Sök i Ratio Lex

Angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp

1934-01-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:29, Angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 29.

9

Nr 29.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående avskrivning av

vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp; given Stockholms

slott den 3 januari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Vid flera tillfällen före 1919 anvisades av riksdagen medel till domänstyrelsens

förfogande för flottledsbyggnader. De från statens sida i anslutning

härtill vidtagna åtgärderna för vattendrags flottbargörande avsågo

i vissa fall vattendrags reglering och upplåtande i enlighet med vederbörande

författningar till allmän flottning, men hänförde sig i andra

fall till flottleder, vilka på grund av särskilda förhållanden icke reglerats

i dylik ordning (kronans enskilda flottleder). I de förstnämnda fallen

tillerkändes kronan i vederbörande regleringsutslag rätt att av de flottande

såsom ersättning för havda regleringskostnader utfå vissa årliga amorterings-

och räntebelopp. Jämväl i de senare fallen hava av de flottande

för användande av kronans flottleder uttagits vissa avgifter; detta hu
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 29.

vudsakligen i samband med försäljning av virke, avverkat invid sådana

flottleder. De såväl i ena som andra fallet inflytande avgifterna för flottningen

fingo disponeras för samma ändamål som de av riksdagen anvisade

flottledsanslagen. De från här åsyftade anslag och av inflytande avgifter

av domänstyrelsen bestridda utgifterna för flottledsregleringar

uppgingo för tiden intill utgången av 1919 till sammanlagt i runt tal

5,100,000 kronor.

Frågan örn domänstyrelsens räkenskaper m. m. över till flottleders inrättande

anvisade medel och till statsverket inflytande avgifter för flottleder

hade emellertid redan 1912 ägnats särskild uppmärksamhet.

Sålunda anhöll riksdagen i skrivelse den 26 april 1912, nr 48, dels att

Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och

redovisning av inflytande avgifter för flottning i vattendrag, som blivit

på statens bekostnad flottbargjorda, måtte, där vattendraget blivit inrättat

till allmän flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan

föreskreves, och i övriga fall kontrolleras, på sätt eljest kunde finnas

ändamålsenligt, ävensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap

över nu ifrågavarande medel måtte varda så uppställd, att av densamma

omedelbart framginge ej endast beloppet av utbetalade rensningskostnader

och inflytande amorteringsavgifter för varje flottled och distrikt, än

även kvarstående, icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag

angående avskrivning av kostnader för verkställda rensningsarbeten i

vissa vattendrag och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga

amorteringsavgifter för virke, avverkat på kronans skogar, skulle i förekommande

fall underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Med anledning härav förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1912, bland

annat, att det skulle åligga domänstyrelsen att underställa Kungl. Majits

prövning frågor såväl örn avskrivning av uti styrelsens räkenskaper uppförda

kostnader för reglering av flottleder, som ock — i förekommande

fall och för särskilda vattendrag — örn befrielse för flottande att erlägga

amorteringsavgift för från kronans skogar inköpt virke, som framflottades

i vattendrag, vilkas flottbargörande bekostats av statsmedel, utan att

reglering av desamma efter syn jämlikt gällande flottningsstadga kommit

till stånd. Tillika anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att verkställa

och till Kungl. Majit inkomma med ytterligare utredning i de av

riksdagen angivna hänseenden och därvid bland annat avgiva förslag till

en fullt klar och överskådlig bokföring över av styrelsen disponerade medel

för reglering av flottleder.

Sedan domänstyrelsen avlämnat utredning i ämnet samt infordrade

yttranden avgivits av vederbörande myndigheter, däribland statskontoret

och domänbokföringskommittén, förelädes frågan 1919 års lagtima riksdag.

I statsrådsprotokollet vid avlåtande av propositionen den 9 januari

1919, nr 62, angående driftkostnader under 1920 för statens domäners fond

anförde föredragande departementschefen så vitt nu är i fråga — jämte

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 29.

11

det lian tillstyrkte, att bland nämnda driftkostnader från oell med 1920

även upptoges flottledskostnader — i liuvndsak följande. Flottledsaffärerna

borde sammanföras med domänfonden, men därvid torde kronans

flottledsarbeten oell flottningskostnader böra bokföras för sig. Vid övergången

till det nya systemet borde domänfonden tillföras såsom tillgång

det belopp, som efter noggrann utredning befunnes utgöra flottledsanslagets

säkra utestående fordringar för avgifter och upplupen ränta. Domänstyrelsen

borde anbefallas att gå i författning örn dylik utredning,

varvid tidpunkten för förändringen borde antagas till utgången av 1919.

