Angående lån lill Luossavaara—Kiirunavaara i aktiebolag för bestridande av kostnader för gråberg sbrytning
1934-05-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:273, Angående lån lill Luossavaara—Kiirunavaara i aktiebolag för bestridande av kostnader för gråberg sbrytning
Dokumentets text
Kungl. Maj :ts proposition nr 278.
1
Nr 273.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån lill Luossavaara—Kiirunavaara
i aktiebolag för bestridande av
kostnader för gråberg sbrytning; given Stockholms slott
den 18 maj 1934.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj
1934.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning med
chefen för finansdepartementet:
Genom beslut den 16 september 1933 beviljade Kungl. Majit Luossavaara—- Kiirunavaara aktiebolag ett räntefritt lån å högst 1,650,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för gråbergsbrytning i Kiruna malmfälts hängvägg
under tiden från och med den 1 oktober 1933 till och med den 31 mars 1934.
I en den 9 mars 1934 dagtecknad skrift har bolaget anhållit örn ytterligare
lån å 2,850,000 kronor för fortsatt uppehållande av nämnda gråbergsbrytning
intill den 1 april 1935.
Jag anhåller nu att till behandling få upptaga frågan örn ytterligare lån till
bolaget. Därvid torde jag till en början böra erinra örn vad som förekommit
i det av Kungl. Maj:! den 16 september 1933 avgjorda ärendet.
Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 278.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr S7S.
Till grund för Kungl. Maj:ts beslut låg en av Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag den 11 juli 1933 gjord framställning, i vilken bolaget anförde följande.
På grund av försvårad avsättning av malm bade arbetena i bolagets gruvor
i Kiruna och Malmberget samt vid hamnen i Luleå måst avsevärt inskränkas.
Sålunda hade arbetsstyrkan sedan oktober 1930 minskat från 4,743 man till
cirka 3,000 man och samtidigt hade även arbetstiden måst successivt begränsas
och utgjorde alltsedan november 1932 endast 272 skift per vecka.
Trots dessa långt gående inskränkningar hade bolagets malmlager under
samma tid likväl ökats från cirka 1,970,000 ton till 4,900,000 ton.
Till motarbetande av ökad arbetslöshet hade bolaget i samband med det
under våren 1932 träffade avtalet med staten åtagit sig att under tiden 1/1 1932
—30/s 1933 utöver en malmbrytning motsvarande skeppningen jämte därtill
hörande förberedande arbeten nedlägga ett belopp av minst 6,000,000 kronor
på ytterligare brytnings- och förberedelsearbeten i gruvorna jämte upplagring
samt andra arbeten, som därmed kunde äga samband. Utan dessa extra, för
bolagets verksamhet då helt och hållet överflödiga arbeten, hade det icke varit
möjligt att ens i nyss angivna omfattning bereda sysselsättning åt arbetarna.
Sedan omförmälda belopp av 6,000,000 kronor blivit förbrukat, såge sig bolaget
med hänsyn till sin finansiella ställning icke utan särskilt stöd för ändamålet
i stånd att fortsätta med dylika extra arbeten utan måste inskränka
arbetet i gruvorna till att omfatta i varje fall icke mer än en mot skeppningen
svarande malmbrytning jämte därmed sammanhängande tillredningsarbeten.
Därtill komme, att det med hänsyn till såväl arbetarnas egen som även
kommunernas ekonomi icke längre rimligen läte sig göra att hålla arbetstiden
nere i allenast 2*7 skift per vecka, utan bolaget måste snarast möjligt åstadkomma
en höjning därav.
Ett bortfallande av de extra arbetena och ett höjande av arbetstiden i Kiruna
till fyra skift per vecka skulle nödvändiggöra ytterligare avskedanden av
inemot 600 man därstädes. Det vore givet, att en dylik betydande ökning
av arbetslösheten enbart på nämnda plats vore ur alla synpunkter högst beklaglig,
men tyvärr syntes densamma vara oundviklig, så snart förenämnda
åtagande utlöpt, för såvitt icke genom bistånd från statens sida åtminstone den
största delen av detta antal arbetare skulle fortsättningsvis kunna beredas
särskilt arbete inom bolaget.
De förberedande arbetena i Kiruna utgjordes i stor utsträckning av bortsprängning
av hängvägg för att göra malmen tillgänglig på djupare nivåer.
