Angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp
1934-01-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:29, Angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 29.
9
Nr 29.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avskrivning av
vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp; given Stockholms
slott den 3 januari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens
förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning
härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo
i vissa fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande
författningar till allmän flottning, men hänförde sig i andra
fall till flottleder, vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats
i dylik ordning (kronans enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen
tillerkändes kronan i vederbörande regleringsutslag rätt att av de flottande
såsom ersättning för havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings-
och räntebelopp. Jämväl i de senare fallen hava av de flottande
för användande av kronans flottleder uttagits vissa avgifter; detta hu
-
10
Kungl. Majus proposition nr 29.
vudsakligen i samband med försäljning av virke, avverkat invid sådana
flottleder. De såväl i ena som andra fallet inflytande avgifterna för flottningen
fingo disponeras för samma ändamål som de av riksdagen anvisade
flottledsanslagen. De från här åsyftade anslag och av inflytande avgifter
av domänstyrelsen bestridda utgifterna för flottledsregleringar
uppgingo för tiden intill utgången av 1919 till sammanlagt i runt tal
5,100,000 kronor.
Frågan örn domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders inrättande
anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottleder
hade emellertid redan 1912 ägnats särskild uppmärksamhet.
Sålunda anhöll riksdagen i skrivelse den 26 april 1912, nr 48, dels att
Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och
redovisning av inflytande avgifter för flottning i vattendrag, som blivit
på statens bekostnad flottbargjorda, måtte, där vattendraget blivit inrättat
till allmän flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan
föreskreves, och i övriga fall kontrolleras, på sätt eljest kunde finnas
ändamålsenligt, ävensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap
över nu ifrågavarande medel måtte varda så uppställd, att av densamma
omedelbart framginge ej endast beloppet av utbetalade rensningskostnader
och inflytande amorteringsavgifter för varje flottled och distrikt, än
även kvarstående, icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag
angående avskrivning av kostnader för verkställda rensningsarbeten i
vissa vattendrag och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga
amorteringsavgifter för virke, avverkat på kronans skogar, skulle i förekommande
fall underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Med anledning härav förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland
annat, att det skulle åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Majits
prövning frågor såväl örn avskrivning av uti styrelsens räkenskaper uppförda
kostnader för reglering av flottleder, som ock — i förekommande
fall och för särskilda vattendrag — örn befrielse för flottande att erlägga
amorteringsavgift för från kronans skogar inköpt virke, som framflottades
i vattendrag, vilkas flottbargörande bekostats av statsmedel, utan att
reglering av desamma efter syn jämlikt gällande flottningsstadga kommit
till stånd. Tillika anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att verkställa
och till Kungl. Majit inkomma med ytterligare utredning i de av
riksdagen angivna hänseenden och därvid bland annat avgiva förslag till
en fullt klar och överskådlig bokföring över av styrelsen disponerade medel
för reglering av flottleder.
Sedan domänstyrelsen avlämnat utredning i ämnet samt infordrade
yttranden avgivits av vederbörande myndigheter, däribland statskontoret
och domänbokföringskommittén, förelädes frågan 1919 års lagtima riksdag.
I statsrådsprotokollet vid avlåtande av propositionen den 9 januari
1919, nr 62, angående driftkostnader under 1920 för statens domäners fond
anförde föredragande departementschefen så vitt nu är i fråga — jämte
Kungl. Majus proposition nr 29.
11
det lian tillstyrkte, att bland nämnda driftkostnader från oell med 1920
även upptoges flottledskostnader — i liuvndsak följande. Flottledsaffärerna
borde sammanföras med domänfonden, men därvid torde kronans
flottledsarbeten oell flottningskostnader böra bokföras för sig. Vid övergången
till det nya systemet borde domänfonden tillföras såsom tillgång
det belopp, som efter noggrann utredning befunnes utgöra flottledsanslagets
säkra utestående fordringar för avgifter och upplupen ränta. Domänstyrelsen
borde anbefallas att gå i författning örn dylik utredning,
varvid tidpunkten för förändringen borde antagas till utgången av 1919.
