och en generell regel örn ingripande i dylika aktieinnehav synes

fördenskull vara av föga praktiskt värde. En dylik föreskrift lärer för övrigt

böra följdriktigt leda till att även aktieinnehav grundade på direkt förvärv

av aktierna utan anlitande av bulvan genom lagbestämmelser gjordes till föremål

för ingripande. Åtgärder mot sådana aktieinnehav torde emellertid icke

vara att förorda. De utvägar som kunna tänkas härför skulle för visso vara

ägnade att på den internationella marknaden rubba förtroendet för svenska

aktier.

De bestämmelser örn upplösning av bestående bulvanförhållanden som kunna

komma i fråga böra, synes det, i princip ansluta sig till de i 1925 års lag

upptagna stadgandena, enligt vilka den egendom bulvanförhållandet avser

skall försäljas i exekutiv ordning, därest icke på frivillighetens väg en avveckling

av bulvanförhållandet kommer till stånd inom viss tid — sex månader —

efter domstolsutslaget.

I likhet med 1925 års lag torde den nya lagen böra bygga på uppfattningen

att bulvanen — oavsett vad mellan kontrahenterna inbördes kan vara avtalat

eller avsett — rättsligen är ägare till egendomen samt att följaktligen en av

offentlig myndighet föranstaltad försäljning äger rum för bulvanens räkning.

Med hänsyn härtill lärer något principiellt hinder icke kunna anses föreligga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

mot en anordning som, på sätt förut antytts, innebär att det processuella

förfarandet riktar sig endast mot bulvanen. För tillgodoseende av huvudmannens

intresse är det dock erforderligt att föreskrift meddelas därom att

han under alla förhållanden skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

Med hänsyn till den säkerligen talrika förekomsten av bulvanförhållanden

av det slag som nu är i fråga måste det anses vara av vikt, att lagstiftningen

icke begränsas på sådant sätt att bulvanförhållanden, uppkomna

före lagens ikraftträdande, lämnas oberörda av densamma. Uppenbart

är dock att de övergångsstadganden, som beträffande dylika bulvanförhållanden

kunna ifrågakomma, böra utformas under beaktande såväl av

att lagstiftningen tidigare icke medgivit tvångsingripande som ock därav att

syftet med stadgandena främst måste vara att åstadkomma avveckling på frivillighetens

väg av de bestående bulvanförhållandena.

Såväl jordkommissionens senare förslag som det till lagrådet år 1925 remitterade

förslaget innehöllo bestämmelser som i detta sammanhang äro av

intresse. Enligt det förra skulle beträffande tidigare stiftat bulvanskap gälla

att för upplösning av bulvanförhållandet beviljades en frist av sex månader

från den föreslagna lagens ikraftträdande, vilken frist finge av Konungens befallningshavande

på ansökan ytterligare förlängas med högst sex månader,

när synnerliga skäl därtill visades föreligga. Därjämte stadgades att talan

angående sådant bulvanskap finge anhängiggöras allenast därest det fortfor

efter fristens utgång ävensom att ansvar ej finge ådömas den, beträffande

vilken domstolen funne att det ej berott av honom att bulvanskapet ej blivit

upplöst.

Departementsförslaget intog såtillvida en strängare ståndpunkt att talan

örn upplösning av äldre bulvanförhållande som alltjämt ägde bestånd vid lagens

ikraftträdande skulle kunna anhängiggöras omedelbart därefter. Denna

skärpning motiverades av departementschefen därmed att medgivandet av en

frist av det slag jordkommissionen föreslagit skulle öppna alltför stora möjligheter

för bulvanen och hans huvudman att under tiden på ett obehörigt

sätt utnyttja fastighetens skogstillgång m. m. Något stadgande om dylik

frist inflöt ej heller i lagen. Att märka är emellertid dels att mellan lagens

utfärdande och dess ikraftträdande förflöt över ett halvt år, dels att lagen

i motsats till departementsförslaget upptog den bestämmelsen att överexekutor

först efter sex månader från det utslag i målet vunnit laga kraft skulle pröva

frågan örn egendomens försäljning. Lagen kom följaktligen att i realiteten

giva ett tämligen väl tilltaget rådrum för privat avveckling av befintliga

bulvanförhållanden.

