Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser örn beskattning av realisationsvinst i samband med rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen, m. m

12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:279, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser örn beskattning av realisationsvinst i samband med rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 279.

1

Nr 279.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till förordning

med särskilda bestämmelser örn beskattning av realisationsvinst

i samband med rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen,

m. m.; given Stockholms slott den 31 maj 193i.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser

örn beskattning av realisationsvinst i samband med rekonstruktion

av den s. k. Kreugerkoncernen,

dels ock bifalla det förslag, örn vars framläggande för riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 103i. 1 sami. Nr 279-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 279.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser om beskattning av realisationsvinst

i samband med rekonstruktion av den s. k. Kreuger
koncernen.

Härigenom förordnas som följer:

1. Sker i och för rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen överlåtelse

av tillgångar mellan företag, hörande till eller förbundna med

koncernen, under sådana omständigheter att enligt gällande bestämmelser

skattepliktig realisationsvinst föreligger, skall befrielse från skattskyldighet

för dylik vinst äga rum i den mån Kungl. Maj:t efter särskild

framställning från vederbörande därom förordnar.

2. Överlåter efter skedd rekonstruktion av nämnda koncern företag,

hörande till eller förbundet med denna, tillgångar som före rekonstruktionen

tillhört annat sådant företag, skall, i den mån Kungl. Maj:t efter

särskild framställning från vederbörande så bestämmer, vid avgörande

av frågan, huruvida skattepliktig realisationsvinst föreligger, såsom förvärv

av de överlåtna tillgångarna anses fång, varigenom dylikt företag

före rekonstruktionen förvärvat desamma.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

3

Utdrag av statsrådsprotokollet över

Maj:t Konungen i statsrådet

1934.

finansärenden, hållet inför Hans

å Stockholms slott den 31 maj

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Den 11 maj 1934 anmälde chefen för justitiedepartementet fråga örn

lagstiftningsåtgärder i anledning av ifrågasatt rekonstruktion av vissa

till den s. k. Kreugerkoncernen hörande företag och beslöt Kungl. Maj:t

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga förslag till lag med

särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning

för aktiebolag samt lag örn begränsning av tiden för efterbevakning

i vissa konkurser. Det antyddes av departementschefen vid ärendets föredragning,

att för rekonstruktionens genomförande även kunde erfordras

vissa lättnader i fiskaliskt avseende.

I en till finansdepartementet den 24 maj 1934 ingiven skrift har nu

Svenska Tändsticks Aktiebolaget anfört följande:

»Svenska Tändsticks Aktiebolaget har i en till Eders Kungl. Maj:t

avgiven, den 9 maj 1934 dagtecknad framställning närmare redogjort

för det arbete, som en av herrar Norman Davis, New York, Hugh Kindersley,

London, och Jacob Wallenberg, Stockholm, bestående kommitté för

närvarande utför i syfte att åstadkomma en plan för rekonstruktion av

Svenska Tändsticks Aktiebolaget samt Aktiebolaget Kreuger & Tolls och

International Match Corporations konkursbon. Härvid har bland annat

framhållits det stora intresse, som en sådan rekonstruktion borde erbjuda

såväl för Svenska Tändsticks Aktiebolaget som ock för fordringsägarna

i de båda konkursboen. Ehuruväl den internationella kommittén ännu

icke utarbetat någon definitiv plan, hade dock vissa huvudlinjer för rekonstruktionsarbetet

uppdragits och vissa grundläggande förutsättningar

för genomförandet av en sådan rekonstruktion klarlagts. Genomförandet

av den sålunda planerade rekonstruktionen erfordrade utfärdandet av

vissa särskilda bestämmelser avseende Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkurs

och medgivandet av vissa undantag från aktiebolagslagen för möjliggörandet

av att med samtycke av en viss majoritet aktieägare genomföra

vissa ändringar i Svenska Tändsticks Aktiebolagets bolagsordning.

I bolagets förenämnda skrivelse har ock antytts, att vissa lättnader i

fiskaliskt avseende därjämte erfordrades.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition nr 279.