Frågan örn avskrivning av de fordringar, som tilläventyrs kunde finnas
icke kunna eller böra indrivas eller eljest utdebiteras, borde framdeles
företagas till prövning, sedan fordringarnas belopp blivit utredda. I anslutning
härtill föreslog Kungl. Majit, under punkten c i sagda proposition,
att riksdagen måtte besluta, att det belopp av kronans fordringar
för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket
efter närmare utredning funnes kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat,
skulle vid 1920 års ingång överföras till statens domäners fond
såsom tillgång i denna fond.
I skrivelse den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nyssnämnda
proposition sålunda framställda förslaget, varefter Kungl. Majit — som
redan den 9 januari 1919 anbefallt domänstyrelsen att inkomma med utredning
örn det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919 för
anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket
kunde finnas med säkerhet väntas bliva inbetalt (flottledsfonden) — den
19 juni 1919 dels förklarade, att kronans kostnader för nybyggnad och
underhåll av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens
medel, dels ock anbefallde domänstyrelsen att, med iakttagande att
kronans flottledsarbeten och flottledskostnader bleve inom domänfonden
särskilt för sig bokförda, inkomma med förslag till närmare föreskrifter
i ämnet.
Sedan domänstyrelsen inkommit med utredning och förslag i ämnet,
innehållande bland annat en förteckning å de belopp, med vilka en var
flottled skulle ingå i flottledsfonden, och remissyttranden avgivits av
vederbörande myndigheter, föreskrev Kungl. Majit den 13 april 1922,
jämte annat, dels att flottledsfonden vid utgången av 1919 skulle fastställas
till ett belopp av 2,794,915 kronor 33 öre, dels ock att för de kronans
enskilda flottleder, vilkas värden inginge i flottledsfonden, skulle av
domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner och utgå amorteringsavgifter.
Samtidigt medgav Kungl. Majit, att såsom driftkostnader finge ur
räkenskaperna avföras ett belopp av 709,408 kronor 54 öre, som gäldats
av flottledsanslaget, samt att det finge bero vid skett avförande å vederbörande
utgiftstitel av i flottleder under tiden intill utgången av 1919
nedlagda kostnader till ett sammanlagt belopp av 506,813 kronor 3 öre.
Sedermera har Kungl. Majit i anledning av framställningar i ämnet
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 29.
från domänstyrelsen vid ett flertal tillfällen under 1923—1927 medgivit,
att nedskrivningar med vissa belopp finge företagas av domänstyrelsens
såsom tillgångar i flottledsfonden bokförda fordringar för utförda arbeten
i vissa flottleder. De sålunda medgivna avskrivningarna uppgå till
sammanlagt 1,097,339 kronor 84 öre samt hava avsett flottleder, vilkas
värden tillförts flottledsfonden genom Kungl. Majits förenämnda beslut
den 13 april 1922.
I skrivelse den 5 maj 1931 gjorde domänstyrelsen framställning i fråga
örn en ytterligare nedskrivning av i flottledsfonden ingående fordringsbelopp
med 851,804 kronor 66 öre, varav ett belopp av 182,585 kronor 1 öre
hänförde sig till fordringar, vilka uppstått i vissa flottleder efter flottledsfondens
inrättande och alltså icke uttryckligen omfattats av de uttalanden
i avskrivningsfrågan, som gjordes av 1919 års riksdag. Med anledning
härav hemställde Kungl. Majit i proposition nr 28 till 1932 års
riksdag örn medgivande för Kungl. Majit att besluta örn avskrivning
jämväl i avseende å sådan fordran för av domänstyrelsen i flottled bekostat
arbete, vilken uppkommit efter flottledsfondens inrättande. Riksdagen
förklarade sig i skrivelse den 2 mars 1932, nr 64, icke vilja för
framtiden frånhända sig beslutanderätten i fråga örn avskrivningar av
flottledsfonden efter dess uppläggning tillgodokomna fordringar, men
medgav riksdagen, att Kungl. Majit finge besluta örn avskrivning till
sammanlagt belopp av 182,585 kronor 1 öre av kronans fordringar i berörda,
särskilt angivna flottleder.
I skrivelse den 30 maj 1933 har domänstyrelsen gjort framställning örn
avskrivningar av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.
