Sök i Ratio Lex

Angående sättet för anordnande i visst fall av importreglering

1934-05-18 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:276, Angående sättet för anordnande i visst fall av importreglering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående sättet för anordnande

i visst fall av importreglering; given Stockholms slott

den 18 maj 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, lämna riksdagen tillfälle

att avgiva yttrande i fråga örn sättet för anordnande i visst fall av

importreglering.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för

jordbruks- och handelsdepartementen:

Genom beslut den 3 november 1933 bemyndigade Kungl. Majit chefen

för finansdepartementet, bland annat, dels att tillkalla en sakkunnig för

att inom nämnda departement i enlighet med de närmare riktlinjer, som

av departementschefen angåves, verkställa förberedande undersökningar

rörande ökade försörjningsmöjligheter inom olika näringsgrenar, dels ock

att utse högst åtta personer med sakkunskap beträffande näringslivet

och arbetsmarknaden att stå till den sakkunniges förfogande vid undersökningarnas

bedrivande.

Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade jag såsom sakkunnig för

ifrågavarande undersökningar ledamoten av riksdagens första kammare

general tulldirektören N. Wohlin, varjämte jag utsåg verkställande direkBihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 276.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

tören i Borås väveriaktiebolag A. G. Bergengren, ledamoten av riksdagens

första kammare bankofullmäktigen J. E. Björnsson, verkställande

direktören i Svenska trävaruexportföreningen J. L. Ekman, verkställande

direktören i Aktiebolaget Volvo A. Th. N. Gabrielsson, ledamoten av riksdagens

andra kammare landsorganisationens ordförande K. E. Johanson,

professorn B. G. Ohlin, verkställande direktören i Finspongs metallverks

aktiebolag A. I. Olsson och ledamoten av riksdagens andra kammare hemmansägaren

G. Strindlund att stå till den sakkunniges förfogande vid

undersökningarnas bedrivande.

Den sålunda anlitade sakkunnige och övriga delegerade avlämnade den

4 december 1933 till mig en promemoria med redogörelse för de preliminära

resultaten av undersökningarna. I promemorian sammanfattades

de olika synpunkter, som framkommit under de delegerades överläggningar

och vid förhandlingar med representanter för skilda näringsområden

samt för socialpolitisk och ekonomisk expertis. Med hänsyn tili

undersökningarnas förberedande natur och önskvärdheten att skyndsamt

slutföra desamma inskränkte sig de delegerade väsentligen till en första

översikt över de praktiska problem, vilka enligt deras uppfattning voro

förtjänta av fortsatt utredning, och av de möjligheter, som det syntes

angeläget att omedelbart få prövade.

Bland de problem, som därvid av de delegerade särskilt beaktades, var

även frågan, vilka åtgärder som till den inhemska marknadens skyddande

lämpligen kunde komma ifråga, för den händelse en hastig och mera

väsentlig förändring skulle inträda i den svenska kronans ställning till

de utländska valutorna och särskilt de för våra exportnäringar viktigaste

bland dem. Efter att hava omnämnt olika slag av anordningar, som i

länder med guldvaluta vidtagits till skydd mot konkurrensen från länder,

vilka tidigare deprecierat sina valutor, förklarade de delegerade sig

icke kunna för vårt lands vidkommande rekommendera en importreglering

i form av valutareglering och ej heller ett system med valutatullar,,

riktade mot visst eller vissa länder med deprecierade valutor. De mest

effektiva resultaten, då det i guldländerna gällt att skydda näringslivet

mot import från länder med sådana valutor, hade enligt delegerades uppfattning

vunnits genom importförbud med licenser samt genom olika former

av kontingentering. Delegerade erinrade, att en ekonomisk försvarsberedskap

av denna art i väsentliga avseenden redan vore förberedd genom

de utredningar, som på sin tid verkställdes av 1932 års handelskol^

mitterade och vilka bland annat resulterade i utarbetande av alternativa

författningsförslag att tillämpas vid en importreglering antingen i form

av fri licensgivning utan kontingentering eller ock i form av kontingentering

med licensgivning. Det sålunda föreliggande utredningsmaterialet

borde enligt delegerades mening göras till föremål för en skyndsam

överarbetning och komplettering.

Då de olika möjligheter till ökad försörjning inom ett flertal närings^

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

3

grenar, soni de delegerade vid sina preliminära undersökningar kunnat

konstatera, enligt min mening borde successivt underkastas en närmare

prövning, utverkade jag den 16 februari 1934 Kungl. Majits förordnande

för de delegerade att såsom ledamöter i en särskild sakkunnigberedning

i enlighet med de närmare riktlinjer, som av chefen för finansdepartementet

angåves, inom departementet verkställa utredning och avgiva

förslag till åtgärder till skydd för den inhemska marknaden såsom ett

led i arbetet för åvägabringande av ökade försörjningmöjligheter inom

olika näringsgrenar.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, som föregick detta förordnande,

framhöll jag bland annat, att den rådande osäkerheten i de internatioT

nella monetära förhållandena liksom även den oro, som detta ovissa läge

vöre ägnat att ingiva de svenska företagarna, gjorde nödvändigt, att frågan

örn beredskapsåtgärder upptoges till skyndsam behandling. De förslag

till vissa handelspolitiska beredskapsåtgärder, vilka framlagts av

1932 års handelskommitterade, hade varit föremål för behandling i Kungl,

Maj:ts proposition nr 263 till 1932 års riksdag med förslag till förordning

angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift, men frågan

örn en importreglering hade i propositionen lämnats åsido, emedan de för

en eventuell reglerings genomförande nödvändiga författningsbestämmelserna

ansetts kunna meddelas av Kungl. Majit i administrativ ordning.

Handelskommitterades utredning av frågan örn en importreglering

hade visserligen utmynnat i vissa författningsförslag, men förmer^

för en handelspolitisk beredskapsorganisation och de ekonomiska konsekvenserna

av dess utnyttjande syntes tarva ytterligare utredning. Sålunda

återstode bland annat att undersöka, på vad sätt tillgripandet av

kraftiga skyddsåtgärder kunde komma att påverka den inhemska prisutvecklingen

och förhållandet mellan olika näringsgrenar samt vilka kompletterande

åtgärder som i anledning därav kunde bliva erforderliga.

Jag uttalade vidare, att utredningen örn beredskapsåtgärder icke borde

ensidigt taga sikte på de risker för utvecklingen på hemmamarknaden,

som läge i det aktuella läget på valutamarknaden. Utvecklingen av de

internationella relationerna under årtiondet efter kriget och under nu

rådande depression gåve talrika exempel på situationer, i vilka den ekonomiska

utvecklingen i Sverige utsatts för tillfälliga störande inflytanden

från världsmarknaden, vilkas ogynnsamma återverkningar av allt

att döma hade kunnat mildras, örn en handelspolitisk beredskap funnits

utformad och kunnat tillgripas eller genom sin blotta existens minskat

den osäkerhetskänsla, som den internationella utvecklingen varit ägnad

att inge företagarna. Även örn läget på valutamarknaden skulle stabiliseras,

syntes därför den åsyftade beredskapsorganisationen hava en betydelsefull

uppgift att fylla. I den mån möjligheter syntes föreligga att

med här avsedda organisation främja även exporten, borde dessa möjligheter

givetvis underkastas en prövning. Jag betonade jämväl, att ska
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

pandet av möjligheter till en reglering av importen framstode som det

nödvändiga komplementet till en ekonomisk politik, inriktad på ett tillgodogörande

av de försörjningsmöjligheter, som förelåge inom olika näringsgrenar.

Med beaktande av dessa uttalanden hava de sakkunniga i första hand

upptagit spörsmålet örn beredskapsåtgärder till behandling och i ett den

21 mars 1934 dagtecknat, av författningsförslag åtföljt utlåtande lämnat

en redogörelse för de resultat, till vilka de sakkunniga i denna fråga

kommit.

I utlåtandet anföres inledningsvis, att de sakkunniga under sina hittillsvarande

överläggningar icke ansett sig böra upptaga de problem av

valutapolitik karaktär, vilka anförtrotts dem för utredning. Visserligen

rådde mellan ett system med importreglering och gestaltningen av vårt

lands penningpolitik så tillrida ett visst samband, som å ena sidan valutautvecklingen

väsentligt inverkade på förutsättningarna för regleringens

genomförande och å andra sidan en sådan reglering kunde utöva inflytande

på den inhemska prisutvecklingen. Det borde därvid jämväl

beaktas, att importreglerande åtgärder uppenbarligen genom sin inverkan

på handelsbalansen samt på det inhemska näringslivets produktionsmöjligheter

kunde tjäna valutavårdande syften. De sakkunniga hade emellertid

kommit till den uppfattningen, att deras slutsatser i fråga örn lämpligheten

av en importreglering såsom eventuell beredskapsåtgärd ävensom

deras förslag till en sådan reglerings utformning kunde bedömas utan

att därvid vårt lands valutapolitik under nuvarande förhållanden behövde

underkastas en närmare prövning.