Frågan örn avskrivning av de fordringar, som tilläventyrs kunde finnas

icke kunna eller böra indrivas eller eljest utdebiteras, borde framdeles

företagas till prövning, sedan fordringarnas belopp blivit utredda. I anslutning

härtill föreslog Kungl. Majit, under punkten c i sagda proposition,

att riksdagen måtte besluta, att det belopp av kronans fordringar

för anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket

efter närmare utredning funnes kunna med säkerhet väntas bliva inbetalat,

skulle vid 1920 års ingång överföras till statens domäners fond

såsom tillgång i denna fond.

I skrivelse den 11 juni 1919, nr 323, biföll riksdagen det i nyssnämnda

proposition sålunda framställda förslaget, varefter Kungl. Majit — som

redan den 9 januari 1919 anbefallt domänstyrelsen att inkomma med utredning

örn det belopp av kronans fordringar den 31 december 1919 för

anläggningskostnader för flottleder jämte beräknade räntor därå, vilket

kunde finnas med säkerhet väntas bliva inbetalt (flottledsfonden) — den

19 juni 1919 dels förklarade, att kronans kostnader för nybyggnad och

underhåll av flottleder skulle från och med 1920 bestridas av domänfondens

medel, dels ock anbefallde domänstyrelsen att, med iakttagande att

kronans flottledsarbeten och flottledskostnader bleve inom domänfonden

särskilt för sig bokförda, inkomma med förslag till närmare föreskrifter

i ämnet.

Sedan domänstyrelsen inkommit med utredning och förslag i ämnet,

innehållande bland annat en förteckning å de belopp, med vilka en var

flottled skulle ingå i flottledsfonden, och remissyttranden avgivits av

vederbörande myndigheter, föreskrev Kungl. Majit den 13 april 1922,

jämte annat, dels att flottledsfonden vid utgången av 1919 skulle fastställas

till ett belopp av 2,794,915 kronor 33 öre, dels ock att för de kronans

enskilda flottleder, vilkas värden inginge i flottledsfonden, skulle av

domänstyrelsen fastställas amorteringsplaner och utgå amorteringsavgifter.

Samtidigt medgav Kungl. Majit, att såsom driftkostnader finge ur

räkenskaperna avföras ett belopp av 709,408 kronor 54 öre, som gäldats

av flottledsanslaget, samt att det finge bero vid skett avförande å vederbörande

utgiftstitel av i flottleder under tiden intill utgången av 1919

nedlagda kostnader till ett sammanlagt belopp av 506,813 kronor 3 öre.

Sedermera har Kungl. Majit i anledning av framställningar i ämnet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

från domänstyrelsen vid ett flertal tillfällen under 1923—1927 medgivit,

att nedskrivningar med vissa belopp finge företagas av domänstyrelsens

såsom tillgångar i flottledsfonden bokförda fordringar för utförda arbeten

i vissa flottleder. De sålunda medgivna avskrivningarna uppgå till

sammanlagt 1,097,339 kronor 84 öre samt hava avsett flottleder, vilkas

värden tillförts flottledsfonden genom Kungl. Majits förenämnda beslut

den 13 april 1922.

I skrivelse den 5 maj 1931 gjorde domänstyrelsen framställning i fråga

örn en ytterligare nedskrivning av i flottledsfonden ingående fordringsbelopp

med 851,804 kronor 66 öre, varav ett belopp av 182,585 kronor 1 öre

hänförde sig till fordringar, vilka uppstått i vissa flottleder efter flottledsfondens

inrättande och alltså icke uttryckligen omfattats av de uttalanden

i avskrivningsfrågan, som gjordes av 1919 års riksdag. Med anledning

härav hemställde Kungl. Majit i proposition nr 28 till 1932 års

riksdag örn medgivande för Kungl. Majit att besluta örn avskrivning

jämväl i avseende å sådan fordran för av domänstyrelsen i flottled bekostat

arbete, vilken uppkommit efter flottledsfondens inrättande. Riksdagen

förklarade sig i skrivelse den 2 mars 1932, nr 64, icke vilja för

framtiden frånhända sig beslutanderätten i fråga örn avskrivningar av

flottledsfonden efter dess uppläggning tillgodokomna fordringar, men

medgav riksdagen, att Kungl. Majit finge besluta örn avskrivning till

sammanlagt belopp av 182,585 kronor 1 öre av kronans fordringar i berörda,

särskilt angivna flottleder.