Domänstyrelsen har därvid först erinrat örn sin förberörda framställning
den 5 maj 1931, vari styrelsen redogjort för de förhållanden, som
föranlett behovet av ned- och avskrivningar av kronans fordringar i vissa
flottleder. Därefter har styrelsen anförti
Förhållandena inom skogshanteringen hade ytterligare försvårats genom
fortsatt nedgång i pris å skogsprodukterna. Detta hade medfört en
allmän strävan att med alla till bilds stående medel söka nedbringa omkostnaderna
för virkets tillvaratagande, transporter m. m. De stora
skogsägande bolagen uttoge nu flerstädes virke från egna skogar i mindre
omfattning än tidigare i förhoppning, att rotvärdena så småningom skulle
ökas, och föredroge att inköpa sin råvara i trakter med så billiga transportkostnader
som möjligt. Samtidigt härmed hade, på grund av en alltjämt
fortgående utveckling av vägväsendet, virkestransporterna med bil
utefter vattendragen fått ytterligare ökad omfattning. Dessa förhållanden
hade medfört, att virkestillförseln vid åtskilliga flottleder blivit väsentligt
nedsatta och till följd härav amorteringen av de däri nedlagda
kostnaderna otillfredsställande. I synnerhet hade mindre välbelägna
flottleder drabbats av en påtaglig inskränkning i användningen. I leder,
där flottningen sålunda varit obetydlig eller upphört, vore de oguldna
kostnaderna på grund av bristande eller utebliven amortering i förening
med upplöpande räntor stadda i ökning i sådan grad, att flottning däri
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 29.
för framtiden bleve av ekonomiska skäl omöjliggjord, för så vitt ej de
oguldna anläggningskostnaderna ned- eller avskreves och flottningen härigenom
förbilligades.
Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att en koncentrering av
avverkningen till mera välbelägna, i regel närmare kusten orienterade
flottleder, såsom på senare år skett, medförde avsevärda rubbningar i arbetsförhållandena.
Olägenheterna av dessa rubbningar framträdde särskilt
inom de inre, fattigare delarna av Norrland, vars befolkning, som
under vintertiden i väsentlig grad vore hänvisad att finna sin utkomst
genom avverkningsarbeten, på grund av dessas inskränkning komme i ett
svårt läge. För folkförsörjningen inom berörda trakter vore därför åtgärder,
som kunde befordra avverkningsarbetena därstädes, av stor betydelse.
Sedan domänstyrelsen ingav sin förenämnda framställning den 5 maj
1931, hade från flera flottningsföreningar framkommit olika förslag örn
införlivande av genom kronans försorg utbyggda flottleder med större
flottledsenheter, varvid såsom villkor uppställts, att kronan företoge avskrivning
av sina oguldna fordringar i nyssberörda flottleder. Erfarenheten
från dylika sammanslagningar, som under senare år genomförts,
visade tydligt, att gjorda avskrivningar varit till fördel för skogsägarenstaten.
Efter en detaljerad redogörelse för de flottleder, beträffande vilka avskrivningar
av kronans fordringar nu ansåges böra ske, har domänstyrelsen
meddelat, att flottledsfonden den 31 december 1932 uppp ginge till
2,104,742 kronor 35 öre, samt anfört följande i avseende å dessa flottleders
namn och de till avskrivning ifrågasatta beloppen.
Merasjoki med Muodosjoki ............................ kronor 29,500 : 56
Puostijoki övre distrikt .............................. » 32,847 : 55
Tjeujerbäcken ........................................ » 31,443:98
Esmejaurbäcken ...................................... » 1,392 : 68
Ume älvs tillflöden .................................... » 408,969:95
Matskanån ............................................ » 9,925:76
Gulbäcken ............................................ » 41,603:31
Ternickeån ............................................ » 32,097:31
Råss jöns flottled I A, I B och 2:a distriktet .......... » 89,311:12
Loåns l:a och 2:a distrikt ............................ » 100,610:54
Bleckån .............................................. » 49,908:09
Summa kronor 827,610: 85.
Av sistnämnda belopp utgöra sammanlagt 218,855 kronor 86 öre sådana
fordringar, som uppkommit efter flottledsfondens bildande.
Domänstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan, att flottledsfonden
måtte få nedskrivas med kronans den 31 december 1932 oguldna fordringar
i de i förenämnda sammandrag upptagna flottlederna med ett sammanlagt
belopp av 827,610 kronor 85 öre, styrelsen dock obetaget att
därest, innan Kungl. Maj:ts beslut i ärendet meddelats, domänfonden
eljest tillkommande amorteringsavgifter skulle i dessa flottleder utdebiteras,
uppbära desamma.
14
Kungl. May.ts proposition nr 29.
Departements
chefen.
Inom domänstyrelsen har avvikande mening anförts av byråchefen
Wahlestedt, som anfört, att, då beträffande flottlederna Poustijoki övre
distrikt, Gulbäcken och Ternickeån amorteringarna i stort sett hade influtit
normalt, befogad anledning ej funnes att helt avskriva kronans
fordringar i sagda tre flottleder.
Statskontoret har i infordrat utlåtande den 4 november 1933 anfört
bland annat följande.
Vad till en början beträffade frågan örn sådana av domänstyrelsen nu
föreslagna nedskrivningar av flottledsfonden, som avsåge fordringar, uppkomna
efter fondens bildande, hade statskontoret intet att erinra mot att
fordringar, motsvarande ett belopp av 218,855 kronor 86 öre, nu avskreves.
Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas.
Vidkommande därefter frågan örn övriga i domänstyrelsens framställning
upptagna fordringar, vilka föreslagits skola avskrivas, ville statskontoret
framhålla, att statskontoret icke kunde undgå att finna de synpunkter,
som reservationsvis framförts inom domänstyrelsen vara av
vägande art, och att statskontoret därför ville ifrågasätta, huruvida
icke avskrivningen i fråga örn de i reservationen berörda flottlederna —
Puostijoki (övre distriktet), Gulbäcken och Ternickeån — åtminstone för
närvarande kunde inskränkas att avse halva fordringsbeloppet, I övrigt
syntes intet vara att erinra mot domänstyrelsens förslag i fråga om de
flottleder, beträffande vilka avskrivning av redovisade fordringsbelopp
begärts.
Därest de nu ifrågasatta avskrivningarna inskränktes på sätt statskontoret
sålunda ifrågasatt, torde flottledsfondens behållning vid 1932 års
utgång förslå till täckandet av avskrivningarna.
Riksräkenskapsverket har i remissyttrande den 16 december 1933 anslutit
sig till vad statskontoret anfört.
De kronans fordringar, tillhopa 827,610 kronor 85 öre, örn vilkas avskrivning
här är fråga, äro dels sådana, som uppkommit före flottledsfondens
inrättande, och dels sådana, som uppstått efter uppläggandet av
nämnda fond. De till sistnämnda kategori hörande fordringarna, vilka
icke kunna avskrivas utan riksdagens medgivande, avse flottlederna
Tjeujerbäcken, Bsmejaurbäcken, Matskanån, Bleckån samt följande Idvatten
till Ume älv, nämligen Ängesbäcken, Sörlidbäcken, Joranbäcken
och Juktåns 5:e distrikt, till ett sammanlagt belopp av 218,855 kronor
86 öre. Jag biträder domänstyrelsens förslag beträffande fordringarna
i sistnämnda flottleder, vilket tillstyrkts av såväl statskontoret som riksräkenskapsverket,
och anser följaktligen, att riksdagens medgivande till
dessa fordringars avskrivning bör inhämtas.
Med avseende å de övriga av domänstyrelsen till avskrivning ifrågasatta
fordringarna må erinras, att det ankommer på Kungl. Maj:t att ensam
besluta i avseende å dessa fordringars avskrivning. Jag torde sedermera,
efter ytterligare prövning, få anmäla ärendet i denna del.
Kungl. May.ts proposition nr 29.
15
Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att Kungl. Majit må äga besluta örn avskrivning
till sammanlagt belopp av 218,855 kronor 86 öre av
kronans fordringar i flottlederna Tjeujerbäcken,
Esmejaurbäcken, Maskanån och Bleckån samt följande
bivatten till Ume älv nämligen Ängesbäcken,
Sörlidbäcken, Joranbäcken och Juktåns 5:e distrikt.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1934:37 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordring sbelopp. a1 i texten
- JoU 1934:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfbudén ingående fordringsbelopp. s. 9 i texten