De skäl, som av Svenska Tändsticks Aktiebolaget och av Aktiebolaget

Kreuger & Tolls konkursbo i en samtidigt ingiven underdånig skrivelse

anförts för önskvärdheten av en rekonstruktion av Kreugerkoncernen,

synas hava beaktats av Eders Kungl. Maj:t, som genom proposition nr

274 till årets riksdag föreslagit riksdagen att antaga förslag till dels lag

med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning

för aktiebolag, dels lag örn begränsning av tiden för efterbevakning

i vissa konkurser. I det anförande till statsrådsprotokollet, varmed

chefen för justitiedepartementet anmälde berörda förslag, uttalades, att

det torde ankomma på chefen för finansdepartementet att till behandling

upptaga frågan örn de fiskala lättnader, vilka antyddes i bolagets

skrivelse.

Grundtanken i föreliggande utkast till rekonstruktionsplan är, att de

tre företagens tillgångar skola sammanföras i sannolikt tvenne bolag,

det ena ett industribolag för de industriella tillgångarna och det andra,

kontrollerat av det förra, för övertagande och förvaltande av statsobligationer

och vissa andra tillgångar, samt att de tre nuvarande huvudintressenternas

fordringsägare skola samtycka till att i stor utsträckning taga

aktier i de nya bolagen i utbyte mot sina nuvarande fordringar eller, i

den mån detta icke är möjligt, medgiva att kortfristiga fordringar konverteras

till långfristiga sådana.

Den internationella kommittén har haft den bestämda uppfattningen,

att en nödvändig förutsättning för en rekonstruktion i huvudsaklig överensstämmelse

med nämnda riktlinjer är, dels att alla överflyttningar av

tillgångar, som erfordras i samband med planens genomförande, så ock

utgivandet av nya aktier och obligationer ej bliva föremål för beskattning

av något slag, dels ock att vid inkomstbeskattningen den rekonstruerade

koncernens tillgångar anses hava förvärvats vid samma tidpunkter

och till samma priser, som de ursprungligen förvärvats av något till koncernen

hörande företag.

Den internationella kommittén har vidare framhållit, att det rekonstruerade

företagets tillgångar till övervägande delen komma att bestå i placeringar

i andra länder än Sverige, att den övervägande delen av inkomsterna

komma att härröra från källor utom Sverige, samt att ett stort

antal aktier i det rekonstruerade företaget komma att ägas av personer

i utlandet, vilka anmodas mottaga dessa aktier i utbyte mot sina nuvarande

fordringar å Aktiebolaget Kreuger & Tolls samt International

Match Corporations konkursbon. Man måste förvänta, att dylika aktieägare

skola göra gällande, att någon lättnad i den svenska årliga beskattningen

borde medgivas det rekonstruerade företaget, så att den del

av dettas inkomst, som härrör från källor i utlandet och som redan träffats

av skatt i förvärvslandet, befrias från att ånyo beskattas i Sverige

såsom bolagets inkomst och från att ännu en gång beskattas, när den utbetalas

till aktieägare i utlandet, varest inkomstskatt avkräves aktieägarna

enligt de olika ländernas lagstiftningar. Av liknande skäl borde

aktieägare i utlandet befrias från arvsskatt i fråga örn dessa aktier. Den

nu berörda kumulationen av skatter måste, för så vitt ej någon lättnad

däri kan erhållas, uppenbarligen innebära ett mycket allvarsamt hinder

för det rekonstruerade företagets förläggande till Sverige.

De önskemål, som den internationella kommittén i enlighet med det anförda

velat framställa, avse sålunda dels att Eders Kungl. Maj:t utverkar

riksdagens medgivande att från beskattning undantaga alla över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 279.

flyttningar av tillgångar samt utfärdandet av nya aktier och förskrivningar,

som föranledas av en rekonstruktion, samt att de tillgångar, som

tillförts det rekonstruerade företaget eller något nybildat_ sådant, anses

i beskattningsavseende hava förvärvats av detsamma vid samma tidpunkter

och till samma priser, som de ursprungligen förvärvats av koncernen,

dels ock att Eders Kungl. Majit ville överväga frågan örn vidtagande

av åtgärder, varigenom det rekonstruerade företaget och dess utländska

aktieägare kunde erhålla lättnad i den tryckande mångdubbla

beskattning, som enligt nu gällande lag uppstår, örn företaget förläggas

till Sverige. o

Bolaget inser emellertid, att det på grund av den långt framskridna

tiden måste anses uteslutet att till innevarande års riksdag framlägga

förslag örn skattelättnader i andra avseenden än dem, som direkt sammanhänga

med rekonstruktionens genomförande. I sistberörda avseende

tillåter sig bolaget ytterligare framhålla följande.