Beträffande de olika omständigheter, vilka skulle kunna anses göra ett

genomförande av särskilda beredskapsåtgärder nödvändigt, anföra de sakkunniga

följande:

Den djupgående ekonomiska kris, som sedan åtskilliga år satt sin prägel

på utvecklingen i världen, har beledsagats av ett åtminstone tillfälligt

sönderfallande av det gamla monetära systemet. Några länder — och

bland dem betydande industrinationer — fasthålla ännu vid den gamla

guldpariteten och hava därvid sökt anpassa priser och arbetslöner efter

guldvärdets stegring. Ett stort antal andra stater återigen hava tvungits

att lämna guldmyntfoten och söka nu att med från guldet frigjorda

valutor bibehålla en i huvudsak stabil pris- och lönenivå. På ytterligare

andra håll har man genom en dirigerad valuta sökt framkalla sådana

förändringar i den inhemska prisbildningen, som kunna vara ägnade att

utlösa en konjunkturförbättring, och slutligen finnas länder, där man

dessutom sökt att, åtminstone tidvis, genom en målmedveten depreciering

av valutans yttre värde stimulera det egna landets export. De monetära

förhållandena i världen präglas alltså av en allmän osäkerhet, vilken i

hög grad varit ägnad att motverka de tendenser till konjunkturförbättring,

som särskilt på sista tiden framträtt.

Utsikterna för den framtida internationella utvecklingen på det valutapolitiska

området synas — i den mån de överhuvud kunna göras till fö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition nr 276.

Temål för ett bedömande — alltjämt synnerligen ovissa. Svårigheterna att

återställa fasta värderelationer mellan de olika valutorna förefalla ännu

vara mycket stora. Särskilt ovissa synas utsikterna vara för de valutor,

vilka ännu noteras i den gamla guldpariteten. Från olika håll har givits

uttryck åt farhågor för att stater, vilka under de senaste åren kunnat anpassa

priser och löner efter guldvärdets stegring, i en nära framtid kunde

komma att genom en plötslig och betydande depreciering av sina valutor

framkalla en export av dumpingartad karaktär och till följd härav ett

starkt prisfall särskilt å det fåtal marknader, vilka ännu icke skyddats

genom import- eller valutareglerande åtgärder.

De sakkunniga hava icke ansett sig kunna eller höra uttala någon åsikt

örn den större eller mindre graden av sannolikhet för att den svenska industrien

på nu antytt sätt skulle kunna komma att utsättas för en genom

hastiga omkastningar i det internationella valutaläget framkallad utländsk

konkurrens av hotande natur. I betraktande av det synnerligen

ovissa läget å valutamarknaden anse de sakkunniga likväl, att man bör

räkna med möjligheten av dylika katastrofala förändringar, vilka, därest

icke verksamma skyddsåtgärder skyndsamt vidtagas, för den svenska industrien

och det svenska näringslivet i dess helhet skulle kunna få mycket

allvarliga verkningar. Med hänsyn härtill äro de sakkunniga övertygade

örn önskvärdheten av att lämpliga beredskapsåtgärder i tid förberedas,

på det att den inhemska marknaden utan dröjsmål måtte kunna beredas

det skydd, som nyss antydda händelser skulle kunna göra nödvändigt.

Den ekonomiska världskrisen har emellertid även i andra avseenden

haft återverkningar, vilka i detta sammanhang förtjäna det största beaktande.

I de flesta länder hava såsom bekant under de senaste åren hemmamarknaderna

kringgärdats med import- eller valutarestriktioner av

växlande men som regel synnerligen genomgripande natur. Dessa restriktioner

hava icke endast utnyttjats i ändamål att skydda den inhemska

marknaden. De hava jämväl i en på senaste tiden avsevärt stegrad grad

kommit till användning såsom handelspolitiska vapen i syfte att erhålla

fördelar för det egna landets export. På många håll har handelspolitiken

sålunda målmedvetet omformats efter reciprocitetsprincipen, i enlighet

med vilken hänsyn till andra länders exportintressen såsom regel

endast tages, därest motsvarande fördelar beviljas det egna landets export.

De sakkunniga vilja likväl icke underlåta att jämväl för sin del understryka

de allvarliga olägenheter för det internationella varuutbytet och

i anslutning härtill de hinder för världens ekonomiska tillfrisknande, som

denna utveckling på det handelspolitiska området utan tvivel medför. En

sådan omläggning av den gamla, på mestgynnadnations-klausulen byggda

handelspolitiken måste verka till skada för alla länder och ej minst för

sådana exportländer, som i hög grad äro beroende av vidsträckta och lätt

sårbara utländska förbindelser. Emellertid nödgas man enligt de sakkunnigas

uppfattning vid bedömandet av vårt lands läge och intressen räkna

med den ifrågavarande handelspolitiska utvecklingen såsom ett faktum,

vari genom åtgärder från vår sida föga eller intet kan ändras. Man måste

därjämte beakta, att ifrågavarande hinder och svårigheter för det internationella

varuutbytet ej visa någon tendens att avtaga utan fastmera att

tilltaga i omfattning oell styrka. För de fåtaliga länder, vilka — såsom

Sverige — ännu bibehålla en förhållandevis moderat tulltariff och vilka

endast beträffande vissa jordbruksprodukter infört något system med importrestriktioner,

måste det erbjuda alltmera framträdande svårigheter

att hävda exportens intressen i förhållande till de hinder, sorn för varje

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

förändring av importrestriktionerna kräva ett motsvarande medgivande

från det andra landets sida. Tydligt är, att örn den på reciprocitetsprincipen

byggda handelspolitiken, på sätt nyss antytts, vinner en alltmera

utsträckt tillämpning i världen, behovet att genom importrestriktioner i

Sverige skapa lämpliga bytesobjekt för förhandlingar med främmande

stater kommer att göra sig starkare gällande. Även örn de sakkunniga i

enlighet med vad ovan anförts finna den antydda handelspolitiska utvecklingen

giva anledning till bekymmer och ingalunda underskatta de mycket

betydande olägenheter, med vilka importreglerande åtgärder för vårt

lands vidkommande måste bliva förenade, förefaller det de sakkunniga,

troligt, att sådana åtgärder likväl, när våra handelsförbindelser på ett

allvarligt sätt hotas av andra staters åtgärder, kunna visa sig nödvändiga

även för vårt lands vidkommande. Det säger sig självt, att de sakkunniga

härvid beaktat såväl de närmast för den inhemska marknaden arbetande

industriernas behov av skydd som även de svenska exportindustriernas

med en handelspolitisk försvarsberedskap som den nu behandlade förenade

vitala intressen.

De sakkunniga hava härovan såsom förutsättningar för införandet av

en beredskapsorganisation som den nn diskuterade angivit möjligen inträffande

allvarliga störningar på det monetära området i visst eller vissa

främmande länder samt en ytterligare fortskridande ogynnsam utveckling

på den internationella handelspolitikens område. Givet är, att beredskapsorganisationen,

vare sig den anses böra förverkligas av den ena

eller den andra av dessa båda orsaker eller av bådadera i förening, ytterst

har till ändamål att upprätthålla det svenska näringslivet och dess möjligheter

att bereda sysselsättning åt vårt lands arbetare. I anslutning härtill

viljande sakkunniga erinra örn att åtskilliga länder redan nu genom statliga

åtgärder av skilda slag på vårt lands hittills i stort sett mindre skyddade

marknad möjliggjort en konkurrens, vilken för åtskilliga mera speciella

tillverkningar inom vårt land fått synnerligen menliga följder. Att

sysselsättningsmöjligheterna inom sådana hårt pressade inhemska näringsföretag

härigenom gestaltat sig ogynnsammare än örn ett visst prisskydd

mot utlandet kunnat ernås, ligger i öppen dag. Fall förekomma

även, då utländska karteller, ej sällan skapade eller upprätthållna genom

i vederbörande länder vidtagna statliga åtgärder, på vår inhemska marknad

utöva en liknande för svenska företag ytterligt besvärande verksamhet

med åtföljande oförmåga hos dessa sistnämnda att upprätthålla driften

i normal omfattning och omöjlighet för dem att utvidga driften för ett

ytterligare tillgodoseende av den inhemska konsumtionens behov. Med

avseende å nu anförda förhållanden och då i åtskilliga fall som de nu antydda

skyddsåtgärder av mera normal karaktär såsom t. ex. tullar eller

tullförhöjningar antingen icke kunna giva vederbörande inhemska företag

det effektiva skydd, varav dessa kunna vara i oundgängligt behov,

eller ock av andra orsaker icke anses böra ifrågakomma, anse de sakkunniga,

att därest importreglerande åtgärder komma under omprövning

jämväl nu anförda synpunkter måtte vinna beaktande.

