Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning för aktiebolag, m. m

1934-05-18 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:274, Med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning för aktiebolag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274-

1

Nr 274.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring

av bolagsordning för aktiebolag, m. m.; given Stockholms

slott den 18 maj 1934.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning

för aktiebolag; och

2) lag örn begränsning av tiden för efterbevakning i vissa konkurser.

GUSTAF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1934

1 sami. Nr 274.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 874.

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning

för aktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger beträffande visst aktiebolag, där det prövas nödigt för tillgodoseende

av aktieägarnas bästa och tillika av hänsyn till allmänt väl, förordna

att, utan hinder av vad i 91 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag är

stadgat, beslut örn ändring av bolagsordningen i fråga örn grunderna för utövande

av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma skall äga giltighet,

där det fattas å två på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en

ordinarie, samt å den stämma som sist hålles biträdes av minst tre fjärdedelar

av de röstande och de som biträda beslutet tillika företräda såväl minst tre

fjärdedelar av hela aktiekapitalet som ock, där vissa aktiers rätt genom beslutet

försämras, minst fyra femtedelar av nämnda aktier.

Förordnande varom nu är sagt skall avse viss tid, högst ett år, och må, örn

förhållandena därtill föranleda, av Konungen återkallas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till

och med den 30 juni 1936.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

3

Förslag

till

Lag

om begränsning av tiden för efterbevakning i vissa konkurser.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger, när särskilda skäl därtill äro, beträffande konkurs å vilken

lagen den 23 maj 1932 med särskilda bestämmelser örn konkurs äger tillämpning,

efter framställning av förvaltarna bestämma viss dag, näst efter sex

månader, efter vilken dag bevakning av fordran ej må ske i annat fall än

då borgenär, från vilken betalning efter därom förd talan gått åter, vill göra

sin fordran gällande i konkursen.

Har Konungen meddelat beslut som nu sagts, skall kungörelse örn beslutet

utfärdas av konkursdomaren samt genom dennes försorg skyndsamt anslås å

rättens dörr och avsändas för att införas tre gånger, minst tre veckor mellan

varje gång, i allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar som bestämts

för offentliggörande av kungörelser om konkursen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr %74.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 maj 1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler, efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet, fråga örn lagstiftningsåtgärder

i anledning av ifrågasatt rekonstruktion av vissa till den s. k. Kreugerkoncernen

hörande företag.

Föredraganden anför:

»Vid olika tillfällen ha åtgärder från statsmakternas sida påkallats av spörsmål

uppkomna i anledning av den s. k. Kreugerkoncernens sammanbrott. Sålunda

antogs i mars 1932 en lag örn anstånd i särskilt fall med gälds betalning,

vilken lag utfärdades den 14 i samma månad och gällde till den 1 därpå

följande juni. Enligt denna lag ägde Konungen, där det med hänsyn till svår

penningkris prövades oundgängligen nödigt för tillgodoseende av allmänt väl,

efter hörande av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret medgiva

gäldenär det anstånd med gälds betalning, som av omständigheterna påkallades.

Med stöd av sålunda givet bemyndigande medgav Kungl. Majit

genom förordning nämnda den 14 mars Aktiebolaget Kreuger & Toll och vissa

detta företag närstående bolag och enskilda personer dylikt anstånd att gälla

intill utgången av samma månad. Förlängt anstånd beviljades genom förordningar

den 31 mars och den 29 april, enligt sistnämnda förordning intill utgången

av maj 1932. Sedan det under anståndstiden visat sig att Aktiebolaget

Kreuger & Tolls ställning påkallade en avveckling genom konkurs,

blev det visserligen klart att konkurslagen härvid i stort sett borde äga tillämpning,

men ock att konkurslagens bestämmelser icke vore avfattade med

tanke på förhållanden av så säregen natur som de inom Aktiebolaget Kreuger

& Toll föreliggande. Redan omfattningen av bolagets rörelse med dess förgreningar

i ett flertal länder var ägnad att skapa stora svårigheter vid avvecklingen.