Den mest betydelsefulla beskattning, som i samband med rekonstruktionen

kan ifrågakomma, lärer utgöras av stämpelskatter av olika slag. Da

överförandet av äganderätten till koncerntillgångar från ett företag till ett

annat i berörda sammanhang endast är en formfråga, synes en befrielse

från dylik beskattning i och för sig billig. Samma intresserade parter

komma att efter rekonstruktionen behålla sitt intresse i huvudsakligen

samma tillgångar som förut genom sitt fordrings- eller delägarskap i det

rekonstruerade företaget. Av samma skäl synes emissioner av aktier och

andra värdepapper i den rekonstruerade koncernen ävenledes böra befrias

från stämpelbeskattning. Fråga är bär örn en direkt kostnad för rekonstruktionsförfarandet,

vilken måste framstå såsom en extra börda för dem,

som hava intressen i koncernen och som redan tillfogats stor förlust.

De stämplar, varom här huvudsakligen är fråga, äro dels stämpelavgift

enligt 1908 års förordning angående särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper, dels ock stämpelavgift enligt 1914 års förordning angående

stämpelavgiften, ifrågakommande vid emission i Sverige eller vid

överlåtelse eller belåning i riket av utländska värdepapper. Att med säkerhet

förutse, vilka slag av överlåtelse m. m. som i detta sammanhang

kunna ifrågakomma, är ej möjligt. Överhuvudtaget bör i sådant avseende

full frihet föreligga. Förutses kan, att överflyttning kommer att ske av

tillgångar av följande slag: .

1) statsobligationer (huvudsakligen utländska statsobligationer eller obligationer,

garanterade av utländska regeringar);

2) monopol, handelsavtal samt industriella tillgångar, hörande till tändsticksindustrien

och därmed förbundna industrier (huvudsakligen bestående

av aktier i vissa bolag och fordringar å dessa bolag);

3) diverse tillgångar (huvudsakligen bestående av aktier i eller fordringar

å bolag, av vilka vissa äro i konkurs; fordringar å enskilda personer;

vad som kan utvinnas ur anhängiga rättegångar; fastighets- och förlagsintcckningar;

kontofordringar m. m.); samt

4) kontanter.

I vad mån fråga kan bliva örn överflyttande av fastighet eller andra ej

nu nämnda tillgångar, kan ej överblickas. Antagligt är emellertid, att dylika

överflyttningar knappast bliva av större omfattning.

De rubriker i 1914 års stämpelförordning, varom i detta sammanhang

kan bliva fråga, lära närmast vara följande: aktiebrev i utländskt aktiebolag;

andelsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; certifikat å ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

ländskt värdepapper; delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk

art; interimsbevis, interimskvitto å aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis,

delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk

art eller å utländsk obligation; lottbrev i utländskt företag av ekonomisk

art; obligation, som utfärdats i utlandet; samt köp och byte av fast egendom.

Vid bedömande av frågan örn vidden av den ifrågasatta stämpelfriheten

bör beaktas, att vid rekonstruktionen möjlighet ej torde saknas att i vissa

avseenden välja vägar, vilka ej föranleda stämpelplikt. Givetvis är det

dock önskvärt, att de i samband med rekonstruktionen ifrågakommande

åtgärderna kunna väljas med hänsyn till vad som från tekniskt-organisatorisk

synpunkt är i och för sig lämpligast utan hänsyn till eventuell stämpelplikt.

Rekonstruktionen möter i själva verket så stora svårigheter, att

största frihet i fråga örn detaljerna vid dess genomförande är erforderlig.