I skrivelse den 30 maj 1933 har domänstyrelsen gjort framställning örn

avskrivningar av ytterligare vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.

Domänstyrelsen har därvid först erinrat örn sin förberörda framställning

den 5 maj 1931, vari styrelsen redogjort för de förhållanden, som

föranlett behovet av ned- och avskrivningar av kronans fordringar i vissa

flottleder. Därefter har styrelsen anförti

Förhållandena inom skogshanteringen hade ytterligare försvårats genom

fortsatt nedgång i pris å skogsprodukterna. Detta hade medfört en

allmän strävan att med alla till bilds stående medel söka nedbringa omkostnaderna

för virkets tillvaratagande, transporter m. m. De stora

skogsägande bolagen uttoge nu flerstädes virke från egna skogar i mindre

omfattning än tidigare i förhoppning, att rotvärdena så småningom skulle

ökas, och föredroge att inköpa sin råvara i trakter med så billiga transportkostnader

som möjligt. Samtidigt härmed hade, på grund av en alltjämt

fortgående utveckling av vägväsendet, virkestransporterna med bil

utefter vattendragen fått ytterligare ökad omfattning. Dessa förhållanden

hade medfört, att virkestillförseln vid åtskilliga flottleder blivit väsentligt

nedsatta och till följd härav amorteringen av de däri nedlagda

kostnaderna otillfredsställande. I synnerhet hade mindre välbelägna

flottleder drabbats av en påtaglig inskränkning i användningen. I leder,

där flottningen sålunda varit obetydlig eller upphört, vore de oguldna

kostnaderna på grund av bristande eller utebliven amortering i förening

med upplöpande räntor stadda i ökning i sådan grad, att flottning däri

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

för framtiden bleve av ekonomiska skäl omöjliggjord, för så vitt ej de

oguldna anläggningskostnaderna ned- eller avskreves och flottningen härigenom

förbilligades.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att en koncentrering av

avverkningen till mera välbelägna, i regel närmare kusten orienterade

flottleder, såsom på senare år skett, medförde avsevärda rubbningar i arbetsförhållandena.

Olägenheterna av dessa rubbningar framträdde särskilt

inom de inre, fattigare delarna av Norrland, vars befolkning, som

under vintertiden i väsentlig grad vore hänvisad att finna sin utkomst

genom avverkningsarbeten, på grund av dessas inskränkning komme i ett

svårt läge. För folkförsörjningen inom berörda trakter vore därför åtgärder,

som kunde befordra avverkningsarbetena därstädes, av stor betydelse.

Sedan domänstyrelsen ingav sin förenämnda framställning den 5 maj

1931, hade från flera flottningsföreningar framkommit olika förslag örn

införlivande av genom kronans försorg utbyggda flottleder med större

flottledsenheter, varvid såsom villkor uppställts, att kronan företoge avskrivning

av sina oguldna fordringar i nyssberörda flottleder. Erfarenheten

från dylika sammanslagningar, som under senare år genomförts,

visade tydligt, att gjorda avskrivningar varit till fördel för skogsägarenstaten.

Efter en detaljerad redogörelse för de flottleder, beträffande vilka avskrivningar

av kronans fordringar nu ansåges böra ske, har domänstyrelsen

meddelat, att flottledsfonden den 31 december 1932 uppp ginge till

2,104,742 kronor 35 öre, samt anfört följande i avseende å dessa flottleders

namn och de till avskrivning ifrågasatta beloppen.

Merasjoki med Muodosjoki ............................ kronor 29,500 : 56

Puostijoki övre distrikt .............................. » 32,847 : 55

Tjeujerbäcken ........................................ » 31,443:98

Esmejaurbäcken ...................................... » 1,392 : 68

Ume älvs tillflöden .................................... » 408,969:95

Matskanån ............................................ » 9,925:76

Gulbäcken ............................................ » 41,603:31

Ternickeån ............................................ » 32,097:31

Råss jöns flottled I A, I B och 2:a distriktet .......... » 89,311:12

Loåns l:a och 2:a distrikt ............................ » 100,610:54

Bleckån .............................................. » 49,908:09

Summa kronor 827,610: 85.