Med avseende å straffstadgandena innehöll departementsförslaget att dessa

ej skulle äga tillämpning beträffande bulvanförhållande som uppkommit före

lagens ikraftträdande. Såväl bulvanen som den för vars räkning bulvanförhållandet

ingåtts skulle vara skyldig att åtgöra vad på honom ankom för dess

upplösning. Därest bulvanförhållandet fortfarande bestod sedan sex månader

förflutit från lagens ikraftträdande och detta berodde på att någon av kon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

17

trahenterna icke fullgjort sin nyssnämnda skyldighet, skulle dock den försumlige

straffas enligt lagens bestämmelser. I anslutning till dessa stadganden

anförde departementschefen att han vore ense med jordkommissionen därutinnan

att billighetsskäl krävde att straffansvar icke omedelbart inträdde i fråga

om bulvanförhållanden som stiftats före lagens ikraftträdande och vid nämnda

tidpunkt alltjämt bestode. Frågan huruvida man beträffande dylikt bulvanferhållande

överhuvud taget borde låta straffpåföljd inträda kunde vara föremål

för olika meningar. Emellertid måste de personer som före lagens tillkomst

inlåtit sig på bulvanförhållanden hava gjort detta i klar insikt örn

att de därigenom beginge en av statsmakterna ogillad örn ock ej med straff

belagd handling. Detta gällde ännu mera beträffande dem som efter lagens

tillkomst men före dess ikraftträdande inginge bulvanförhållanden. Med hänsyn

härtill hade departementschefen funnit hinder icke möta mot att i lagen

upptoges stadganden av nyss angivna innehåll.

Då fråga är örn aktier, synas de av departementschefen år 1925 anförda

speciella skälen att omedelbart vidtaga åtgärder för upplösning av äldre bulvanförhållanden,

nämligen risken för obehörigt förfarande med naturtillgångar,

icke vara av nämnvärd praktisk betydelse. De för dessa bulvanförhållanden

avsedda stadgandena torde, såsom redan antytts, böra givas sådant innehåll

att de kunna förväntas föranleda frivillig avveckling av bulvanförhållandena

i största möjliga utsträckning. En tämligen lång tid bör härför stå

bulvanen till buds. Detta synes påkallat av hänsyn ej blott till bulvanens och

huvudmannens intressen utan också därtill att stora utbud av vissa slag av

aktier under en kortare tidrymd skulle •— ej minst under nuvarande förhållanden

— kunna medföra avsevärda olägenheter för andra, lojala ägare av sådana

aktier. Den tidsfrist som sålunda bör anslås för privat avveckling torde

lämpligen böra sättas till ett år räknat från lagens ikraftträdande, med rätt

till ytterligare ett halvt års förlängning av respittiden för den som gör anmälan

därom att hinder mött mot avveckling. Straffpåföljd för bulvanen synes

böra inträda först sedan det visat sig att bulvanförhållandet icke blivit upphävt

före respittidens utgång och, därest anmälan skett örn hinder däremot,

allenast örn det befinnes att bulvanen icke åtgjort vad på honom ankommit

för att bulvanförhållandet skulle bliva upphävt.

Därest bestämmelserna rörande tidigare uppkomna bulvanförhållanden, såsom

ock i det remitterade lagutkastet skett, erhålla ett innehåll av väsentligen

den beskaffenhet som nu angivits, torde all rimlig hänsyn hava tagits till de

synpunkter vilka föranlett kommerskollegium och järnkontoret att i sina över

utkastet avgivna yttranden framställa erinringar mot de föreslagna stadgandena.

Såsom av det anförda framgår har jag funnit det remitterade lagutkastet

ägnat att i princip läggas till grund för en lagstiftning i ämnet. I nära anslutning

till utkastet har därför utarbetats förslag till lag om bulvanf örhållande

i fråga om aktier i vissa bolag. Beträffande förslagets särskilda bestämmelser

torde följande böra anmärkas.

Bihang till riksdagens protokoll 193Jh 1 sami. Nr 258.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Den föreslagna lagens tillämpliglietsoniråde Ilar i 1 § angivits på det sätt

att bulvanförhållandet skall innefatta kringgående av ett enligt lag gällande

förbud mot förvärv av aktier i vissa svenska aktiebolag. Förbud för vissa rättssubjekt

att förvärva aktier är stadgat i 12 § av 1916 års lag om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag.

Sådant förbud följer ock av ett i bolagsordning intaget förbehåll av beskaffenhet

som avses i 2 § andra stycket av 1916 års lag. Förvärv av aktie i strid mot

förbehållet är nämligen enligt stadgandet i 3 § samma lag ogillt. Under förslaget

falla ock aktieförvärv till kringgående av bestämmelsen i 17 § lagen

den 22 juni 1911 örn bankrörelse, innefattande förbud för utländsk medborgare

att förvärva aktie i svenskt bankaktiebolag. Däremot åsyftar förslaget

ej att träffa det vidkommande aktiebolag i allmänhet i 51 § aktiebolagslagen

gällande förbudet mot förvärv av egna aktier. Ej heller avses stadgandena i

45 och 161 §§ lagen örn bankrörelse, vilka icke kunna anses innefatta förbud

mot förvärv av aktier i vissa bolag.

