Sök i Ratio Lex

Angående lån lill Luossavaara—Kiirunavaara i aktiebolag för bestridande av kostnader för gråberg sbrytning

1934-05-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:273, Angående lån lill Luossavaara—Kiirunavaara i aktiebolag för bestridande av kostnader för gråberg sbrytning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 278.

1

Nr 273.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån lill Luossavaara—Kiirunavaara

i aktiebolag för bestridande av

kostnader för gråberg sbrytning; given Stockholms slott

den 18 maj 1934.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj

1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning med

chefen för finansdepartementet:

Genom beslut den 16 september 1933 beviljade Kungl. Majit Luossavaara—- Kiirunavaara aktiebolag ett räntefritt lån å högst 1,650,000 kronor till bestridande

av kostnaderna för gråbergsbrytning i Kiruna malmfälts hängvägg

under tiden från och med den 1 oktober 1933 till och med den 31 mars 1934.

I en den 9 mars 1934 dagtecknad skrift har bolaget anhållit örn ytterligare

lån å 2,850,000 kronor för fortsatt uppehållande av nämnda gråbergsbrytning

intill den 1 april 1935.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga frågan örn ytterligare lån till

bolaget. Därvid torde jag till en början böra erinra örn vad som förekommit

i det av Kungl. Maj:! den 16 september 1933 avgjorda ärendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 278.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr S7S.

Till grund för Kungl. Maj:ts beslut låg en av Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag den 11 juli 1933 gjord framställning, i vilken bolaget anförde följande.

På grund av försvårad avsättning av malm bade arbetena i bolagets gruvor

i Kiruna och Malmberget samt vid hamnen i Luleå måst avsevärt inskränkas.

Sålunda hade arbetsstyrkan sedan oktober 1930 minskat från 4,743 man till

cirka 3,000 man och samtidigt hade även arbetstiden måst successivt begränsas

och utgjorde alltsedan november 1932 endast 272 skift per vecka.

Trots dessa långt gående inskränkningar hade bolagets malmlager under

samma tid likväl ökats från cirka 1,970,000 ton till 4,900,000 ton.

Till motarbetande av ökad arbetslöshet hade bolaget i samband med det

under våren 1932 träffade avtalet med staten åtagit sig att under tiden 1/1 1932

—30/s 1933 utöver en malmbrytning motsvarande skeppningen jämte därtill

hörande förberedande arbeten nedlägga ett belopp av minst 6,000,000 kronor

på ytterligare brytnings- och förberedelsearbeten i gruvorna jämte upplagring

samt andra arbeten, som därmed kunde äga samband. Utan dessa extra, för

bolagets verksamhet då helt och hållet överflödiga arbeten, hade det icke varit

möjligt att ens i nyss angivna omfattning bereda sysselsättning åt arbetarna.

Sedan omförmälda belopp av 6,000,000 kronor blivit förbrukat, såge sig bolaget

med hänsyn till sin finansiella ställning icke utan särskilt stöd för ändamålet

i stånd att fortsätta med dylika extra arbeten utan måste inskränka

arbetet i gruvorna till att omfatta i varje fall icke mer än en mot skeppningen

svarande malmbrytning jämte därmed sammanhängande tillredningsarbeten.

Därtill komme, att det med hänsyn till såväl arbetarnas egen som även

kommunernas ekonomi icke längre rimligen läte sig göra att hålla arbetstiden

nere i allenast 2*7 skift per vecka, utan bolaget måste snarast möjligt åstadkomma

en höjning därav.

Ett bortfallande av de extra arbetena och ett höjande av arbetstiden i Kiruna

till fyra skift per vecka skulle nödvändiggöra ytterligare avskedanden av

inemot 600 man därstädes. Det vore givet, att en dylik betydande ökning

av arbetslösheten enbart på nämnda plats vore ur alla synpunkter högst beklaglig,

men tyvärr syntes densamma vara oundviklig, så snart förenämnda

åtagande utlöpt, för såvitt icke genom bistånd från statens sida åtminstone den

största delen av detta antal arbetare skulle fortsättningsvis kunna beredas

särskilt arbete inom bolaget.

De förberedande arbetena i Kiruna utgjordes i stor utsträckning av bortsprängning

av hängvägg för att göra malmen tillgänglig på djupare nivåer.