Det befanns i följd härav erforderligt att genom särskilda lagbestämmelser

bereda möjlighet till sådana avvikelser från konkurslagens stadganden

som kunde anses betingade av omständigheterna. Vid remitterande till lagrådet

den 10 maj 1932 av ett i sådant syfte upprättat förslag till lag med

särskilda bestämmelser om konkurs anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet

-— efter att lia berört de förhållanden som givit anledning

till förslaget — att det vore av vikt att de avvikelser från konkurslagens

regler som funnes påkallade icke erhölle större räckvidd än

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £74.

5

som betingades av ett påvisbart behov. Särskilt angeläget vore att någon

rubbning icke skedde i de rättsprinciper som reglerade konkursförfarandet,

vilka principer väsentligen innefattades i borgenärs rätt till återvinning av

konkursboet tillhörig egendom samt hans befogenhet att påkalla prövning av

bevakade fordringar. Från dessa utgångspunkter borde den föreslagna särlagstiftningen

begränsas till att avse —- förutom några detaljföreskrifter —

vissa stadganden angående avträdd egendoms förvaltning, framför allt bestämmelserna

om förvaltningsorganens anordnande och reglerna om egendomens

försäljning. Även örn de särskilda bestämmelserna närmast krävdes

med hänsyn till det berörda företagets obestånd, borde de dock så avfattas

att de kunde vinna tillämpning jämväl å annan konkurs, där denna vore av

synnerligen säregen omfattning och beskaffenhet. Det framlagda lagförslaget

hade utarbetats enligt de sålunda anförda grunderna. Förslaget blev genom

proposition den 17 maj 1932 (nr 254) förelagt riksdagen och godkändes av

denna. Lag i ämnet utfärdades den 23 maj 1932, varefter Kungl. Majit den

27 i samma månad förordnade att lagen skulle lända till efterrättelse beträffande

Aktiebolaget Kreuger & Thils och vissa detta bolag närstående bolags

och enskilda personers konkurser.

Sedan förut omförmälda lag örn anstånd i särskilt fall med gälds betalning

ersatts av ny lag i ämnet den 31 maj 1932, erhöll Svenska tändsticks aktiebolaget

med stöd av sistnämnda lag anstånd med gälds betalning till utgången

av till en början augusti 1932 och därefter november samma år. Innan

tiden för detta anstånd utgick träffade bolaget avtal med sina kreditgivare

örn deras medverkan till rörelsens fortsättande för en längre tid, och bolaget

har därefter utan avbrott kunnat bedriva sin verksamhet såsom centralföretag

för tillverkning och försäljning av tändstickor.

Under framhållande av den stora betydelsen av att en ifrågasatt rekonstruktion,

innebärande en sammanslagning av de viktigaste av de företag som tidigare

bildat Kreugerkoncernen, komme till stånd, ha tändsticksbolaget och förvaltarna

i Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkurs i särskilda till Konungen

ställda skrivelser hemställt örn vidtagande av vissa för genomförandet av en

sådan rekonstruktion erforderliga lagstiftningsåtgärder.

Tändsticksbolaget har anfört i huvudsak följande:

Vid det arbete som inom bolaget pågått för utredning och konsolidering av

bolagets ställning hade betydande svårigheter mött särskilt ur två synpunkter.

Den ena av dessa hänförde sig till bolagets industriella verksamhet och betingades

av det förhållandet att åtskilliga tillgångar av tändsticksindustriell

natur som tidigare tillhört andra delar av koncernen, närmare bestämt International

Match Corporation och Aktiebolaget Kreuger & Toll respektive dotterbolag

till sagda företag, numera direkt eller indirekt disponerades av International

Match Corporation’s konkursbo och Aktiebolaget Kreuger & Tolls

konkursbo. Den andra svårigheten hade uppkommit såsom en följd av den

oklarhet som visat sig föreligga beträffande åtskilliga inbördes rättsförhållanden

mellan ifrågavarande intressenter, en oklarhet som givit upphov till att

dessa ömsesidigt gentemot varandra rest oerhörda ersättningsanspråk och

jämväl framställt andra rättskrav. Sålunda framställda anspråk hänförde sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271^.

till såväl faktiskt som rättsligt ytterst komplicerade och ovanliga förhållanden,

vilka icke kunde överblickas förrän efter vidlyftig och tidskrävande fortsatt

utredning. Storleksordningen av de kristiga rättsförhållandena vore emellertid

sådan, att tändsticksbolagets ställning såsom fortlevande företag bleve

äventyrad, örn de ömsesidiga omstridda anspråken konime att resultera i skyldighet

för bolaget att utgiva någon avsevärd del av de fordrade beloppen.