Ett bulvanförhållande beträffande aktier torde vanligen uppkomma på det

sätt att den som trots förbud önskar förvärva sådana låter förvärvet ske genom

annan person, vilken utåt framstår såsom förvärvare och sedermera fortfar

att framträda såsom ägare. Likaledes kan bulvanförhållande uppstå därigenom

att då en aktieägare avhänder sig aktier till någon som ej lagligen

må förvärva dem, han samtidigt åtager sig att vara bulvan för denne. Och

det kan vidare tänkas att en utlänning eller ett med sådan i förevarande hänseende

likställt rättssubjekt själv förvärvar aktier transporterade in blanco

och sedan vidtalar en person att fungera såsom bulvan.

Inledningsvis lia berörts de skilda former i vilka vid ett bulvanförhållande

huvudmannens ekonomiska medverkan kan ha lämnats. Bland annat har framhållits

att förhållandet mellan huvudmannen och bulvanen ej sällan förmedlas

av ett eller flera andra rättssubjekt, vanligen banker. Avgörande för frågan

huruvida ett bulvanförhållande föreligger bör naturligen endast vara det faktiska

förhållande, som i det särskilda fallet finnes dolt bakom de växlande

former som kommit till användning, nämligen att bulvanens ställning som

ägare av aktierna väsentligen avser att med kringgående av gällande förbud

bereda utlänning eller annan ett reellt delägarskap i bolaget.

I förslagets 1 § har såsom utmärkande för bulvanförhållandet angivits att

bulvanen framträder såsom ägare till aktierna. Så måste naturligen under

alla förhållanden anses vara fallet, örn bulvanen låtit i aktieboken införa sig

såsom ägare till dem. En omständighet att beakta är även att bulvanen lyft

utdelning för aktierna eller utövat rösträtt eller annan befogenhet som tillkommer

aktieägaren. Även på annat sätt kan bulvanen tänkas framträda såsom

ägare. Huruvida han är innehavare av aktierna eller icke är däremot

i och för sig utan betydelse för lagens tillämplighet. Det torde ej sällan förekomma

att aktierna äro i huvudmannens besittning på grund av ett mellan

kontrahenterna träffat pantavtal, avseende säkerhet för försträckning eller

eventuellt för behöriga fullgörandet från bulvanens sida av de särskilda med

bulvanskapet förbundna förpliktelserna. Under sådana omständigheter torde

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

19

redan själva pantsättningen hava innefattat utövande av befogenhet som bekräftar

tillvaron av bulvanförhå Ilandet på sådant sätt som i förevarande stadgande

avses. Detsamma gäller tydligen, örn pantsättning skett till annan än

huvudmannen.

I de fall då bulvanen är ett aktiebolag eller en annan samfällighet bör

naturligtvis straff drabba styrelseledamöter eller andra som äro satta att

leda samfällighetens angelägenheter. Även utan en särskild bestämmelse följer

detta av allmänna rättsgrundsatser. Emellertid kan det sättas i fråga,

örn ej med hänsyn till den stora betydelse bulvanförhållanden genom särskilt

bildade rättssubjekt torde äga i det ekonomiska livet det är lämpligt, att av

lagtexten uttryckligen framgår att lagen avser också sådana bulvanförhållanden.

Som skäl härför torde jämväl böra framhållas angelägenheten därav

att även sådana bulvaner komma att anlita den utväg till frivillig avveckling

utan straffansvar som öppnas genom övergångsbestämmelserna. Det föreslås

därför —• i 1 § andra stycket — ett stadgande av innehåll, att örn bulvanen

är bolag eller annan samfällighet, straff skall drabba styrelseledamot eller

annan som är satt att leda samfällighetens angelägenheter, där han med hänsyn

till vad av honom åtgjorts eller underlåtits finnes hava medverkat till

bulvanförhållandet. En medverkan kan avse såväl bulvanförhållandets uppkomst

som dess fortvara, och straff bör således inträda ej blott för den som

deltagit i bulvanförhållandets anordnande, utan ock exempelvis för styrelseledamot

som — efter det han erhållit kännedom om att bolaget inträtt i ett

bulvanförhållande — underlåter att inom styrelsen påpeka att bulvanförhållandet

föreligger och yrka på dess upplösning. Däremot synes ej den som

saknat kännedom örn bulvanförhållandet böra dömas till straff, även om vårdslöshet

eller försummelse möjligen kan läggas honom till last. Liksom enligt

huvudstadgandet ett uppsåtligt kringgående av förbudet erfordras synes även

här böra föreligga en uppsåtlig åtgärd eller underlåtenhet av den som handlat

för samfälligheten.