Detta arbete hade under de senaste åren redan utförts för en avsevärd tid

framåt, men intet hinder förelåge för ett fortsättande därmed, då ännu minst

12,000,000 ton hängväggsberg funnes lätt tillgängliga för brytning.

Den direkta rörliga kostnaden för ifrågavarande arbete, utan inräknande äv

några som helst förvaltningsutgifter, beräknades med de arbetslöner, som

komme att gälla enligt å ömse sidor godkänt nytt arbetsavtal, uppgå till 1: 30

å 1: 40 kronor per ton, varav cirka 55 procent vore arbetslöner på platsen och

resten kostnader för sprängämnen och materiel, vilka till huvudsakligaste delen

tillverkades i Sverige. Vid en brytning av 2,000,000 ä 2,500,000 ton hängväggsgråberg

per år med en arbetstid av 4 dagar per vecka skulle cirka 500

man kunna därigenom kontinuerligt sysselsättas och avskedandena i Kiruna,

vid i övrigt oförändrade förhållanden, följaktligen kunna inskränkas till något

hundratal man; och av dessa skulle åtskilliga tiotal kunna beredas sedvanligt

ålderdomsunderstöd.

Bolaget hemställde därför, att Kungl. Majit ville, till bestridande av den

direkta rörliga kostnaden för dylik gråbergsbrytning, bedriven i nyss angiven

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

3

omfattning under ett års tid från den 1 oktober 1933 räknat, bevilja bolaget

ett räntefritt lån å 3,000,000 kronor, att återbetalas i den mån det för sagda

medel brutna gråberget framdeles effektivt komme malmbrytningen till godo,

d. v. s. i den mån malmfångsten fortskrede så långt, att det därför varit nödvändigt

undanskaffa ifrågavarande gråberg, därest detsamma icke redan blivit

i förskott brutet.

I ärendet avgåvos infordrade utlåtanden av kommerskollegium och statens

arbetslöshetskommission.

Kommerskollegium erinrade i sitt den 28 juli 1933 dagtecknade utlåtande

örn ett av kollegium den 3 januari 1933 avgivet utlåtande över framställning

av arbetarorganisationerna vid malmfälten örn utsträckt arbetstid och ökade

arbetsmöjligheter. Kollegium hade därvid uttalat, att kostnaderna för de då

ifrågasatta arbetena vid Kiruna, vari även gråbergsbrytning inbegrepes, sannolikt

måste helt bäras av staten och att först vid en senare tidpunkt, då de i

förtid verkställda tillredningsarbetena bleve av nytta för malmbrytningen, en

återbetalning i större eller mindre grad av utläggen kunde påräknas. Med hänsyn

till rådande förhållanden på järnmalmsmarknaden måste man befara, att

denna tidpunkt vore rätt avlägsen. Kollegium hade även anfört, att några

svårigheter av teknisk art icke behövde befaras, örn man toge dessa arbetsmöjligheter

i anspråk såsom ett led i det allmänna programmet för arbetslöshetens

lindrande.

Kollegium framhöll därefter, att gråbergsbrytningen syntes kunna tillmätas

stor betydelse ur arbetslöshetssynpunkt utan att ens i någon mån vara

ägnad att medföra arbetslöshet för annat företag. Bolagets ställning såsom

lialvstatligt företag syntes ock tala för bifall till framställningen.

Kollegium hade följaktligen icke något att erinra mot bifall till bolagets

framställning.

Statens arbetslöshetskommission meddelade den 3 augusti 1933 de uppgifter

beträffande arbetslösheten och hjälpåtgärdernas omfattning i Jukkasjärvi kommun,

som framgå av följande uppställning:

Jan.

Fehr.

Mars

April

Maj

Juni

Hjälpform

A n

tal p

erson

e r

Vid statliga reservarbeten......

114

124

119

129

164

211

Vid kommunala reservarbeten:

11

18

18

34

Utan statsbidrag.........

9

a

Med statsbidrag..........

—

—

-

Uppbärande understöd:

651

664

664

600

Med statsbidrag..........

500

614

Utan statsbidrag .........

259

192

165

115

95

73

Ej hjälpta .............

459

417

426

445

396

411

1,341

1,358

1,372

1,371

1.337

1,329

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majsts proposition nr 873.