Såsom sammanfattning framhålla de sakkunniga, att de anse önskvärt

och nödvändigt, att beredskapsåtgärder i tid förberedas för att omedelbart

kunna tillämpas i sådana fall, då vårt näringsliv i dess helhet eller

vissa grenar därav försatts i ett nödläge, och då fördelarna av en därav betingad

importreglering kunna förväntas bliva större än de olägenheter i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

handelspolitiska eller andra hänseenden, som till äventyrs kunna bliva

följden därav. Då de sakkunniga alltså ansett en tillämpning av beredskapsåtgärder

förutsätta extraordinära situationer, följer därav, att sådana

åtgärder enligt deras uppfattning böra äga en provisorisk karaktär.

Bland beredskapsåtgärder, som kunna ifrågakomma för situationer av

antydd art, framhålla de sakkunniga i första rummet direkt importreglerande

åtgärder. De sakkunniga framhålla, hurusom de under sina diskussioner

visserligen även hade berört möjligheten av en valutareglering

meri därvid funnit, att en sådan reglering av olika skäl knappast kunde

ifrågakomma såsom beredskapsåtgärd för sådana fall, de sakkunniga haft

att beakta. Ett system av importförbud med kontingentering eller med

fri licensgivning eller med kombination härav syntes däremot de sakkunniga

väl ägnat att tjäna här ifrågakommande syftemål, och de sakkunniga

hade också under fortsättningen av sina diskussioner ansett sig böra

utgå från att såsom beredskapsåtgärder i här berörda sammanhang ett

sådant importreglerande system borde ifrågakomma.

Beträffande frågan, huruvida genomförandet av en importreglering kan

tänkas medföra jämväl vissa ogynnsamma återverkningar på den inholm

ska marknaden samt vilka åtgärder i sådant fall böra tillgripas, hava de

sakkunniga anfört följande:

Det är tydligt att, om en importreglering skulle tillgripas såsom skyddsåtgärd

i allvarliga lägen av antytt slag, regleringen icke^ finge givas en

sådan utformning eller tillämpas på sådant sätt, att tillgången på varor

å den inhemska marknaden förminskades. De sakkunniga, som ägnat särskild

uppmärksamhet åt denna sida av problemet, hava emellertid kommit

till den uppfattningen, att det i själva verket knappast, vore att befara.

att en importreglering, som uteslutande tillämpades i syfte att i

extraordinära situationer skydda den inhemska marknaden, .skulle behöva

medföra ökad varuknapphet med därav följande prisstegringar. Örn

importreglering infördes såsom skydd mot en dumpingartad export från

länder, som starkt deprecierat sina valutor, avsåge ju regleringen endast

att förhindra ett marknadsförstörande överflöd av vissa varor genom en

däremot svarande nedskärning av den totala importen. Även örn importregleringen

— exempelvis av särskilda handelspolitiska skäl — utnyttjades

i ändamål att nedskära importen från visst eller vissa länder, kunde

ju tydligen, därest förhållandena så påfordrade, kontingenterna fixeras på

sådant sätt eller — kanske ännu hellre —en fri licensgivning tillämpas så,

att importen från övriga länder fortginge i samma eller eventuellt till och

med större omfattning än tidigare. Erinras bör vidare, att i mångå inhemska

industrier en för närvarande outnyttjad produktionskapacitet förefinnes

och att importbegränsningar med syfte att skydda sådana näringsgrenar

mot förödande priskonkurrens måste antagas medföra en utvidgad

inhemsk produktion, varigenom varutillgången kunde hållas uppe.

Ehuru de sakkunniga alltså äro av den uppfattningen att en importreglering

av Ilar ifrågasatt slag såsom regel näppeligen borde behöva medföra

ökad varuknapphet och prisstegringar, vilja de icke förbise, att fall

kunna tänkas förekomma, då införandet av importreglering skulle kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

framkalla störningar å den inhemska marknaden. För det fall, att importen

av vissa varor underkastas reglering i anledning av att något land

börjat tillämpa dumpingartade exportmetoder eller på grund av en allvarlig

skärpning i det handelspolitiska förhållandet till något land, men detta

samma land är huvudleverantör av just de varor, som underkastas importreglering,

är det möjligt, att varuknapphet och prisstegringar icke

kunna helt undvikas. Likaledes torde man böra räkna med att vissa störningar

å den inhemska marknaden kunna förekomma under tiden närmast

efter en importreglerings införande. Det torde nämligen dröja någon

tid, innan importörerna anpassat sig efter det nya läget och köparna

vant sig vid för dem måhända förut obekanta varumärken.

Örn de sakkunniga sålunda förklara sig vara av den åsikten, att importregleringar,

vidtagna under ovan angivna förutsättningar, knappast

skulle behöva medföra någon höjning av varupriserna utöver den nivå,

som skulle inställa sig under mera naturliga konkurrensförhållanden, så

anse de sakkunniga likväl vara angeläget, att importregleringens återverkningar

på prisbildningen å den inhemska marknaden göres till föremål

för en fortlöpande granskning. De myndigheter, som hava irnportreglermgens

tillämpning örn hand, synas böra hava tillfälle att genom

ett studium av det genom en sådan kontroll inhämtade materialet bilda

sig en uppfattning örn importregleringens återverkningar i varje given

situation. Kontrollmyndigheten synes dessutom böra givas en sådan ka1

aktör, att den till prövning kan upptaga de önskemål, som under en importregleringsregim

alltid torde komma att framställas från konsumenternas

sida.

Med utgångspunkt fran dessa förutsättningar hava de sakkunniga diskuterat

upprättandet av en myndighet, vilken skulle hava till uppgift dels

att anställa fortlöpande prisstatistiska undersökningar, dels även att till

ingående och opartisk undersökning upptaga klagomål rörande eventuellt

inträdande prisstegringar och kvalitetsförsämringar, vare sig dessa klagomål

härröra fran förädlingsindustrier, vilka äro beroende av vissa råvaror

eller halvfabrikat, eller från förbrukare av färdiga varor. Med hjälp

av den särskilt upprättade, fortlöpande prisstatistiken ävensom av tillgänglig

statistik över omsättning och lagerhållning synes myndigheten

böra kunna på ett för praktiska ändamål tillfredsställande sätt avgöra,

huruvida en inträdd prisstegring eller eventuellt en utebliven prissänkn

in g har naturliga olsåker eller huruvida den helt eller delvis kan anses

vara förorsakad av att vederbörande industrier eller mellanhänder

obehörigen utnyttjat importregleringen i syfte att skapa ökade förtjänster.

Självfallet synes undersökningsmyndigheten i förekommande fall

även böra direkt konsultera representanter för industrien och konsumenterna.

Det förefaller de sakkunniga knappast antagligt, att vederbörande

intressenter skulle anse lämpligt eller med sin fördel förenligt att undandraga

sig medverkan vid undersökningen. Myndigheten borde genom

direkta förhandlingar med industrierna söka under hand åvägabringa

rättelse i eventuellt förekommande missförhållanden. Överhuvud taget

förefaller det lämpligt att ifrågavarande myndighet tillerkännes befogenhet

att, obunden av alltför preciserade bestämmelser, fritt förhandla med

vederbörande intressenter.

Kontrollmyndigheten borde för Kungl. Maj:t framlägga resultaten av

de gjorda undersökningarna i sådana fall, dä obehörig prisstegring konstaterats

föreligga och rättelse under hand icke kunnat vinnas. Enligt

den uppfattning, de sakkunniga kunnat bilda sig, synes det bästa korrek
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

tivet mot sådana eventuellt uppstående obehöriga prisstegringar böra sökas

i en lämplig utökning av kontingenterna för ifrågakommande varor

eller en utvidgad lieensgivning med avseende å desamma. En importreglering

erbjuder uppenbarligen — såsom redan dess namn antyder — stora

möjligheter för en smidig anpassning efter skiftande förhållanden. Det

torde alltså ankomma på Kungl. Majit att vid kontingenterings- eller licenspolitikens

handhavande taga den hänsyn till kontrollmyndighetens

förenämnda framställningar, som i varje särskilt fall må finnas av omständigheterna

påkallad.