Ett ingripande för tvångsupplösning av ett bulvanförhållande bör, såsom

tidigare framhållits, kunna äga rum icke blott då bulvanen själv innehar aktierna

utan även då aktierna finnas hos någon som innehar dem för bulvanens

räkning eller som av denne erhållit dem såsom pant. Det torde icke vara alltför

sällsynt att aktieposter varom här är fråga äro av bulvanen belånade i

svensk bank. Har pantsättningen, såsom ock torde förekomma, skett hos

bulvanens huvudman, lärer realiserandet av tvångsåtgärderna vara beroende

av huruvida huvudmannen finnes här i landet, vilket naturligen huvudsakligen

inträffar örn denne är ett svenskt rättssubjekt för vilket förbud mot aktieförvärv

är gällande. För de fall i vilka enligt vad nu sagts ett ingripande

bör kunna äga rum stadgas i 2 § av förslaget, att domstolen har att förordna

att aktierna skola enligt överexekutors bestämmande försäljas, där ej

bulvanen inom sex månader från det domstolens utslag vunnit laga kraft inför

överexekutor visar att aktierna avyttrats till någon som enligt lag ägt förvärva

dem. Den omständigheten att bulvanen är pliktig visa att han avyttrat

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem medför, att de efter försäljningsförordnandet

ej längre kunna försäljas å Stockholms fondbörs. Vid

börsförsäljning torde nämligen kontroll över vem som förvärvat aktierna ej

kunna utan besvärande reglering genomföras. Någon väsentlig olägenhet härav

lärer emellertid ej vara att befara. I fråga örn börsnoterade aktier torde

i allmänhet försäljning genom fondkommissionär kunna ske utom börsen till

ungefär samma pris som vid börsförsäljning.

Mot de enligt 2 § föreslagna stadgandena skulle kunna anmärkas att bulvanen

bär möjlighet att till undvikande av aktieinnehavets avveckling med

avsägelse av sitt bulvanskap överlämna aktierna till huvudmannen. Emellertid

kommer huvudmannen med bulvanförhållandets upphörande i ett rättsläge

som med hänsyn till det direkta fångets ogiltighet är synnerligen osäkert.

Det torde därför få antagas att det även för honom bör framstå såsom

önskvärt att aktieinnehavet avvecklas med anlitande vid behov av den utväg

lagstiftningen anvisar för en mera långsam avveckling under hand. Dessutom

må påpekas att örn bulvanen undandrager sig att lojalt medverka till

aktieinnehavets behöriga avveckling, denna omständighet naturligtvis kommer

att beaktas vid straffmätningen.

Enligt 3 § bör försäljning av aktierna efter överexekutors bestämmande

i regel ske å offentlig auktion i den ordning varom stadgas i förordningen

den 23 oktober 1914. Försäljningen skall äga rum i Stockholm eller annan

stad där särskild av stadens handels- och sjöfartsnämnd antagen mäklare finnes.

I ärendet skall i tillämpliga delar så anses som örn aktierna utmätts för

fordran hos bulvanen. Äro aktierna av denne pantsatta, kan således försäljning

ske allenast med bibehållande av panthavarens rätt, där denne ej nöjes

med att för sin betalning hålla sig till köpeskillingen. För de fall att en omedelbar

försäljning å offentlig auktion med hänsyn till omständigheterna måste

anses ogynnsam, torde överexekutor böra medgiva försäljning i annan ordning.

Denna försäljning bör dock ej längre anförtros bulvanen, utan böra aktierna

ställas under förvaltning av god man som avses i 11 kap. 4 § 6 p. förmynderskapslagen.

Denne skall hava att i samråd med bulvanen på lämpligt sätt

verkställa försäljningen. I de fall då belåning föreligger av större aktieposter,

kan en avveckling med biträde av kurator vara lämplig, och särskilt då det

gäller bulvanförhållanden uppkomna före lagens ikraftträdande synes en sådan

avvecklings form kunna bliva av betydelse.

Enligt 4 § skall till tryggande av aktieinnehavets behöriga avveckling

kvarstad kunna läggas å aktierna såväl före målets anhängiggörande som under

dess handläggning.