Nu nämnda förhållanden i förening med den förhoppningen, att borgenärerna

i de bägge konkursboen genom en gemensam förvaltning av till de olika intressegrupperna

hörande tillgångar skulle kunna beredas möjlighet att återbekomma

större värden än genom ett slutförande av de särskilda konkurserna,

hade föranlett tanken på en rekonstruktion innebärande en sammanslagning

av de viktigaste hithörande företagen. Härigenom skulle till gagn för alla

parter nyss berörda fastigheter mellan de olika grupperna kunna förlikningsvis

biläggas samt tidskrävande och dyrbara utredningar och rättegångar undvikas,

varjämte de nu åtskilda tändsticksintressena åter skulle bliva sammanförda

till en stark enhet. Tändsticksbolaget hade så mycket mera kunnat ansluta

sig till denna tanke som genom en lösning i sådan riktning den gamla

svenska tändsticksindustrien skulle bevaras och göras livskraftig.

För att främja arbetet på en rekonstruktion hade sammanslutningar av de

båda konkursboens borgenärer i samförstånd med tändsticksbolaget föranstaltat

om tillkallande av en internationell kommitté, bestående av herrar Norman

Davis, New York, Hugh Kindersley, London, och Jacob Wallenberg, Stockholm,

vilken kommitté sedan en tid tillbaka varit verksam i syfte att söka utforma

en rekonstruktionsplan. Något definitivt resultat hade visserligen ännu

icke uppnåtts, men arbetet hade fortskridit så långt att kommittén och de intresserade

parterna för närvarande ansåge utsikter finnas för att en lösning i

samförståndets tecken av föreliggande stora och svåra problem skulle kunna

ernås. Vissa riktlinjer för den ifrågasatta rekonstruktionen vore ock uppdragna,

även örn ovisshet rådde örn huru skilda detaljer inom den tilltänkta ramen

lämpligen läte sig utformas.

Ehuru den närmare utformningen av rekonstruktionsplanen sålunda ännu

icke slutförts, rådde dock redan nu visshet om att såsom en väsentlig förutsättning

för planens genomförande bomme att erfordras -—- förutom en del

fiskala lättnader och viss komplettering av de särskilda bestämmelser om konkurs

vilka vöre tillämpliga å Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkurs — att aktierna

i tändsticksbolaget skulle kunna i obegränsad utsträckning förvärvas av

utlänningar och bolaget likväl vara berättigat äga alla slag av tillgångar som

för närvarande tillhörde detsamma, ävensom framdeles förvärva för dess rörelse

eventuellt erforderliga tillgångar.

Tändsticksbolaget ägde självt ingen fast egendom, men genom sina dottereller

dotterdotterbolag ägde tändsticksbolaget dels ett större antal tändsticksfabriker

på skilda orter dels en del fabriker, huvudsakligen för tillverkning av

tändsticksmaskiner och i tändsticksindustrien ingående produkter, dels en del

byggnadsfastigheter, dels jordegendomar, väsentligen avsedda för tillgodoseende

av koncernens behov av virke för tillverkning av tändstickor, papper,

emballage och dylikt. Vad sistnämnda tillgångar beträffade utgjordes de huvudsakligen

av följande: Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriksaktiebolags

jordegendomar med en areal av 8,679 har och ett taxeringsvärde av

1,717,300 kronor, Aktiebolaget Katrinefors jordegendomar med en areal av

28,883 har och ett taxeringsvärde av 5,397,300 kronor, Aktiebolaget Skogsegendomars

jordegendomar med en areal av 12,771 har och ett taxeringsvärde

av 2,850,000 kronor samt Aktiebolaget Öfverums Bruks jordegendomar med

en areal av 5,746 har och ett taxeringsvärde av 1,785,100 kronor. Därjämte

ägde tändsticksbolaget genom dotterbolag dels aktier till ett nominellt belopp

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87b.