Detta arbete hade under de senaste åren redan utförts för en avsevärd tid
framåt, men intet hinder förelåge för ett fortsättande därmed, då ännu minst
12,000,000 ton hängväggsberg funnes lätt tillgängliga för brytning.
Den direkta rörliga kostnaden för ifrågavarande arbete, utan inräknande äv
några som helst förvaltningsutgifter, beräknades med de arbetslöner, som
komme att gälla enligt å ömse sidor godkänt nytt arbetsavtal, uppgå till 1: 30
å 1: 40 kronor per ton, varav cirka 55 procent vore arbetslöner på platsen och
resten kostnader för sprängämnen och materiel, vilka till huvudsakligaste delen
tillverkades i Sverige. Vid en brytning av 2,000,000 ä 2,500,000 ton hängväggsgråberg
per år med en arbetstid av 4 dagar per vecka skulle cirka 500
man kunna därigenom kontinuerligt sysselsättas och avskedandena i Kiruna,
vid i övrigt oförändrade förhållanden, följaktligen kunna inskränkas till något
hundratal man; och av dessa skulle åtskilliga tiotal kunna beredas sedvanligt
ålderdomsunderstöd.
Bolaget hemställde därför, att Kungl. Majit ville, till bestridande av den
direkta rörliga kostnaden för dylik gråbergsbrytning, bedriven i nyss angiven
Kungl. Maj:ts proposition nr 273.
3
omfattning under ett års tid från den 1 oktober 1933 räknat, bevilja bolaget
ett räntefritt lån å 3,000,000 kronor, att återbetalas i den mån det för sagda
medel brutna gråberget framdeles effektivt komme malmbrytningen till godo,
d. v. s. i den mån malmfångsten fortskrede så långt, att det därför varit nödvändigt
undanskaffa ifrågavarande gråberg, därest detsamma icke redan blivit
i förskott brutet.
I ärendet avgåvos infordrade utlåtanden av kommerskollegium och statens
arbetslöshetskommission.
Kommerskollegium erinrade i sitt den 28 juli 1933 dagtecknade utlåtande
örn ett av kollegium den 3 januari 1933 avgivet utlåtande över framställning
av arbetarorganisationerna vid malmfälten örn utsträckt arbetstid och ökade
arbetsmöjligheter. Kollegium hade därvid uttalat, att kostnaderna för de då
ifrågasatta arbetena vid Kiruna, vari även gråbergsbrytning inbegrepes, sannolikt
måste helt bäras av staten och att först vid en senare tidpunkt, då de i
förtid verkställda tillredningsarbetena bleve av nytta för malmbrytningen, en
återbetalning i större eller mindre grad av utläggen kunde påräknas. Med hänsyn
till rådande förhållanden på järnmalmsmarknaden måste man befara, att
denna tidpunkt vore rätt avlägsen. Kollegium hade även anfört, att några
svårigheter av teknisk art icke behövde befaras, örn man toge dessa arbetsmöjligheter
i anspråk såsom ett led i det allmänna programmet för arbetslöshetens
lindrande.
Kollegium framhöll därefter, att gråbergsbrytningen syntes kunna tillmätas
stor betydelse ur arbetslöshetssynpunkt utan att ens i någon mån vara
ägnad att medföra arbetslöshet för annat företag. Bolagets ställning såsom
lialvstatligt företag syntes ock tala för bifall till framställningen.
Kollegium hade följaktligen icke något att erinra mot bifall till bolagets
framställning.
Statens arbetslöshetskommission meddelade den 3 augusti 1933 de uppgifter
beträffande arbetslösheten och hjälpåtgärdernas omfattning i Jukkasjärvi kommun,
som framgå av följande uppställning:
Jan.
Fehr.
Mars
April
Maj
Juni
Hjälpform
A n
tal p
erson
e r
Vid statliga reservarbeten......
114
124
119
129
164
211
Vid kommunala reservarbeten:
11
18
18
34
Utan statsbidrag.........
9
a
Med statsbidrag..........
—
—
-
Uppbärande understöd:
651
664
664
600
Med statsbidrag..........
500
614
Utan statsbidrag .........
259
192
165
115
95
73
Ej hjälpta .............
459
417
426
445
396
411
1,341
1,358
1,372
1,371
1.337
1,329
4
Kungl. Majsts proposition nr 873.