Skulle mot förmodan fall förekomma, då rättelse icke kunnat vinnas

vare sig genom förhandlingar mellan kontrollmyndigheten och vederbörande

industrier och andra intressenter eller genom utökningar av kontingenterna

eller genom en utvidgad lieensgivning, synes den möjligheten

återstå, att vederbörande industri eller handelsbransch underkastas

undersökning i enlighet med 1925 års lag örn undersökning angående monopolistiska

företag eller sammanslutningar. Det torde böra erinras örn

att, enligt motiven till denna lag, med monopolistiska sammanslutningar

likställes »sådan faktiskt utövad samverkan mellan företag, vilken blivit

av här avsedd (d. v. s. monopolistisk) betydelse».

Med hänsyn till de ömtåliga uppgifter, som skulle anförtros en sådan

kontrollmyndighet, är det givetvis nödvändigt att densamma erhåller en

så oavhängig ställning och en så opartisk karaktär som möjligt. De sakkunniga

hava under sina diskussioner berört möjligheten av att för detta

ändamål tillsätta en särskild »prisnämnd», men efter närmare övervägande

hava de sakkunniga icke ansett behövligt och lämpligt att i anförda

syfte föreslå upprättandet av en ny institution, bland annat av det skälet,

att importregleringen förutsattes bliva provisorisk. Det har då förefallit

lämpligare, att den ifrågasatta kontrollmyndighetens uppgifter

anförtros åt kommerskollegium, vilket ämbetsverk redan äger erforderlig

Bokkunskap i hithörande frågor och dessutom besitter vana att direkt

förhandla med representanter för industri och konsumenter. Det bör i

detta sammanhang erinras örn att vissa undersökningar i enlighet med

1925 års trustlag utförts av kommerskollegium. Detta ämbetsverk torde

även såsom regel äga möjlighet att förskaffa sig tillgång till ett för här

ifrågasatta pris- och kostnadsundersökningar erforderligt statistiskt och

annat material. I prisstatistiska frågor torde kommerskollegium dessutom

lämpligen böra samråda med socialstyrelsen och med den avdelning,

som i Sveriges riksbank handlägger sådana frågor. Huruvida nu

berörda arbetsuppgifter skulle nödvändiggöra någon utvidgning eller

förändring av kommerskollegii nuvarande organisation, hava de sakkunniga

icke ansett sig böra undersöka; detta så mycket mindre som ett klart

bedömande av organisationens detaljer först torde kunna äga rum, sedan

ett importregleringssystem börjat fungera.

De sakkunniga hava även i andra avseenden diskuterat de administrativa

anordningar, vilka syntes böra vidtagas i händelse av en importreglering

av förut antytt slag. De sakkunniga hava därvid ansett sig böra

utgå från att alla frågor berörande införande av importreglering liksom

även alla frågor avseende delkontingenters fastställande komme att direkt

avgöras av Kungl. Majit. Emellertid vore enligt de sakkunnigas mening

troligen erforderligt att ät en särskild administrativ byrå anförtro

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

utfärdandet av licenser. Denna byrå syntes av olika skäl knappast böra

infogas som en del av något av departementen och icke heller ingå som

en underavdelning i kommerskollegium, vilket senare ämbetsverk ju förutsattes

skola handhava den förut omförmälda särskilda kontrollverksamheten.

De sakkunniga förorda för sin del — i likhet med 1932 års handelskommitterade

— att dylika licensärenden anförtros åt en särskild importnämnd.

De sakkunniga uttala, att det givetvis vore ägnat att befordra en

snabb handläggning av de säkerligen talrika licensansökningarna, örn importnämnden

själv skulle äga befogenhet att avgöra sådana ärenden. Å

andra sidan kunde det ifrågasättas, huruvida icke fördelningen av licenser

mellan olika importörer bleve en grannlaga uppgift, vilken borde bibehållas

hos Kungl. Majit. I varje fall syntes det de sakkunniga lämpligt, att

Kungl. Majit icke under den första tiden efter införandet av en importreglering

delegerade sin licensgivande befogenhet till importnämnden.

Med utgångspunkt från de allmänna synpunkter, för vilka redogörelse

nu lämnats, hava de sakkunniga till omprövning upptagit de författningsförslag,

som på sin tid utarbetades av 1932 års handelskommitterade. Såsom

resultat av överarbetningen hava de sakkunniga vid sitt utlåtande

fogat dels förslag till kungörelse angående reglering av införseln till riket

av vissa varor, dels ock förslag till kungörelse med bestämmelser att

tillämpas vid reglering av införseln till riket av vissa varor. Båda förslagen

torde såsom bilagor få fogas vid statsrådsprotokollet (bilagorna

I och II).

De sakkunniga framhålla, att de icke funnit anledning föreslå några

mera genomgripande förändringar i de tidigare författningsförslagen. Då

det ansetts önskvärt, att Kungl. Majit icke på förhand bleve bunden vid

alltför precisa bestämmelser, hava de sakkunniga dock på vissa punkter

förenklat och förkortat nyssnämnda, tämligen detaljerade förslag. Åtskilliga

spörsmål böra enligt de sakkunnigas mening givas en definitiv

lösning först sedan viss erfarenhet vunnits örn den eventuella importregleringen

och örn det bästa sättet för lösningen av de med en importreglering

sammanhängande frågorna. I enlighet härmed hava de sakkunniga

funnit lämpligt att tillsvidare icke upptaga något förslag till instruktion

för den eventuella importnämnden. Icke heller hava de sakkunniga

ansett önskvärt att för närvarande formulera något förslag till instruktion

avseende kommerskollegii verksamhet som priskontrollerande myndighet.

De sakkunniga hava ävenledes framhållit, att de sökt giva förslaget till

kungörelse örn importreglering en sådan avfattning, att detsamma skulle

kunna användas såväl vid kontingentering som vid fri licensgivning. Erforderliga

tilläggsbestämmelser i avseende å exempelvis kontingenternas

fördelning på olika länder hava de sakkunniga ansett kunna utfärdas antingen

i form av kompletterande kungörelser eller såsom särskilda kungl,

brev.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Slutligen hava de sakkunniga understrukit önskvärdheten av att snarast

möjligt förslag till bestämmelser angående ursprungsbevis utarbetas.

En förutsättning för en tillämpning av importreglering i förut angivet

syfte syntes nämligen vara, att de importreglerade varornas ursprungsländer

med säkerhet kunde fastställas. Likaledes hava de sakkunniga

framhållit såsom önskvärt, att möjligheter skapades för en rationell

beräkning av kontingenterna genom en omläggning av den svenska

handelsstatistiken sålunda, att densamma komme att utvisa varornas ursprungs-

respektive förbrukningsländer.

Över de sakkunnigas förslag hava, efter remiss, utlåtanden avgivits av

kommerskollegium, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, traktatberedningen

och fullmäktige i riksbanken. Kommerskollegium har med sitt

utlåtande överlämnat yttranden av Sveriges industriförbund, Sveriges

allmänna exportförening, samtliga handelskammare i riket med undantag

av Gotlands handelskammare och handelskammaren i Gävle, Jernkontoret,

Svenska trävaruexportföreningen och Sveriges köpmannaförbund.

Av de till kommerskollegium inkomna yttrandena framgår, att man i

allmänhet funnit utarbetandet av förslag till författningar angående importreglering

välbetänkt såsom en beredskapsåtgärd. Av ett flertal organisationer

har emellertid starkt betonats, att importregleringen icke

bör tillgripas annat än i ett extraordinärt läge, då ett dylikt ingrepp blivit

en ofrånkomlig nödvändighet, och att den i så fall bör äga provisorisk

karaktär och handhavas med den största försiktighet. Uttalanden i denna

riktning hava gjorts av flera handelskammare samt av Sveriges industriförbund

och Sveriges allmänna exportförening, vilken sistnämnda

även framhållit, att införande av en importreglering under nu rådande

förhållanden skulle kunna lända våra exportnäringar till mera skada än

gagn. Ett direkt avstyrkande av förslaget föreligger endast från Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare, som funnit förslaget

innebära möjlighet att med upphävande av den fria importhandeln för

längre elier kortare tid införa ett visst monopol.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande till en början redogjort för de

äv 1932 års handelskomxnitterade avgivna förslagen till importreglering

samt därefter yttrat bland annat:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, anfördes av haiidelskommitterade

huvudsakligen tre skäl för ett eventuellt införande av en importreglering

nämligen dels behovet av ett handelspolitiskt strids- och

bytesmedel vid eventuella förhandlingar med främmande makter, dels

önskvärdheten att bereda den inhemska produktionen ett skydd mot utländsk

konkurrens, dels ock slutligen nödvändigheten att kunna förebygga

sådana rubbningar i handelsbalansen, som kunde hava ödesdigra verkningar

för vårt näringsliv. I sistnämnda hänseende torde särskilt ha åsyftats

importregleringens utnyttjande i valutavårdande syfte.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Betraktar man nu två år efter det att handelskommitterades förslag

framlades vårt ekonomiska läge, torde man ej kunna undgå att finna, att

detsamma undergått en betydande förbättring.