7

av 771,000 kronor i Kraftaktiebolaget Gullspång—Munkfors, som hade ett aktiekapital

av 9,800,000 kronor, dels ock hälften i Avesta—Storfors vattenfall,

utbyggt för c:a 16,000 hästkrafter.

Undanröjandet av hindren mot utländskt rättssubjekts förvärv av aktier i

tändsticksbolaget torde förutsätta ej blott att bolaget hos Kungl. Majit gjorde

framställning om undantag från den inskränkning i förfoganderätten över

vissa aktier i bolaget, som bleve en följd av den ifrågasatta ändringen i 1916

års lag, utan även att bolaget med avstående från rätten att utan tillstånd

av Kungl. Majit förvärva fast egendom, utverkade Kungl. Majits medgivande

till sådan ändring av bolagsordningen att bestämmelsen örn förbehåll, som avsåges

i 2 § av 1916 års lag, utginge.

Man hade vid utarbetandet av den i det föregående berörda rekonstruktionsplanen

förutsatt att dispenser av nyss angiven art skulle kunna utverkas. Det

borde nämligen framhållas att tillgodogörandet av de naturtillgångar som enligt

vad nyss sagts medelbart ägdes av bolaget utgjorde blott ett ringa led i en

betydande industriell verksamhet av väsentligen internationell karaktär, i vilken

utländskt kapital naturligen komme att i stor omfattning vara investerat.

I fråga örn tändsticksbolaget syntes därför någon begränsning av utländska

rättssubjekts behörighet att förvärva aktier däri icke kunna eller böra upprätthållas,

en uppfattning som ock syntes hava kommit till uttryck i Kungl. Maj :ts

proposition nr 217 till innevarande års riksdag angående vissa ändringar i

1916 års lag.

Rekonstruktionsplanen förutsatte viss nyemission av aktier, varvid oundgängligen

krävdes full rösträtt för alla nytillkomna aktier. Enligt bolagsordningen

funnes i tändsticksbolaget för närvarande aktier av två slag, nämligen

dels 900,000 A-aktier och dels 2,700,000 B-aktier, var aktie lydande å

25 kronor. Olikheten mellan dessa aktier vore allenast att var A-aktie medförde

en röst och var B-aktie l/iooo röst. Det torde icke vara möjligt att låta de nuvarande

B-aktierna, som till stor del ägdes av engelsmän, kvarbliva i sin ofördelaktiga

ställning med avseende å rösträtten. En underlåtenhet att likställa

de nuvarande B-aktierna i röstningsavseende med A-aktierna kunde för

övrigt till och med äventyra rekonstruktionen, då för dennas genomförande de

nuvarande B-aktieägarnas medverkan torde bliva erforderlig och sådan medverkan

näppeligen kunde påräknas med mindre dessa aktieägare för sina aktier

i röstningsavseende likställdes med de nyemitterade aktierna sorn, enligt vad

förutsatt vore, skulle kunna ägas jämväl av utlänningar.

Emellertid torde tändsticksbolaget nödgas räkna med att svårigheter kunde

möta mot åvägabringandet av beslut örn sådan ändring i bolagsordningen

att olikheten i röstvärde mellan A-aktierna och B-aktierna upphävdes. För

sådant beslut fordrades nämligen dels enligt 91 § 1 mom. aktiebolagslagen enhälligt

samtycke av alla ägare till A-aktier, vilkas rätt genom beslutet försämrades,

dels enligt 91 § 2 mom. samma lag att beslutet fattades å två på varandra

följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma,

som sist hölles, biträddes av samtliga röstande och dessa tillika företrädde

minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Att inhämta samtycke av alla ägare till A-aktier vore med hänsyn till aktiernas

antal och stora spridning uppenbarligen omöjligt. Beträffande den i

91 § 2 mom. upptagna regeln torde väl möjlighet föreligga att vinna medverkan

av aktieägare som företrädde minst tre fjärdedelar av aktiekapitalet. Däremot

förelåge uppenbarligen fara för att enstaka aktieägare kunde komma att

uppträda å den sista bolagsstämman mot en sådan ändring och tänkas kunde,

att hotet örn ett sådant uppträdande komme att obehörigen utnyttjas till skada

för de verkliga aktieägarintressena. Det framstode som ytterst önskvärt att

en pluralitet av tre fjärdedelar av de röstande kunde godkännas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