Under ärendets beredning ändrade bolaget sin framställning till att avse
tiden från och med den 1 oktober 1933 till och med den 31 mars 1934, varvid
lånebeloppet begränsades till högst 1,650,000 kronor.
-Kungl. Maj:t meddelade såsom redan nämnts beslut i ärendet den 16 september
1933. I beslutet föreskrevos följande villkor för lånets lyftande och åtnjutande.
Under förutsättning att bolagets utskeppning av malm under nyssnämnda
tid genomsnittligt icke understege 100,000 ton månatligen ävensom att vid
Kiruna malmfält arbetets behöriga gång icke hindrades genom strejk eller
lockout eller omständigheter i övrigt, varöver bolaget icke ägde råda, skulle,
utöver redan gjorda uppsägningar, före utgången av sagda tid någon ytterligare
minskning av arbetsstyrkan vid malmfältet icke äga rum, och skulle
under samma tid de vid malmfältet anställda arbetarna regelmässigt beredas
arbete minst fyra skift per vecka.
Månatligen utlämnades av statskontoret, mot företeende av vederbörliga intyg
angående den mängd gråberg, som under nästföregående kalendermånad brutits
i hängväggen i Kiruna malmfälts dagbrott, och avlämnande av skuldförbindelse,
som av ämbetsverket godkändes, så stor del av lånebeloppet, som motsvarade
1 krona 30 öre för varje ton enligt samma intyg brutet gråberg.
Därest länet icke lyfts senast den 1 maj 1934, skulle rätten till utbekommande
av länet eller återstående del därav anses förverkad.
Lånets återbetalning skulle, på sätt nedan sägs, göras beroende av den
tidpunkt, da det för lånemedlen utförda arbetet med brytning av gråberg kunde
beräknas effektivt komma malmbrytningen till godo. För varje räkenskapsår
skulle i Kiruna malmfälts dagbrott brutet tontal gråberg i häng- och liggvägg
— sålunda icke gråberg inom fyndigheten eller gråberg från förberedande
arbeten — och i dagbrott brutet tontal malm sammanräknas till en totalsumma
av i dagbrott bruten vikt berg. I den händelse i totalsumman ingående vikt
malm. överstege 65 procent av samma summa, skulle den vikt gråberg, som
ytterligare skulle hava brutits under räkenskapsåret, för att malmens vikt
skulle hava utgjort allenast 65 procent av totalsumman, avräknas å den enligt
bolagets bokföring under tiden från den 30 september 1930 till den 1 oktober
1933 i förtid brutna vikt gråberg. Sedan denna helt avräknats, skulle en motsvarande
avräkning ske å det för lånemedlen brutna gråberget. För varje ton,
som härå skulle avräknas, inträdde för bolaget återbetalningsskyldighet med
1 krona 30 öre av lånet, räknat från slutet av det räkenskapsår, för vilket
avräkningen skulle ske.
Örn kapitalavbetalning icke fullgjordes inom tre månader efter utgången
av det räkenskapsår, för vilket avbetalning skulle ske, vore bolaget skyldigt
erlägga ränta å det till betalning förfallna kapitalbeloppet med sex procent
om året från förstnämnda tidpunkt.
Kontroll över tillämpningen av bestämmelserna för återbetalningen skulle
utövas av den enligt § 9 mom. 2 av 1927 års malmavtal mellan svenska staten,
å ena, och bolaget m. fl., å andra sidan, tillsatta revisorn hos bolaget.
Det ålåge bolaget att så snart ske kunde efter avslutandet av varje räkenskapsårs
bokslut till statskontoret avlämna de uppgifter, som befunnes erforderliga
för fastställande av tidpunkten för lånets återbetalande.
Därest sådana förhållanden inträffade, att bolaget med hänsyn till det med
lånet avsedda ändamålet uppenbarligen icke längre borde få tillgodonjuta detsamma,
skulle statskontoret efter samråd med kommerskollegium härom göra
anmälan hos Kungl. Majit med förslag, huruvida och i vad mån lånet genast
skulle återbetalas.
Kungl. Maj:ts proposition nr £78.
5
Kungl. Majit bemyndigade därjämte statskontoret att på rekvisition i mån
av behov i riksgäldskontoret lyfta högst 1,650,000 kronor från det till lån till
främjande av enskild företagsamhet anvisade reservationsanslaget samt anbefallde
statskontoret att under iakttagande av förenämnda villkor till bolaget
utbetala högst berörda belopp.