Finner domstolen under handläggningen av målet att åklagaren har skäl

för sin talan och att anledning föreligger till antagande att aktierna kunna

anträffas hos bulvanen eller någon som innehar dem för bulvanens räkning

eller som av denne erhållit dem såsom pant, torde i allmänhet förordnande örn

kvarstad böra meddelas av domstolen. Örn domstolen i slutliga utslaget förordnar

om aktiernas försäljning, skall kvarstadsförordnande städse meddelas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

21

eller, där sådant förordnande tidigare givits, förklaras att förordnandet skall

äga bestånd. Vinner utslaget laga kraft, skola efter utgången av den

tid inom vilken bulvanen äger försälja aktierna, d. v. s. inom sex månader,

aktierna på begäran utlämnas till överexekutor, där de ej innehavas såsom

pant. Örn däremot försäljningsförordnande i slutliga utslaget ej meddelas

eller meddelat försäljningsförordnande i högre rätt upphäves, skall domstolen

i utslaget pröva huruvida förut meddelat förordnande örn kvarstad skall

återkallas eller äga bestånd till dess utslaget vunnit laga kraft. Stadganden

av nu angiven innebörd äro meddelade i första och andra styckena av 4 §.

Jämlikt tredje stycket i samma paragraf skall kvarstad ej hindra bulvanförhållandets

avveckling genom privat försäljning, så länge en sådan försäljning

ankommer på bulvanen, d. v. s. till dess sex månader förflutit fran

det förordnande örn försäljning enligt 2 § vunnit laga kraft. En kvarstad

som lägges efter utgången av nämnda tid medför således försäljningsförbud.

Kvarstaden medför dock under alla förhallanden förbud mot aktiernas utlämnande

utan överexekutors tillstånd, och för sådant tillstånd fordras att det

visas att aktierna avyttrats till någon som enligt lag ägt förvärva dem.

Förordnande örn kvarstad skall utan hänsyn till förd klagan genom utmätningsmannen

verkställas i samma ordning som utmätning. Anträffas aktierna

hos någon som av bulvanen erhållit dem som pant, skall kvarstaden,

liksom i motsvarande fall utmätning, verkställas på det sätt att utmätningsmannen

delgiver panthavaren förbud mot pantens utlämnande. Kvarstaden utgör

emellertid ej hinder mot utmätning av de med kvarstad belagda aktierna,

och panthavaren kan således, örn han önskar påskynda realisationen av aktierna,

begära utmätning och på sådant sätt erhålla aktierna försålda i exekutiv

ordning. Vill panthavaren, där det i pantförskrivningen medgivits, eller

eljest i samförstånd med bulvanen sälja aktierna under hand, måste det

naturligen ske till någon som enligt lag äger förvärva dem. ^Rätten för panthavaren

att under hand försälja aktierna torde få anses stå öppen till dess

han erhållit del av beslut av överexekutor angående försäljning å offentlig

auktion.

Rörande det i 4 § första stycket upptagna stadgandet örn rätt för allmän

åklagare att före anhängiggörande av mål mot bulvanen hos överexekutor begära

kvarstad å de aktier bulvanförhållandet avser må anmärkas, att detsamma

icke ansetts behöva föranleda tillägg till 179 § utsökningslagen, enär

det måste anses i sig innefatta bemyndigande för överexekutor att i dylikt

fall besluta örn kvarstad. Stadgandet i 188 § utsökningslagen torde böra medföra

att kvarstaden förfaller, örn målet ej instämts inom trettio dagar. Utan

särskild bestämmelse synes det uppenbart att stadgandet i 194 § utsökningslagen

örn skyldighet för sökande att ställa pant eller borgen icke kan gälla

allmän åklagare.

Då i mål om bulvanförhållandc domstolen finner sådant styrkt, är det till

fullföljande av lagstiftningens syfte erforderligt att bulvanen avstänges från

möjlighet att fortsätta utövningen av de befogenheter som med avseende å

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 258.

aktierna tillkomma honom. I förslagets 5 § har därför upptagits föreskrift

av innehall att i händelse bulvanen är införd i aktieboken såsom ägare till aktierna,

domstolen skall i utslaget förordna att han icke vidare må utöva nämnda

befogenheter.

övriga stadganden i förslaget — med undantag för övergångsbestämmelserna,

vilka i det föregående berörts —- äga i huvudsak motsvarighet i 1925

års lag örn bulvanförhållande i fråga örn fast egendom. Desamma lära icke

tarva någon närmare motivering.»