På grund av vad sålunda anförts har tändsticksbolaget hemställt, att Kungl.

Majit måtte till riksdagen avlåta proposition med förslag till provisorisk lag,

varigenom utväg bereddes till någon lindring i det i 91 § 1 mom. aktiebolagslagen

uppställda kravet på enhällighet ävensom till godkännande av sådant beslut

som avses i 91 § 2 morn., oaktat allenast tre fjärdedelar av de å den senare

bolagsstämman röstande biträtt beslutet.

Förvaltarna i Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkurs ha i sin förutnämnda

skrivelse — under åberopande av tändsticksbolagets framställning rörande den

tilltänkta rekonstruktionen — anfört följande:

. Ett genomförande av rekonstruktionsplanen skulle förutsätta viss lagändring

jämväl med avseende pa Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkursavveckling.

Det vore nämligen, örn planen skulle kunna genomföras, i varje fall

nödvändigt, att åtgärder snarast företoges i syfte att underlätta möjligheten

att överskåda konkursboets förbindelser och bedöma förutsättningarna för en

underhandsuppgörelse med de personer och sammanslutningar vilka vore borgenärer

eller eljest hade förbindelser med konkursboet. De svårigheter som

härutinnan yppat sig vore till en viss grad beroende därav att konkurslagens

regler örn bevakning av fordringar — i vilka regler den beträffande Aktiebolaget

Kreuger & Tolls konkurs gällande lagen den 23 maj 1932 med särskilda

bestämmelser om konkurs icke gjort ändring — medgåve framställande av bevakningar

under hela den tid konkursen påginge. De säregna förhållanden

som rådde med avseende å konkursutredningen hade medfört att — ehuru

bevakningstiden på sin tid väsentligt utsträcktes — redan hittills efterbevakningar

till stora belopp (mera än 150 miljoner dollars) ingivits, varjämte det

alltjämt funnes anledning att räkna med möjligheten av efterbevakningar till

så betydande belopp att deras godkännande skulle förrycka bedömandet av

konkursboets ställning. Det vore i främsta rummet ovissheten på denna punkt

som framstode såsom ett väsentligt hinder icke blott i konkursförvaltarnas

utredningsarbete utan framför allt mot fullföljandet av rekonstruktionsplanen.

Ur dessa synpunkter syntes det erforderligt att en utväg bereddes''att så

snart möjligt vöre erhålla kännedom örn samtliga de anspråk som överhuvud

bomme att bliva gällande i konkursen. En lösning av nämnda spörsmål syntes

icke kunna vinnas på annat sätt än genom lagbestämmelser, vilka begränsade

ti derför borgenärers rätt att i konkursen anmäla bevakning.

Önskemålet att vid en avveckling av ett aktiebolag en viss tid fastställdes

för framställande av fordringsanspråk hade också kommit till uttryck i svensk

lagstiftning genom reglerna örn kallelse å okända borgenärer vid bl. a. aktiebolags

likvidation._ Det torde ej kunna betraktas såsom ett otillbörligt ingrepp

i borgenärernas frihet att i konkurs göra sina fordringar gällande, örn, såsom

här ifragasattes, fordringsägarna i Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkurs

efter en skälig proklamatid — förslagsvis tre månader — uteslötes från rätten

att bevaka nya fordringar, sedan konkursen pågått och borgenärerna sålunda

haft tillfälle att framställa sina anspråk under en tid av mera än två år. Det

torde för de borgenärer som här ifrågakomme ej heller vara förenat med nämnvärda

praktiska svårigheter att redan nu anmäla sina krav i form av konkursbevakning,

som för övrigt i man av behov kunde ske reservationsvis.