Av sistnämnda belopp utgöra sammanlagt 218,855 kronor 86 öre sådana

fordringar, som uppkommit efter flottledsfondens bildande.

Domänstyrelsens skrivelse utmynnar i hemställan, att flottledsfonden

måtte få nedskrivas med kronans den 31 december 1932 oguldna fordringar

i de i förenämnda sammandrag upptagna flottlederna med ett sammanlagt

belopp av 827,610 kronor 85 öre, styrelsen dock obetaget att

därest, innan Kungl. Maj:ts beslut i ärendet meddelats, domänfonden

eljest tillkommande amorteringsavgifter skulle i dessa flottleder utdebiteras,

uppbära desamma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

Inom domänstyrelsen har avvikande mening anförts av byråchefen

Wahlestedt, som anfört, att, då beträffande flottlederna Poustijoki övre

distrikt, Gulbäcken och Ternickeån amorteringarna i stort sett hade influtit

normalt, befogad anledning ej funnes att helt avskriva kronans

fordringar i sagda tre flottleder.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 4 november 1933 anfört

bland annat följande.

Vad till en början beträffade frågan örn sådana av domänstyrelsen nu

föreslagna nedskrivningar av flottledsfonden, som avsåge fordringar, uppkomna

efter fondens bildande, hade statskontoret intet att erinra mot att

fordringar, motsvarande ett belopp av 218,855 kronor 86 öre, nu avskreves.

Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas.

Vidkommande därefter frågan örn övriga i domänstyrelsens framställning

upptagna fordringar, vilka föreslagits skola avskrivas, ville statskontoret

framhålla, att statskontoret icke kunde undgå att finna de synpunkter,

som reservationsvis framförts inom domänstyrelsen vara av

vägande art, och att statskontoret därför ville ifrågasätta, huruvida

icke avskrivningen i fråga örn de i reservationen berörda flottlederna —

Puostijoki (övre distriktet), Gulbäcken och Ternickeån — åtminstone för

närvarande kunde inskränkas att avse halva fordringsbeloppet, I övrigt

syntes intet vara att erinra mot domänstyrelsens förslag i fråga om de

flottleder, beträffande vilka avskrivning av redovisade fordringsbelopp

begärts.

Därest de nu ifrågasatta avskrivningarna inskränktes på sätt statskontoret

sålunda ifrågasatt, torde flottledsfondens behållning vid 1932 års

utgång förslå till täckandet av avskrivningarna.

Riksräkenskapsverket har i remissyttrande den 16 december 1933 anslutit

sig till vad statskontoret anfört.

De kronans fordringar, tillhopa 827,610 kronor 85 öre, örn vilkas avskrivning

här är fråga, äro dels sådana, som uppkommit före flottledsfondens

inrättande, och dels sådana, som uppstått efter uppläggandet av

nämnda fond. De till sistnämnda kategori hörande fordringarna, vilka

icke kunna avskrivas utan riksdagens medgivande, avse flottlederna

Tjeujerbäcken, Bsmejaurbäcken, Matskanån, Bleckån samt följande Idvatten

till Ume älv, nämligen Ängesbäcken, Sörlidbäcken, Joranbäcken

och Juktåns 5:e distrikt, till ett sammanlagt belopp av 218,855 kronor

86 öre. Jag biträder domänstyrelsens förslag beträffande fordringarna

i sistnämnda flottleder, vilket tillstyrkts av såväl statskontoret som riksräkenskapsverket,

och anser följaktligen, att riksdagens medgivande till

dessa fordringars avskrivning bör inhämtas.

Med avseende å de övriga av domänstyrelsen till avskrivning ifrågasatta

fordringarna må erinras, att det ankommer på Kungl. Maj:t att ensam

besluta i avseende å dessa fordringars avskrivning. Jag torde sedermera,

efter ytterligare prövning, få anmäla ärendet i denna del.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 29.

15

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må äga besluta örn avskrivning

till sammanlagt belopp av 218,855 kronor 86 öre av

kronans fordringar i flottlederna Tjeujerbäcken,

Esmejaurbäcken, Maskanån och Bleckån samt följande

bivatten till Ume älv nämligen Ängesbäcken,

Sörlidbäcken, Joranbäcken och Juktåns 5:e distrikt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:37 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordring sbelopp. a1 i texten
  2. JoU 1934:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av vissa i flottledsfbudén ingående fordringsbelopp. s. 9 i texten