Under ärendets beredning ändrade bolaget sin framställning till att avse

tiden från och med den 1 oktober 1933 till och med den 31 mars 1934, varvid

lånebeloppet begränsades till högst 1,650,000 kronor.

-Kungl. Maj:t meddelade såsom redan nämnts beslut i ärendet den 16 september

1933. I beslutet föreskrevos följande villkor för lånets lyftande och åtnjutande.

Under förutsättning att bolagets utskeppning av malm under nyssnämnda

tid genomsnittligt icke understege 100,000 ton månatligen ävensom att vid

Kiruna malmfält arbetets behöriga gång icke hindrades genom strejk eller

lockout eller omständigheter i övrigt, varöver bolaget icke ägde råda, skulle,

utöver redan gjorda uppsägningar, före utgången av sagda tid någon ytterligare

minskning av arbetsstyrkan vid malmfältet icke äga rum, och skulle

under samma tid de vid malmfältet anställda arbetarna regelmässigt beredas

arbete minst fyra skift per vecka.

Månatligen utlämnades av statskontoret, mot företeende av vederbörliga intyg

angående den mängd gråberg, som under nästföregående kalendermånad brutits

i hängväggen i Kiruna malmfälts dagbrott, och avlämnande av skuldförbindelse,

som av ämbetsverket godkändes, så stor del av lånebeloppet, som motsvarade

1 krona 30 öre för varje ton enligt samma intyg brutet gråberg.

Därest länet icke lyfts senast den 1 maj 1934, skulle rätten till utbekommande

av länet eller återstående del därav anses förverkad.

Lånets återbetalning skulle, på sätt nedan sägs, göras beroende av den

tidpunkt, da det för lånemedlen utförda arbetet med brytning av gråberg kunde

beräknas effektivt komma malmbrytningen till godo. För varje räkenskapsår

skulle i Kiruna malmfälts dagbrott brutet tontal gråberg i häng- och liggvägg

— sålunda icke gråberg inom fyndigheten eller gråberg från förberedande

arbeten — och i dagbrott brutet tontal malm sammanräknas till en totalsumma

av i dagbrott bruten vikt berg. I den händelse i totalsumman ingående vikt

malm. överstege 65 procent av samma summa, skulle den vikt gråberg, som

ytterligare skulle hava brutits under räkenskapsåret, för att malmens vikt

skulle hava utgjort allenast 65 procent av totalsumman, avräknas å den enligt

bolagets bokföring under tiden från den 30 september 1930 till den 1 oktober

1933 i förtid brutna vikt gråberg. Sedan denna helt avräknats, skulle en motsvarande

avräkning ske å det för lånemedlen brutna gråberget. För varje ton,

som härå skulle avräknas, inträdde för bolaget återbetalningsskyldighet med

1 krona 30 öre av lånet, räknat från slutet av det räkenskapsår, för vilket

avräkningen skulle ske.

Örn kapitalavbetalning icke fullgjordes inom tre månader efter utgången

av det räkenskapsår, för vilket avbetalning skulle ske, vore bolaget skyldigt

erlägga ränta å det till betalning förfallna kapitalbeloppet med sex procent

om året från förstnämnda tidpunkt.

Kontroll över tillämpningen av bestämmelserna för återbetalningen skulle

utövas av den enligt § 9 mom. 2 av 1927 års malmavtal mellan svenska staten,

å ena, och bolaget m. fl., å andra sidan, tillsatta revisorn hos bolaget.

Det ålåge bolaget att så snart ske kunde efter avslutandet av varje räkenskapsårs

bokslut till statskontoret avlämna de uppgifter, som befunnes erforderliga

för fastställande av tidpunkten för lånets återbetalande.

Därest sådana förhållanden inträffade, att bolaget med hänsyn till det med

lånet avsedda ändamålet uppenbarligen icke längre borde få tillgodonjuta detsamma,

skulle statskontoret efter samråd med kommerskollegium härom göra

anmälan hos Kungl. Majit med förslag, huruvida och i vad mån lånet genast

skulle återbetalas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £78.

5

Kungl. Majit bemyndigade därjämte statskontoret att på rekvisition i mån

av behov i riksgäldskontoret lyfta högst 1,650,000 kronor från det till lån till

främjande av enskild företagsamhet anvisade reservationsanslaget samt anbefallde

statskontoret att under iakttagande av förenämnda villkor till bolaget

utbetala högst berörda belopp.