Vad först angår de tidigare farhågorna, att en okontrollerad import

kunde äventyra den svenska valutans stabilitet, är situationen nu onekligen

avsevärt gynnsammare. Medan året 1931 utvisade ett importöverskott

på ej mindre än 305 miljoner kronor, har handelsbalansen genom en

ökning av exporten och minskning av importen förskjutits så att 1933

uppvisade ett importöverskott på endast 7.7 miljoner och samtliga månader

under senare halvåret 1932 med undantag av oktober hade att uppvisa

exportöverskott. Ur ren valutasynpunkt har också en betydande förbättring

inträtt, i det att riksbankens guldkassa och förråd av utländska

valutor stigit från 297.3 miljoner kronor (därav 91.4 miljoner kronor främmande

valutor) vid utgången av februari månad 1932 till 878.2 miljoner

kronor (därav 505.5 miljoner kronor främmande valutor) vid samma tidpunkt

år 1934.

Kunde man för två år sedan räkna med möjligheten av att en importreglering

skulle visa sig ofrånkomlig av hänsyn till vart valutaläge, så

synas för närvarande några faror i detta hänseende knappast föreligga.

Vidkommande behovet av en importreglering — närmast i kontingenteringens

form — för beredande av fördelar vid handelspolitiska förhandlingar

med främmande makter, är att märka, att vi under de närmast förflutna

två åren stått i avtalsförhandlingar med ett flertal av våra förnämsta

avnämarländer, men erfarenheten torde knappast ha givit belägg

för att förhandlingsläget för oss skulle gestaltat sig gynnsammare, örn vi

kunnat hänvisa till en redan genomförd importreglering. Snarare torde

kunna sägas, att just åberopande av vår försiktiga, från alla utmaningar

mot andra länder fria handelspolitik, visat sig vara ett gott och av våra

främmande motparter respekterat argument och att denna handelspolitik

långt ifrån att vid förhandlingarna bereda oss ett svagt utgångsläge åtminstone

hittills snarare utgjort en styrka i förhandlingshänseende. Att

avspärrningstendenserna i utlandet berett oss kännbara olägenheter är

ställt utom tvivel, men trots att dessa tendenser på sina håll tilltagit i

styrka, har dock icke kunnat förhindras, att vi under en tolvmånadersperiod

räknat från och med mars månad till och med februari månad 1932—1933»

respektive 1933—1934 haft att uppvisa en exportökning på ej mindre än

176 miljoner kronor. Häremot svarar också en ej oväsentlig uppgång

i produktionsindextalet1 för vår exportindustri, nämligen från 84 för januari

1933 till 101 motsvarande månad 1934 och återverkan härav på arbetsmarknaden

har givit sig tillkänna i en nedgång i antalet hjälpsökande

arbetslösa inom de yrkesgrupper, som representera våra stora exportindustrier,

nämligen skogshushållning, gruvdrift och malmförädling, metalloeh

maskinindustrien samt trävaruindustrien med ej mindre än 15,580 personer

vid en jämförelse mellan januari 1933 och 1934. Våra exportindustriers

läge är således för närvarande förhållandevis så gynnsamt, att ur deras

synpunkt vidtagande av importregleringsåtgärder icke kan anses

motiverat. Med all rätt framhåller också styrelsen för exportföreningen,

att Sverige hittills i förhållande till de flesta andra länder lyckats ganska

väl bemästra svårigheterna för sin utrikeshandel och att de skäl, som år

1932 förelågo för ett eventuellt införande av importreglering icke på

1 Sveriges industriförbunds indextal. Manadsmedeltalet 1S25—1930 = 100. Säsongrörelsen

utjämnad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

13

samma sätt få anses nu vara förhanden; i stället skulle enligt styrelsens

förmenande vidtagande av en sådan åtgärd som den föreslagna lända våra

exportnäringar till mera skada än gagn.

Såsom en tredje anledning att införa en importreglering anförde handelskommitterade

faran, att vår industri kunde få lida kännbara olägenheter

genom att vi under hänsynslös konkurrens från olika håll kunde bliva

översvämmade av utländska varor under en tid, då den inhemska produktionen

måhända hade att kämpa med stora svårigheter. Här framträder

således hemmamarknadsindustriens behov av skydd mot utländsk konkurrens.

Det är förnämligast ur sistnämnda synpunkt som de sakkunniga

haft att beakta behovet av en eventuell importreglering.

För bedömande av frågan ur nu förevarande synpunkt kan det vara av

intresse att taga del av produktionsindextalens förändringar för hemmamarknadsindustrien

under de senare åren. År 1928, då sysselsättningsgraden

inom industrien var förhållandevis god, nådde hemmamarknadsindustrieu

ett årsmedeltal av 104. Siffran steg 1929 till 107; nedgick för 1930 åter till 104,

sjönk därefter 1931 till 95 och 1932 till 93 (samtidigt hade exportindustriens

indextal sjunkit från 116 för år 1929 till 77 år 1932). Från detta bottenläge

steg siffran 1933 till 94. En särskilt markerad stegring visa produktionsindextalen

från och med fjärde kvartalet 1933 jämfört med motsvarande

tider året förut. Sålunda utgjorde siffrorna för

1932

1933

Stegring;

Oktober.......................

................ 83

97

+ 14

November...................

................. 86

105

+ 19

December ...................

................. 87

104

- 17

1933

1934

Stegring;

Januari ......................

................. 90

104

+ 14

Februari ...................

................. 89

107

+ 18

Till jämförelse må nämnas, att indextalen för januari och februari 1929,

således under högkonjunkturen, voro respektive 107 och 105.

Man måste således konstatera, att trots att under rådande kris icke vidtagits

några mera extrema handelspolitiska skyddsåtgärder i form av prohibitiva

tullar eller importregleringar, hemmamarknadsindustrien likvisst

förmått att hålla uppe sin produktionsstandard vid omkring 100 procent

av högkonjunkturens, vilket torde få anses såsom en synnerligen förmånlig

siffra. I detta hänseende Ilar givetvis denna industrigren haft en viss

fördel av den svenska valutans depreciering i jämförelse med guldvalutorna.

Sålunda är läget nu betydligt gynnsammare än t. ex. under 1921—

1922 års kris, då valutadumpingen särskilt från Tyskland var ytterst kännbar

för denna gren av vårt industriella liv.

Såsom de sakkunniga framhållit i sitt betänkande kan emellertid situationen

i sistberörda hänseende snabbt nog förändras. I betänkandet understrykes

sålunda, att utsikterna för de valutor, vilka ännu noteras i den

gamla guldpariteten synas särskilt ovissa och att från olika håll har givits

uttryck åt farhågor för att stater, vilka under de senaste åren kunnat anpassa

priser och löner efter guldvärdets stegring, i en nära framtid kunde

komma att genom en plötslig och betydande depreciering av sina valutor

framkalla en export av dumpingartad karaktär och till följd härav ett

starkt prisfall särskilt å det fåtal marknader, vilka ännu icke skyddats genom

import- eller valutareglerande åtgärder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 276.

Till belysande av spörsmålet om de faror, som i berörda hänseende kunna

hota, må erinras örn att de länder, vilka hittills frångått guldmyntfoten,

för vår import spela den ojämförligt största rollen i jämförelse med de

rena guldländerna. Sålunda uppgick importen 1933 från den förra gruppen

av stater till omkring 55 procent av vår totala import; medan importen

från guldländerna med undantag för Tyskland uppgick till omkring 17

procent. Vad handelsförbindelserna ur förevarande synpunkt med Tyskland,

från vilket land vi 1933 täckte cirka 28 procent av vår import, beträffar,

är ju att märka, att genom de speciella anordningar, som därstädes

vidtagits för främjande av exporten genom förfarandet med »scrips», registermark

m. m. den tyska valutan ur svensk importsynpunkt icke kan betraktas

såsom en effektiv guldvaluta. Oaktat berörda anordningar under

senare tid fått allt större utbredning, bär emellertid importen från Tyskland

såväl absolut som relativt taget under de senaste fem åren varit stadd

i sjunkande (i absoluta tal från 548 miljoner kronor 1929 till 308 miljoner

kronor 1933 och relativt från ett maximum 1931 på 33.i procent till 28.25

procent 1933).

Vad nu sagts utesluter givetvis icke att för enstaka varuslag en besvärande

konkurrens i berörda situation kan tänkas uppstå, men i den mån

dylika enstaka fall påkalla ett statsingripande synas andra åtgärder än en

importreglering sannolikt erbjuda lämpligare medel att komma till rätta

med situationen.