På grund av vad de sålunda anfört ha konkursförvaltarna hemställt, att

Kungl. Maj :t matte föranstalta örn utfärdande av lagbestämmelser av angivna

innebörd. Därjämte ha förvaltarna anfört att det under rekonstruktionsarbe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

9

tets fortsättning kunde komma att visa sig erforderligt att jämväl i vissa andra

hänseenden — särskilt beträffande möjligheten att i konkursen lämna utdelning

i annat än pengar — ändringar i gällande lag genomfördes. Det hade

emellertid i rekonstruktionsplanens nuvarande läge icke synts möjligt att ifrågasätta

dylika ändringar redan vid innevarande års riksdag.

De av Svenska tändsticks aktiebolaget och förvaltarna i Aktiebolaget Kreuger

& Tolls konkurs nu gjorda framställningarna äro föranledda av de resultat,

vilka den av tändsticksbolaget omnämnda internationella kommittén hittills

uppnått. Framställningarna bygga på den uppfattningen att en rekonstruktion

enligt de av kommittén uppdragna riktlinjerna skall visa sig

praktiskt genomförbar, under förutsättning dock att viss medverkan lämnas

av de svenska statsmakterna för undanröjande av hinder som visat sig föreligga

på bolags- och konkurslagstiftningens område. Därtill torde såsom

tändsticksbolaget antytt kunna erfordras vissa lättnader i fiskaliskt hänseende,

vilka det torde ankomma på chefen för finansdepartementet att upptaga till

behandling. Bortsett från dessa sistnämnda spörsmål skulle lagändring åtminstone

tills vidare krävas allenast i två hänseenden, medan i övrigt fråga

skulle kunna uppstå örn meddelande av vissa dispenser från stadganden

i lagstiftningen rörande inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

m. m.

Med hänsyn till den ur olika synpunkter synnerligen betydelsefulla uppgift,

som fullföljes av den nämnda internationella kommittén, synes det vara

av vikt att möjlighet öppnas att, där så finnes kunna ske utan åsidosättande

av någons behöriga intressen, medgiva undantag från sådana i svensk lagstiftning

förekommande stadganden som skulle lägga hinder i vägen för en

rekonstruktion enligt förenämnda riktlinjer. Då de nu ifrågasatta lagstiftningsåtgärderna

till sin natur icke äro särdeles ingripande samt ett dröjsmål

med deras behandling kan befaras avsevärt försvåra rekonstruktionsarbetet,

har jag icke ansett mig böra underlåta att redan nu upptaga de ifrågavarande

spörsmålen till närmare övervägande.

Vad först angår tändsticksbolagets framställning rörande möjlighet till avvikelse

från vissa av de i 91 § aktiebolagslagen givna bestämmelserna angående

omröstning å bolagsstämma må anmärkas följande.

Beslut örn ändring av bolagsordning i fråga om grunderna för utövande

av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma skall, för att äga giltighet,

enligt bestämmelserna i 91 § 1 och 2 mom. aktiebolagslagen, såframt ej

samtliga aktieägare förena sig därom, fattas å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst en ordinarie samt å den stämma som sist hålles biträdas

av samtliga rö-stande, varjämte fordras såväl att dessa företrätt tre

fjärdedelar av hela aktiekapitalet som ock att, där vissa aktiers rätt genom

beslutet försämras, ägarna av samtliga nämnda aktier samtyckt till beslutet.

För en ändring av tändsticksbolagets bolagsordning därhän, att alla aktier

erhålla samma röstvärde, måste de nämnda reglerna framstå såsom ett hart

när oöverstigligt hinder. Det är nämligen uppenbart att ett sådant samtycke

av samtliga ägare av aktier av visst slag, som följer av bestämmelserna i 91 §

Departe
ments
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

iKungl. Maj:ts proposition nr S7Jf.