Föredraganden uppläser härefter omförmälda förslag till lag orri bulvanförhållande

i fråga om aktier i vissa bolag av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

23

Förslag

till

Lag

om bni vanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kringgås ett enligt lag gällande förbud mot förvärv av aktier i vissa

svenska aktiebolag därigenom att någon är bulvan för annan mot vilken förbudet

är gällande, i det han huvudsakligen för dennes räkning framträder såsom

ägare till aktierna, straffes den som sålunda är bulvan med dagsböter

eller fängelse.

Är bulvanen bolag eller annan samfällighet, straffes styrelseledamot eller

annan som är satt att leda samfällighetens angelägenheter, där han med hänsyn

till vad av honom åtgjorts eller underlåtits finnes hava medverkat till bulvanförhållandet.

2 §•

Befinnes att bulvanen själv innehar de aktier bulvanförhållandet avser eller

att aktierna äro hos någon som innehar dem för bulvanens räkning eller som

av denne erhållit dem såsom pant, skall domstolen förordna att, där ej bulvanen

inom sex månader från det domstolens utslag vunnit laga kraft inför överexekutor

visar att aktierna avyttrats till någon som enligt lag ägde förvärva

dem, aktierna skola säljas enligt överexekutors bestämmande.

3 §.

Då aktier skola säljas efter vad i 2 § sägs, skall försäljningen ske å

offentlig auktion i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober

1914 örn vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas; dock

må överexekutor på begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning,

såframt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna å offentlig auktion skall efter överexekutors bestämmande

äga rum i Stockholm eller annan stad, där särskild av stadens handelsoch

sjöfartsnämnd antagen mäklare finnes. Å auktionen må bulvanen ej

själv inropa aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av utmätningsmannen

i den stad där försäljningen äger rum. I övrigt skall i ärendet i tilllämpliga

delar så anses, som om aktierna utmätts till gäldande av fordran hos

bulvanen. Äro aktierna av bulvanen pantsatta, skall försäljning ske med bibehållande

av panthavarens rätt, där ej denne nöjes med att för sin betalning

hålla sig till köpeskillingen. Bulvanen vare pliktig att betala kostnad som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

ej kan i enlighet med 198 § utsökningslagen gäldas ur den försålda egendomen.

Har överexekutor medgivit försäljning i annan ordning än som stadgas i

förordningen den 23 oktober 1914, skola aktierna ställas under vård och förvaltning

av god man varom förmäles i lagen om förmynderskap. Gode mannen

vare pliktig att i samråd med bulvanen, inom tid som med hänsyn till

omständigheterna kan anses skälig, föranstalta örn försäljning av aktierna.

Gode mannen har att, då årsräkning eller sluträkning avgives, insända en avskrift

av räkningen till överexekutor.

4 §.

Under rättegången mot bulvanen må domstolen, när skäl därtill äro, förordna,

att de aktier bulvanförhållandet avser skola beläggas med kvarstad,

därest de anträffas hos bulvanen eller någon som innehar dem för bulvanens

räkning eller som av denne erhållit dem såsom pant. Där målet ännu ej vid

domstolen förekommit, åge åklagaren hos överexekutor begära sådant förordnande

örn kvarstad som nyss sagts. Av domstolen eller överexekutor meddelat

kvarstadsförordnande må återkallas av domstolen.

Förordnas örn aktiernas försäljning efter vad i 2 § sägs, skall tillika i utslaget

meddelas förordnande örn kvarstad å aktierna eller, där sådant förordnande

redan givits, förklaring att detta skall äga bestånd. Vinner utslaget

laga kraft, skola sedan sex månader därefter förflutit aktierna, örn å

dem kvarstad blivit lagd, på begäran av överexekutor utlämnas till denne,

där de ej innebavas såsom pant. Örn försäljningsförordnande ej meddelas

eller meddelat försäljningsförordnande varder i högre rätt upphävt, pröve domstolen

i utslaget, huruvida förut meddelat förordnande örn kvarstad skall återkallas

eller äga bestånd till dess utslaget vunnit laga kraft.

Kvarstad varom nu är sagt utgöre ej hinder för bulvanen att, intill dess

sex månader förflutit från det förordnande örn försäljning enligt 2 § vunnit

laga kraft, avyttra aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem; dock

må aktierna ej utlämnas med mindre överexekutor därom förordnat.

5 §.

Är bulvanen såsom aktieägare införd i aktieboken, skall domstolen i utslaget

förordna, att han icke må utöva de befogenheter vilka enligt lag eller bolagsordningen

tillkomma sådan aktieägare; och skall anteckning därom ske i

nämnda bok, sedan utslaget vunnit laga kraft.