Jag övergår härefter till den av bolaget nu gjorda framställningen. I denna
anför bolaget följande.
Genom gråbergsbrytningen sysselsattes, frånsett tillfälliga fluktuationer, i
runt tal 540 man under fyra dagar per vecka, vilket utgjorde den även i övrigt
inom gruvrörelsen i Kiruna tillämpade arbetstiden. Skulle gråbergsbrytningen
inställas, bleve det, vid oförändrad arbetstid och bibehållen genomsnittlig omfattning
av malmbrytningen, nödvändigt att avskeda omförmälda 540 man,
dock att under månaderna juni—september cirka 130 man beräknades kunna
erhålla sysselsättning med nödvändiga rensnings- och jordarbeten. Att återigen
minska arbetstiden för att därigenom kunna bereda arbete åt ett ökat
antal personer, borde icke ifrågakomma. Örn och i vad mån malmbrytningen
kunde komma att ökas, bleve beroende i främsta rummet av utvecklingen inom
malmmarknaden.
Under dessa omständigheter funne bolaget sig nödsakat anhålla örn ytterligare
lån på enahanda villkor, som hittills varit gällande, för uppehållande av
omhandlade gråbergsbrytning i högst ungefär samma omfattning, varmed räknades
vid det tidigare lånets beviljande. Till följd av att malmbrytningen i
Kiruna i viss utsträckning legat nere under den nyligen avslutade hamnarbetarstrejken
i Narvik komme emellertid malmbrytningen att under den närmaste
tiden vara tillfälligtvis något förhöjd till utfyllande av vad genom nyssnämnda
inskränkning bortfallit, vartill komme nyss omförmälda möjlighet att under
sommarmånaderna sysselsätta en del folk med rensnings- och jordarbeten. Med
hänsyn härtill torde lånebeloppet för tiden från och med den 1 april till och med
den 30 september innevarande år kunna minskas till 1,200,000 kronor från
1,650,000 kronor för den med mars månad tilländalöpande sexmånadersperioden;
och för ett helt år eller för tiden intill den 1 april 1935 skulle således det
totala lånebeloppet kunna maximeras till 2,850,000 kronor. Örn och i den mån
malmbrytningen ökades och det därigenom möjliggjordes att till densamma
överflytta arbetare från gråbergsbrytningen, komme utnyttjandet av lånet att
i motsvarande mån minskas.
I ärendet hava utlåtanden till följd av remiss avgivits av kommerskollegium,
statens arbetslöshetskommission efter hörande av arbetslöshetskommittén i Jukkasjärvi
socken och länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av kommunalfullmäktige
i socknen.
Kommerskollegium framhåller i sitt den 26 mars 1934 dagtecknade utlåtande,
att ifrågavarande arbete först i en framtid kunde komma malmbrytningen effektivt
tillgodo. Det torde enligt kollega förmenande kunna befaras, att skuldsättningen
för utförandet av dylika arbeten långt före den tid, då de vid en
rationellt ordnad gruvbrytning skulle hava kommit till utförande, komme att
få ett mindre gynnsamt inflytande på bolagets ekonomiska ställning även om
ränta icke erlades på de för arbetets utförande upplånade medlen. Kollegium
ansåge det därför vara angeläget, att vid gråbergsbrytningen icke sysselsattes
flera arbetare än som betingades av skillig hänsyn till de arbetare, vilka bolaget
6
Kungl. Maj:ts proposition nr S73.
haft i sin tjänst. Av bolagets uttalande om att, i den mån malmbrytningen
ökades, kostnaden för gråbergsbrytningen skulle minskas genom att arbetare
skulle från gråbergsbrytningen överflyttas till malmbrytningen, ansåge sig
kollegium kunna draga den slutsatsen, att bolaget ämnade taga hänsyn till
denna synpunkt.
Kommerskollegium framhåller slutligen, att omedelbart torde erfordras beslut
allenast beträffande lån av 1,200,000 kronor för kostnaderna för gråbergsbrytningens
fortsättande under tiden till den 1 oktober 1934. Mot bifall till
ansökningen i denna utsträckning ansåge sig kollegium med hänsyn till vad i
ärendet förekommit ej böra göra någon erinran.