Såsom ytterligare ett fall, för vilket importreglering kunde tänkas böra

utnyttjas i skyddssyfte, anföra de sakkunniga, att utländska karteller på

vår inhemska marknad utöva en för svenska företag besvärande verksamhet

med åtföljande oförmåga hos dessa sistnämnda att upprätthålla driften

i normal omfattning. De sakkunniga synas förutsätta, att det nu anförda

fallet icke skulle direkt föranleda tillgripande av importreglering utan

allenast — i händelse en importreglering i alla fall skulle komma till genomförande

— böra uppmärksammas. Kollegium vill understryka denna

synpunkt. Kartellväsendet i främmande länder hör ju till de normala företeelserna

inom näringslivet och är icke någon särskild skapelse av den rådande

krisen. Då importregleringen är tänkt allenast som ett vapen i yttersta

nödfall i ett alldeles extraordinärt läge, bör den uppenbarligen ej inriktas

på att i första hand tjäna såsom en försvarsåtgärd mot utländska

karteller. Deras angrepp mot den svenska marknaden har ju redan tidigare

förekommit och situationen har då kunnat bemästras med för normala

förhållanden avpassade åtgärder, bland vilka ej sällan förekommit överenskommelser

örn marknadsuppdelning. Lämpligt torde vara, att man

från industriens sida inriktar sig på att i anförda situationer även framdeles

komma till rätta med förhållandena på hittills prövade vägar och

ej söka förskansning bakom i och för sig allenast provisoriska skyddsåtgärder.

Vidkommande detaljerna i det såsom bilaga II betecknade författningsförslaget

har kollegium ifrågasatt, huruvida ej beslutanderätten i licensansökningsärenden

kunde enligt av Kungl. Majit lämnade allmänna direktiv

lämpligen delegeras i viss omfattning till importnämnden, varjämte

viss jämkning i 1 § synts kollegium påkallad med hänsyn till de

redan utfärdade författningarna angående importreglering i fråga örn

vissa jordbruksprodukter. Kollegium har även betonat önskvärdheten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

15

av att berörda författning ej utfärdas förrän den situation inträtt, då

också importregleringen skulle sättas i kraft. Såsom kollegium redan utförligt

framhållit förelåge för närvarande icke någon sådan situation,

och ur beredskapssynpunkt syntes det vara tillräckligt att författningen

förelåge utarbetad i slutgiltigt skick. Ett utfärdande av författningen,

på ett tidigare stadium skulle enligt kollegii uppfattning medföra ettosäkerhetsmoment

och möjligen innebära en stimulans till ökad import,

varigenom just skulle kunna framkallas den situation, som det måste

vara angeläget att i görligaste mån undvika. Det lugn och den stabilitet

i de näringspolitiska förhållandena, som vårt näringsliv nu framförallt

behöver, skulle icke främjas genom det svävande importregleringshot,

som eljest skulle föreligga.

Beträffande den i betänkandet berörda priskontrollerande verksamhet,

som skulle utövas av kommerskollegmm, har kollegium ej haft någon

erinran emot en sådan anordning. Kollegium har dock framhållit önskvärdheten

av att denna kontroll närmast begränsas till en huvudsakligen

statistisk undersökning och en rapportskyldighet vid konstaterade större

förändringar i prisläget i stigande riktning. Kollegium har i detta sammanhang

erinrat örn att redan nu av kollegium insamlas ett omfattande

prisstatistiskt material dels för offentliggörande i kollegii publikationer,

dels ock för överlämnande till riksbanken i och för bearbetning därstädes.

Vidkommande slutligen det av de sakkunniga behandlade spörsmålet

örn utarbetande av bestämmelser angående ursprungsbevis, har kollegium

förordat, att förarbeten i sådant hänseende igångsättas.

Generaltullstyrelsen har yttrat, att ur synpunkten av de intressen, styrelsen

hade att tillvarataga, styrelsen icke hade något att erinra mot de

ifrågavarande författningsförslagen.

Lantbruksstyrelsen Ilar anfört i huvudsak följande:

Lantbruksstyrelsen torde närmast hava att yttra sig över föreliggande

förslag, i vad detta kan beröra styrelsens verksamhetsområde eller det

svenska jordbruket. Direkt avser förslaget att vara en skyddsåtgärd för

industrien av samma art som den, som redan å vissa områden beslutats

i fråga örn jordbruket. Lantbruksstyrelsen vill i detta hänseende erinra

örn, att Kungl. Majit efter riksdagens hörande utfärdat kungörelser den

20 oktober 1933 (nr 575) med förordnande örn införselmonopol å mjölk och

mejeriprodukter, den 21 december 1933 (nr 660) angående reglering av införseln

av havre och majs samt vissa andra fodermedel samt den 23 februari

1934 (nr 24) angående reglering av införseln av ägg, samtliga åtgärder

innebärande importreglering till skydd för den svenska jordbruksproduktionen.

Vidare har Kungl. Majit hos riksdagen begärt bemyndigande

att, örn så erfordras, vidtaga motsvarande åtgärd i fråga örn kött

och fläsk. Dessa importregleringar synas kunna utnyttjas på samma sätt

som av de sakkunniga nu ifrågasatta importregleringar på industriens

område. Principiellt har lantbruksstyrelsen, som förutsätter, att de till

jordbrukets skydd vidtagna eller planerade importregleringarna härvid

icke rubbas, intet att erinra emot de sakkunnigas förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Emellertid, synes förslaget till kungörelse med bestämmelser att tillämpas

vid reglering av införseln till riket av vissa varor hava fått sådan

avfattning, att kungörelsen principiellt skulle kunna få tillämpning jämväl

vid importreglering av jordbruksprodukter. Dessa produkter böra

emellertid enligt lantbruksstyrelsen förmenande i förevarande avseende

behandlas fristående enligt grunder, som redan kommit i tillämpning.

Ett ställande av dessa varugrupper under kommerskollegii kontroll eller

under en för industriella behov skapad importnämnd torde sålunda icke

böra komma till stånd. Ehuru bestämmelsernas tillämpning synes i varje

särskilt fall vara beroende av föreskrift utav Kungl. Maj:t, synes det

dock finnas anledning att redan från början helt undantaga jordbruksprodukterna

från kungörelsens tillämpningsområde.

Traktatberedningen har anfört, att den i stort sett intet hade att erinra

mot de av de sakkunniga ifrågasatta modifikationerna uti 1932 års handelskommitterades

förslag, detta desto mindre som vid en av traktatberedningen

vid sammanträde den 6 december 1933 företagen genomgång

av liandelskommitterades förslag inom beredningen framhållits lämpligheten

av att förslagen underkastades beskärningar i fråga örn detaljbestämmelserna.

Vid en så omfattande beskärning av nämnda bestämmelser,

som de sakkunnigas förslag innebure, ville beredningen emellertid

framhålla vikten av att vid bestämmelsernas tillämpning genom nödiga

föreskrifter sörjdes för att varje spekulation med importlicenser förhindrades.

Beredningen erinrade örn att i sådant syfte handelskommitterade

föreslagit, att ansökan örn importtillstånd skulle avse visst av sökanden

för införsel till riket inköpt varuparti, samt att införseltillstånd skulle

avse viss man och icke få överlåtas. Slutligen ville traktatberedningen,

som visserligen vore av den uppfattningen, att anledning för närvarande

saknades att tillgripa importregleringsåtgärder av den innebörd, varom

här vore fråga, framhålla, att händelsernas utveckling kunde medföra,

att dylika åtgärder måste vidtagas utan uppskov. I detta avseende kunde

påpekas, att det av behandlingen av förutberörda proposition till 1932 års

riksdag framginge, att författningsbestämmelser av här ifrågavarande

innebörd kunde meddelas av Kungl. Majit i administrativ ordning. Därjämte

ville beredningen — med understrykande av vad de sakkunniga

i sitt betänkande framhållit beträffande vikten av att fördelarna av eventuella

importregleringsåtgärder noga vägdes mot olägenheterna av desamma—

betona angelägenheten av att vid övervägande av sådana åtgärder

noga beaktades de återverkningar, särskilt för våra exportnäringar,

som deras genomförande kunde medföra.