Den verkliga uppoffring, som statsverket i detta sammanhang kan komma

att vidkännas, lärer stanna vid ett i förhållande till rekonstruktionens omfattning

och betydelse jämförelsevis blygsamt belopp. Därest man tager

hänsyn endast till den stämpelavgift, som kan tillföras statsverket, i fall

rekonstruktionen ej kommer till stånd, eller den stämpelavgift, som kan

ifrågakomma, därest den rekonstruerade koncernen i huvudsak förlägges

till utlandet, torde den ringa storleksordningen av den verkliga tillfälliga

uppoffringen för statsverket klarast framstå. Att med de former för rekonstruktionen,

som faktiskt kunna komma att användas, därest frihet

från stämpelskatt medgives, den formella skattefriheten kan komma att

avse väsentligt större belopp, är givetvis en omständighet, som saknar betydelse

för bedömande av den reella eftergiften.

I samband med rekonstruktionen beräknas åtskilliga överlåtelser mellan

de i rekonstruktionen ingående företagen komma att äga rum. Dessa försäljningar

torde vanligen komma att ske till lägre pris än dem, för vilka

tillgångarna av vederbörande förvärvats, varför skattepliktig realisationsvinst

i regel ej torde i dylikt sammanhang uppkomma. Tänkbart är emellertid

att särskilda bolag kunna komma att av tekniska skäl användas såsom

mellanled i själva rekonstruktionsförfarandet. I dylika fall kan realisationsvinst

av beskaffenhet att formellt böra beskattas uppkomma. Då

det skulle kunna innebära en väsentlig olägenhet, örn användandet av sådana

mellanled försvåras, bör enligt bolagets förmenande befrielse meddelas

från dylik beskattning.

Den avsedda reorganisationen innefattar i verkligheten ett fortsättande

av de gamla företagen i nya former. Huvudmassan av koncernens tillgångar

har av koncernen förvärvats för väsentligt högre priser än de värden,

varmed tillgångarna kunna beräknas ingå i rekonstruktionen. Det är

ej uteslutet, att vid en förbättrad konjunktur värdet av dessa tillgångar

åter kan ökas och de förluster sålunda minskas, som träffat intressenterna

i Kreuger-företagen. Vid en sådan förbättrad konjunktur kan avyttring

av tillgångar komma att äga rum. Örn uppkommen värdeökning därvid

blir föremål för beskattning, kommer den att belasta de rekonstruerade företagen

med en orättmätig börda, enär här ej är fråga örn en vinst i verklig

mening utan rättare örn en minskad förlust. Det lärer följaktligen vara

i överensstämmelse med billighetens krav, att de rekonstruerade företagen

anses i beskattningsavseende hava förvärvat dylika tillgångar vid

samma tidpunkter oell till samma priser som tillgångarna ursprungligen

förvärvats av koncernen.

Såsom nyss anförts är det tänkbart, att särskilda bolag kunna behöva

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

användas såsom mellanled i själva rekonstruktionsförfarandet. I dylika

fall lärer det ej få anses uteslutet, att sådant bolag kan redovisa vinster,

vilka, när bolaget vid rekonstruktionen eller kort tid efter densamma skiftas,

enligt gällande bestämmelser skola bliva föremål för utskiftningsskatt.

Då även här fråga är allenast örn formella vinster, lärer en dylik beskattning

framstå såsom orättmätig.»

Med åberopande av det sålunda anförda har bolaget hemställt, att Kungl.