1 morn., i allmänhet icke kan åvägabringas i bolag där dessa aktier erhållit

en vidsträckt spridning. Även örn ett förslag till ändring av bolagsordningen

i verkligheten måste anses lända jämväl ägarna av dessa aktier till gagn och

en utomordentligt stor tillslutning från dem kan vinnas, måste man dock

räkna med att aktieägare finnas, som ej erhålla kännedom örn förslaget och

vilka icke heller kunna anträffas med en påminnelse. Vidare föreligger ej

sällan fara för att enstaka aktieägare vägra sin medverkan i förhoppning att

kunna tillskansa sig fördelar. Utan större våda synes efter prövning av Kungl.

Majit kravet på anslutning från dessa aktieägares sida kunna begränsas till

att avse aktieägare, som företräda fyra femtedelar av de aktier vilkas rätt

genom beslutet formellt försämras.

Då i enlighet härmed ett beslut örn ändring av bolagsordningen i fråga örn

grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma

alltid, där genom beslutet vissa aktiers rätt försämrades, skulle biträdas avägarna

till minst fyra femtedelar av sådana aktier, torde några allvarligare

betänkligheter icke möta mot att i särskilda fall den jämkning i bestämmelserna

i 91 § 2 mom. kan medgivas att, på sätt tändsticksbolaget hemställt, i stället

för samtycke av samtliga å sista stämman röstande tre fjärdedelar av antalet

röstande bleve tillräckligt.

Beträffande härefter den av förvaltarna i Aktiebolaget Kreuger & Tolls

konkurs begärda begränsningen av tiden för efterbevakning i konkursen synas

invändningar däremot kunna resas — förutom ur synpunkten att det principiellt

måste anses mindre lämpligt att särskilda regler givas rörande avvecklingen

av en redan bestående konkurs — huvudsakligen på den grund, att svårigheter

möta mot att på ett effektivt sätt sprida kännedom örn ett beslut av

sådan innebörd. De personer som kunna beröras av tidsbegränsningen torde

nämligen kunna förutsättas till allra största delen utgöras av utlänningar. Med

hänsyn till det betydande allmänna intresse som måste anses vara förenat med

den föreslagna anordningen har jag likväl icke ansett nämnda betänkligheter

böra utgöra ett avgörande skäl mot bifall till framställningen. Vad särskilt

angår beslutets kungörande, torde det för övrigt icke saknas möjligheter att

tillse, att detsamma bringas till allmän kännedom jämväl utom landets gränser,

ehuruväl några bestämda regler för formen av denna publicitet knappast

lämpligen kunna föreskrivas i lag. Emellertid torde den av konkursförvaltarna

föreslagna tiden av tre månader få anses alltför kort i betraktande

av att flertalet av dem som kunna beröras av begränsningen lära befinna sig

utomlands. I följd härav synes en kortare tid än sex månader från beslutet

icke kunna förordas. Det torde dock icke finnas anledning antaga att syftet

med lagändringen härigenom skulle äventyras.

Därest en generell begränsning av tiden för efterbevakning skedde, skulle

därav föranledas att personer, mot vilka talan om återvinning till konkursboet

blivit anställd, under viss förutsättning, nämligen örn rättegången rör

återgång av betalning, skulle nödgas ingiva bevakning för att icke riskera

att förlora all rätt i konkursen, i händelse av en för dem ogynnsam utgång

av processen. En dylik konsekvens är ur olika synpunkter mindre till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

•Kungl. Maj:ts proposition nr 274.

11

talande. Då de ifrågavarande återvinningssvarandena liksom beskaffenheten

av deras anspråk äro för konkursförvaltningen kända, kan någon fördel

näppeligen stå att vinna genom föreskrifter enligt vilka dessa personer åläggas

verkställa bevakning redan innan de omtvistade rättsförhållandena blivit

slutligen prövade. Lagbestämmelserna torde därför böra så avfattas, att

tidsbegränsningen icke kommer att avse borgenärer vilkas fordringsrätt återupplivas

i följd av bifall till av konkursboet väckt talan örn återgång av

betalning.