Jag övergår härefter till den av bolaget nu gjorda framställningen. I denna

anför bolaget följande.

Genom gråbergsbrytningen sysselsattes, frånsett tillfälliga fluktuationer, i

runt tal 540 man under fyra dagar per vecka, vilket utgjorde den även i övrigt

inom gruvrörelsen i Kiruna tillämpade arbetstiden. Skulle gråbergsbrytningen

inställas, bleve det, vid oförändrad arbetstid och bibehållen genomsnittlig omfattning

av malmbrytningen, nödvändigt att avskeda omförmälda 540 man,

dock att under månaderna juni—september cirka 130 man beräknades kunna

erhålla sysselsättning med nödvändiga rensnings- och jordarbeten. Att återigen

minska arbetstiden för att därigenom kunna bereda arbete åt ett ökat

antal personer, borde icke ifrågakomma. Örn och i vad mån malmbrytningen

kunde komma att ökas, bleve beroende i främsta rummet av utvecklingen inom

malmmarknaden.

Under dessa omständigheter funne bolaget sig nödsakat anhålla örn ytterligare

lån på enahanda villkor, som hittills varit gällande, för uppehållande av

omhandlade gråbergsbrytning i högst ungefär samma omfattning, varmed räknades

vid det tidigare lånets beviljande. Till följd av att malmbrytningen i

Kiruna i viss utsträckning legat nere under den nyligen avslutade hamnarbetarstrejken

i Narvik komme emellertid malmbrytningen att under den närmaste

tiden vara tillfälligtvis något förhöjd till utfyllande av vad genom nyssnämnda

inskränkning bortfallit, vartill komme nyss omförmälda möjlighet att under

sommarmånaderna sysselsätta en del folk med rensnings- och jordarbeten. Med

hänsyn härtill torde lånebeloppet för tiden från och med den 1 april till och med

den 30 september innevarande år kunna minskas till 1,200,000 kronor från

1,650,000 kronor för den med mars månad tilländalöpande sexmånadersperioden;

och för ett helt år eller för tiden intill den 1 april 1935 skulle således det

totala lånebeloppet kunna maximeras till 2,850,000 kronor. Örn och i den mån

malmbrytningen ökades och det därigenom möjliggjordes att till densamma

överflytta arbetare från gråbergsbrytningen, komme utnyttjandet av lånet att

i motsvarande mån minskas.

I ärendet hava utlåtanden till följd av remiss avgivits av kommerskollegium,

statens arbetslöshetskommission efter hörande av arbetslöshetskommittén i Jukkasjärvi

socken och länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av kommunalfullmäktige

i socknen.

Kommerskollegium framhåller i sitt den 26 mars 1934 dagtecknade utlåtande,

att ifrågavarande arbete först i en framtid kunde komma malmbrytningen effektivt

tillgodo. Det torde enligt kollega förmenande kunna befaras, att skuldsättningen

för utförandet av dylika arbeten långt före den tid, då de vid en

rationellt ordnad gruvbrytning skulle hava kommit till utförande, komme att

få ett mindre gynnsamt inflytande på bolagets ekonomiska ställning även om

ränta icke erlades på de för arbetets utförande upplånade medlen. Kollegium

ansåge det därför vara angeläget, att vid gråbergsbrytningen icke sysselsattes

flera arbetare än som betingades av skillig hänsyn till de arbetare, vilka bolaget

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr S73.

haft i sin tjänst. Av bolagets uttalande om att, i den mån malmbrytningen

ökades, kostnaden för gråbergsbrytningen skulle minskas genom att arbetare

skulle från gråbergsbrytningen överflyttas till malmbrytningen, ansåge sig

kollegium kunna draga den slutsatsen, att bolaget ämnade taga hänsyn till

denna synpunkt.

Kommerskollegium framhåller slutligen, att omedelbart torde erfordras beslut

allenast beträffande lån av 1,200,000 kronor för kostnaderna för gråbergsbrytningens

fortsättande under tiden till den 1 oktober 1934. Mot bifall till

ansökningen i denna utsträckning ansåge sig kollegium med hänsyn till vad i

ärendet förekommit ej böra göra någon erinran.