Fidlmäktige i riksbanken anföra i huvudsak följande:

Fullmäktige, som i likhet med de sakkunniga anse, att en beredskapsorganisation

av föreslagen art kan bidraga till ökad trygghet vid för

svenskt näringsliv betydelsefulla förändringar på världsmarknaden,

exempelvis i förhållandet mellan olika valutor, vilja emellertid understryka,

att tillgripandet av en importreglering i dylika lägen alltid måste

få karaktären av en extraordinär åtgärd. Ingripanden av föreslagen art

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

17

synas sålunda fullmäktige böra ifrågakomma såsom skydd mot återverkningarna

av växelkursförändringar, blott för den händelse läget i övrigt

är sådant, att förskjutningarna möjliggöra en konkurrens av nedbrytande

natur för vissa grenar av svenskt näringsliv. Härav följer, att behovet

av dylika åtgärder liksom den omfattning, i vilken de skola komma till

användning, bör prövas för varje särskilt fall. Med hänsyn till det sammanhang,

som råder mellan valutapolitiken och utnyttjandet av beredskapsorganisationen,

förutsätta fullmäktige, att, när importreglerande

åtgärder av större räckvidd förberedas, riksbanken beredes tillfälle att

framföra sina synpunkter, innan åtgärderna genomföras.

Fullmäktige hava funnit anledning att endast beröra de för förslaget

grundläggande principer, som äga samband med riksbankens valutavårdande

uppgifter, och hava sålunda icke ingått på frågan örn det värde,

som kan tillkomma den föreslagna beredskapsorganisationen såsom medel

att främja exporten.

Till stöd för den för riksbankens verksamhet väsentliga kontrollen över

det inhemska näringslivets och prisernas utveckling utarbetas inom riksbanken

vid sidan av den fortlöpande konsumtionsprisindexserien veckovis

en tablå över det svenska varuprissystemet. Den kontroll över prissystemet,

som i händelse av en importreglering enligt de sakkunnigas förslag

skulle uppdragas åt kommerskollegium, synes förutsätta bland annat

en sammanställning, likartad med den i riksbanken utarbetade. Det kan

givetvis ifrågasättas, huruvida icke det prisstatistiska arbete, som skulle

erfordras, därest de sakkunnigas förslag vunne statsmakternas anslutning,

borde helt överflyttas på kommerskollegium. Därvid borde detta

då ske på sådant sätt, att riksbankens speciella behov av fortlöpande information

alltjämt tillgodosåges. Med hänsyn till att regleringsåtgärderna

skola vara av extraordinär karaktär och att den föreslagna kontrollen

därför behöver bliva endast tillfällig, synes det dock fullmäktige

lämpligare, att det prisstatistiska arbetet tills vidare fortgår med samma

uppdelning mellan olika institutioner som hittills. Riksbanken är givetvis

villig att genom sin prisstatistiska avdelning biträda kommerskollegium

i den speciella kontroll över vissa prisers utveckling, som kan komma

att uppdragas åt vei-ket.

Genom valutakrisen hösten 1931 skapades ett tillstånd av ovisshet rörande

utvecklingen av de internationella penningrelationerna, som alltjämt

äger bestånd och som icke kunnat undgå att i viss utsträckning härn

ma företagarverksamheten. För de länder, som frigjorde sin valuta från

anknytningen till guldet, blev det emellertid möjligt att föra en friare och

för en konjunkturåterhämtning mera gynnsam penningpolitik. Medan

prisnivån i dessa länder i viss utsträckning kunnat anpassas uppåt, haiman

i guldländerna stått inför nödvändigheten av en fortsatt nedpressning

av prisnivån. I den mån relationen mellan priserna i respektive länder

icke helt anpassats efter rådande valntaförhållanden, ha de länder, vilka

haft en fri valuta, gynnats icke blott genom större utrymme för en aktiv

konjunkturpolitik utan också genom ett visst skydd mot konkurrens från

guldländernas sida. Även för Sveriges del torde valutautvecklingen lia

ägt ett gynnsamt inflytande i båda de här angivna avseendena.

Departementschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. iVr 270.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits proposition nr 276.

Från olika håll har påpekats, att risker för närvarande föreligga för en

devalvering av valutan i vissa länder, vilka hittills fasthållit vid åtminstone

nominell guldmyntfot. I den mån pris- och kostnadsnivån i dessa

länder anpassats efter guldets stigande värde, skulle en dylik devalvering

kunna, utsätta olika grenar av svenskt näringsliv för en nedbrytande utländsk

konkurrens. Där åter en sådan anpassning icke ägt rum, måste

man räkna med att valuta- och prisrelationerna berett Sveriges näringsliv

ett skydd, vars bortfallande efter så lång tids bestånd likaledes måste få

ogynnsamma, verkningar ur försörjningssynpunkt.

I en situation sådan som den här antydda kan det, såsom de sakkunniga

närmare utvecklat, bliva påkallat att vidtaga särskilda skyddsåtgärder för

vissa grenar av vårt näringsliv. Jag utgår härvid från att Kungl. Maj:t

även för här åsyftade fall äger, därest så befinnes erforderligt, begagna

sig av det genom förordningen den 17 juni 1932 (nr 245) givna bemyndigandet

att åsätta särskild tullavgift. Den anordning, som i förevarande

avseende i första hand erbjuder sig, är emellertid en reglering i nödig

omfattning av importen. Det har därför synts mig angeläget att såsom en

beredskapsåtgärd upptaga till omprövning frågan, huru en dylik reglering

bör utformas.

Även örn de ekonomiska förhållandena skulle utvecklas i sådan riktning,

att ingripanden i form av importreglering icke komma att visa sig erforderliga,

synes det mig vara av betydelse, att förslag rörande sättet för en

dylik reglerings anordnande redan nu färdigställas i syfte att möjliggöra

ett snabbt ingripande, därest så skulle befinnas påkallat. Förekomsten av

en utformad beredskapsorganisation på detta område bör minska den känsla

av otrygghet, vilken enligt vad jag redan framhållit är förbunden med nuvarande

läge på valutamarknaden, och kan därigenom väntas ägnad att

främja utvecklingen av företagsamheten i synnerhet inom sådana näringsgrenar,

vilkas avsättning i högre grad påverkas av utländsk konkurrens.

Förslag till bestämmelser rörande importreglering har på sin tid med

delvis andra utgångspunkter utarbetats av 1932 års handelskommitterade.

Detta förslag har nu av de sakkunniga gjorts till föremål för överarbetning

i syfte bland annat att vinna ökad enkelhet och överskådlighet i bestämmelserna.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget synes i stort sett

väl ägnat att läggas till grund för ett ståndpunktstagande till frågan, hur

en importreglering lämpligen bör anordnas.

Den av de sakkunniga föreslagna kungörelsen angående reglering av

införseln till riket av vissa varor har erhållit en sådan avfattning, att

densamma skall kunna användas såväl vid kontingentering som vid fri

Jicensgivning. Även jag anser, att frågan örn vilketdera systemet lämpligen

bör komma till användning för närvarande må lämnas öppen. Avgörande

därutinnan torde böra träffas först då fråga örn importreglering

blir aktuell.

Behovet av ett särskilt organ för handhavandet av vissa med en even
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

tueli införselreglering sammanhängande uppgifter kommer uppenbarligen

att bliva beroende på omfattningen av regleringen. Emellertid synes det

antagligt, att ett dylikt organ icke kan undvaras, därest en åtgärd av nu

åsyftad art bringas i tillämpning beträffande ett större antal varuslag.

Jag har därför icke något att erinra mot de sakkunnigas förslag örn inrättande

för sådant fall av en statens importnämnd. Lika med de sakkunniga

anser jag, att själva avgörandet i licensansökningsärenden i princip

bör ligga hos Kungl. Majit. Med hänsyn till de ofta ömtåliga frågor,

som äro förbundna med prövningen av sådana ansökningar, synes det

icke lämpligt, att beslutanderätten överlåtes åt nämnden. Närmare bestämmelser

örn nämndens sammansättning och verksamhet synas böra

meddelas i en av Kungl. Majit utfärdad instruktion för nämnden. Det

torde ock böra ankomma på Kungl. Majit att bestämma, huruvida genom

uttagande av lösenavgift å utställda tillståndsbevis eller på annat sätt de,

som begagna sig av nämndens tjänster, böra bidraga till täckandet av

kostnaderna för dess verksamhet.

För att bereda möjlighet att möta eventualiteten av en icke önskvärd

prisstegring såsom följd av en importreglering finner jag i likhet med de

sakkunniga lämpligt att åt kommerskollegium uppdrages att följa regleringens

verkningar på prisbildningen.

En preliminär överarbetning av de sakkunnigas förslag till kungörelse

med bestämmelser att tillämpas vid reglering av införseln till riket av

vissa varor har verkställts inom finansdepartementet. Det härvid upprättade

författningsförslaget torde såsom bilaga få fogas vid protokollet

i detta ärende (bilaga lil).