6 §•

Talan enligt denna lag anhängiggöres och utföres av allmän åklagare, där

ej i visst fall Konungens befallningshavande finner lämpligt förordna särskild

åklagare.

Det åligger Konungens befallningshavande att ägna särskild uppmärksamhet

däråt att förekommande bulvanförhållanden varda lagligen beivrade.

Landsfogde, landsfiskal och stadsfiskal skola, då anledning finnes till an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 858. 25

tagande att bulvanförhållande föreligger, därom göra anmälan hos Konungens

befallningshavande.

7 §•

Mål som i denna lag avses instämmes till rätten i den ort, där bulvanen bör

inför domstol svara i tvistemål som röra hans person.

Målet skall behandlas i den för brottmål stadgade ordning, ändå att talan

örn ansvar ej föres.

8 §.

Innan förordnande meddelas enligt 2 §, skall tillfälle beredas den för vilken

bulvanförhållandet ingåtts att yttra sig i målet.

Är anledning antaga, att av handling som finnes i svarandes värjo kan i

målet vinnas upplysning som eljest ej är att tillgå, äger domstolen förelägga

svaranden att förete handlingen, dock ej då fråga är örn brev eller annat enskilt

meddelande eller då skäl finnes antaga, att handlingens företeende kan,

oberoende av målets utgång, lända svaranden eller någon, vilken med honom

är i den skyldskap eller det svågerlag, som i rättegångsbalken örn jäv mot

domare sägs, till skada eller synnerlig olägenhet. Vite må, där så finnes nödigt,

av domstolen föreläggas svaranden.

9 §.

Har domstol meddelat förordnande enligt 2 §, åligger det domstolen att

inom fjorton dagar tillställa överexekutor avskrift av domstolens utslag.

10 §.

Klagan över överexekutors beslut i ärende som omförmäles i 3 § första

stycket föres i den ordning som i utsökningslagen stadgas angående klagan

över överexekutors utslag i annat utsökningsmål än i 2 kap. nämnda lag sägs.

Mot överexekutors beslut i fråga örn kvarstad må talan ej föras.

11 §•

Böter som ådömas enligt 1 § skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1934 men skall i avseende å bulvanförhållande,

som uppkommit före lagens ikraftträdande, icke äga tillämpning

före den 1 juli 1935. Har före sistnämnda dag bulvanen bos Konungens befallningshavande

anmält, att de aktier bulvanförhållandet avser icke kunnat

avyttras, med angivande tillika av skälen därtill, åligger det Konungens befallningshavande,

om det ej före den 1 januari 1936 visas att aktierna avyttrats,

tillse att talan mot bulvanen om bulvanförhållandets upplösning anhängiggöres

vid domstol. I sådant fall skall dock till straff dömas allenast där

det befinnes att bulvanen icke åtgjort vad på honom ankommit för att bulvanförhållandet

skulle bliva upplöst.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Har före den 1 juli 1935 anmälan ej gjorts efter vad i första stycket sägs,

skall därefter vad i denna lag är stadgat äga tillämpning i avseende å bulvanföihållandet.

I anmälan varom i första stycket sågs skall angivas nominella värdet samt

nummer och annan beteckning å de aktier som icke kunnat avyttras.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 258.

27

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 15 mars

1934.

Närvarande:

justitieråd et Eklund,

regeringsrådet Aschan,

j ustitieråden Grefberg,

Forssman.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet den 9 mars 1934, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om hulv anförhållande i fråga örn aktier i vissa

bolag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn C. G. Hellquist.

Lagrådet yttrade:

I sitt år 1925 avgivna utlåtande över förslaget till lag örn bulvanförhållande

i fråga örn fast egendom framhöll lagrådet vissa med den ifrågasatta lagstiftningens

egenartade karaktär sammanhängande synpunkter, vilka ansågos

innebära en särskild maning att vid lagstiftningens genomförande framgå med

försiktighet. Vad lagrådet då yttrade äger uppenbarligen i mångt och mycket

tillämplighet även i avseende å det nu remitterade förslaget till lag om bulvanförhållande

i fråga örn aktier i vissa bolag. De betänkligheter mot en lagstiftning

av förevarande art, som kommit till uttryck i yttrandet, göra sig särskilt

gällande när på sätt nu föreslås ingrepp skall ske även mot bulvanförhållanden,

som uppkommit och ägt bestånd kanske lång tid innan fråga örn lagstiftningsåtgärder

mot dylika anordningar väckts och som därför mången gång -—- särskilt örn anordningen indirekt länt till fördel för det bolag, i vilket de av

bulvanen innehavda aktierna äro tecknade, och därigenom också för andra aktieägare