Statens ari et slö shet skommission har med sitt den 10 april 1934 dagtecknade

utlåtande överlämnat yttrande från Jukkasjärvi sockens kommunalnämnds

arbetslöshetskommitté.

Enligt nämnda yttrande hade kommittén den 26 mars 1934 enhälligt beslutat

tillstyrka bolagets framställning under framhållande av att kommunen

icke vore i stånd att bisträcka ytterligare avskedade arbetare med understöd.

Kommittén förutsatte, att såsom villkor för lånets erhållande sattes, att inga

inskränkningar i vare sig antal arbetare eller arbetstid finge företagas under

den tid gråbergsbrytningen skulle försiggå. Vidare ansåge kommittén,

att 17 man, som genom bolagets inställande av sågverksdriften blivit permitterade

på obestämd tid, borde beredas sysselsättning så att icke stat

och kommun för deras vidkommande åsamkades utgifter.

För egen del har arbetslöshetskommissionen till en början meddelat följande

uppgifter rörande arbetslöshetens och hjälpåtgärdernas omfattning inom Jukkasjärvi

socken under första kvartalet innevarande år.

Månad

Hela antalet

arbetslösa

Därav st

anställning

i statligt

reservarbete

ätligt hjälpta

anställning

i statskom- mnnalt re- servarbete

medelst

arbetslös-

hetsunder-

stöd

januari................

1,694

488

_

850

febrnari...............

1,023

522

—

314

mars.................

1,067

572

19

314

Kommissionen, som i övrigt ansett sig icke böra uttala någon uppfattning

i frågan, följaktligen icke heller i spörmålet örn de planerade åtgärdernas lämplighet

såsom medel att lindra arbetslösheten, har därefter erinrat örn att den

enligt Kungl. Maj :ts åläggande eftersträvat att söka bereda anställning för

överskottet av särskilt unga arbetslösa inom Jukkasjärvi socken genom att

bereda dem anställning vid kommissionens arbetsplatser i olika delar av

landet. Betydande svårigheter hade mött att efterkomma denna föreskrift

under senare halvåret 1933, medan däremot större placeringsmöjligheter yppat

sig under den hittills gångna delen av innevarande år. Inalles hade under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

7

tiden 1 juli 1933—28 februari 1934 hänvisning meddelats för 951 arbetslösa

från Jukkasjärvi och för ungefär motsvarande antal arbetslösa från Gällivare

socken, av vilka Kirunabor 505 vid utgången av februari månad voro placerade

vid statliga reservarbeten. Lades härtill de omkring 100 man, som under mars

1934 beretts arbete, torde sålunda hela antalet för närvarande vid statliga

reservarbeten anställda arbetslösa från Jukkasjärvi uppgå till cirka 600 personer.

Slutligen har arbetslöshetskommissionen uttalat, att därest den föreliggande

framställningen komme att vinna statsmakternas bifall, medel för ändamålet

icke måtte tagas av de anslag, som anvisats till bestridande av kostnaderna

för den genom kommissionen bedrivna hjälpverksamheten för arbetslöshetens

lindrande.

Såsom förut nämnts har länsstyrelsen i Norrbottens län hört kommunalfullmäktige

i Jukkasjärvi kommun, vilka å sammanträde den 15 april 1934 beslutat

instämma i det av arbetslöshetskommittén avgivna, av statens arbetslöshetskommission

överlämnade yttrandet.

Länsstyrelsen har för egen del i sitt den 23 april 1934 dagtecknade utlåtande

framhållit, att det givetvis ur olika synpunkter vore högeligen önskvärt,

att sysselsättning i görligaste mån bereddes arbetarstammen i Kiruna.

Enligt länsstyrelsen torde andra möjligheter härtill än den nu ifrågasatta

erbjuda sig uti allenast synnerligen begränsad utsträckning.

Länsstyrelsen har därför ansett sig böra tillstyrka bolagets framställning.

På min hemställan har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat att ställa ett

belopp av ytterligare högst 600,000 kronor till bolagets förfogande för möjliggörande

av fortsatt gråbergsbrytning under tiden från och med den 1 april

till och med den 30 juni 1934, att utgå såsom lån på enahanda villkor, som

föreskrevos i beslutet den 16 september 1933, därvid dock tidpunkten för lånets

lyftande fastställts till senast den 1 augusti 1934. Liksom det förut beviljade

lånet skall det nu beviljade utgå från anslaget till lån till främjande

av enskild företagsamhet.