Föreliggande förslag rörande anordnande av importreglering är av den

innebörd, att det kan genomföras medelst bestämmelser utfärdade av Kungl

Majit i administrativ ordning. Något bemyndigande därtill från riksdagens

sida behöver alltså icke utverkas. Med hänsyn till frågans omfattning och

vikt finner jag det emellertid önskvärt, att tillfälle beredes riksdagen att uttala

sig i ärendet. Härvid bör emellertid betonas, att det icke torde vara

lämpligt eller ens möjligt att nu i detalj bestämma avfattningen av de föreskrifter,

som böra utfärdas i händelse en reglering av importen i nu antydda

syfte skulle finnas erforderlig. Bestämmelsernas utformning måste säkerligen

i vissa hänseenden bliva beroende av förhållanden, som icke gärna kunna

på förhand överblickas. Den slutliga avfattningen av ifrågavarande författningsbestämmelser

torde därför få upptagas till prövning, örn och när

frågan örn åtgärder av denna art aktualiseras.

Tinder åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte genom proposition lämna riksdagen tillfälle att avgiva yttrande

i fråga örn sättet för anordnande i visst fall av importreglering.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proijosition nr 276.

21

Bilaga I.

Dc sakkunnigas lörfattningstörslag.

Förslag

till

kungörelse angående reglering av införseln till riket av vissa varor,

given Stockholms slott den

Kungl. Majit Ilar funnit gott förordna som följer:

1 §•

Utan tillstånd av Kungl. Majit må ej till riket införas följande i gällande

tulltaxa med statistisk varuförteckning under nedanstående statistiska num
-

mer upptagna varuslag:

Statistiskt nr

V aruslag

2 §.

I fråga örn det i denna kungörelse stadgade förbud gäller kungörelsen

,;len .................................................................... med bestämmelser att tillämpas

vid reglering av införseln till riket av vissa varor.

Denna kungörelse träder i kraft den .......................................... •

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Bilaga II.

De sakkunnigas författningsförslag.

Förslag

till

kungörelse med bestämmelser att tillämpas vid reglering av införseln

till riket av vissa varor.

Kungl. Majit har funnit gott

lururuna som loisen

1 §•

Har Kungl Majit förordnat, att införsel till riket av visst varuslag ej

Utan Sarnnll1t KungL Ma-i;t meddelat tillstånd, skola, såvida

1 kungörelse om sådant förbud, i avseende å

dylikt förordnande galla följande bestämmelser.

2 §•

, förordnandet skall icke utgöra hinder för transitering eller uppläggning

a tullager eller Provianteringsfrilager av vara, som i förordnandet avses; dock

ma a provianteringsfrilager upplagd sådan vara icke utan av Kungl. Majit

or varje särskilt fall meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs

proviantenng eller utrustning i föreskriven ordning.

vrHn0wtr f°™rdnandet huva avseende å vara, som införes i egentlig

o x f ,uk eiler el;!est under sådana förhållanden, att enligt 5, 6, 7 eller

varu tulltaxef°™rdn™ge^ tullfrihet för densamma åtnjutes eller, örn den

vant tullbelagd, skulle hava åtnjutits.

3 §.

Tne^dplaSf°«mf"lllrfrhå!ila tillstårid att tm riket införa vara, beträffande vilken

meddelats förordnande, som i 1 § avses, skall till statens importnämnd

mgiva till Kungl. Majit ställd ansökan därom.

föreskrivernS°kan SkaU åtfÖljd aV de handlingar> sorn Kungl- Majit

4 $.

Örn meddelat

bevis).

Sökanden skall

beslut.

införseltillstånd utfärdar importnämnden bevis (tillståndsgenom

importnämnden underrättas örn Kungl. Majits

5 §.

Varuhavaren skall vara skyldig förete ursprungsbevis i

bestämmelser, som Kungl. Majit härom må utfärda.

enlighet med de

6 *.

. ,Till„„ riket inkommen vara, som på grund av i 1 § avsett förordnande

icke far inforas, må, därest densamma icke är att enligt lagen örn straff

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

23

för olovlig varuinförsel eller 7 § anse såsom olovligen införd eller enligt

8 § skall vara förbruten till kronan, åter utföras under de villkor och i

den ordning, som tullstadgan föreskriver i fråga örn returförtullning.

7 §.

Vad i lagen örn straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning, där någon utan tillstånd till riket inför eller söker

införa i 1 § avsedd vara, som icke är tullpliktig; dock skall därvid

iakttagas,

att vad i 1 6 momentet nämnda lag stadgas icke skall äga tillämp
ning,

samt

att bötesstraffet skall ådömas i dagsböter.

8 §.

Den, som vid tullbehandling av inkommen vara, som i 1 § avses, eller

därefter vidtager åtgärd i avsikt att undandraga varan tillämpning av förordnande

örn förbud mot införsel, straffes, där ej förfarandet innebär olovlig

varuinförsel enligt lagen örn straff för olovlig varuinförsel eller 7 § i denna

förordning eller förbrytelse, som i allmänna strafflagen är med straff belagd,

med dagsböter och havé förbrutit varan jämte emballage eller kärl till

kronan. Kan varan ej tillrättaskaffas, skall värdet gäldas.

9 §.

Den, som i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning, straffes med dagsböter.

10 §.

Tullmyndighet, som finner förseelse enligt 8 eller 9 § hava blivit begången,

åligger anmäla densamma till åtal.

Förseelsen åtalas av allmän åklagare. Åtalet anhängiggöres vid allmän

domstol.

11 i

Böter, som ådömas enligt 8 eller 9 §, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

12 §.

Beträffande egendom, som enligt 8 § dömts förbruten, skola bestämmelserna

i 21 § lagen örn straff för olovlig varuinförsel gälla.

Denna förordning träder i kraft den ................................................

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Bilaga III.

Inom finansdepartementet upprättat

författningsförslag.

Förslag

tili

kungörelse med bestämmelser att tillämpas vid reglering av införseln

till riket av vissa varor.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Har Kungl. Majit förordnat, att införsel till riket av visst varuslag ej

må äga rum utan särskilt tillstånd av Kungl. Majit, oell tillika meddelat

föreskrift örn denna kungörelses tillämplighet i avseende å sådant förbud,

skola följande bestämmelser lända till efterrättelse.

2 §.

Förordnandet skall icke utgöra hinder för transitering eller uppläggning

å tullager eller provianteringsfrilager av vara, som i förordnandet

avses; dock må å provianteringsfrilager upplagd sådan vara icke utan

av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat tillstånd disponeras annorledes

än till fartygs proviantering eller utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall förordnandet hava avseende å vara, som införes i egentlig

gränstrafik eller eljest under sådana förhållanden, att enligt 5, 6, 7

eller 8 § tulltaxeförordningen tullfrihet för densamma åtnjutes eller, örn

den varit tullbelagd, skulle hava åtnjutits.

3 §.

Vill någon erhålla införseltillstånd eller tillstånd, som i 2 § första stycket

avses, skall till Kungl. Majit ställd ansökan därom ingivas till statens

importnämnd; och åligge det importnämnden att, jämte eget yttrande,

insända ansökningen till Kungl. Majit.

Ansökningen skall vara åtföljd av de handlingar, som Kungl. Majit

föreskriver.

4 §.

Örn meddelat tillstånd utfärdar importnämnden bevis (tillståndsbevis).

Sökanden skall genom importnämnden underrättas örn Kungl. Majits

beslut.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 276.

25

5 §.

Till riket inkommen vara, som på grund av i 1 § avsett förordnande

icke får införas, må, därest varan ej enligt 6 § skall vara förverkad, åter

utföras under de villkor oell i den ordning, som tullstadgan föreskriver

i fråga örn returförtullning.

6 i

I fråga örn införsel till riket utan tillstånd av vara, som i 1 § avses,

eller försök därtill skall, vare sig varan är tullpliktig eller ej, vad i lagen

örn straff för olovlig varuinförsel är stadgat äga motsvarande tillämpning;

dock skall härvid iakttagas,

att vad i 1 § 6 mom. nämnda lag stadgas icke skall gälla, samt

att, där fråga är örn tullfri vara, bötesstraff skall ådömas i dagsböter.

7 §.

Den, som i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning, straffes med dagsböter.

8 §.

Tullmyndighet, som finner förseelse enligt 7 § hava blivit begången,

åligger anmäla densamma till åtal.

Förseelsen åtalas av allmän åklagare. Åtalet anbängiggöres vid allmän

domstol.

9 §.

Böter, som ådömas enligt 7 §, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

Denna kungörelse träder i kraft den

P i hang till riksdagens protokoll 19,U. 1 sami. Nr ?7C.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:356 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående r s. 2 i texten
  2. BevU 1934:61 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för anordnande i visst fall av importreglering. s. 3 i texten