Majit ville:

dels utverka riksdagens bemyndigande att efter särskilda framställningar

från företag hörande till eller förbundet med den s. k. Kreugerkoncernen

medgiva befrielse från skyldighet att utgöra stämpelavgift, som

enligt förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper eller förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften skall utgå i sammanhang med utfärdande

här i riket av aktie, obligation eller liknande andelsbevis eller förskrivning

eller i sammanhang med förvärv, överlåtelse eller belåning av värdepapper

eller annan tillgång, för så vitt den transaktion, som föranleder

stämpelplikten, utgör ett led i den planerade rekonstruktionen av koncernen;
dels

ock föreslå riksdagen att antaga bestämmelser av det innehåll,

att, därest i och för rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen överlåtelse

av tillgångar mellan företag hörande till eller förbundna med koncernen

sker under sådana omständigheter, att enligt gällande skatteförfattningar

skattepliktig realisationsvinst föreligger, befrielse från skattskyldighet

för dylik vinst skall äga rum i den mån Kungl. Majit efter särskild

framställning från vederbörande därom förordnar;

att, därest efter skedd rekonstruktion av koncernen företag hörande till

eller förbundet med denna överlåter tillgångar, som före rekonstruktionen

tillhört annat sådant företag, vid avgörande av frågan, huruvida skattepliktig

realisationsvinst föreligger, skall, i den utsträckning och under de

villkor, som Kungl. Majit efter särskild framställning från vederbörande

bestämmer, såsom förvärv av den avyttrade egendomen anses det fång,

varigenom tillgången förvärvats av sistnämnda företag;

samt att, därest i och för rekonstruktionen företag hörande till eller förbundet

med koncernen utskiftar belopp under sådana omständigheter, att

skatteplikt enligt förordningen örn utskiftningsskatt föreligger, befrielse

från skatteplikt skall äga rum i den mån Kungl. Majit efter särskild framställning

från vederbörande därom förordnar.

Över denna Svenska Tändsticks Aktiebolagets framställning hava utlåtanden

inhämtats dels från statskontoret, dels, i vad framställningen avser

beskattning av i-ealisationsvinst samt utskiftningsskatt, från kammarrätten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Statskontoret har, efter att hava i korthet redogjort för den remitterade

framställningens innehåll, anfört följande:

»Av vad sålunda anförts framgår, att den gjorda framställningen åsyftar

bemyndigande för Kungl. Majit att framdeles på särskilda ansökningar

bevilja lättnader i de i sökandeholagets skrift angivna hänseendena. Framställningen

avser däremot icke några omedelbara eftergifter och innehåller

i enlighet härmed icke heller någon närmare precisering av de eftergifter,

som kunna komma att begäras. En dylik precisering lärer näppeligen

kunna åstadkommas förr än i ett senare skede av rekonstruktionsarbetet.

Möjlighet föreligger följaktligen icke för närvarande att ens något

så när tillförlitligt överblicka omfattningen av de eftergifter, varom fråga

kan bliva. Detta ökar givetvis i hög grad svårigheterna för statskontoret

att bedöma och taga ståndpunkt till förevarande spörsmål. Då härtill

komma de principiella betänkligheter, som ett medgivande av skattelättnader

till förmån för enskilda företag måste uppväcka, kan statskontoret

ur synpunkten av de intressen, ämbetsverket har att tillvarataga, icke annat

än känna en viss tveksamhet inför en framställning sådan som den

föreliggande.

Vid frågans bedömande må emellertid icke lämnas ur sikte, att syftet

med den föreslagna heredskapslagstiftningen är att möjliggöra en hållbar

rekonstruktion av de till den förutvarande Kreugerkoncernen anslutna företagen.

Med hänsyn till omfattningen av de intressen, som äro knutna

till dessa företag, måste det även ur allmän synpunkt anses i hög grad

önskvärt, att en dylik rekonstruktion kan komma till stånd. Statskontoret

vill i detta sammanhang erinra örn de särskilda lagstiftningsåtgärder, som

i andra hänseenden redan tidigare vidtagits eller nu föreslagits i liknande

syfte.

Vad angår frågans fiskaliska sida må, i anslutning till vad i framställningen

därom anföres, framhållas, att — örn man utgår ifrån att någon

rekonstruktion icke kan genomföras, med mindre den ifrågasatta skattebefrielsen

lämnas — statskassans uppoffring knappast torde kunna uppskattas

till något mera avsevärt belopp.

På nu angivna skäl och därest det befinnes, att den avsedda skattebefrielsen

utgör en ofrånkomlig förutsättning för en tillfredsställande lösning

av rekonstruktionsfrågan, förmenar statskontoret, att de betänkligheter,

som i förevarande fall otvivelaktigt kunna hysas, böra vika. Ämbetsverket

utgår därvid ifrån att fråga icke blir örn andra skattelättnader

än sådana, som äga direkt samband med rekonstruktionens genomförande.