Statens ari et slö shet skommission har med sitt den 10 april 1934 dagtecknade
utlåtande överlämnat yttrande från Jukkasjärvi sockens kommunalnämnds
arbetslöshetskommitté.
Enligt nämnda yttrande hade kommittén den 26 mars 1934 enhälligt beslutat
tillstyrka bolagets framställning under framhållande av att kommunen
icke vore i stånd att bisträcka ytterligare avskedade arbetare med understöd.
Kommittén förutsatte, att såsom villkor för lånets erhållande sattes, att inga
inskränkningar i vare sig antal arbetare eller arbetstid finge företagas under
den tid gråbergsbrytningen skulle försiggå. Vidare ansåge kommittén,
att 17 man, som genom bolagets inställande av sågverksdriften blivit permitterade
på obestämd tid, borde beredas sysselsättning så att icke stat
och kommun för deras vidkommande åsamkades utgifter.
För egen del har arbetslöshetskommissionen till en början meddelat följande
uppgifter rörande arbetslöshetens och hjälpåtgärdernas omfattning inom Jukkasjärvi
socken under första kvartalet innevarande år.
Månad
Hela antalet
arbetslösa
Därav st
anställning
i statligt
reservarbete
ätligt hjälpta
anställning
i statskom- mnnalt re- servarbete
medelst
arbetslös-
hetsunder-
stöd
januari................
1,694
488
_
850
febrnari...............
1,023
522
—
314
mars.................
1,067
572
19
314
Kommissionen, som i övrigt ansett sig icke böra uttala någon uppfattning
i frågan, följaktligen icke heller i spörmålet örn de planerade åtgärdernas lämplighet
såsom medel att lindra arbetslösheten, har därefter erinrat örn att den
enligt Kungl. Maj :ts åläggande eftersträvat att söka bereda anställning för
överskottet av särskilt unga arbetslösa inom Jukkasjärvi socken genom att
bereda dem anställning vid kommissionens arbetsplatser i olika delar av
landet. Betydande svårigheter hade mött att efterkomma denna föreskrift
under senare halvåret 1933, medan däremot större placeringsmöjligheter yppat
sig under den hittills gångna delen av innevarande år. Inalles hade under
Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.
7
tiden 1 juli 1933—28 februari 1934 hänvisning meddelats för 951 arbetslösa
från Jukkasjärvi och för ungefär motsvarande antal arbetslösa från Gällivare
socken, av vilka Kirunabor 505 vid utgången av februari månad voro placerade
vid statliga reservarbeten. Lades härtill de omkring 100 man, som under mars
1934 beretts arbete, torde sålunda hela antalet för närvarande vid statliga
reservarbeten anställda arbetslösa från Jukkasjärvi uppgå till cirka 600 personer.
Slutligen har arbetslöshetskommissionen uttalat, att därest den föreliggande
framställningen komme att vinna statsmakternas bifall, medel för ändamålet
icke måtte tagas av de anslag, som anvisats till bestridande av kostnaderna
för den genom kommissionen bedrivna hjälpverksamheten för arbetslöshetens
lindrande.
Såsom förut nämnts har länsstyrelsen i Norrbottens län hört kommunalfullmäktige
i Jukkasjärvi kommun, vilka å sammanträde den 15 april 1934 beslutat
instämma i det av arbetslöshetskommittén avgivna, av statens arbetslöshetskommission
överlämnade yttrandet.
Länsstyrelsen har för egen del i sitt den 23 april 1934 dagtecknade utlåtande
framhållit, att det givetvis ur olika synpunkter vore högeligen önskvärt,
att sysselsättning i görligaste mån bereddes arbetarstammen i Kiruna.
Enligt länsstyrelsen torde andra möjligheter härtill än den nu ifrågasatta
erbjuda sig uti allenast synnerligen begränsad utsträckning.
Länsstyrelsen har därför ansett sig böra tillstyrka bolagets framställning.
På min hemställan har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat att ställa ett
belopp av ytterligare högst 600,000 kronor till bolagets förfogande för möjliggörande
av fortsatt gråbergsbrytning under tiden från och med den 1 april
till och med den 30 juni 1934, att utgå såsom lån på enahanda villkor, som
föreskrevos i beslutet den 16 september 1933, därvid dock tidpunkten för lånets
lyftande fastställts till senast den 1 augusti 1934. Liksom det förut beviljade
lånet skall det nu beviljade utgå från anslaget till lån till främjande
av enskild företagsamhet.