— kan hava framstått såsom ett jämförelsevis oskyldigt utnyttjande

av en lucka i vår lagstiftning. Till undanröjande av alltför stötande resultat

av ett sådant ingrepp är det därför enligt lagrådets mening av vikt, att,

därest lagstiftning i enlighet med det nu remitterade förslaget kommer till

stånd, vid tillämpning av övergångsstadgandena rörande bestående bulvanförhållanden

noga beaktas att deras syfte främst är att på frivillighetens väg

åstadkomma en avveckling, som icke mer än nödigt rubbar uppkomna rättsför
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

hållanden eller kränker någons rätt. I sådant hänseende synes den i förslaget

medgivna utvägen att anförtro avvecklingen åt en god man ej sällan kunna

bliva av betydelse såsom en lämplig avvecklingsform.

För att den föreslagna lagen skall bliva tillämplig kräves enligt 1 § att bulvanförhållandet

innefattar kringgående av ett enligt lag gällande förbud mot

förvärv av aktier i vissa bolag. På sätt departementschefen framhållit åsyftas

härmed i första hand sådant förbud att förvärva aktier som enligt 1916 års

lag örn vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag gäller för utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse

eller därmed jämställd svensk samfällighet. Under förslaget faller ock

kringgående av bestämmelsen i 17 § lagen örn bankrörelse, varemot stadgandena

i 51 § aktiebolagslagen samt 45 och 161 §§ lagen örn bankrörelse icke

åsyftas. Då förslagets sålunda angivna innebörd icke kan anses fullt tydligt

framgå av lagtexten, synes denna böra underkastas någon jämkning.

Bestämmelsen i 2 § är uppenbarligen avsedd att gälla icke blott då bulvanen

själv har aktierna i sin omedelbara besittning utan över huvud i sådana

fall då han har en mera självständig rådighet över dem. Förordnande örn försäljning

bör sålunda exempelvis kunna meddelas i fråga örn aktier, som bulvanen

pantsatt och som sedermera av panthavaren deponerats hos annan. Till

tydligare utmärkande av bestämmelsens innebörd synes avfattningen böra

något jämkas. Sker så, bör även 4 § på motsvarande sätt omformuleras.

Enligt 190 § utsökningslagen tillkommer det överexekutor att även efter det

saken blivit instämd till domstol häva kvarstad som blivit av överexekutorn

lagd. I fråga örn kvarstad, som meddelas av överexekutor enligt 4 § i det förevarande

lagförslaget, lärer vara avsett att befogenhet som nyss nämnts icke

skulle tillkomma överexekutor sedan målet förekommit vid domstolen. Ett

förtydligande av paragrafen i nu angivet hänseende kan möjligen anses påkallat.

I övrigt lämnar lagrådet förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

29

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 mars 1934.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets den

15 mars 1934 avgivna utlåtande över det den 9 mars 1934 till lagrådet remitterade

förslaget till lag om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

Efter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden:

»Avfattningen av 1 och 2 §§ har i enlighet med lagrådets hemställan jämkats

i förtydligande syfte. I samband därmed har jämväl 4 § första punkten

formulerats i överensstämmelse med den nya lydelsen av 2 §.

Det till lagrådet remitterade förslaget innehöll i 4 § ett stadgande enligt vilket

ett av domstolen eller överexekutor meddelat kvarstadsförordnande finge

återkallas av domstolen. Med anledning av lagrådets beträffande innebörden

av detta stadgande gjorda erinran och då vid närmare övervägande funnits

lämpligast, att de vid kvarstad i allmänhet i förevarande avseende gällande bestämmelserna

bliva tillämpliga även vid kvarstad enligt denna lag, har stadgandet

uteslutits. Detta leder visserligen till att överexekutor även sedan målet

förekommit vid domstolen äger häva ett av överexekutor meddelat kvarstadsförordnande,

såvitt ej domstolen prövat förordnandet och förklarat det

skola äga bestånd. Någon egentlig olägenhet synes dock ej följa härav, då

det endast undantagsvis kan antagas förekomma, att överexekutor efter det

domstolen upptagit målet skall finna anledning föreligga att häva en redan

lagd kvarstad.

Slutligen har i förslaget vidtagits ett par smärre redaktionella ändringar.»

Föredraganden hemställer att det sålunda jämkade förslaget måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Sief enson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om bulvanförhållande i fråga örn aktier i vissa bolag. a1 i texten
  2. 1LU 1934:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om iulv anförhållande i fråga örn aktier i vissa bolag. s. 11 i texten