Under erinran tillika att det kommer att ligga i Kungl. Maj:ts hand att

pröva den omfattning, i vilken skattebefrielse bör medgivas, liksom ock

att fastställa de villkor, på vilka detta må ske, vill statskontoret icke motsätta

sig, att proposition avlåtes till riksdagen i syfte att möjlighet herodes

Kungl. Majit att, örn tillräckliga skäl finnas därför föreligga, bevilja

dylik skattebefrielse.

Slutligen vill statskontoret anmäla, att ämbetsverket vid granskning av

utsträckningen och avfattningen av det föreslagna bemyndigandet för

Kungl. Majit icke funnit anledning till erinran mot vad den föreliggande

framställningen härutinnan innehåller.»

Kammarrätten har i de avseenden ämbetsverket enligt remissen haft att

yttra sig över ifrågavarande framställning intet haft att erinra mot bifall

till densamma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

De stämpelavgifter, varam i förevarande avseende kan vara fråga, avse

huvudsakligen transaktioner nied värdepapper, företrädesvis svenska och

utländska aktier och obligationer, överlåtelser av dylika tillgångar lära

i händelse av en rekonstruktion av antytt slag komma att ske i betydande

utsträckning och torde föranleda skyldighet att, i den mån fråga är

örn svenska värdepapper, erlägga fondstämpel enligt 1908 års fondstämpelförordning

och, i den mån fråga är örn utländska värdepapper, dels fondstämpel

dels ock under vissa förutsättningar en mot emissionsstämpel

svarande beläggningsstämpel enligt 1914 års stämpelförordning. Tillika

kan vid utsläppande av nya aktier och obligationer emissionsstämpel enligt

sistnämnda förordning ifrågakomma. I dessa avseenden gällande bestämmelser

äro i huvudsak följande:

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall enligt 1914 års stämpelförordning,

innan hrevet av bolaget utgives, förses med stämpel å 1 procent av emissionsbeloppet.

Möjligen kan ifrågakomma tillämpning av undantagsbestämmelsen,

att örn aktiebrev utan erläggande av betalning utfärdas i

utbyte mot aktiebrev i samma bolag och de äldre breven varit försedda

med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skola med stämpel beläggas,

de nya aktiebreven skola vara fria från stämpel, såvida de icke utfärdas

å högre belopp än varå de äldre breven lytt. Utfärdas de nya aktiebreven

å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet med vad nu

sagts, för skillnaden mellan beloppen.

Aktiebrev i utländskt aktiebolag skall i regel, innan det första gången,

sedan detsamma blivit till riket infört, härstädes belånas, försäljes eller

på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel av 1 procent å i

allmänhet aktiens nominella värde.

Obligation som utfärdas här i riket skall av obligationsutgivaren före

utlämnandet förses med stämpel av, som regel, 0.6 procent å nominella beloppet.

Även här gäller liksom i fråga örn svenska aktier en särskild bestämmelse,

örn obligationerna utfärdas i utbyte mot äldre obligationer.

Rörande obligation som utfärdats i utlandet gäller detsamma som beträffande

utländsk aktie, dock att stämpelns belopp i regel utgör 0.6 procent

å obligationens nominella belopp.

De enligt 1908 års fondstämpelförordning gällande bestämmelserna örn

stämpelplikt beträffande nu ifrågavarande slag av värdepapper torde

kunna sammanfattas på i huvudsak det sätt, att stämpelplikt vid överlåtelse

genom köp eller byte föreligger, om affären avslutats i Sverige

eller örn affären avslutats i utlandet men endera kontrahenten eller förmedlaren

är hemmahörande i Sverige.

Fondstämpelavgiften är i princip beträffande aktier 3 pro mille av försäljningspriset

och beträffande obligationer 1 pro mille av försäljningspriset.

Det sagda gäller såväl svenska som utländska aktier och obligationer.