I enlighet med nu anförda grunder har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring

av bolagsordning för aktiebolag samt lag örn begränsning av tiden för

efterbevakning i vissa konkurser.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag av den lydelse bilagor

A och B till detta protokoll utvisa samt hemställer, att lagrådets utlåtande

över förslagen måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 27^.

Bilaga A.

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning

för aktiebolag.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger, där det beträffande visst aktiebolag prövas nödigt för tillgodoseende

av aktieägarnas bästa och tillika av hänsyn till allmänt väl, förordna

att rörande beslut örn ändring av bolagsordningen för bolaget i fråga

om grunderna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma

skall, i stället för vad i 91 § 1 och 2 mom. lagen örn aktiebolag är

stadgat, gälla att sådant beslut skall äga giltighet, där det fattas å två på varandra

följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt å den stämma

som sist hålles biträdes av minst tre fjärdedelar av de röstande och de som

biträda beslutet tillika företräda såväl minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet

som ock, där vissa aktiers rätt genom beslutet försämras, minst fyra

femtedelar av nämnda aktier.

Förordnande varom nu är sagt skall avse viss tid, högst ett år, och må, örn

förhållandena därtill föranleda, av Konungen återkallas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till och med

den 30 juni 1936.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27-4.

13

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

om begränsning av tiden för efterbevakning i vissa konkurser.

Härigenom förordnas som följer:

Konungen äger, när särskilda skäl därtill äro, beträffande konkurs å vilken

lagen den 23 maj 1932 med särskilda bestämmelser örn konkurs äger tillämpning,

efter framställning av förvaltarna bestämma viss dag, näst efter sex månader,

efter vilken dag bevakning av fordran i konkursen ej må ske.

Har Konungen meddelat beslut som nu sagts, skall kungörelse örn beslutet

utfärdas av konkursdomaren samt genom dennes försorg skyndsamt anslås å rättens

dörr och avsändas för att införas tre gånger, minst tre veckor mellan varje

gång, i allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar som bestämts för

offentliggörande av kungörelser örn konkursen.

Utan hinder av beslutet äger, då betalning efter därom mot borgenär förd

talan går åter, borgenären bevaka sin fordran i konkursen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majda proposition nr 274.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majds lagråd den 16 maj

1934.

Närvarande:

justitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justitierådet Grefberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 11 maj

1934, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag

till

1) lag med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av

bolagsordning för aktiebolag, samt

2) lag örn begränsning av tiden för efterbevakning i vissa konkurser.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

tillförordnade byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsassessorn

Carl Gustaf Hellquist.

Lagrådet lämnade förslagen utan andra erinringar än att dels åt första stycket

av förslaget till lag med särskilda bestämmelser om vissa beslut rörande

ändring av bolagsordning för aktiebolag lämpligen borde givas det innehåll

att Konungen äger beträffande visst aktiebolag, där det prövas nödigt för tillgodoseende

av aktieägarnas bästa och tillika av hänsyn till allmänt val, förordna

att, utan hinder av vad i 91 § 1 och 2 mom. lagen örn aktiebolag är

stadgat, beslut örn ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna för utövande

av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma skall äga giltighet

under de i förslaget angivna förutsättningarna, dels och tredje stycket i

förslaget till lag örn begränsning av tiden för efterbevakning i vissa konkurser

borde för större tydlighets vinnande inarbetas i förslagets första stycke.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 274.

15

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 maj 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets den

16 maj 1934 avgivna utlåtande över de den 11 maj 1934 till lagrådet remitterade

förslagen till lag med särskilda bestämmelser om vissa beslut rörande

ändring av bolagsordning för aktiebolag samt lag om begränsning av tiden

för efterbevakning i vissa konkurser.

Med förmälan att lagrådet mot förslagen endast framställt ett par erinringar

av huvudsakligen formell natur, hemställer föredraganden — under

framhållande av att proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen

syntes kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlåtande i

allmänhet stadgade tid gått till ända — att förslagen, efter jämkning i de av

lagrådet angivna hänseendena, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om vissa beslut rörande ändring av bolagsordnin a1 i texten
  2. 1LU 1934:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning för aktiebo s. 1 i texten