Av de av statens arbetslöshetskommission lämnade uppgifterna framgår, att

arbetslösheten inom Jukkasjärvi kommun alltjämt är av betydande omfattning.

Vid sådant förhållande och då ett nedläggande av gråbergsbrytningen i

Kiruna malmfält skulle medföra en avsevärd ökning av arbetslösheten därstädes,

anser jag oundgängligt, att möjligheter beredas för Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag att jämväl efter den 1 juli 1934 fortsätta gråbergsbrytningen fram

till utgången av juni månad 1935. I detta syfte torde bolaget böra beviljas

ett räntefritt lån av statsmedel. I avseende å det erforderliga beloppets storlek

har jag av bolagets ledning inhämtat, att under tiden från och med den

1 juli till och med den 30 september innevarande år skulle krävas 300,000

kronor. Vad angår den därefter följande delen av budgetåret 1934/1935, erbjuder

det oöverkomliga svårigheter att nu exakt uppskatta medelsbehovet.

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 278.

Under förutsättning att förhållandena icke utvecklas i alltför ogynnsam riktning,

synes man emellertid kunna utgå ifrån att med gråbergsbrytning icke

skulle behöva sysselsättas mer än genomsnittligt omkring 37 5 man, motsvarande

en totalkostnad per månad av inemot 200,000 kronor. Under dessa omständigheter

synes man för nästkommande budgetår vara berättigad anse ett belopp

av 2,000,000 kronor tillräckligt för att förhindra en ökning av arbetslösheten

inom orten.

Då ifrågavarande arbete först i en framtid kommer malmbrytningen till

godo, är jag i likhet med kommerskollegium av den uppfattningen, att icke

flera arbetare böra sysselsättas vid gråbergsbrytningen än som betingas av

skälig hänsyn till de arbetare, vilka bolaget haft i sin tjänst. Därför har också

förutsatts, att i den mån malmbrytningen ökas, överflyttning sker av arbetare

från gråbergsbrytningen till malmbrytningen. Även ur bolagets synpunkt utgör

det givetvis ett stort intresse, att gråbergsbrytningen begränsas till en ur arbetslöshetssynpunkt

oundgängligen nödvändig omfattning.

Såsom villkor för lånets åtnjutande torde, i anslutning till vad jag nyss

anfört, böra föreskrivas, att så stor del av lånebeloppet månatligen utbetalas,

som svarar mot den mängd gråberg, som brutits under nästföregående månad.

Jämväl i övrigt torde för lånets lyftande och åtnjutande böra föreskrivas i

huvudsak samma villkor som i fråga örn de bolaget förut beviljade lånen.

Brytningen bör sålunda jämväl under den tid, varom nu är fråga, begränsas

till 4 skift per vecka. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser

härom.

Med hänsyn till förevarande belopps storlek och då bolaget redan beretts

lån å 2,250,000 kronor från det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget

till lån till främjande av enskild företagsamhet, anser jag mig

icke kunna förorda, att nämnda anslag i fortsättningen anlitas för ifrågavarande

ändamål. I stället torde å nästkommande budgetårs riksstat böra

upptagas ett särskilt anslag. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

vill jag föreslå, att anslaget, som bör erhålla reservationsanslags natur,

äskas såsom kapitalökning å fonden för låneunderstöd. Då lånet är avsett

att utlämnas räntefritt -— bortsett från viss bestämmelse örn straffränta —

bör anslaget enligt vedertagna budgetprinciper anvisas att utgå av skattemedel.

Under hänvisning till vad jag nu anfört och under framhållande av att proposition

i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

dels medgiva, att till Luossavaara—Kurravaara aktiebolag

må för bestridande av kostnader för gråbergsbrytning utlämnas

ett lån å högst 2,000,000 kronor, att åtnjutas på villkor,

som av Kungl. Maj :t bestämmas;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

9

dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» för nämnda

ändamål för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av................................... . kronor 2,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Henry Rooth.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

1 sami. Nr 273.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för bestridande av kostnader för gråbergs s. 6 i texten
  2. SU 1934:146 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för bestridande av kostnader för g råberg sbrytning. s. 3 i texten