I förevarande sammanhang kan den bestämmelsen tänkas få betydelse,

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 279.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Marits proposition nr 279.

att vid utlämnande av ilar i riket utfärdad obligation stämpelplikt icke

äger rum, då obligationen enligt 1914 års stämpelförordning före utfärdandet

skall förses med särskild stämpel.

Därest stämpelavgifter av andra slag kunna ifrågakomma, lära de, enligt

vad som uppgivits, komma att röra sig örn mindre väsentliga belopp.

Rörande skatteplikt för realisationsvinst gäller enligt skatteförfattnin

garna, att såsom skattepliktig sådan räknas vinst å icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång och varit i den skattskyldiges ägo, örn det är

fastighet under mindre än tio år och eljest under mindre än fem år. Det

är uppenbarligen realisationsvinst beträffande lös egendom, företrädesvis

värdepapper, som i förevarande avseende särskilt kan ifrågakomma.

Rörande utskiftningsskatt, varom stadgas i förordningen den 27 juni

1927 örn skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags

tillgångar, erinras i detta sammanhang allenast därom, att svenskt aktiebolag,

som i samband med nedsättning av aktiekapital eller vid bolagets

upplösning utskiftar tillgångar, skall till staten erlägga utskiftningsskatt

å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring

av tillskjutet belopp. Å sålunda beskattningsbart belopp utgår utskiftningsskatt

med fem kronor för varje fullt hundratal kronor därav.

Då frågan örn undantag från gällande aktiebolags- och konkurslagstiftning

i anledning av ifrågasatt rekonstruktion av vissa till den s. k.

Kreugerkoncernen hörande företag den 11 maj 1934 anmäldes för Kungl.

Majit, framhöll chefen för justitiedepartementet, att det med hänsyn till

den ur olika synpunkter synnerligen betydelsefulla uppgift, som fullföljdes

av den för rekonstruktionen tillsatta internationella kommittén, syntes

vara av vikt att möjlighet öppnades att, där så funnes kunna ske utan

åsidosättande av någons behöriga intressen, medgiva undantag från sådana

i svensk lagstiftning förekommande stadganden som skulle lägga

hinder i vägen för en rekonstruktion efter antydda linjer. Då de ifrågasatta

lagstiftningsåtgärderna till sin natur icke vore särdeles ingripande

samt ett dröjsmål med deras behandling kunde befaras avsevärt försvåra

rekonstruktionsarbetet, hade chefen för justitiedepartementet ansett sig

icke böra underlåta att redan under årets riksdag upptaga de ifrågavarande

spörsmålen till närmare övervägande.

När jag nu trots den långt framskridna tiden för riksdagsår betet finner

mig böra ifrågasätta åtgärder i anledning av den föreliggande framställningen,

kan jag i det väsentliga hänvisa till vad chefen för justitiedepartementet

sålunda anfört. Det måste, såsom även statskontoret i sitt

yttrande framhållit, anses föreligga ett starkt intresse, att en hållbar rekonstruktion

av de företag, som ingått i den kring den svenska tändsticksindustrien

uppbyggda koncernen, kommer till stånd, örn möjligt i

sådan form att en tyngdpunkt i avseende å dessa företags ledning bevaras

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 279.

åt Sverige. Strävandena att åvägabringa en rekonstruktion lära komma

att fullföljas under de närmaste månaderna, d. v. s. innan nästa års riksdag

kommer att sammanträda. Det måste självfallet vara av vikt för

den internationella kommittén att därvid kunna bedöma, med vilka möjligheter

den reellt och formellt kan räkna vid framläggande av förslag

till rekonstruktion. Jag finner mig därför icke böra underlåta att lämna

min medverkan till framläggande för riksdagen redan innevarande år av

förslag till beredskapsåtgärder, vilka göra det möjligt för Kungl. Majit

att, örn anledning därtill framdeles anses föreligga, medgiva sådana

skattelättnader eller skattebefrielser, som ifrågasatts i den föreliggande

skrivelsen.