Av de av statens arbetslöshetskommission lämnade uppgifterna framgår, att
arbetslösheten inom Jukkasjärvi kommun alltjämt är av betydande omfattning.
Vid sådant förhållande och då ett nedläggande av gråbergsbrytningen i
Kiruna malmfält skulle medföra en avsevärd ökning av arbetslösheten därstädes,
anser jag oundgängligt, att möjligheter beredas för Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag att jämväl efter den 1 juli 1934 fortsätta gråbergsbrytningen fram
till utgången av juni månad 1935. I detta syfte torde bolaget böra beviljas
ett räntefritt lån av statsmedel. I avseende å det erforderliga beloppets storlek
har jag av bolagets ledning inhämtat, att under tiden från och med den
1 juli till och med den 30 september innevarande år skulle krävas 300,000
kronor. Vad angår den därefter följande delen av budgetåret 1934/1935, erbjuder
det oöverkomliga svårigheter att nu exakt uppskatta medelsbehovet.
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Majlis proposition nr 278.
Under förutsättning att förhållandena icke utvecklas i alltför ogynnsam riktning,
synes man emellertid kunna utgå ifrån att med gråbergsbrytning icke
skulle behöva sysselsättas mer än genomsnittligt omkring 37 5 man, motsvarande
en totalkostnad per månad av inemot 200,000 kronor. Under dessa omständigheter
synes man för nästkommande budgetår vara berättigad anse ett belopp
av 2,000,000 kronor tillräckligt för att förhindra en ökning av arbetslösheten
inom orten.
Då ifrågavarande arbete först i en framtid kommer malmbrytningen till
godo, är jag i likhet med kommerskollegium av den uppfattningen, att icke
flera arbetare böra sysselsättas vid gråbergsbrytningen än som betingas av
skälig hänsyn till de arbetare, vilka bolaget haft i sin tjänst. Därför har också
förutsatts, att i den mån malmbrytningen ökas, överflyttning sker av arbetare
från gråbergsbrytningen till malmbrytningen. Även ur bolagets synpunkt utgör
det givetvis ett stort intresse, att gråbergsbrytningen begränsas till en ur arbetslöshetssynpunkt
oundgängligen nödvändig omfattning.
Såsom villkor för lånets åtnjutande torde, i anslutning till vad jag nyss
anfört, böra föreskrivas, att så stor del av lånebeloppet månatligen utbetalas,
som svarar mot den mängd gråberg, som brutits under nästföregående månad.
Jämväl i övrigt torde för lånets lyftande och åtnjutande böra föreskrivas i
huvudsak samma villkor som i fråga örn de bolaget förut beviljade lånen.
Brytningen bör sålunda jämväl under den tid, varom nu är fråga, begränsas
till 4 skift per vecka. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser
härom.
Med hänsyn till förevarande belopps storlek och då bolaget redan beretts
lån å 2,250,000 kronor från det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget
till lån till främjande av enskild företagsamhet, anser jag mig
icke kunna förorda, att nämnda anslag i fortsättningen anlitas för ifrågavarande
ändamål. I stället torde å nästkommande budgetårs riksstat böra
upptagas ett särskilt anslag. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
vill jag föreslå, att anslaget, som bör erhålla reservationsanslags natur,
äskas såsom kapitalökning å fonden för låneunderstöd. Då lånet är avsett
att utlämnas räntefritt -— bortsett från viss bestämmelse örn straffränta —
bör anslaget enligt vedertagna budgetprinciper anvisas att utgå av skattemedel.
Under hänvisning till vad jag nu anfört och under framhållande av att proposition
i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen lärer kunna avlåtas
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
dels medgiva, att till Luossavaara—Kurravaara aktiebolag
må för bestridande av kostnader för gråbergsbrytning utlämnas
ett lån å högst 2,000,000 kronor, att åtnjutas på villkor,
som av Kungl. Maj :t bestämmas;
Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.
9
dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens
utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» för nämnda
ändamål för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av................................... . kronor 2,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Henry Rooth.
Bihang till riksdagens protokoll 1934.
1 sami. Nr 273.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för bestridande av kostnader för gråbergs s. 6 i texten
- SU 1934:146 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för bestridande av kostnader för g råberg sbrytning. s. 3 i texten