Huruvida och i vilken utsträckning dylika eftergifter av skatt böra

medgivas är för närvarande, innan man närmare känner de förutsättningar,

med vilka i detta sammanhang blir att räkna, ej möjligt att

bedöma. Jag vill emellertid framhålla, att även örn skattefrihet formellt

kan komma att beviljas för betydande belopp, det verkliga efterskänkandet

av skatt kan vara väsentligt mindre, enär det kan visa sig lämpligt

att välja sådana tekniska former för rekonstruktionen, som skulle kunnat

undvikas, örn skattefrihet ej beviljats.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kan i förevarande avseenden

fråga bliva örn eftergifter av väsentligen fyra olika slag. Härvid

märkes, att betydelsen av frågorna örn beskattning av realisationsvinst

och örn utskiftningsskatt i samband med själva rekonstruktionen helt lärer

bero av de former som väljas för rekonstruktionen. Vad angår stämpelavgifter

kan bliva fråga örn avstående av belopp, som under vissa förutsättningar

antagligen skulle inflyta till statskassan, örn ej stämpelfrihet

medgåves. Beträffande realisationsvinst som uppkommer efter rekonstruktionen

kan förhållandet bliva enahanda. Emellertid har i regeringsrättens

utslag i mål av hithörande art förmärkts en viss tendens att bedöma

spörsmålet örn skatteplikt för realisationsvinst med hänsyn till huruvida

de överlåtelser, som kunna konstituera dylik vinst, avse samma

förmögenhetsmassa i samma personers händer, oavsett att eventuellt formerna

för dess innehavande kunna hava växlat. Det lärer i förevarande

fall förhålla sig så, att tillräckliga förutsättningar för skattefrihet av

dylik anledning enligt gällande lagstiftning och praxis icke föreligga. Å

andra sidan torde få medgivas, att i detta fall med hänsyn till de föreliggande

speciella omständigheterna sådana synpunkter, som ligga bakom

regeringsrättens nämnda praxis, i ej ringa utsträckning kunna göras gällande.

Kommer härtill den i förevarande sammanhang grundläggande synpunkten,

att fråga i verkligheten blir örn åtgärder som direkt sammanhänga

med rekonstruktionen, synes tillräcklig grund föreligga att utsträcka

rätten för Kungl. Majit att medgiva skattefrihet till att avse även

efter rekonstruktionen uppkommande realisationsvinst.

Den ifrågasatta skattebefrielsen beträffande stämpelavgifter och utskiftningsskatt

avser blott den statliga beskattningen, varför det torde vara

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

tillfyllest att riksdagen vad dessa skatter angår lämnar Kungl. Majit bemyndigande

att medgiva skattefrihet. Skatt för realisationsvinst åter

utgår även enligt kommunalskattelagen, varför befogenheten för Kungl.

Majit att i sådant avseende medgiva skattelättnader synes böra införas

i en särskild förordning.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning med särskilda bestämmelser

örn beskattning av realisationsvinst i samband med rekonstruktion av

den s. k. Kreugerkoncernen samt hemställer, att Kungl. Majit måtte genom

proposition föreslå riksdagen att

dels antaga berörda förslag,

dels bemyndiga Kungl. Majit,

att efter särskild framställning från företag, hörande

till eller förbundet med den s. k. Kreugerkoncernen,

medgiva befrielse från skyldighet att utgöra

stämpelavgift, som enligt förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper eller förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften skall utgå i

sammanhang med utfärdande här i riket av aktie, obligation

eller liknande andelsbevis eller förskrivning

eller i sammanhang med förvärv, överlåtelse eller belåning

av värdepapper eller annan tillgång, för så

vitt den transaktion, som föranleder stämpelplikten,

utgör ett led i rekonstruktion av koncernen;

samt att, därest i och för sådan rekonstruktion företag,

hörande till eller förbundet med koncernen, utskiftar

belopp under sådana omständigheter att skatteplikt

enligt förordningen den 27 juni 1927 örn skatt

vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags

tillgångar föreligger, efter särskild framställning

från vederbörande medgiva befrielse från skattskyldighet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

341693. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1934:62 Betänkande, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser örn beskattning av realisationsvinst i samband med r s. 2 i texten